Statsbudgeten 2013
70. Utvecklande av statsförvaltningen
Förklaring:Statens IKT-verksamhet reformeras i enlighet med statsrådets principbeslut av den 26 november 2009 om utvecklandet av informationssäkerheten inom statsförvaltningen och statsrådets principbeslut av den 12 maj 2011 om förvaltningens säkerhetsnät, förordningen om informationssäkerheten inom statsförvaltningen från 2010, lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen, som trädde i kraft 2011, beredskapslagen och lagen om bedömning av informationssäkerheten i myndigheternas informationssystem och datakommunikation, vilka trädde i kraft 2012, samt i enlighet med den offentliga förvaltningens IKT-strategi och regeringsprogrammet 2011—2015. Författningarna, principbesluten och strategierna verkställs genom styrning enligt koncernmodell av finansministeriet och samarbetsorgan under dess ledning och inbegriper sex utvecklingsområden:
- — kundorienterade, elektroniska tjänster
- — interoperabilitet (arkitektur och metoder inom informationsförvaltningen samt utveckling av hur grunddatabaserna utnyttjas)
- — gemensamma datasystem
- — enhetliga IT-bastjänster
- — datasäkerhet och beredskap
- — stärkande av koncernstyrningen i fråga om IKT-verksamheten.
Reformeringen av statens IKT-verksamhet finansieras med medel under bl.a. följande tre moment: Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT) (28.70.01), Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning (28.70.02) och Statens och kommunernas gemensamma datasystemprojekt (28.90.20).
Med IKT avses i detta sammanhang informations- och kommunikationsteknisk verksamhet i vid bemärkelse som omfattar bl.a. informationsförvaltning, datasystem, datanät, datalager, datateknik och utnyttjandet av sådan, datasäkerhet, utrustningsutrymmen, informations- och kommunikationstekniska tjänster, metoder och lösningar samt styrningen och ledningen, strukturerna, projekthanteringen, författningarna i fråga om denna verksamhet liksom även beredskapen för störningar och undantagsförhållanden.
Med de anslag som är avsedda för att utveckla statens IKT och informationssäkerhet finansieras införandet av samt utvecklings- och investeringsutgifter, driftsutgifter och utvärderingsutgifter för utvecklingsprogram, projekt, IKT-tjänster och informationssäkerhetstjänster inom utvecklingsområdena, till den del dessa inte tas ut hos användarna. Med anslaget kan också finansieras personalutgifter och utgifter för lokaler.
De centrala och för varje förvaltningsområde och ämbetsverk specifika IKT-projekt som används för att utveckla organisationer, processer, tjänster och informationsteknik stöds med produktivitetsanslaget under moment 28.70.20. Från momentet överförs årligen i budgeten anslag till förvaltningsområdenas och ämbetsverkens förfogande.
Finansministeriet ställer upp följande preliminära effektmål för utvecklandet av statsförvaltningen för 2013:
- — en enhetligare och allmänt användbar samt kostnadseffektiv, användarvänlig och datasäker IKT-verksamhet för staten
- — en planerad och bevislig ökning av arbetsproduktiviteten inom den offentliga förvaltningen och en planmässig användning av produktivitetsbesparingarna
- — en effektiv verkställighet av informationsförvaltningslagen, beredskapslagen och informationssäkerhetsförordningen samt av statsrådets principbeslut gällande informationssäkerheten inom statsförvaltningen och statsförvaltningens säkerhetsnät
- — ledning och styrning av genomförandet av den offentliga förvaltningens IKT-strategi samt sammanställande av statens icke-branschspecifika IKT-tjänster och planering av den informationssäkerhetsfunktion som är i funktion dygnet runt alla dagar i veckan (24/7).
01. Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT) (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 10 100 000 euro.
Anslaget får användas
1) till genomförandet av statens gemensamma reformer av informationssystemet och av gemensamma IKT-tjänster och IKT-lösningar
2) för utvecklande och genomförande av gemensamma stödtjänster för elektronisk kommunikation och förvaltning inom den offentliga förvaltningen
3) för den styrning och utveckling som krävs med tanke på lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen
4) för styrning och utveckling av informationssäkerheten, beredskapen och informationssäkerhetstjänsterna inom den offentliga förvaltningen
5) till avlönande av visstidsanställd (2 år) extra personal motsvarande högst fem årsverken för sammanställande av icke-branschspecifika uppgifter, den offentliga förvaltningens IKT-strategi, för planering och genomförande av en informationssäkerhetsfunktion för staten som är i funktion dygnet runt samt för styrning av den offentliga förvaltningens informationsäkerhet och beredskap
6) vid behov till uppföljning av IKT-kostnader som genomförs som köptjänster och av vinningar och projekt med hjälp av sådana utredningar eller sådan annan särskild rapportering som utförs vid ämbetsverken och inrättningarna
7) för styrning och utveckling av förvaltningens säkerhetsnät (TUVE) och tjänsterna inom nätet.
