Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2013
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänna föreskrifter
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings-och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning
         20. (32.20, delvis och 32.30, delvis) Närings- och innovationspolitik
         30. (32.30, delvis) Sysselsättnings- och företagssamhetspolitik
         40. (32.40 och 32.20, delvis) Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet
         50. Regionutveckling och strukturfondspolitik
         60. Energipolitik
              01. Energimarknadsverkets omkostnader
              20. Främjande av energisparande och användning av förnybar energi samt energiinformation
              28. Främjande av materialeffektiviteten
              40. Energistöd
              42. Statligt stöd för tryggande av elförsörjningen
              43. Kyotomekanismerna
              44. Produktionsstöd för förnybar energi
         70. Integration
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2013

60. EnergipolitikPDF-versio

Förklaring: Som en del av näringspolitiken flätas energipolitiken också ihop med klimat-, ekonomi-, konsument- och miljöpolitiken. Ramvillkoren för energipolitiken ställs i den nationella omvärlden av målen med finanspolitiken, sysselsättningsmålen och miljökraven. I den internationella omvärlden framhävs den säkra tillgången till energi, uppgången i världsmarknadspriserna på bränslen, de målsatta riktlinjerna för energi- och klimatpolitiken och de åtgärder som de föranleder i Europeiska unionen samt bromsningen av klimatförändringen.

Europeiska unionen har förbundit sig att före 2020 ensidigt minska sina växthusgaser med 20 % från 1990 års nivå. EU har dessutom förbundit sig att öka andelen förnybar energi till 20 % inom hela unionen fram till år 2020. För energieffektiviteten har ställts ett gemensamt mål för EU att effektivera energianvändningen med 20 % fram till 2020 jämfört med en utveckling som skulle genomföras utan nya åtgärder. Förbättrad energieffektivitet har tagits till ett allmänt mål för Europa 2020.

Som en del av EU:s gemensamma mål bör Finland minska utsläppen från funktioner som inte omfattas av handeln med utsläppsrätter (bl.a. utsläpp från markbunden trafik, industri som inte omfattas av utsläppshandeln, jordbruk och husrelaterad uppvärmning) med 16 % från 2005 års nivå fram till år 2020 och under samma tidsperiod öka användningen av förnybar energi från 28,5 % till 38 % räknat från slutanvändningen av energi. Utsläppen av de funktioner som omfattas av handeln med utsläppsrätter bör i EU minska med i snitt 21 %. Dessutom ska andelen biobränslen i trafiken år 2020 utgöra minst 10 %. Målen innebär bl.a. att uppgången i förbrukningen av energi bör vändas i en nedgång redan under detta årtionde.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet för resultatområdet energipolitik i samarbete med koncernens övriga resultatområden preliminärt upp följande mål för samhälleliga verkningar, härledda ur riktlinjerna för koncernstrategins mål och resultatområdets övriga strategier för 2013:

 2005
utfall
2009
utfall
2010
utfall
2011
uppskattning/
utfall
2012
uppskattning
2013
uppskattning
       
— Ökad energisjälvförsörjning (%)45,846,051,9-4748
— Elmarknadens funktion förbättras (MPI-värdet för el ökar, EU:s index för konsumenttillfredsställelsen)--7573,77275
— Andelen förnybar energi av slutanvändningen av energi ökar (%)28,730,330,531,031,532,5
— Slutanvändningen av energi/bruttonationalprodukten minskar (TJ/BNP, mn euro)--6,416,05,95,8

01. Energimarknadsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 5 175 000 euro.

Förklaring: I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till en lag som gäller avgifter för el- och naturgasnät. Inkomsterna från de i lagen avsedda avgifterna budgeteras under moment 11.19.10.

