Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2013
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänna föreskrifter
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings-och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning
         02. Tillsyn
         03. Forskning och utveckling
              04. Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd
              50. Statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet
              63. Vissa specialprojekt
         10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster
         20. Utkomstskydd för arbetslösa
         30. Sjukförsäkring
         40. Pensioner
         50. Stöd till veteranerna
         60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
         70. Främjande av hälsa och funktionsförmåga
         80. Avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare
         90. Understöd från Penningautomatföreningen
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2013

03. Forskning och utvecklingPDF-versio

Förklaring: Utgifterna under kapitlet föranleds i huvudsak av verksamhet i anslutning till forskning, utveckling, statistikföring, registrering och sakkunnigtjänster inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde samt av statligt stöd för Arbetshälsoinstitutets utgifter.

Social- och hälsovårdsministeriet svarar för forsknings- och utvecklingspolitiken inom sitt ansvarsområde. Målsättningen för denna politik är att producera sådana forskningsrön som systematiskt kan utnyttjas för olika utvecklingsåtgärder inom social- och hälsovårdspolitiken, såsom beredning och verkställande av lagstiftning, olika program och projekt och ministeriets beslutsfattande i övrigt.

Forskningen och utvecklingen inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde är ett redskap för ledningen och en förutsättning för att de strategiska målen ska kunna nås. Forsknings- och utvecklingspolitiken innebär strategiskt beslutsfattande och beredning och verkställande av lagstiftning och budget samtidigt som den är en investering som stöder informationsstyrningen. Vid forskningsinrättningarna inom förvaltningsområdet bedrivs också verksamhet i anslutning till omsättande av resultaten av forskningen och utvecklingen i praktiken, såsom sakkunnigtjänster, informationsförmedling och utbildning. Därutöver har forskningsinrättningarna lagstadgade eller med ministeriet överenskomna särskilda uppgifter som ansluter sig till t.ex. tillsyn, statistikföring eller beredskap inför särskilda risksituationer.

Effektivitet

Grunden för forskningen och utvecklingen inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde är strategidokumentet Ett socialt hållbart Finland 2020 och prioriteringarna i regeringsprogrammet. Enligt dessa ska forskning och utveckling, informationsproduktion och informationsförmedling inom förvaltningsområdet ge

  • — en stadig grund för välfärden
  • — tillgång till välfärd för alla
  • — en livsmiljö som stöder hälsa och trygghet.

I regeringsprogrammet betonas också familjens ställning och jämställdheten mellan könen särskilt.

Verksamhetens resultat

Inom delområdet för hälsofrämjande strävar man efter att minska riskfaktorerna för folksjukdomar, förebygga olyckor och skapa förhållanden som främjar hälsan. Ett särskilt mål är att få tobaksrökning, alkoholkonsumtion och överviktighet under kontroll. (33.03.04 Institutet för hälsa och välfärd och 33.03.50 Arbetshälsoinstitutet)

Välbefinnande i arbetslivet är ett viktigt mål, och man försöker göra arbetet mera meningsfullt genom att förbättra arbetstagarnas fysiska och psykiska hälsa och garantera säkerheten på arbetsplatserna. Också säkerställandet av jämställdheten i arbetslivet och samordningen av arbetslivet och familjen är av hög prioritet. (33.03.50 Arbetshälsoinstitutet)

Ett förebyggande perspektiv på fattigdom och utslagning är den primära verksamhetsmodellen. Man tar sig an barnens, de ungas och familjernas problem med hjälp av nya modeller, långtidsarbetslösheten bekämpas och utkomsten tryggas för dem som löper störst risk att bli fattiga. (33.03.04 Institutet för hälsa och välfärd och 33.03.50 Arbetshälsoinstitutet)

Ett fungerande servicesystem och kunnig arbetskraft i tillräcklig utsträckning skapar grund för tjänster av hög kvalitet. En särskild utmaning är tryggandet av basservice och service för den åldrande befolkningen. Ett hjälpmedel kommer att vara ett utbrett utnyttjande av den nya teknologin och utvecklandet av den. (33.03.04 Institutet för hälsa och välfärd)

De produktivitetsfrämjande åtgärderna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde avser effektivisering av forskningsverksamheten vid Institutet för hälsa och välfärd och Arbetshälsoinstitutet.