Finansministeriet får använda den fullmakt som beviljats i budgeten för 2009 och som i budgeten för 2011 höjts till 15 000 000 euro, till den del fullmakten inte har använts 2012, för att utveckla och anskaffa IKT-tjänster, utveckla och genomföra elektroniska tjänster och stödtjänster inom den offentliga förvaltningen samt för att utveckla och genomföra beredskapen och informationssäkerheten.
Förklaring:Författningar, principbeslut och strategier genomförs inom sex utvecklingsområden. Utvecklings- och investeringsutgifterna för de projekt som ingår i utvecklandet samt en del av personalutgifterna och driftsutgifterna finansieras med medel under momentet.
Finansministeriet leder och utvecklar statens IKT-verksamhet och informationssäkerhet. De gemensamma tjänsterna produceras av de myndigheter som svarar för IKT- och informationssäkerhetstjänsterna och tillhandahålls av kommersiella aktörer. Finansministeriet styr myndigheterna och servicecentralerna inom olika förvaltningsområden när det gäller gemensamma och icke-branschspecifika IKT- och informationssäkerhetstjänster. Lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen betonar finansministeriets roll och ansvar som den instans som styr IKT-verksamheten inom hela den offentliga förvaltningen.
Statsrådets principbeslut om en säkerhetsstrategi för samhället 2010, om informationssäkerheten inom statsförvaltningen 2009 och om förvaltningens säkerhetsnät 2011 fastställer att finansministeriet har till uppgift att styra IKT-verksamheten inom den offentliga förvaltningen samt särskilt informationssäkerheten och IKT-beredskapen.
I den nya beredskapslag som trädde i kraft 2012 fastställs det att finansministeriet under undantagsförhållanden ska förbinda sig att styra informationsförvaltningen, de elektroniska tjänsterna, telekommunikationen, informationssystemen och informationssäkerheten inom statsförvaltningen.
| Mål för resultatet av verksamheten | Åtgärder |
| Målet med att utveckla kundorienterade elektroniska tjänster är att skapa gemensamma och enhetliga lösningar för myndigheterna inom den offentliga förvaltningen när det gäller de elektroniska tjänsterna. På så sätt kan dessa tjänster utökas och det överlappande utvecklingsarbetet minskas. | Funktionerna i anslutning till medborgarkontot utvecklas vidare och dess användning som en elektronisk distributionskanal för myndighetsmeddelanden och myndighetsbeslut utvidgas. Helhetskonceptet Suomi.fi utvecklas i enlighet med den plan som blev färdig 2012. Ett centralt drag i det nya konceptet är att Suomi.fi utnyttjas som en del av den allmänna rådgivningstjänsten. |
| Målet med utvecklingen av interoperabilitet är att förenhetliga utnyttjandet av informations- och kommunikationstekniken som ett led i utvecklandet av statsförvaltningens verksamhet, att utforma en gemensam, övergripande arkitektur inom statsförvaltningen och att minska överlappande insamling och underhåll av information. Målet är att utveckla interoperabiliteten i även större utsträckning inom hela den offentliga förvaltningen. | Den övergripande arkitekturen inom den offentliga förvaltningen och statsförvaltningen upprätthålls och utvecklas. Man börjar genomföra sådana gemensamma lösningar som överensstämmer med arkitekturen. Man styr och stöder arkitekturarbetet, införandet av en metod för den övergripande arkitekturen och planeringen av arkitekturen inom organisationerna inom den offentliga förvaltningen. Användningen av den gemensamma integrationslösningen för statsförvaltningen utvidgas. Interoperabilitetsportalen ska utvecklas med avseende på funktionalitet, innehåll och användning. Man utvecklar gemensamma lösningar för användningen och utnyttjandet av de gemensamma grunddatalagren inom den offentliga förvaltningen. |
| Målet med att utveckla gemensamma datasystem är att inom hela statsförvaltningen skapa gemensamma datasystem för likadana funktioner. På så sätt kan det överlappande utvecklingsarbetet minskas och interoperabiliteten ökas. | Federeringen för identifiering av tjänstemän har inletts och det har gjorts upp en tidtabell för ibruktagandet av tjänsterna inom hela statsförvaltningen. Behovet av en gemensam www-publikationsplattform har utretts och en eventuell utveckling och användning av den baserar sig på beslut som finansministeriet fattar utifrån förhandsutredningarna. |