Energimarknadsverket har till uppgift att övervaka och främja verksamheten på el- och naturgasmarknaden och stödja uppnåendet av klimatmålen. Energimarknadsverket sköter också uppgifter i fråga om att bevilja, administrera och övervaka produktionsstöd för el producerad med förnybara energikällor.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Energimarknadsverket för 2013:

 2011
utfall
2012
mål
2013
mål
    
Funktionell effektivitet    
— Totalproduktivitetsindex989292
— Andel av arbetstiden som används för de strategiska prioritetsområdena (%)80,78080
Produktion och kvalitetsledning    
Tillsynen över el- och naturgasnätverksamheten och utsläppshandeln fungerar (kundförfrågan, skala 1—5)   
— Hur tillsynen över elnätverksamheten fungerar3,5>3,6>3,6
— Hur tillsynen över naturgasnätverksamheten fungerar3,7>3,6>3,6
— Hur tillsynen över utsläppshandeln fungerar3,9>3,6>3,6
— Hur systemet med produktionsstöd fungerar 3,2>3,4>3,5

Den beräknade fördelningen av resurserna enligt resultatområde (1 000 euro)

 2011
utfall
2012
uppskattning
2013
uppskattning
 1 000 €%1 000 €%1 000 €%
       
Anslag       
Tillsyn över elmarknaden36121785343 44667
Tillsyn över naturgasmarknaden58319593457
Produktionsstöd och biobränslenas hållbarhet962568943994918
Handel med utsläppsrätter35320410184358
Sammanlagt 1 7341002 2841005 175100
       
Avgiftsbelagd verksamhet (Inkomster)       
Tillsyn över elmarknaden2 323632 294551037
Tillsyn över naturgasmarknaden34893508111
Produktionsstöd och biobränslenas hållbarhet 16556001523517
Handel med utsläppsrätter 81622900221 04075
Övriga201----
Sammanlagt 3 6721004 1441001 389100

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

 2011
utfall
2012
mål
2013
mål
    
Utvecklingen av årsverken 46,056,056,0
Personalens välbefinnande förbättras    
— antalet sjukdagar/årsv. 5,5< 5,0< 5,0
— antalet kortvariga sjukdagar (1—3 dagar)/årsv.2,4< 2,5< 2,0
— arbetstillfredsställelseindex (1—5, kvinnor/män)3,6/3,83,8/3,83,8/3,8

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2011
utfall
2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
    
Bruttoutgifter 5 4066 4286 564
Bruttoinkomster 3 6724 1441 389
Nettoutgifter 1 7342 2845 175
    
Poster som överförs    
— överförts från föregående år170434 
— överförts till följande år434  

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.)-31
Lönejusteringar72
Ändring av budgeteringssättet2 750
Ändring av omfördelningen100
Sammanlagt2 891

2013 budget5 175 000
2012 II tilläggsb.41 000
2012 budget2 284 000
2011 bokslut1 998 000

20. Främjande av energisparande och användning av förnybar energi samt energiinformation (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 3 400 000 euro.

Anslaget får användas

1) för informations- och rådgivningsverksamhet och för utvecklingsprojekt och utredningar som gäller energisparande, effektiv användning av energi och användning och produktion av förnybar energi

2) för främjande av marknaden för ny sparteknik

3) för genomförande av direktiven om energisparande och förnybar energi

4) för information om genomförandet av den nationella klimat- och energistrategin

5) för annan informationsverksamhet och ordnande av informationsförsörjningen i energibranschen

6) för internationellt samarbete

7) för delfinansiering av andra EU-godkända projekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna.

Förklaring: EU:s mål är att förbättra energieffektiviteten med 20 % fram till 2020. Också i fråga om användningen av förnybara energikällor eftersträvas en betydande ökning inom EU. Enligt den skyldighet som Finland påläggs i direktivet om främjande av användningen av förnybar energi ska andelen förnybar energi ökas från nuvarande knappa 30 % till 38 % fram till 2020.

De åtgärdskomplex som för närvarande är aktuella är bl.a. genomförandet av energitjänstedirektivet, ett effektivt genomförande av energieffektivitetsavtalen, högklassig energikartläggningsverksamhet, uppställande av energieffektivitetskrav för produkter inom hela EU i fråga om ett flertal produktgrupper, främjande av bioenergi och annan förnybar energi och påverkan av attityder, förbrukningsvanor och val. Verksamheten syftar till att samla in, förädla och distribuera information, utveckla metoder och påskynda införandet av ny teknik genom att också utnyttja möjligheterna inom det internationella samarbetet. I fråga om handledning, rådgivning och information som gäller energisparande och användning av förnybara energikällor och som riktas till stora användargrupper samarbetar man intensivt med sakkunnigorganisationer samt regionala och lokala aktörer.