Produktion och kvalitetsledning

Inrättningarna förbereder sig på att delta i genomförandet av säkerhetsstrategin för samhället 2011.

04. Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 70 198 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till betalning av sådana medlemsavgifter till internationella och inhemska organisationer som har anknytning till verksamheten, av finansiella bidrag till samfinansierade projekt, av projekt som genomförs utomlands, av utgifter som föranleds av understöd för kompletterande utbildning och av utgifter som föranleds av samarbetsprojekt

2) till betalning av utgifter för projekt som EU har godkänt

3) till betalning av statsbidrag till Stiftelsen för alkoholforskning, för utarbetande av anvisningarna för god medicinsk praxis och för projekt för utveckling av informationsförvaltningen inom social- och hälsovården

4) till betalning av utgifter som verksamheten vid Stiftelsen för alkoholforskning medför för Institutet för hälsa och välfärd

5) till ersättning till kommunerna för verksamheten vid utbildningsrådgivningarna

6) till betalning av stipendier som direkt hänför sig till inkomsterna av den nettobudgeterade samfinansierade verksamheten

7) för hälsofrämjande projekt som Institutet för hälsa och välfärd självt genomför.

Förklaring: Institutet för hälsa och välfärd finns för främjande av befolkningens välfärd och hälsa, förebyggande av sjukdomar och sociala problem och utveckling av social- och hälsovårdstjänster. Institutet genomför sin uppgift genom forskning, uppföljning och utvärdering, utvecklingsarbete, expertpåverkan och myndighetsuppgifter samt internationellt samarbete. Institutet för hälsa och välfärd är dessutom statistikmyndighet inom sitt område samtidigt som institutet sörjer för kunskapsunderlaget inom sitt uppgiftsområde och för nyttiggörandet av det.

Den i administrativt hänseende självständiga Stiftelsen för alkoholforskning främjar och stöder alkoholforskning och annan rusmedelsforskning genom att dela ut stipendier och genom att bedriva eller låta bedriva forskning samt genom att idka publikationsverksamhet i anslutning till forskningen.

Som grund för verksamheten år 2013 använder Institutet för hälsa och välfärd strategin Ett socialt hållbart Finland 2020 och sin egen strategi Hälsa ger välfärd - 2020 - välfärd ger hälsa. De olika temana för social hållbarhet har anknytning till tryggandet av den ekonomiska grunden för välfärden, en rättvis fördelning av välfärden och beredskap inför de förändringar som globala fenomen ger upphov till. De teman som ansluter sig till hållbarhet ingår i de frågor som gäller befolkningens hälsa, välfärd och funktionsförmåga, servicesystemets effektivitet och säkerställande av den finansiella basen. De centrala riktlinjerna i institutets egen strategi siktar till att öka verkningsfullheten i den egna verksamheten i just dessa frågor. I riktlinjerna fastslås som mål att befolkningens hälsa, funktionsförmåga och välbefinnande ska öka, att skillnaderna i hälsa och välfärd ska minska, att beredskapen att avvärja hot mot hälsa och välfärd globalt och nationellt ska ligga på en hög nivå och att social- och hälsovårdsbranschens servicesystem på ett effektivt sätt ska svara mot befolkningens och samhällets behov.

