Statsbudgeten 2013

Förklaring:Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (ANM-koncernen) har som huvudsaklig uppgift att sörja för verksamhetsbetingelserna för innovationsverksamheten och företagen i Finland, arbets-, varu- och energimarknadens funktionsduglighet, arbetstagarnas sysselsättningsförutsättningar och en balanserad regional utveckling i den globala ekonomin.

Enligt ANM-koncernens vision är Finland ett land med en hållbar ekonomisk utveckling, stabil produktivitetstillväxt och hög sysselsättning. Också i internationella konkurrenskrafts- och välfärdsjämförelser placerar sig Finland i världstoppen. Denna framgång grundar sig på spetskompetens, innovationer, företagsamhet, kreativitet, en aktiv arbetskraftspolitik, utveckling av arbetslivet, en fungerande varumarknad, en målmedveten energi- och klimatpolitik, regional livskraft och internationalism.

I regeringsprogrammet ingår flera strukturella reformer inom förvaltningsområdet: det görs en utvärdering av resultaten av forskningen och produktutvecklingen, bl.a. utifrån de utvärderingar och rekommendationer som redan har gjorts, stödsystemen förnyas och arbetskraftspolitikens strukturer och innehåll utvärderas i syfte att förbättra sysselsättningsåtgärdernas kvalitet, effektivitet och resultat. Dessutom görs det en utvärdering av hur väl förvaltningen av EU:s region- och strukturpolitik fungerar, och arbetsmetoderna förenklas.

De internationella ekonomiska utsikterna är motsägelsefulla. Skillnaderna i den ekonomiska utvecklingen i Europa är stora och skuldkrisen reflekteras som osäkerhet på de ekonomiska utsikterna. Den ekonomiska tillväxten i Kina, Ryssland och Förenta staterna är skälig. De flesta av de exportländer som är viktigast för Finland antas undgå recession, även om tillväxten delvis retarderar. Finlands handelsbalans vände och visade ett underskott 2011.

År 2011 var de sysselsatta i Finland i genomsnitt 2 474 000 personer. År 2012 blir den ekonomiska tillväxten anspråkslös. För 2013 är prognosen endast litet bättre. Trots att den ekonomiska tillväxten förutspåtts vara mycket svag 2012 kan efterfrågan på arbetskraft ännu öka 2012, men gå ner något 2013. De ekonomiska utsikterna varierar branschvis. I fråga om servicen är konjunkturindikatorn för produktionen, omsättningsindikatorerna och förtroendet fortfarande rätt goda. Inom industrin och byggbranschen är läget svagare 2012, men även inom industrin är det stora skillnader mellan olika branscher. Inom den närmaste tiden är det framför allt servicesektorn som stöder sysselsättningen i Finland. Inom industrin och byggbranschen kan det ske en liten nedgång i sysselsättningen.

Bekämpningen av klimatuppvärmningen förutsätter att den ekonomiska utvecklingen globalt vänds i en miljövänligare riktning. Ekologisk produktion, ibruktagande av kolsnål energi och biobränslen samt investeringar i teknik kommer att vara snabbt växande delområden inom ekonomin under åren framöver. I den globalt sett hårdnande konkurrensen finns det i de rika naturresurserna i Finland och i den finländska kompetensen avsevärda nya möjligheter att producera mervärde och välfärd. De viktigaste möjligheterna baserar sig på en utveckling av bioekonomin, mineralekonomin och vattenhushållningen.

Arbets- och näringsministeriet genomför regeringens arbets- och näringspolitik tillsammans med enheterna inom förvaltningsområdet och i samarbete med övriga ministerier. ANM-koncernen bygger upp verksamhetsbetingelserna för det finländska arbets- och näringslivet. Koncernens viktigaste mål är att skapa hög sysselsättning på hållbar grund. För att nå detta mål främjar koncernen produktivitet, kompetens och internationell konkurrenskraft inom ekonomin och i regionerna.

Arbets- och näringsministeriet har ställt upp för sitt ansvarsområde följande mål för samhälleliga verkningar, härledda ur riktlinjerna för koncernstrategins mål för 2013:

– Ökad företagsverksamhet med högt mervärde.

– Minskad ungdoms- och långtidsarbetslöshet och ökad arbetslivskvalitet.

– Minskade strukturella hinder för konkurrens.

– Ökad självförsörjning av energi för Finland.

Arbetsmarknadens indelning i kvinnliga och manliga yrken och branscher lindras genom bl.a. åtgärder som främjar sysselsättningen och företagsamheten. I syfte att förbättra utvärderingen av effekterna av servicen och förutsägbarheten i fråga om servicen (såsom arbetskraftspolitiska åtgärder) utbildar man personal för integrering av könsperspektivet. Vissa grupper av kvinnor, bl.a. invandrare och romer, är i en sämre arbetsmarknadsställning än männen i motsvarande grupper. Genom tjänster och utvecklingsåtgärder ska de rådande skillnaderna hanteras.

Av de arbetslösa arbetssökandena hos arbetsförmedlingen har 45 % varit kvinnor åren 2006—2011 (2011 var andelen 43 %). I fråga om arbetskraftspolitiska åtgärder 2011 var andelen kvinnor 44 % av dem som inlett arbetskraftsutbildning och hälften av de anställda i lönesubventionerat arbete. Andelen kvinnor var 45 % av dem som fått startpeng och 63 % av dem som inlett frivilliga studier med arbetslöshetsförmån.

I de speciallån som Finnvera Abp beviljar hör företagarlånet till kvinnor, som kan beviljas till ett sammanlagt värde av högst 35 000 euro per företag. Årligen har lån beviljats ca 21—25 miljoner euro. Lån kan vid behov kompletteras med startpeng. Kvinnligt företagande främjas även genom att systemet med vikarieservice för företagare utvecklas.

Främjandet av jämställdheten har varit en av de centrala principerna vid genomförandet av de europeiska programmen för strukturfonderna. Åren 2007—2010 var andelen jämställdhetsprojekt och jämställdhetsdominerade projekt 23 % av Europeiska socialfondens alla uppstartade projekt och 12 % av Europeiska regionala utvecklingsfondens projekt. Utvecklingsprogrammet Främjande och integrering av jämställdhetsperspektivet (Valtava) är ett nationellt utvecklingsprogram för Europeiska socialfonden under programperioden 2007—2013. Programmet koordineras av arbets- och näringsministeriet.

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Det tidigare produktivitetsprogrammet för statsförvaltningen har ersatts med det nya effektivitets- och resultatprogrammet, där de mål som tidigare uppställts för ökad effektivitet i funktionerna i fråga om de ekonomiska helhetskonsekvenserna förblir oförändrade.