Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2013
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänna föreskrifter
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning
         10. Beskattningen och tullväsendet
         20. Tjänster för statssamfundet
         30. Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen
         40. Statens regional- och lokalförvaltning
         50. Pensioner och ersättningar
         60. Gemensamma personalutgifter inom statsförvaltningen
         70. Utvecklande av statsförvaltningen
              01. Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT)
              02. Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning
              20. Främjande av produktiviteten
         80. Överföringar till landskapet Åland
         90. Stöd till kommunerna
         91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet
         92. EU och internationella organisationer
         99. Separat budgeterade utgifter inom statsförvaltningen
       29. Undervisnings-och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2013

70. Utvecklande av statsförvaltningenPDF-versio

Förklaring: Statens IKT-verksamhet reformeras i enlighet med statsrådets principbeslut av den 26 november 2009 om utvecklandet av informationssäkerheten inom statsförvaltningen och statsrådets principbeslut av den 12 maj 2011 om förvaltningens säkerhetsnät, förordningen om informationssäkerheten inom statsförvaltningen från 2010, lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen, som trädde i kraft 2011, beredskapslagen och lagen om bedömning av informationssäkerheten i myndigheternas informationssystem och datakommunikation, vilka trädde i kraft 2012, samt i enlighet med den offentliga förvaltningens IKT-strategi och regeringsprogrammet 2011—2015. Författningarna, principbesluten och strategierna verkställs genom styrning enligt koncernmodell av finansministeriet och samarbetsorgan under dess ledning och inbegriper sex utvecklingsområden:

  • — kundorienterade, elektroniska tjänster
  • — interoperabilitet (arkitektur och metoder inom informationsförvaltningen samt utveckling av hur grunddatabaserna utnyttjas)
  • — gemensamma datasystem
  • — enhetliga IT-bastjänster
  • — datasäkerhet och beredskap
  • — stärkande av koncernstyrningen i fråga om IKT-verksamheten.

Reformeringen av statens IKT-verksamhet finansieras med medel under bl.a. följande tre moment: Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT) (28.70.01), Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning (28.70.02) och Statens och kommunernas gemensamma datasystemprojekt (28.90.20).

Med IKT avses i detta sammanhang informations- och kommunikationsteknisk verksamhet i vid bemärkelse som omfattar bl.a. informationsförvaltning, datasystem, datanät, datalager, datateknik och utnyttjandet av sådan, datasäkerhet, utrustningsutrymmen, informations- och kommunikationstekniska tjänster, metoder och lösningar samt styrningen och ledningen, strukturerna, projekthanteringen, författningarna i fråga om denna verksamhet liksom även beredskapen för störningar och undantagsförhållanden.

Med de anslag som är avsedda för att utveckla statens IKT och informationssäkerhet finansieras införandet av samt utvecklings- och investeringsutgifter, driftsutgifter och utvärderingsutgifter för utvecklingsprogram, projekt, IKT-tjänster och informationssäkerhetstjänster inom utvecklingsområdena, till den del dessa inte tas ut hos användarna. Med anslaget kan också finansieras personalutgifter och utgifter för lokaler.

De centrala och för varje förvaltningsområde och ämbetsverk specifika IKT-projekt som används för att utveckla organisationer, processer, tjänster och informationsteknik stöds med produktivitetsanslaget under moment 28.70.20. Från momentet överförs årligen i budgeten anslag till förvaltningsområdenas och ämbetsverkens förfogande.

Finansministeriet ställer upp följande preliminära effektmål för utvecklandet av statsförvaltningen för 2013:

  • — en enhetligare och allmänt användbar samt kostnadseffektiv, användarvänlig och datasäker IKT-verksamhet för staten
  • — en planerad och bevislig ökning av arbetsproduktiviteten inom den offentliga förvaltningen och en planmässig användning av produktivitetsbesparingarna
  • — en effektiv verkställighet av informationsförvaltningslagen, beredskapslagen och informationssäkerhetsförordningen samt av statsrådets principbeslut gällande informationssäkerheten inom statsförvaltningen och statsförvaltningens säkerhetsnät
  • — ledning och styrning av genomförandet av den offentliga förvaltningens IKT-strategi samt sammanställande av statens icke-branschspecifika IKT-tjänster och planering av den informationssäkerhetsfunktion som är i funktion dygnet runt alla dagar i veckan (24/7).

01. Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT) (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 10 100 000 euro.