| Målet med att utveckla IT-bastjänsterna är att skapa gemensamma och enhetliga IT-bastjänster för de statliga myndigheterna och på så sätt frigöra resurser för att utveckla datasystem för kärnverksamheten. | Införandet av en gemensam datakommunikationslösning och kommunikationslösning för statsförvaltningen utvidgas. Införandet av en gemensam arbetsstationslösning för staten inleds. Serviceproduktionsansvaret i fråga om de grundläggande informationstekniktjänsterna överförs till en servicecentral som tillhandahåller icke-branschspecifika IKT-tjänster. |
| Kontinuiteten i verksamheten, riskhanteringen och kvaliteten inom förvaltningen förbättras genom att datasäkerheten och beredskapen utvecklas och integreras som en fast del av verksamheten, ledarskapet och utvecklingen inom förvaltningen. Datasäkerhetsanvisningen VAHTI och dess användbarhet förbättras Myndigheterna och deras funktioner uppfyller kraven enligt förordningen om informationssäkerheten inom statsförvaltningen samt riktlinjerna för basdatasäkerheten enligt VAHTI-anvisningarna i anslutning till verkställigheten av förordningen. I syfte att genomföra kraven på basnivå färdigställs myndigheternas gemensamma projekt. Myndigheternas beredskap för störningar och undantagsförhållanden stärks. | Datasäkerhetsarbetet och samarbetet inom förvaltningen effektiviseras, i enlighet med statsrådets principbeslut som gäller statsförvaltningens informationssäkerhet, genom projekt och åtgärder enligt utvecklingsprogrammet för statens datasäkerhet 2011—2015. Man ser till att regelverket VAHTI är uppdaterat och heltäckande. Utvecklandet av det följande skedet för strukturering och verksamhetsmodeller inleds. De gemensamma informationssäkerhetstjänsterna samt genomförandet och auditeringen av datasäkerhetsnivån styrs vid ämbetsverken och inrättningarna. Beredskapen inom statsförvaltningens IKT-verksamhet effektiviseras med hjälp av enhetliga linjedragningar och samarbete. Förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet styrs på en strategisk nivå. |
| Interoperabiliteten hos den offentliga förvaltningens IKT-verksamhet förbättras och IKT-koncernstyrningen stärks i enlighet med de mål som anges i informationsförvaltningslagen och regeringsprogrammet. | Verkställandet av informationsförvaltningslagen styrs och effektiviseras genom de medel som följer av ibruktagandet av en övergripande arkitektur, utvecklandet och införandet av gemensamma IKT-tjänster, administreringen av IKT-projektportföljen och beredningen av utfärdandet av en statsrådsförordning. |
Projekt och beräknad användning av anslaget (euro)
| Utgifter som föranleds av fullmakter som använts före 2013 | 1 500 000 |
| Utgifter som föranleds av användningen av 2013 års fullmakter | 3 500 000 |
| Övriga OffIKT-projekt | 5 100 000 |
| Sammanlagt | 10 100 000 |
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)
| 2013 | 2014 | 2015 | Sammanlagt fr.o.m. 2013 |
|
| Förbindelser som ingåtts före 2013 | 1 500 | 800 | 900 | 3 200 |
| Förbindelser år 2013 | 3 500 | 2 200 | 1 500 | 7 200 |
| Utgifter sammanlagt | 5 000 | 3 000 | 2 400 | 10 400 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen (regeringsprogr.) | -1 000 |
| Nivåförändring | -793 |
| Sammanlagt | -1 793 |
| 2013 budget | 10 100 000 |
| 2012 II tilläggsb. | — |
| 2012 budget | 11 893 000 |
| 2011 bokslut | 7 343 000 |
02. Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 27 200 000 euro.
Anslaget får användas för utveckling, anskaffning och genomförande av processer och datasystem för sådan ekonomi-, personal- och lokalförvaltning som betjänar statsförvaltningen.
1) Statskontoret får 2013 använda den fullmakt som beviljats för den första fasen av det ekonomi- och personalförvaltningssystem för staten som ska upphandlas centraliserat och den integrationslösning som ansluter sig till det till den del fullmakten inte har använts 2012. Fullmakten får föranleda utgifter till ett belopp av sammanlagt 41 579 000 euro.
2) Statskontoret får 2013 använda den fullmakt som beviljats för upphandlingen av systemlicenser och köp av tjänster i den andra fasen av det ekonomi- och personalförvaltningssystem för staten som ska upphandlas centraliserat till den del fullmakten inte har använts 2012. Fullmakten får föranleda utgifter till ett belopp av sammanlagt 30 821 000 euro.
