Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2013
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänna föreskrifter
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings-och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning
         10. Utveckling av landsbygden
         20. Jordbruk
         30. Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet
         40. Fiskeri-, vilt- och renhushållning
         50. Vattenhushållning
         60. Skogsbruk
         63. Forststyrelsen
         70. Infrastruktur för fastigheter och geografisk information
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2013

Huvudtitel 30

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Ansvarsområdets omvärld

Näringarna och uppgifterna inom jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde står inför stora globala förändringar och utmaningar samtidigt som det ställs allt strängare krav på verksamhetens miljökonsekvenser. Klimatförändringen, övergödningen av vattendragen samt minskningen av naturens mångfald är exempel på världsomspännande miljöfrågor. Framgången för ansvarsområdet är beroende av förstklassig och mångsidig kompetens och snabbt utnyttjande av innovationer när det gäller en hållbar användning av naturtillgångarna, inklusive bioekonomin och vattenresurserna, tillvaratagandet av de möjligheter den förnybara energin erbjuder samt anpassningen till klimatförändringen. Europeiska unionen har förbundit sig att före 2020 ensidigt minska sina växthusgaser med 20 % från 1990 års nivå. Enligt de mål som ställts på Finlands jordbrukssektor ska växthusgasutsläppen vara 13 % mindre 2020 än 2005. Skogarnas och markanvändningens betydelse när det gäller att stävja klimatförändringen har ytterligare accentuerats. Också säkerställandet av att energin räcker till är en utmaning. Till detta ansluter sig också ökad energieffektivitet och energisparåtgärder samt utvidgad användning av förnybar energi. Europeiska unionen har förbundit sig att öka andelen förnybar energi till 20 % inom hela unionen fram till 2020. I EU:s energi- och klimatpaket ingår en skyldighet för Finland att öka andelen förnybar energi från 28,5 % år 2005 till 38 % fram till år 2020 räknat från slutanvändningen av energi. Enligt åtagandepaketet för förnybar energi (2010) är målet för användningen av skogsflis för energiproduktion 13,5 miljoner kubikmeter år 2020. År 2011 användes 7,5 miljoner kubikmeter skogsflis för energiproduktion. Höjningen av matpriserna och en större global efterfrågan på mat ökar risken för en ny matkris. Att livsmedelskedjan bli längre ökar bl.a. säkerhetsriskerna. Konsumenterna vill ha mer och säkerställd information om matens ursprung och om ansvarsfrågan vad gäller produktionssätten. Medborgarnas intresse för stora rovdjur och vandringsfisk har ökat. Betydelsen av dataarkiv och av informationssystem som använder dem ökar inom ansvarsområdet. Förändringarna inverkar på mål och val inom jord- och skogsbruket, fiskerinäringen och vattenhushållningen.

Jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde påverkas i stor utsträckning av EU-politiken, författningsberedningen samt resultatstyrningen och utvecklingsåtgärderna. År 2013 kommer det att ske förändringar i följande sakkomplex:

  • — Alla betydande EU-stödsystem och nationella stödsystem för jordbruket och fiskerinäringen kommer att revideras de närmaste åren. Förberedelserna för dessa revideringar, som gäller tiden efter 2013, och för EU:s kommande fondperiod förutsätter att man ställer upp nationella mål för Finland, sammanjämkar målen för jordbruks- och landsbygdspolitiken samt utövar påverkan i enlighet med målen inom Europeiska unionen.
Samhälleliga effektmål enligt politiksektor

I motiveringen till kapitlet beskrivs de åtgärder som vidtas för att nå de samhälleliga effektmålen.

Utveckling av landsbygden
  • — Landsbygden utvecklas som en konkurrenskraftig boendemiljö och förläggningsort för företag
  • — befolkningsutvecklingen stabiliseras, sysselsättningen förbättras och näringsverksamheten blir mångsidigare i den glesbebyggda och den egentliga landsbygden.