Anslaget får användas

1) till genomförandet av statens gemensamma reformer av informationssystemet och av gemensamma IKT-tjänster och IKT-lösningar

2) för utvecklande och genomförande av gemensamma stödtjänster för elektronisk kommunikation och förvaltning inom den offentliga förvaltningen

3) för den styrning och utveckling som krävs med tanke på lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen

4) för styrning och utveckling av informationssäkerheten, beredskapen och informationssäkerhetstjänsterna inom den offentliga förvaltningen

5) till avlönande av visstidsanställd (2 år) extra personal motsvarande högst fem årsverken för sammanställande av icke-branschspecifika uppgifter, den offentliga förvaltningens IKT-strategi, för planering och genomförande av en informationssäkerhetsfunktion för staten som är i funktion dygnet runt samt för styrning av den offentliga förvaltningens informationsäkerhet och beredskap

6) vid behov till uppföljning av IKT-kostnader som genomförs som köptjänster och av vinningar och projekt med hjälp av sådana utredningar eller sådan annan särskild rapportering som utförs vid ämbetsverken och inrättningarna

7) för styrning och utveckling av förvaltningens säkerhetsnät (TUVE) och tjänsterna inom nätet.

Fullmakt

Finansministeriet får använda den fullmakt som beviljats i budgeten för 2009 och som i budgeten för 2011 höjts till 15 000 000 euro, till den del fullmakten inte har använts 2012, för att utveckla och anskaffa IKT-tjänster, utveckla och genomföra elektroniska tjänster och stödtjänster inom den offentliga förvaltningen samt för att utveckla och genomföra beredskapen och informationssäkerheten.

Förklaring: Författningar, principbeslut och strategier genomförs inom sex utvecklingsområden. Utvecklings- och investeringsutgifterna för de projekt som ingår i utvecklandet samt en del av personalutgifterna och driftsutgifterna finansieras med medel under momentet.

Finansministeriet leder och utvecklar statens IKT-verksamhet och informationssäkerhet. De gemensamma tjänsterna produceras av de myndigheter som svarar för IKT- och informationssäkerhetstjänsterna och tillhandahålls av kommersiella aktörer. Finansministeriet styr myndigheterna och servicecentralerna inom olika förvaltningsområden när det gäller gemensamma och icke-branschspecifika IKT- och informationssäkerhetstjänster. Lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen betonar finansministeriets roll och ansvar som den instans som styr IKT-verksamheten inom hela den offentliga förvaltningen.

Statsrådets principbeslut om en säkerhetsstrategi för samhället 2010, om informationssäkerheten inom statsförvaltningen 2009 och om förvaltningens säkerhetsnät 2011 fastställer att finansministeriet har till uppgift att styra IKT-verksamheten inom den offentliga förvaltningen samt särskilt informationssäkerheten och IKT-beredskapen.

I den nya beredskapslag som trädde i kraft 2012 fastställs det att finansministeriet under undantagsförhållanden ska förbinda sig att styra informationsförvaltningen, de elektroniska tjänsterna, telekommunikationen, informationssystemen och informationssäkerheten inom statsförvaltningen.