Inom verksamheten vid Institutet för hälsa och välfärd under 2010-talet understryks också dess roll som sakkunniginrättning genom att utnyttjandet av information främjas på alla nivåer inom beslutsfattandet. Detta stöder institutets verksamhet när det gäller att utveckla dataarkiv och information och att underlätta utnyttjandet av dem. I statsrådets principbeslut från 2011 anges som ett centralt mål att dataarkiv och information som insamlats med offentliga medel ska utnyttjas bättre. Institutet för hälsa och välfärd är en viktig aktör när det gäller att producera, förädla och främja användningen av dataarkiv och information. Två av de sex centrala riktlinjerna i institutets egen strategi anknyter till dataarkiv och information. Målet är att dataarkiv och information inom social- och hälsovården ska utnyttjas i vid omfattning för att främja hälsa och välfärd samt funktionaliteten hos servicesystemet. Dessutom ska institutet verka för att välfärds- och hälsofrågor i stor utsträckning beaktas i beslutsfattandet på olika nivåer.

Institutet för hälsa och välfärd omfördelar sina resurser i enlighet med sin strategi. Institutet sörjer för att i sin verksamhet beakta de utvecklingsmål för det nationella innovationssystemet som också sammanhänger med reformen av sektorforskningssystemet.

Verksamhetens resultat

Kärnfunktionerna vid Institutet för hälsa och välfärd fungerar effektivt, ekonomiskt och kundinriktat och deras kvalitet och kostnadseffektivitet förbättras. Institutets produktivitet ökar och överskottet av den avgiftsbelagda verksamheten används till produktutveckling och investeringar. Institutets informations- och statistikproduktion samt nättjänster och portaler utgör tillsammans en fungerande helhet. Institutets organisation fungerar som en helhet och organisationsstrukturen stöder institutets strategiska riktlinjer. Förvaltnings- och verksamhetsmetoderna vid Institutet för hälsa och välfärd främjar realiseringen av jämställdheten mellan könen.

Finansieringsstrukturen för Institutet för hälsa och välfärd är under kontroll. De ekonomiska resurserna och personalresurserna fördelas i enlighet med de strategiska riktlinjerna. Personalplaneringen är långsiktig och personalens storlek och struktur motsvarar de strategiska riktlinjerna. Institutet fungerar på ett ekonomiskt och produktivt sätt.

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

Det finns tillräcklig kompetens vid Institutet för hälsa och välfärd för att uppfylla målen. Personalens aktionsberedskap och kunnande utvecklas i enlighet med institutets strategi. Ledarskapet är kunnigt och inspirerande och det välbefinnande som personalen upplever i sitt arbete ökar och arbetsgivarbilden blir bättre.

Av anslaget har 542 480 euro reserverats för betalning av statsbidrag till Stiftelsen för alkoholforskning.

Vid dimensioneringen av anslaget har som nettobudgeterade inkomster beaktats medfinansieringen i avtalsundersökningar och andra gemensamma projekt, inkomsterna av den avgiftsbelagda serviceverksamheten och beställda undersökningar som grundar sig på separata avtal, övriga försäljningsinkomster av den avgiftsbelagda verksamheten såsom royaltyer och motsvarande samt erhållna donationsmedel och sponsorinkomster.

Inkomsterna av försäljning och förmedling av sällan förekommande vaccin har antecknats under moment 12.33.03.

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2011
utfall
2012
ordinarie budget
2013
budgetprop.
    
Bruttoutgifter 108 985108 275110 448
Bruttoinkomster 41 21540 25040 250
Nettoutgifter 67 77068 02570 198
    
Poster som överförs    
— överförts från föregående år5 724  
— överförts till följande år6 567  

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)

 2011
utfall
2012
ordinarie budget
2013
budgetprop.
    
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten, intäkter av försäljningen av prestationer7 6968 2508 250
— varav intäkter som inte nettobudgeteras under omkostnadsmomentet70250250
    
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 7 9408 0858 085
    
Kostnadsmotsvarighet (intäkter–kostnader) -244165165
Kostnadsmotsvarighet, % 97102102

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten (1 000 euro)

 2011
utfall
2012
ordinarie budget
2013
budgetprop.
    