Nyckeltal

 200620072008200920102011—2013
uppskattning
       
Förändring i befolkningsmängden (%)      
Glesbebyggd landsbygd-1,25-1,29-1,35-1,06-1,10Blir långsammare
Egentlig landsbygd-0,10-0,09-0,19-0,14-0,16Blir långsammare
Jordbruk
  • — Man producerar råvaror av hög kvalitet som den inhemska livsmedelskedjan behöver och produkter som motsvarar konsumenternas förväntningar
  • — jordbrukets lönsamhet tryggas, livsmedelskedjans konkurrenskraft främjas och produktionen fortsätter i hela Finland
  • — andelen ekologisk och närproducerad mat ökar
  • — näringsbelastningen från jordbruksproduktionen och jordbrukets utsläpp av växthusgaser minskar.

Nyckeltal

 2008200920102011
uppskattning
2012—2013
mål
      
1. Åtgärder för att trygga jordbrukets lönsamhet     
— Företagarinkomst från jordbruket (på total nivå) mn euro1)584478797655stiger
— Företagarinkomst på bokföringsgårdar euro/gård1)17 50014 20022 00019 400stiger
— Lönsamhetskoefficient2)     
    — goda gårdar3)0,840,710,830,38stiger
    — medelvärde, gårdar0,430,330,460,42stiger
    — svaga gårdar3)-0,11-0,24-0,01-0,13stiger
      
2. Produktion av råvaror     
— Självförsörjning, %     
    — mjölk, vätska99999795oförändrad
    — nötkött85868383oförändrad
    — svinkött116112109103oförändrad
    — fjäderfäkött11010299103oförändrad
    — ägg117106117116oförändrad
— Odlingsareal för råg, ha23 80016 40025 20027 100stiger
— Odlingsareal för foderspannmål (foderkorn/havre/blandsäd), ha843 600814 600691 500728 000oförändrad
— Odlingsareal för proteingrödor, ha6 3009 30019 60023 600stiger
      
3. Ekologisk mat     
— Åkerareal med ekologisk odling, %6,67,27,58,1stiger
— Antal ekologiska husdjursgårdar (st.)511548574>574stiger
      
4. Minskning av miljöbelastningen     
— Kvävebalans på riksnivå, kg N/ha4)50,838,055,547,7sjunker
— Fosforbalans på riksnivå, kg P/ha4)5,02,44,73,4sjunker
— Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn, miljoner ton CO2/ekv5)5,95,75,7<5,7sjunker
— Utsläpp av växthusgaser från markanvändningen inom jordbruket, miljoner ton CO2/ekv6)6,36,56,5<6,5sjunker

1) Företagarinkomsten från jordbruket på totalnivå beskriver den ekonomiska ställningen hos samtliga gårdar (drygt 60 000 gårdar) och de övriga nyckeltalen under punkt 1 den ekonomiska ställningen hos bokföringsgårdarna (de ca 38 000 största gårdarna).

2) Lönsamhetskoefficienten visar hur stor del av lönekravet för eget arbete och räntekravet på eget kapital som företagarinkomsten täcker. T.ex. målsättningen för lönekravet för eget arbete, som utarbetats utifrån MTT:s lönsamhetsuppgifter, var 13,0 euro år 2008, 13,5 euro år 2009, 14,0 euro 2010 och 14,1 euro år 2011. Räntekravet för eget kapital var 5 % åren 2008—2009 och i genomsnitt 6,2 % åren 2010—2011.

3) Lönsamhetskoefficientens grupp goda gårdar har bildats av de årligen mest lönsamma gårdarna så att de bästa 10 procenten av det vägda gårdmaterialet har lämnats bort och så att den genomsnittliga lönsamhetskoefficienten har räknats ut för de därpå följande bästa 20 procenten av gårdarna. Gruppen svaga gårdar har bildats på samma sätt utgående från de minst lönsamma gårdarna.

4) Kväve- och fosforbalansen beskriver skillnaden mellan de näringsmängder som kommer via de insatser som används på en åkerhektar och de näringsmängder som är bundna vid slutprodukten (sifferkälla MTT).

5) Till utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn räknas utsläpp av metan från husdjurens matsmältning och gödselhanteringen samt utsläpp av dikväveoxid från gödselhantering och odlingsjord (sifferkälla MTT). Siffrorna för åren 2010 och 2011 är uppskattningar.

6) Utsläpp av växthusgaser från markanvändningen inom jordbruket (markanvändning, förändringar i markanvändningen samt skogsbrukssektorn) är koldioxidutsläpp från jordbruksmark och icke odlad jordbruksmark samt från kalkning (sifferkälla MTT). Siffrorna för åren 2010 och 2011 är uppskattningar.

Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet
  • — Djurhälsan och växternas sundhet samt säkerheten hos och kvaliteten på insatsvarorna för jordbruk förblir goda
  • — den höga nivån på djurens välbefinnande kvarstår och förbättras
  • — sådana sjukdomsfall där smittan överförts från livsmedel och mellan djur och människor minskar, och förekomsten av främmande ämnen i livsmedel förblir på den nuvarande goda nivån, och
  • — anteckningarna om ursprung och produktionssätt är tillförlitliga, konsumenterna får mer information om livsmedlen och om deras egenskaper.
Fiskeri-, vilt- och renhushållning
  • — Fisk- och viltbestånden utnyttjas på ett hållbart och allsidigt sätt
  • — fiskerinäringen är lönsam
  • — fritidsfiske fortsätter att vara populärt och skapar social och ekonomisk nytta
  • — genom planmässig vård hålls fiskbestånden sådana att de fortsätter att uppvisa genetisk mångfald och är produktiva
  • — viltstammarna förblir livskraftiga och de skador och konflikter som orsakas av vilt begränsas
  • — jakten och jaktvården är etisk och ansvarsfull, och
  • — lönsamheten inom renskötseln förbättras och antalet renar dimensioneras på ett sätt som främjar en hållbar användning av betesmarkerna.
Vattenhushållning
  • — Vattendragens brukbarhet är stor och deras tillstånd gott
  • — riskerna med översvämningar och dammar är under kontroll, och
  • — tillräcklig tillgång till rent vatten och tillgången till vatten- och avloppstjänster är säkerställd.
Skogsbruk
  • — Skoglig affärsverksamhet stärks och produktionsvärdet ökar
  • — skogsbrukets lönsamhet förbättras, och
  • — skogarnas mångfald, miljönytta och effekter på välfärden stärks.

Dessa mål eftersträvas genom att man i enlighet med regeringsprogrammet genomför Finlands nationella skogsprogram och den handlingsplan för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) som hänför sig till skogsprogrammet.

Nyckeltal

 2009
utfall
2010
utfall
2011
utfall
2012
uppskattning
2013
mål
2015
mål
       
1) Skoglig affärsverksamhet stärks      
— Skogsbrukets bruttoproduktion, mn euro (i 2011 års penningvärde)1)4 0854 1734 2714 9505 0005 615
— Användningen av skogsflis, miljoner m³6,16,97,59,09,510—122)3)
       
2) Skogsbrukets lönsamhet förbättras      
— Avverkningsuttaget för gagnvirke höjs till en nivå som motsvarar de hållbara avverkningsmöjligheterna, miljoner m³ 42,052,654,255,055,065—702)
— Areal av plantbestånd och unga gallringsskogar som är av god kvalitet, %2325252730402)
— Det privata skogsbrukets rörelseresultat, euro/ha (i 2011 års penningvärde)53,488,387,8100100Minst 1102)
— Vård av ungskog, 1 000 ha/år4)2572302352402452802)
— Den reella investeringsavkastningen från virkesproduktion i privatskogsbruket, % (exklusive den årliga förändringen i rotpriserna)3,63,83,83,84,94,0
       
3) Skogarnas mångfald, miljönytta och effekter på välfärden ökar      
— Åtgärder enligt METSO-handlingsplanen i privatskogar, ha (kumulativt)18 90423 08934 78541 28545 00082 000—173 0002)

1) Enligt näringsgrensindelningen (NI 2008:02) innefattar skogsbrukets bruttoproduktion inte fjärrtransport av virke, skogsdikning, byggande av skogsvägar, grundlig förbättring av skogsvägar och Finlands skogscentrals verksamhet.

2) Målen för det år 2010 reviderade Nationella skogsprogrammet 2015 och för METSO-handlingsplanen. Målen för METSO-handlingsplanen har ställts upp för år 2020.

3) Det mål som regeringens ministerarbetsgrupp för klimat- och energipolitik satt upp den 20 april 2010 är 13,5 m³ fram till år 2020.

4) Inkluderar vård av plantbestånd och iståndsättning av ungskog.