Mål för resultatet av verksamheten Åtgärder
  
Målet med att utveckla kundorienterade elektroniska tjänster är att skapa gemensamma och enhetliga lösningar för myndigheterna inom den offentliga förvaltningen när det gäller de elektroniska tjänsterna. På så sätt kan dessa tjänster utökas och det överlappande utvecklingsarbetet minskas.Funktionerna i anslutning till medborgarkontot utvecklas vidare och dess användning som en elektronisk distributionskanal för myndighetsmeddelanden och myndighetsbeslut utvidgas. Helhetskonceptet Suomi.fi utvecklas i enlighet med den plan som blev färdig 2012. Ett centralt drag i det nya konceptet är att Suomi.fi utnyttjas som en del av den allmänna rådgivningstjänsten.
Målet med utvecklingen av interoperabilitet är att förenhetliga utnyttjandet av informations- och kommunikationstekniken som ett led i utvecklandet av statsförvaltningens verksamhet, att utforma en gemensam, övergripande arkitektur inom statsförvaltningen och att minska överlappande insamling och underhåll av information. Målet är att utveckla interoperabiliteten i även större utsträckning inom hela den offentliga förvaltningen.Den övergripande arkitekturen inom den offentliga förvaltningen och statsförvaltningen upprätthålls och utvecklas. Man börjar genomföra sådana gemensamma lösningar som överensstämmer med arkitekturen. Man styr och stöder arkitekturarbetet, införandet av en metod för den övergripande arkitekturen och planeringen av arkitekturen inom organisationerna inom den offentliga förvaltningen. Användningen av den gemensamma integrationslösningen för statsförvaltningen utvidgas. Interoperabilitetsportalen ska utvecklas med avseende på funktionalitet, innehåll och användning. Man utvecklar gemensamma lösningar för användningen och utnyttjandet av de gemensamma grunddatalagren inom den offentliga förvaltningen.
Målet med att utveckla gemensamma datasystem är att inom hela statsförvaltningen skapa gemensamma datasystem för likadana funktioner. På så sätt kan det överlappande utvecklingsarbetet minskas och interoperabiliteten ökas.Federeringen för identifiering av tjänstemän har inletts och det har gjorts upp en tidtabell för ibruktagandet av tjänsterna inom hela statsförvaltningen. Behovet av en gemensam www-publikationsplattform har utretts och en eventuell utveckling och användning av den baserar sig på beslut som finansministeriet fattar utifrån förhandsutredningarna.
Målet med att utveckla IT-bastjänsterna är att skapa gemensamma och enhetliga IT-bastjänster för de statliga myndigheterna och på så sätt frigöra resurser för att utveckla datasystem för kärnverksamheten.Införandet av en gemensam datakommunikationslösning och kommunikationslösning för statsförvaltningen utvidgas. Införandet av en gemensam arbetsstationslösning för staten inleds. Serviceproduktionsansvaret i fråga om de grundläggande informationstekniktjänsterna överförs till en servicecentral som tillhandahåller icke-branschspecifika IKT-tjänster.
Kontinuiteten i verksamheten, riskhanteringen och kvaliteten inom förvaltningen förbättras genom att datasäkerheten och beredskapen utvecklas och integreras som en fast del av verksamheten, ledarskapet och utvecklingen inom förvaltningen. Datasäkerhetsanvisningen VAHTI och dess användbarhet förbättras Myndigheterna och deras funktioner uppfyller kraven enligt förordningen om informationssäkerheten inom statsförvaltningen samt riktlinjerna för basdatasäkerheten enligt VAHTI-anvisningarna i anslutning till verkställigheten av förordningen. I syfte att genomföra kraven på basnivå färdigställs myndigheternas gemensamma projekt. Myndigheternas beredskap för störningar och undantagsförhållanden stärks.Datasäkerhetsarbetet och samarbetet inom förvaltningen effektiviseras, i enlighet med statsrådets principbeslut som gäller statsförvaltningens informationssäkerhet, genom projekt och åtgärder enligt utvecklingsprogrammet för statens datasäkerhet 2011—2015. Man ser till att regelverket VAHTI är uppdaterat och heltäckande. Utvecklandet av det följande skedet för strukturering och verksamhetsmodeller inleds. De gemensamma informationssäkerhetstjänsterna samt genomförandet och auditeringen av datasäkerhetsnivån styrs vid ämbetsverken och inrättningarna. Beredskapen inom statsförvaltningens IKT-verksamhet effektiviseras med hjälp av enhetliga linjedragningar och samarbete. Förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet styrs på en strategisk nivå.
Interoperabiliteten hos den offentliga förvaltningens IKT-verksamhet förbättras och IKT-koncernstyrningen stärks i enlighet med de mål som anges i informationsförvaltningslagen och regeringsprogrammet.Verkställandet av informationsförvaltningslagen styrs och effektiviseras genom de medel som följer av ibruktagandet av en övergripande arkitektur, utvecklandet och införandet av gemensamma IKT-tjänster, administreringen av IKT-projektportföljen och beredningen av utfärdandet av en statsrådsförordning.

Projekt och beräknad användning av anslaget (euro)

  
Utgifter som föranleds av fullmakter som använts före 20131 500 000
Utgifter som föranleds av användningen av 2013 års fullmakter 3 500 000
Övriga OffIKT-projekt5 100 000
Sammanlagt 10 100 000

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)

 201320142015Sammanlagt
fr.o.m. 2013
     
Förbindelser som ingåtts före 20131 5008009003 200
Förbindelser år 20133 5002 2001 5007 200
Utgifter sammanlagt 5 0003 0002 40010 400

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen (regeringsprogr.)-1 000
Nivåförändring-793
Sammanlagt-1 793

2013 budget10 100 000
2012 II tilläggsb.
2012 budget11 893 000
2011 bokslut7 343 000

02. Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 27 200 000 euro.

Anslaget får användas för utveckling, anskaffning och genomförande av processer och datasystem för sådan ekonomi-, personal- och lokalförvaltning som betjänar statsförvaltningen.

Fullmakt

1) Statskontoret får 2013 använda den fullmakt som beviljats för den första fasen av det ekonomi- och personalförvaltningssystem för staten som ska upphandlas centraliserat och den integrationslösning som ansluter sig till det till den del fullmakten inte har använts 2012. Fullmakten får föranleda utgifter till ett belopp av sammanlagt 41 579 000 euro.