Intäkter av den samfinansierade verksamheten    
— finansiering från andra statliga ämbetsverk20 52017 00017 000
— finansiering från EU4 1814 5004 500
— annan finansiering utanför statsförvaltningen1 8694 5004 500
— övriga intäkter från den samfinansierade verksamheten7 6046 0006 000
Intäkter sammanlagt 34 17432 00032 000
    
Totala kostnader för projekt 38 72737 60037 600
    
Självfinansieringsandel (intäkter - kostnader) -4 553-5 600-5 600
Självfinansieringsandel, % 121515

Totala kostnader för verksamheten och årsverken resultatområdesvis1)

 Bokslut 2011
1 000 €
årsv.Uppskattning 2012
1 000 €
årsv.Mål 2013
1 000 €
årsv.
       
Ansvarsområdet Välfärds- och hälsopolik14 55218512 55215512 552155
Ansvarsområdet Främjande av välfärd och hälsa24 68728426 68731226 687312
Ansvarsområdet Hälsoskydd41 88737041 88736641 887366
Ansvarsområdet Social- och hälsotjänster36 59528136 59527936 595279
Avdelningen för information10 4558510 4559510 34595
Internationella ärenden4 395254 395254 39525
Sammanlagt 132 5711 230132 5711 232132 4611 232

1) Gemensamma tjänster och övriga stödfunktioner har fördelats på verksamhetsområdena i förhållande till årsverken. I utgifterna ingår också anskaffningar av vaccin enligt vaccinationsprogrammet och användning av medlen under momentet för den rättsmedicinska verksamheten. Dessa utgifter minskar inte anslagen under momentet .

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen (regeringsprogr.)-110
Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.)-217
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr.)-500
Nivåförändring1
Lönejusteringar1 870
Överföring av informationstjänsten för jämställdhet (Minna) från moment 33.01.01180
Överföring av småbarnsfostran och dagvård till moment 29.01.01-70
Produktivitetsfrämjande åtgärder-315
Standardutlämnanden av uppgifter (överföring till moment 28.30.03)-66
Överföring från moment 33.70.2170
Upprätthållande av massundersökningsregistret630
Överföring från moment 33.70.22700
Sammanlagt2 173

2013 budget70 198 000
2012 II tilläggsb.1 771 000
2012 budget68 025 000
2011 bokslut68 613 000

50. Statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 37 964 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av det statsbidrag som med stöd av 3 § i lagen om arbetshälsoinstitutets verksamhet och finansiering (159/1978) ska betalas för utgifterna för Arbetshälsoinstitutets verksamhet

2) till finansiering av forskningsprojekt som EU har godkänt.

Av anslaget får högst 350 000 euro användas till betalning av utgifter för utbildning inom företagshälsovården och för genomförande av projekt i samband med utvecklandet av personalen inom företagshälsovården.

Förklaring: För de utgifter som social- och hälsovårdsministeriet fastställt betalas till Arbetshälsoinstitutet i statsbidrag 80 % av kostnaderna, dock så att den andel som motsvarar den hyra och mervärdesskatt för verksamhetslokalen som ska betalas till statens fastighetsverk beviljas som utökat statsbidrag med stöd av 3 § 2 mom. i den lag som nämns ovan.

Av statsbidraget beräknas 22 378 000 euro hänföra sig till löneutgifter och 15 586 000 euro till övriga utgifter.

Arbetshälsoinstitutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Arbetshälsoinstitutet är en forsknings- och sakkunniginrättning som främjar hälsa och säkerhet i arbetet som en del av ett gott liv.

Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Arbetshälsoinstitutet för 2013. Målen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och centret ingår. Målen uppfyller social- och hälsovårdsministeriets strategi. Arbetshälsoinstitutet utvecklar, marknadsför och erbjuder lösningar för att genomföra följande strategiska linjer:

För att uppfylla målen enligt riktlinjerna för En stadig grund för välfärden
  • — förlänga tiden i arbetslivet, öka arbetslivets dragningskraft, få människor att orka bättre i arbetet och öka produktiviteten
  • — utveckla arbetet, arbetsförhållandena och kvaliteten på arbetslivet
  • — utvärdera arbetshälsan och ledarskapet på arbetsplatserna, också med beaktande av behoven på små arbetsplatser
  • — verka inom nätverk för arbetshälsa på nationell och lokal nivå
  • — effektivisera företagshälsovård, rehabilitering och samarbetet mellan arbetsplatser för en bättre arbetshälsa och för att få sjukfrånvaron under kontroll.
För att uppfylla målen enligt riktlinjerna för Tillgång till välfärd för alla
  • — förbättra innehåll, kvalitet, tillgänglighet och kostnadseffektivitet när det gäller företagshälsovårdens tjänster och förbättra interoperabiliteten som en del av servicestrukturreformen inom social- och hälsovården
  • — förbättra möjligheterna till sysselsättning för ungdomar, partiellt arbetsföra personer och arbetslösa
  • — utveckla kompetensen hos företagshälsovårdens personal
  • — främja ledningen när det gäller social- och hälsovårdsbranschen och arbetshälsan hos social- och hälsovårdspersonal.
För att uppfylla målen enligt riktlinjerna för En livsmiljö som stöder hälsa och trygghet
  • — säkra en funktionell och hälsofrämjande inomhusmiljö med hjälp av reparationer och nyproduktion av lokaler
  • — minska antalet olyckor i arbetet och antalet fall av arbetsrelaterade sjukdomar
  • — garantera en trygg användning av nanoteknik i olika arbetsmiljöer och främja säker nanoteknik i olika industriella processer
  • — hantera riskerna förknippade med kemikalier i en krissituation (upprätthållande av beredskap vid C-laboratorier).
Hantering av mänskliga resurser

Arbetshälsoinstitutet utvecklar sin kompetens i enlighet med den plan för personalstruktur som färdigställdes 2012 med beaktande av möjligheterna att finansiera verksamheten. Arbetshälsoinstitutet genomför forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbetet med sammanslutningar inom social- och hälsovårdsbranscherna och effektiviserar partnerskaps- och klientsamarbetet för att förbättra kvaliteten på och utnytttjandet av sin kompetens.

Av anslaget under momentet är 350 000 euro avsett att användas till betalning av utgifter för utbildning inom företagshälsovården och för genomförande av projekt i samband med utvecklandet av personalen inom företagshälsovården.

Produktion och kvalitetsledning

Arbetshälsoinstitutets kvantitativa prestationer

 2011
utfall
2012
mål
2013
mål
    
Vetenskapliga publikationer470450450
Populariserade publikationer441450450
Besökare på webbsidorna antal/mån.100 000115 000130 000
Erbjudna sakkunnigtjänster räknat i arbetsdagar49 00050 00050 000
Mätningar och analyser av arbetsmiljön52 94645 00048 000
Undersökningar för bedömning av yrkessjukdomar och arbetsförmåga1 9301 7001 700
Kursdeltagardagar20 87118 00018 000

För Arbetshälsoinstitutets totala utgifter, som beräknas uppgå till 68 523 000 euro, beviljas 37 964 000 euro i statsbidrag. Omfattningen av verksamheten resultatområdesvis beräknas vara följande under år 2013:

Verksamhetens omfattning resultatområdesvis år 2011—2013

 Utgifter (1 000 euro)Självfinansiering
(1 000 euro)
Statsbidrag (1 000 euro)
Kompetenscentrum2011
utfall
2012
uppskattning
2013
uppskattning
2011
utfall
2012
uppskattning
2013
uppskattning
2011
utfall
2012
uppskattning
2013
uppskattning
          
Påverkan genom information13 27813 39213 7011 9421 9981 82611 33611 39411 875
Utveckling av nya lösningar28 12928 37028 4749 89010 17310 05918 23918 19718 355
Kundanpassade lösningar25 53525 75426 34817 96418 47718 6747 5717 7777 734
Sammanlagt 66 94267 51668 52329 79630 64830 55937 14637 36837 964
          
Finansieringsandel, %   454545555555

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen (regeringsprogr.)-60
Nivåförändring600
Överföring av anslaget för utbildning inom företagshälsovården från moment 33.01.01350
Överföring till moment 33.01.03 (1 årsv.)-70
Justering av statsbidrag som hänför sig till ramavtalet500
Produktivitetsfrämjande åtgärder-225
Sammanlagt1 095

2013 budget37 964 000
2012 II tilläggsb.500 000
2012 budget36 869 000
2011 bokslut37 628 000

63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 7 776 000 euro.