Infrastruktur för fastigheter och geografisk information
  • — Såsom samhällets grunddatalager tryggar fastighets- och terrängdatasystemen för sin del att det enskilda markägandet och kreditgivnings- och garantisystemet fungerar samt att hanteringen och tillgången till information om fastigheter och terräng är god
  • — en hög tillförlitlighet hos uppgifterna i lagfarts- och inteckningsregistret och god tillgång till servicen säkerställs
  • — uppgifter och informationstjänster som gäller fastigheter och terräng omspänner hela landet, är aktuella och av tillräckligt hög kvalitet, och
  • — organisationer som samlar in och upprätthåller geografisk information har tillgång till stödtjänster som främjar en effektiv samanvändning av informationen och minskar onödig överlappande datainsamling.
Jord- och skogsbruksministeriets preliminära mål för resultatet av verksamheten inom förvaltningsområdet för 2013
  • — Målet för beredningen av EU:s kommande fondperiod är att minska den administrativa börda som stödsystemen medför för både den offentliga förvaltningen och stödtagaren.
  • — Ämbetsverken inom förvaltningsområdet deltar i de åtgärder som vidtas i syfte att bromsa upp klimatförändringen och anpassa sig till den.
  • — Sektorforskningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde riktas in på forskningsprogram och forskningsprojekt som på ett vittomfattande sätt motsvarar behoven inom samhället och vid beslutsfattandet. Forskningsanstalternas funktioner sammanförs till större helheter genom att man utnyttjar sammanslutningen för naturresurs- och miljöforskning (LYNET), som är ett samarbete mellan jord- och skogsbruksministeriets och miljöministeriets förvaltningsområden.
  • — I syfte att stärka forskningen kring hållbar användning av förnybara naturresurser, effektivisera verksamheten och öka forskningsverksamhetens effekt görs inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde förberedelser för inrättande av en forskningscentral för naturresurser. Utgångspunkten vid beredningen är att en enda forskningscentral kommer att bildas av Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi, Skogsforskningsinstitutet och Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet före år 2016.
  • — Budgetpropositionen har utarbetats så att den stöder genomförandet av produktivitetsprogrammen vid förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar i enlighet med det beslut om ramarna för statsfinanserna som fattades den 4 april 2012.
  • — Det säkerställs att produktivitetsfrämjande åtgärder vidtas i uppgifter inom den statliga regionalförvaltningen och att tillräckliga resurser anvisas för uppgifterna.
Jämställdhet mellan könen

Ungefär 90 % av utgifterna under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel är överföringsutgifter som stöder uppnåendet av olika politiksektorers effektmål. Stödmottagarens kön är i regel inte en grund för beviljande av stöd.

Förbättring av produktiviteten

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Produktivitetsprogrammet inom statsförvaltningen har ersatts med ett nytt effektivitets- och resultatprogram. Enligt regeringsprogrammet kommer storleksklassen av de mål som ställts för att öka funktionernas effektivitet att kvarstå till sina totala ekonomiska konsekvenser.

Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde genomförs produktivitetsfrämjande åtgärder om vilka beslut fattats tidigare. Den sammanlagda minskningen av behovet av personal till följd av dem motsvarar 62 årsverken år 2013 (den motsvarande anslagsminskningen är -0,890 miljoner euro). Vid skogsförvaltningens statsbidragsorganisationer beräknas det att personalen minskas med 50 årsverken.

I budgetpropositionen ingår förslag om årsverken och anslag av engångsnatur som riktas till produktivitetsprojekt, hänför sig till minskningar av anslagen för produktivitetsfrämjande åtgärder och motsvarar de medel som ministeriet har till sitt förfogande (användningen av produktivitetsinbesparingar sammanlagt 8,208 miljoner euro, 20 årsverken).

Statens gemensamma funktioner och tjänster
  • — Statskoncernens tjänster utnyttjas i så stor skala som möjligt. År 2013 förbereder sig ämbetsverken och inrättningarna på att ta i bruk statens datasystem för ekonomi- och personalförvaltning (Kieku).
  • — Ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet fortsätter att ta i bruk gemensamma datasystem samt att utveckla elektroniska tjänster och processer med beaktande av kraven samt principerna för IT-arkitekturen inom den offentliga förvaltningen enligt lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (634/2011).