Ett särskilt insatsområde är att stärka energirådgivningssystemet för konsumenter i enlighet med klimat- och energistrategin och det konsumentpolitiska programmet.

Samhälleliga effektmål
  • — Energianvändningen effektiviseras och användningen av förnybar energi ökar.

2013 budget3 400 000
2012 budget3 400 000
2011 bokslut3 900 000

28. Främjande av materialeffektiviteten (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 500 000 euro.

Anslaget får användas

1) för sådan utrednings- provnings-, metodutvecklings- och informationsverksamhet som främjar materialeffektiviteten

2) för delfinansiering av projekt som finansieras av EU.

Förklaring: Anslaget används för bakgrundsutredningar och andra projekt som stöder utarbetandet av ett nationellt materialeffektivitetsprogram i enlighet med regeringsprogrammet. Dessutom används anslaget bl.a. till utveckling och utvärdering av mätare på olika nivåer för materialeffektiviteten, som betjänar effektiveringen av det finska näringslivets konkurrenskraft och användningen av naturresurserna, till utveckling av ett nationellt kompetensnätverk för resurseffektivitet, främjande av ekoplaneringen och Motiva Oy:s verksamhet som servicecentral för materialeffektivitet samt till utveckling av metoder för att utnyttja materialströmmar mellan verksamhetsställen.

Samhälleliga effektmål
  • — En effektivare användning av material ökar energieffektiviteten och konkurrenskraften och främjar en övergång till hållbara produktions- och konsumtionsmönster.

2013 budget500 000
2012 II tilläggsb.
2012 budget500 000
2011 bokslut700 000

40. Energistöd (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 121 355 000 euro.

Fullmakt

År 2013 får nya förbindelser ingås till ett belopp av högst 44 850 000 euro. Om en del av bevillningsfullmakten för 2012 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas år 2013 till ett belopp av högst 100 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) för investeringar och utredningar som stöder produktion eller användning av förnybar energi, en effektivare energiproduktion eller energianvändning eller införandet av ny teknik med anknytning till detta

2) för pilot- och demonstrationsprojekt som hänför sig till teknik för produktion eller användning av biobränslen för trafiken samt för utredningar som gäller miljökonsekvenser och samhällsekonomiska konsekvenser av biobränslen för trafiken

3) till att stödja utredningar som främjar energisparande, minskar miljöolägenheter förorsakade av energiproduktionen eller energianvändningen eller som i övrigt främjar säkerheten och mångsidigheten i energiförsörjningen

4) för deltagande i europeiskt samarbete för att ta fram kriterier för en hållbar utveckling i energibranschen och för en standardisering av nya trafikbränslen.

Projekt som främjar demonstration och kommersialisering av ny teknik prioriteras. Energistöd kan beviljas företag, kommuner och andra sammanslutningar. Stöd beviljas inte bostadsaktiebolag, bostadsfastigheter, anläggningsprojekt för vilka statsandel beviljas, lantgårdar eller projekt som genomförs i anslutning till dem. Stöd beviljas inte heller för de projekt som avses i artikel 6 i Kyotoprotokollet till ramkonventionen om klimatförändringar (FördrS 12—13/2005) (gemensamt genomförande) och som genomförs i Finland. Om investeringsprojektet omfattas av tillämpningsområdet för lagen om utsläppshandel (683/2004), kan det stödjas endast till en begränsad del.

Vid prövningen av stödets maximibelopp beaktas inte den andel egen finansiering som en kommun eller någon annan sammanslutning har i fråga om energiprojekt som den bygger och äger, om inte projektet innefattar en sådan ekonomisk fördel som enligt EG-lagstiftningen ska anses som statsunderstöd. Samma gäller stöd till syneförrättningar avseende fastigheter som ägs av en kommun eller någon annan sammanslutning. Med finansiering som inte betraktas som statsstöd eller annat offentligt stöd avses t.ex. sådan finansiering som beviljas på marknadsvillkor eller annan självfinansiering. Stödtagares självfinansieringsandel för projekt som stöds med energistöd ska vara minst 25 % av den totala finansieringen.