2) Statskontoret får 2013 använda den fullmakt som beviljats för upphandlingen av systemlicenser och köp av tjänster i den andra fasen av det ekonomi- och personalförvaltningssystem för staten som ska upphandlas centraliserat till den del fullmakten inte har använts 2012. Fullmakten får föranleda utgifter till ett belopp av sammanlagt 30 821 000 euro.

Förklaring: Avsikten är att anslaget används för genomförande av den första och andra fasen av datasystemprojektet Kieku för statsförvaltningens gemensamma ekonomi- och personalförvaltning och för stödjande av systemets idrifttagning och användningen under begynnelseskede vid ämbetsverk och inrättningar samt för åstadkommande av nödvändig integration och dataöverföring till ämbetsverkens och inrättningarnas övriga datasystem. För att säkerställa att införandet sker enligt den tidtabell som gjorts upp för ämbetsverken och inrättningarna och för att åstadkomma inbesparingar är avsikten att integrationen av ämbetsverkens och inrättningarnas centrala datasystem och dataöverföringar finansieras på ett centraliserat sätt inom ekonomi- och personalförvaltningssystemet Kieku.

Avsikten är att anslaget även ska användas för utgifter som föranleds av fullmakten för utvecklande och anskaffning av det datasystem som stöder beredningen av budgeten och rambesluten om statsfinanserna. De årliga utgifterna för upprätthållande av systemet betalas från moment 28.01.01. Anslaget är dessutom avsett att användas för att omarbeta statens gemensamma rekryteringssystem så att det blir mer kostnadseffektivt.

Projekt och beräknad användning av anslaget (euro)

  
Ekonomi- och personalförvaltningens Kieku-datasystem och statsrådets budgeterings- och ramsystem26 000 000
Genomförande av gemensamma datasystem för ekonomi- och personalförvaltningen1 200 000
Sammanlagt 27 200 000

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)

 201320142015Sammanlagt
fr.o.m. 2013
     
Förbindelser som ingåtts före 20134 300--4 300
Förbindelser år 201310 00012 0005 50027 500
Utgifter sammanlagt 14 30012 0005 50031 800

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Kieku-systemet och integrationerna290
Sammanlagt290

2013 budget27 200 000
2012 II tilläggsb.
2012 budget26 910 000
2011 bokslut21 000 000

20. Främjande av produktiviteten (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 42 825 000 euro.

Anslaget får användas

1) till informationsförvaltningsprojekt, forskning och undersökningar som syftar till att främja produktiviteten inom den offentliga förvaltningen samt till att skaffa utbildningstjänster och andra tjänster

2) till utveckling av centrala datasystemprojekt inom förvaltningsområdena.

Anslaget får användas till avlönande av personal i tidsbundna uppgifter motsvarande högst 25 årsverken.

Förklaring: Anslaget är avsett att användas till finansiering av sådana projekt som främjar produktiviteten inom förvaltningen och för vilkas del finansministeriet och respektive ministerium har ingått ett samarbetsavtal som gäller ökning av produktiviteten och realisering av produktivitetsvinsterna. Genom att de datasystem som används i ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna moderniseras och funktionerna automatiseras kan produktiviteten förbättras, övergången till elektronisk kommunikation främjas och föråldrade system ersättas. Anslaget kan även användas till utveckling av centrala datasystemprojekt som ökar produktiviteten och till utveckling av datasystem som är avsedda att användas gemensamt inom statsförvaltningen.

Beräknad användning av anslaget (euro)

  
Informationssystemprojekt37 825 000
Övriga produktivitetsprojekt5 000 000
Sammanlagt 42 825 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Nivåförändring7 400
Överföring till moment 28.40.02 (digitalisering av magistraternas familjeblad)-1 000
Överföring till moment 28.10.01 (Skatteförvaltningens inbyggda programvara och programreformen)-25 400
Överföring till moment 25.10.03 (Åklagarväsendets och de allmänna domstolarnas databank)-6 400
Överföring till moment 30.01.03 (Landsbygdsverkets elektroniska förvaltning)-1 300
Överföring till moment 28.10.01 (Gränssnitt för en företagsinformationstjänst för myndighetsbruk)-500
Överföring till moment 26.10.01 (Utveckling av den elektroniska kommunikationen inom polisens tillståndsförvaltning)-875
Överföring till moment 30.50.20 (Utveckling av informationshanteringen i fråga om vattenförsörjningen)-700
Sammanlagt-28 775

2013 budget42 825 000
2012 II tilläggsb.-2 180 000
2012 budget71 600 000
2011 bokslut13 200 000