Anslaget får användas

1) till utvecklande av social- och hälsovårdens servicesystem med hjälp av datateknik och byggande av den infrastruktur som utnyttjandet av datatekniken förutsätter

2) till sådan utbildnings- och utvecklingsverksamhet som genomförandet av projektet kräver på de grunder som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer särskilt

3) till betalning av statsunderstöd och finansieringsunderstöd

4) till utgifter i anslutning till arbetet med att specificera systemarkitekturen för hälso- och sjukvårdens nationella elektroniska arkiv och ibruktagandet av arkivet och utgifter som föranleds av den aktör som på riksnivå ansvarar för den elektroniska arkivtjänsten

5) till finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som stöder social- och hälsovårdsministeriets strategiska planering och verksamhetsplanering och beslutsfattandet

6) till betalning av omkostnader och finansieringsunderstöd som föranleds av genomförandet av program och försök som hänför sig till ministeriets ansvarsområde

7) till finansiering av projekt enligt de ramprogram och särskilda program som EU godkänner

8) till utgifter för kontrollen av och tillsynen över projektet.

Anslaget får användas till avlönande av personal motsvarande högst ett årsverke samt för betalning av andra utgifter på grund av detta.

Förklaring: Anslaget stöder skapandet av nätverk för verksamhetsenheterna inom social- och hälsovården och utvecklandet av samfungerande datasystem framför allt genom att man på nationell nivå inför sådana tjänster som stöder en enhetlig utveckling av informationsförvaltningstjänsterna inom förvaltningsområdet. Målet är att genom effektiverat utnyttjande av datatekniken också förbättra tillgången till service och servicekvalitet på lika villkor samt att stödja människors företagsamhet och möjligheter att bo kvar hemma och klara sig på egen hand. Målet är också att säkerställa att den nya datatekniken tas i bruk på ett jämlikt sätt i hela landet, bl.a. genom införandet av elektroniska hälsovårdstjänster för medborgarna.

Beräknad fördelning av anslaget på olika projekt

 
Fortsättning och effektivisering av pågående projekt
Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015
Företagshälsovård
Fungerande basservice inom social- och hälsovården
Forum för arbetshälsa, nätverkssamarbete för arbetshälsa
Likalönsprogrammet
Objektdatasystemet för miljö- och hälsoskyddet
Det nationella programmet för sällsynta sjukdomar
Ett försöksprojekt för ett särskilt hus för barnärenden
Det nationella handlingsprogrammet för att bekämpa minnessjukdomar
Ett nationellt nätverk av cancercentraler
Utvidgning till nationell nivå av försöket med arbetsbanker
Slutlig genomgång av Reumastiftelsens resterande arkiv
Nationell finansiering av Joint Action-projekten
Programmet för att minska våld mot kvinnor
Totalutredning av hjälpmedelstjänster för personer med funktionsnedsättning
Rätt att få vård och konsekvenserna av ökad valfrihet
En yrkesövergripande metod för riskbedömning (MARAK)
 
EU:s ramprogram och särskilda program
Nationell medfinansiering i programmet DAPHNE
Nationell medfinansiering i EU:s jämställdhetsprogram

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Nivåförändring-500
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr.)-500
Försöket med arbetsbanker och övriga sysselsättningsåtgärder (regeringsprogr.)500
Ändring i samband med förvaltningsförsöket i Kajanaland-4
Minskning av ett tillägg av engångsnatur för riksdagen-2 000
Sammanlagt-2 504

2013 budget7 776 000
2012 budget10 280 000
2011 bokslut7 100 000