Understöd beviljas på de grunder som närmare fastställs i statsrådets förordning. Anslaget får även användas till betalning av stöd som tidigare beviljats med stöd av statsrådets förordningar om allmänna villkor för beviljande av energistöd (625/2002) och (1313/2007). Utredningar som gäller nyttiggörandet av förnybar energi för trafiken är konsumtionsutgifter, och villkoren för stöd tillämpas inte på dem. På de bidrag och utredningar som gäller pilotanläggningar för biobränslen som Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer beviljar tillämpas Tekes finansieringsvillkor.

Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.

Förklaring: Energistödet är en del av den ekonomiska styrning som syftar till att styra energisystemet mot effektivare lösningar som är optimala med tanke på klimatet och miljön. Samtidigt ökas säkerheten och mångsidigheten inom energiförsörjningen. Energistöd behövs särskilt för att främja införandet av ny teknik och dess kommersialisering, för att öka produktionen av förnybar energi, inbegripet ersättande av stenkol i kolpulverpannor, samt för att stödja investeringar i energieffektivitet. Systemen för elfordon ingår i energieffektivitetstekniken. Anslaget kan användas för stödjande av de storskaliga demonstrationsanläggningar som uppförs i Finland och som ingår i EU:s strategiska plan för energiteknik. För att produktionen och användningen av biobränslen och andra förnybara energikällor för trafiken också ska främjas så att en nivå som motsvarar målen nås i Finland, förutsätts det att stödinsatserna för energi riktas till pilot- och demonstrationsanläggningar för ny teknik samt till utvärdering av konsekvenserna av bränsleanskaffnings-, bränsleproduktions- och bränsleanvändningskedjorna och till standardisering och certifiering av alternativa bränslen. Tekes har vid sidan av arbets- och näringsministeriet en central roll när det gäller att genomföra utvecklingsprogrammet för biobränslen för trafiken. Tekes ansvarar inom ramen för utvecklingsprogrammet för projekt i anslutning till pilotering av teknik, och arbets- och näringsministeriet för stöd som riktas till demonstrationsanläggningarna. Produktionsteknikerna för andra generationens biobränslen för trafiken börjar vara redo för de första fullskaliga demonstrationsanläggningarna. I enlighet med den nationella klimat- och energistrategin reserveras ett tillräckligt anslag för stödjande av anläggningarna.

För 2012 finns det för stöd till demonstrationsanläggningar för biobränslen för trafik tillgängligt en bevillningsfullmakt på 100 miljoner euro för att främja produktion och användning av andra generationens biobränslen i enlighet med de åtaganden för förnybar energi som överenskommits i EU. Stöd har ansökts av EU för flera projekt i fråga om demonstrationsanläggningar för bioraffinaderier. EU-stödet för dessa projekt från NER300-programmet kan uppgå till hundratals miljoner euro. Det primära målet är att en så stor andel som möjligt av det stöd som behövs ska fås från NER300-programmet, varefter stödet kompletteras med nationell finansiering. Eftersom tidtabellen för NER300-programmet är försenad kan emellertid stödbeslut som gäller finansiering via programmet väntas tidigast i slutet av 2012. Därför skulle det vara motiverat att fullmakten för år 2012 skulle vara disponibel ännu år 2013.

Beräknad användning av bevillningsfullmakten (euro)

  
Program för utveckling av biobränslen för trafiken7 000 000
Övrigt energistöd37 850 000
Sammanlagt 44 850 000

Samhälleliga effektmål

  • — Ny teknik införs i större utsträckning i produktionen och användningen av energi.
  • — Mångsidigheten inom energiförsörjningen kvarstår på en god nivå.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (1 000 euro)

 20132014201520162017—Sammanlagt
fr.o.m. 2013
       
Förbindelser som ingåtts före år 2013116 87060 07048 7105 410-231 060
Förbindelser år 20134 48517 94011 2106 7304 48544 850
Utgifter sammanlagt 121 35578 01059 92012 1404 485275 910

Statens kostnader för de understöd som beviljas 2013 (nuvärde) uppgår totalt till 43,3 miljoner euro.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Grön ekonomi (regeringsprogr.)-500
Överföring från moment 32.20.451 000
Överföring från moment 32.01.213 500
Utgiftsbesparing, stöd för förnybar energi-15 500
Utbetalningar som föranleds av höjningen av nivån på fullmakten5 705
Sammanlagt-5 795