Huvudtitelns fullmakter enligt moment (mn euro)

  2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
    
30.10.61EU:s deltagande i utveckling av landsbygden (förslagsanslag)  
 — bevillningsfullmakt69,03044,320
30.10.62Statlig medfinansiering för den av EU delfinansierade utvecklingen av landsbygden (förslagsanslag)  
  — bevillningsfullmakt62,12740,274
30.20.40Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (reservationsanslag 2 år)  
 — bevillningsfullmakt518,00042,000
30.20.43Miljöstöd för jordbruket, stöd som främjar djurens välbefinnande och icke-produktiva investeringar (reservationsanslag 2 år)  
 — bevillningsfullmakt520,900140,800
30.20.44Kompensationsbidrag (reservationsanslag 2 år)  
 — bevillningsfullmakt1 600,00010,000
30.20.49Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden (förslagsanslag)  
 — räntestödsfullmakt300,000250,000
30.60.44Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)  
 — bevillningsfullmakt28,00025,000

Förvaltningsområdets anslag 2011—2013

  År 2011
bokslut
1000 €
År 2012
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2013
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2012—2013
  1000 €%
 
01.Förvaltning102 52796 779101 0094 2304
01.Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)26 00628 46131 0122 5519
02.Omkostnader för jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral (reservationsanslag 2 år)5 9706 4126 089-323-5
03.Landsbygdsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)24 46125 50727 4871 9808
04.Nämndernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)871873895223
21.Internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år)6696696690
22.Forskning och utveckling (reservationsanslag 3 år)3 6433 3433 3430
(23.)Administrativa arrangemang (reservationsanslag 2 år)0
29.Mervärdesskatteutgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag)26 33828 00028 0000
(40.)Understöd för bioenergiproduktion (reservationsanslag 3 år)10 8550
66.Vissa medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år)3 7143 5143 5140
10.Utveckling av landsbygden127 948164 620171 1406 5204
50.Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år)10 6687 6687 168-500-7
54.Främjande av hästhushållningen med medel som inflyter som statlig andel vid totospel (reservationsanslag 2 år)8 5822 432952-1 480-61
55.Statsbidrag för 4H-verksamhet (fast anslag)5 0204 5204 320-200-4
61.EU:s deltagande i utveckling av landsbygden (förslagsanslag)51 12377 00080 5003 5005
62.Statlig medfinansiering för den av EU delfinansierade utvecklingen av landsbygden (förslagsanslag)52 55473 00078 2005 2007
20.Jordbruk2 120 3832 064 7372 045 856-18 881-1
01.Omkostnader för Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (reservationsanslag 2 år)33 28833 74031 830-1 910-6
40.Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (reservationsanslag 2 år)554 665544 000511 000-33 000-6
41.EU-inkomststöd och EU-marknadsstöd (förslagsanslag)545 690547 200545 200-2 0000
42.Ersättning för skördeskador (reservationsanslag 3 år)3 4003 4003 4000
43.Miljöstöd för jordbruket, stöd som främjar djurens välbefinnande och icke-produktiva investeringar (reservationsanslag 2 år)372 210363 250364 3291 0790
44.Kompensationsbidrag (reservationsanslag 2 år)422 673422 673422 6730
45.Avträdelsestöd och avträdelsepension (reservationsanslag 2 år)129 500101 04097 370-3 670-4
46.Utveckling av marknadsföring och produktion (reservationsanslag 3 år)3 7815 8614 861-1 000-17
47.Utvecklande av livsmedelskedjan (reservationsanslag 3 år)1 5133 2933 2930
48.Specialåtgärder inom trädgårdsodlingen (reservationsanslag 3 år)1 6101 8002 00020011
49.Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden (förslagsanslag)16 71337 70058 90021 20056
60.Överföring till interventionsfonden (fast anslag)1 0007801 00022028
(61.)Överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond (reservationsanslag 2 år)34 3400
30.Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet49 32452 71552 9612460
01.Livsmedelssäkerhetsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)40 03940 93741 7838462
20.Veterinärvård (förslagsanslag)3 5224 8304 730-100-2
41.Vissa ersättningar (reservationsanslag 2 år)5 7636 9486 448-500-7
40.Fiskeri-, vilt- och renhushållning65 09661 93663 4741 5382
01.Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)17 30316 92617 2983722
20.Skyldighet att vårda fiskbeståndet (reservationsanslag 3 år)2 3002 3002 4001004
41.Ersättning för hjortdjurs skadegörelse (reservationsanslag 2 år)3 8235 4005 4000
42.Ersättning för rovdjurs skadegörelse (reservationsanslag 2 år)4 3004 3004 3000
43.Främjande av renskötseln (reservationsanslag 2 år)1 8211 7211 764432
50.Främjande av vilthushållningen (reservationsanslag 2 år)9 2349 26110 18792610
51.Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 2 år)6 3036 1655 887-278-5
52.Återbäringar av avgifter för tillstånd till fiske och avtalsbaserade ersättningar i anslutning till skyddet av saimenvikaren (förslagsanslag)3 4773 5603 592321
62.Främjande av marknadsföringen och strukturpolitiken inom fiskerinäringen (reservationsanslag 3 år)15 77811 54611 8893433
77.Fiskeriekonomiska byggnads- och iståndsättningsprojekt (reservationsanslag 3 år)7577577570
50.Vattenhushållning32 73826 83723 848-2 989-11
20.Utgifter för nyttjande och vård av vattentillgångarna (reservationsanslag 3 år)11 54511 56812 5089408
31.Stöd till vattenförsörjningen och skyddet mot översvämningar (reservationsanslag 3 år)20 15814 00810 079-3 929-28
43.Vissa ersättningar som staten åläggs att betala (förslagsanslag)1944204200
48.Ersättande av skador som förorsakats av exceptionella översvämningar (reservationsanslag 3 år)8418418410
60.Skogsbruk197 560171 879178 9207 0414
01.Skogsforskningsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)43 03243 36544 3029372
41.Fröförsörjning i fråga om skogsträd (reservationsanslag 2 år)62140060020050
42.Statsbidrag till Finlands skogscentral (reservationsanslag 2 år)49 31947 66645 458-2 208-5
43.Vissa ersättningar (förslagsanslag)941001000
44.Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)82 26362 23061 480-750-1
45.Främjande av vården av skogsnatur (reservationsanslag 3 år)11 3258 3256 527-1 798-22
47.Energistöd för klenträd (reservationsanslag 2 år)9 7507 25018 00010 750148
50.Vissa statsbidrag för skogsbruket (reservationsanslag 2 år)1 1062 4432 4430
83.Lån för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (reservationsanslag 3 år)5010010-90-90
63.Forststyrelsen5 8155 7316 37364211
50.Vissa av Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år)5 8155 7316 37364211
70.Infrastruktur för fastigheter och geografisk information65 37163 05061 680-1 370-2
01.Lantmäteriverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)54 58653 12751 052-2 075-4
02.Geodetiska institutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)3 7855 4235 6282054
40.Utgifter för understödjande av fastighetsförrättningar (förslagsanslag)7 0004 5005 00050011
Sammanlagt2 766 7622 708 2842 705 261-3 0230
 Antalet anställda totalt1)5 1705 1655 103  

1) Anslagen under huvudtitel 30 (mom. 30.10.61 och 62, 30.20.43 och 47, 30.40.41, 42, 50, 51, 62 och 77, 30.50.20 och 31, 30.63.50 och 30.70.40) får också användas för anställande av ett antal visstidsanställda vid statliga ämbetsverk eller inrättningar, motsvarande 574 årsverken, för uppgifter av tillfällig natur. Dessutom sköts förvaltningsområdets uppgifter av personal under andra huvudtitlar: vid ANM vid närings-, trafik- och miljöcentralerna ca 790 årsverken i uppgifter i anslutning till genomförandet av EU:s gemensamma jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitik och 200 årsverken i uppgifter i anslutning till användningen och skötseln av vattentillgångarna; vid MM 27 årsverken i uppgifter i anslutning till användningen och skötseln av vattentillgångarna; vid FM vid Regionförvaltningsverken 55 årsverken i uppgifter i anslutning till veterinärvården och livsmedelstillsynen och ca 50 årsverken vid tullverket i inspektionsuppgifter, samt vid UM sex specialsakkunniga.