Förklaring:Avsikten är att anslaget används för genomförande av den första och andra fasen av datasystemprojektet Kieku för statsförvaltningens gemensamma ekonomi- och personalförvaltning och för stödjande av systemets idrifttagning och användningen under begynnelseskede vid ämbetsverk och inrättningar samt för åstadkommande av nödvändig integration och dataöverföring till ämbetsverkens och inrättningarnas övriga datasystem. För att säkerställa att införandet sker enligt den tidtabell som gjorts upp för ämbetsverken och inrättningarna och för att åstadkomma inbesparingar är avsikten att integrationen av ämbetsverkens och inrättningarnas centrala datasystem och dataöverföringar finansieras på ett centraliserat sätt inom ekonomi- och personalförvaltningssystemet Kieku.
Avsikten är att anslaget även ska användas för utgifter som föranleds av fullmakten för utvecklande och anskaffning av det datasystem som stöder beredningen av budgeten och rambesluten om statsfinanserna. De årliga utgifterna för upprätthållande av systemet betalas från moment 28.01.01. Anslaget är dessutom avsett att användas för att omarbeta statens gemensamma rekryteringssystem så att det blir mer kostnadseffektivt.
Projekt och beräknad användning av anslaget (euro)
| Ekonomi- och personalförvaltningens Kieku-datasystem och statsrådets budgeterings- och ramsystem | 26 000 000 |
| Genomförande av gemensamma datasystem för ekonomi- och personalförvaltningen | 1 200 000 |
| Sammanlagt | 27 200 000 |
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)
| 2013 | 2014 | 2015 | Sammanlagt fr.o.m. 2013 |
|
| Förbindelser som ingåtts före 2013 | 4 300 | - | - | 4 300 |
| Förbindelser år 2013 | 10 000 | 12 000 | 5 500 | 27 500 |
| Utgifter sammanlagt | 14 300 | 12 000 | 5 500 | 31 800 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Kieku-systemet och integrationerna | 290 |
| Sammanlagt | 290 |
| 2013 budget | 27 200 000 |
| 2012 II tilläggsb. | — |
| 2012 budget | 26 910 000 |
| 2011 bokslut | 21 000 000 |
20. Främjande av produktiviteten (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 42 825 000 euro.
Anslaget får användas
1) till informationsförvaltningsprojekt, forskning och undersökningar som syftar till att främja produktiviteten inom den offentliga förvaltningen samt till att skaffa utbildningstjänster och andra tjänster
2) till utveckling av centrala datasystemprojekt inom förvaltningsområdena.
Anslaget får användas till avlönande av personal i tidsbundna uppgifter motsvarande högst 25 årsverken.
Förklaring:Anslaget är avsett att användas till finansiering av sådana projekt som främjar produktiviteten inom förvaltningen och för vilkas del finansministeriet och respektive ministerium har ingått ett samarbetsavtal som gäller ökning av produktiviteten och realisering av produktivitetsvinsterna. Genom att de datasystem som används i ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna moderniseras och funktionerna automatiseras kan produktiviteten förbättras, övergången till elektronisk kommunikation främjas och föråldrade system ersättas. Anslaget kan även användas till utveckling av centrala datasystemprojekt som ökar produktiviteten och till utveckling av datasystem som är avsedda att användas gemensamt inom statsförvaltningen.
Beräknad användning av anslaget (euro)
| Informationssystemprojekt | 37 825 000 |
| Övriga produktivitetsprojekt | 5 000 000 |
| Sammanlagt | 42 825 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Nivåförändring | 7 400 |
| Överföring till moment 28.40.02 (digitalisering av magistraternas familjeblad) | -1 000 |
| Överföring till moment 28.10.01 (Skatteförvaltningens inbyggda programvara och programreformen) | -25 400 |
| Överföring till moment 25.10.03 (Åklagarväsendets och de allmänna domstolarnas databank) | -6 400 |
| Överföring till moment 30.01.03 (Landsbygdsverkets elektroniska förvaltning) | -1 300 |
| Överföring till moment 28.10.01 (Gränssnitt för en företagsinformationstjänst för myndighetsbruk) | -500 |
| Överföring till moment 26.10.01 (Utveckling av den elektroniska kommunikationen inom polisens tillståndsförvaltning) | -875 |
| Överföring till moment 30.50.20 (Utveckling av informationshanteringen i fråga om vattenförsörjningen) | -700 |
| Sammanlagt | -28 775 |
| 2013 budget | 42 825 000 |
| 2012 II tilläggsb. | -2 180 000 |
| 2012 budget | 71 600 000 |
| 2011 bokslut | 13 200 000 |