2013 budget121 355 000
2012 budget127 150 000
2011 bokslut60 633 741

42. Statligt stöd för tryggande av elförsörjningen (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 150 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av stöd för utgifter som föranleds av ersättningsinvesteringar i elnätet i Utsjokiregionen till bolaget Tunturiverkko Oy, som bildas till följd av att Utsjoen Sähköosuuskunta och Inergia Oy:s elnätsverksamheter slås samman.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: I syfte att trygga elförsörjningen i Norra Lappland ska ersättningsinvesteringarna i elnäten i Utsjokiregionen stödjas. Med hjälp av stödet skapas förutsättningar för uppkomsten av ett större elnätsbolag samtidigt som elförsörjningen i Utsjoki tryggas på ett hållbart sätt så att överföringspriserna på el hålls på en skälig nivå. Det är här fråga om ett EU-statsstöd enligt artikel 106.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som uppfyller förutsättningarna i kommissionens beslut 2005/842/EG och som inte omfattas av notifieringsplikt.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Nivåförändring25
Sammanlagt25

2013 budget150 000
2012 budget125 000
2011 bokslut100 000

43. Kyotomekanismerna (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 2 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) med hjälp av de flexibla mekanismerna enligt Kyotoprotokollet skaffa utsläppsenheter i en omfattning av högst 10 miljoner ton för avtalsperioden 2008—2012 och den därpå följande perioden 2013—2020

2) betala kostnaderna för administreringen av de flexibla mekanismerna

3) stödja förutsättningarna för anskaffning av utsläppsenheter

4) betala utgifter som föranleds av fluktuationer i valutakurserna.

Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.

Fullmakt

År 2013 får nya förbindelser ingås till ett belopp av högst 200 000 euro.

Förklaring: Finland har förbundit sig att som en del av Europeiska unionen uppfylla sina skyldigheter enligt Kyotoprotokollet. De höga kostnaderna för reducering av utsläppen av växthusgaser belastar samhällsekonomin, och staten deltar därför i minskningen av utsläppen genom användning av Kyotomekanismerna. Dessa mekanismer är gemensamt genomförande (JI, Joint Implementation), ren utveckling (CDM, Clean Development Mechanism) och internationell handel med utsläppsrätter. JI-projekten förverkligas mellan industriländer och CDM-projekten mellan industri- och utvecklingsländer.

Behovet att utnyttja Kyotomekanismerna kommer att vara aktuellt också efter Kyotoperioden, och anskaffningen av utsläppsenheter inbegriper därför också perioden 2013—2020. Stödjandet av förutsättningarna för anskaffning av utsläppsenheter, dvs. att utveckla detta kunnande i målländerna, samt arbetet för att utveckla förvaltningen av mekanismerna internationellt främjar utsläppsmarknadens funktionsförmåga och en kostnadseffektiv upphandling av utsläppsrätter.

Vid upphandlingen av utsläppsenheter beaktas olika flexibla mekanismers inbördes kostnadseffektivitet och hanteringen av risker i anslutning till upphandlingen. Detta förutsätter att anslaget kan användas och förbindelser om köp av utsläppsrätter kan ingås redan i början av den period som Kyotoåtagandena omfattar, trots att en stor del av kostnaderna för de utsläppsenheter som skaffas inte realiseras förrän närmare slutet av perioden.

För samordningen av mekanismpolitiken ansvarar arbets- och näringsministeriet. Enligt den administrativa arbetsfördelning avseende användningen av mekanismerna finansieras anskaffningen av utsläppsenheter i anslutning till utrikesministeriets CDM-projekt samt de utsläppsenheter som miljöministeriet skaffar genom JI-projekt och internationell utsläppshandel med medel under momentet.Upphandlingen av utsläppsenheter omfattar åtgärder som genomförs varje år.

Anskaffningen av utsläppsenheter innefattar sådana årliga åtgärder vars utgifter täcks med medel från anslaget.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (1 000 euro)

 2013201420152016—Sammanlagt
fr.o.m. 2013
      
Förbindelser som ingåtts före år 20131 9001 4001 0001 0005 300
Förbindelser år 20131005050-200
Utgifter sammanlagt 2 0001 4501 0501 0005 500

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Annullering av biogasprojekt, kontroll av utbetalningarna-3 300
Sammanlagt-3 300

2013 budget2 000 000
2012 budget5 300 000
2011 bokslut7 029 356

44. Produktionsstöd för förnybar energi (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 125 000 000 euro.

Anslaget får i fråga om följande energikällor som fastställs i lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor (1396/2010) användas till:

1) betalning av produktionsstöd (inmatningstariff) för el producerad med vindkraft

2) betalning av produktionsstöd (inmatningstariff och en värmepremie för höjning av tariffen) för el producerad med biogas

3) betalning av produktionsstöd (inmatningstariff och en värmepremie för höjning av tariffen) för el producerad med träbränsle

4) betalning av produktionsstöd för el producerad med skogsflis (inmatningstariff och en förgasarpremie för höjning av tariffen).

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: Med stöd av lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor stöds produktion av el med vindkraft, biogas, skogsflis och träbränsle i anläggningar som godkänts inom inmatningstariffsystemet. Med stöd av lagen betalas till producenterna av vindkrafts-, biogas- och trädbränslebaserad el som stöd inom inmatningstariffsystemet skillnaden mellan det målpris som fastställs i lagen och medeltalet av det områdespris för Finland som under tre månader realiserats på elbörsen (inmatningstariffsystem) samt till producenter av skogsflisbaserad el ett stöd som varierar med utsläppsrättens pris. Till producenterna av biogasbaserad och trädbränslebaserad el betalas dessutom en värmepremie som höjning av inmatningstariffen i kraftvärmeproduktion. Till producenterna av skogsflisbaserad el betalas som höjning av inmatningstariffen en förgasarpremie vid förgasning av skogsflis i en förgasare till bränsle för en pulverförgasningspanna. Stödet betalas ut i högst 12 år per kraftverk.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor. Med stöd av lagförslaget ska skogsflis bevaras konkurrenskraftig i relation till torv så att det i det produktionsstöd som betalas för skogsflisbaserad el beaktas hur höjningarna av skatten på torv inverkar på priskonkurrenskraften för skogsflis. Ändringarna i pris på en utsläppsrätt ska också fortfarande inverka på det utbetalade stödets nivå. I propositionen ingår också förslag till bestämmelser om förgasarpremie.

EU har ställt som mål att öka andelen förnybar energi till 20 % av slutanvändningen av energi fram till år 2020. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG har mål för andelen förnybar energi av slutanvändningen av energi fastställts för medlemsländerna för 2020. För Finlands del är målet 38 %.

Produktionsstöd och målpris

  
Målpris för vindkraft, €/MWh (förhöjt pris högst 3 år/kraftverk)105,30
— Målpris fr.o.m. 1.1.2016, €/MWh83,50
Målpris för biogasbaserad el, €/MWh83,50
Värmepremie för biogasbaserad el i kraftvärmeproduktion, €/MWh50,00
Målpris för trädbränslebaserad el, €/MWh83,50
Värmepremie för trädbränslebaserad el i kraftvärmeproduktion, €/MWh 20,00
— högst per år/kraftverk som producerar trädbränslebaserad el, € 750 000
Produktionsstöd, som varierar enligt priset på en utsläppsrätt och skatten på torv, till producenter av skogsflisbaserad el, högst €/MWh, förutsatt att det genomsnittliga priset på en utsläppsrätt under tre månader är högst 10 €/t och skatten på torv är 4,90 €/MWh13,1324
Till de producenter av skogsflisbaserad el som använder förgasare betalas en förgasarpremie som varierar enligt skatten på torv, €/MWh, förutsatt att skatten på torv är 4,90 €/MWh5,4716

Samhälleliga verkningar

  • — Vindkraftverkens och biogaskraftverkens samt de på skogsenergi baserade kraftverkens konkurrenskraft förbättras jämfört med elproduktion baserad på andra energikällor.
  • — Elproduktionen blir mångsidigare och självförsörjningen av el förbättras.

Beräknad användning av anslaget (euro)

  
Vindkraftverk (inmatningstariff)73 100 000
Biogaskraftverk (inmatningstariff och dess höjning)1 800 000
Skogsfliskraftverk (inmatningstariff och dess höjning)47 100 000
Trädbränslekraftverk (inmatningstariff och dess höjning)3 000 000
Sammanlagt 125 000 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Nivåförändring26 100
Förgasarpremie1 100
Sammanlagt27 200

2013 budget125 000 000
2012 budget97 800 000
2011 bokslut58 241