Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         90. Stöd till kommunerna

Statsbudgeten 2013

01. Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT) (reservationsanslag 3 år)PDF-versio

Under momentet beviljas 10 100 000 euro.

Anslaget får användas

1) till genomförandet av statens gemensamma reformer av informationssystemet och av gemensamma IKT-tjänster och IKT-lösningar

2) för utvecklande och genomförande av gemensamma stödtjänster för elektronisk kommunikation och förvaltning inom den offentliga förvaltningen

3) för den styrning och utveckling som krävs med tanke på lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen

4) för styrning och utveckling av informationssäkerheten, beredskapen och informationssäkerhetstjänsterna inom den offentliga förvaltningen

5) till avlönande av visstidsanställd (2 år) extra personal motsvarande högst fem årsverken för sammanställande av icke-branschspecifika uppgifter, den offentliga förvaltningens IKT-strategi, för planering och genomförande av en informationssäkerhetsfunktion för staten som är i funktion dygnet runt samt för styrning av den offentliga förvaltningens informationsäkerhet och beredskap

6) vid behov till uppföljning av IKT-kostnader som genomförs som köptjänster och av vinningar och projekt med hjälp av sådana utredningar eller sådan annan särskild rapportering som utförs vid ämbetsverken och inrättningarna

7) för styrning och utveckling av förvaltningens säkerhetsnät (TUVE) och tjänsterna inom nätet.

Fullmakt

Finansministeriet får använda den fullmakt som beviljats i budgeten för 2009 och som i budgeten för 2011 höjts till 15 000 000 euro, till den del fullmakten inte har använts 2012, för att utveckla och anskaffa IKT-tjänster, utveckla och genomföra elektroniska tjänster och stödtjänster inom den offentliga förvaltningen samt för att utveckla och genomföra beredskapen och informationssäkerheten.

Förklaring:Författningar, principbeslut och strategier genomförs inom sex utvecklingsområden. Utvecklings- och investeringsutgifterna för de projekt som ingår i utvecklandet samt en del av personalutgifterna och driftsutgifterna finansieras med medel under momentet.

Finansministeriet leder och utvecklar statens IKT-verksamhet och informationssäkerhet. De gemensamma tjänsterna produceras av de myndigheter som svarar för IKT- och informationssäkerhetstjänsterna och tillhandahålls av kommersiella aktörer. Finansministeriet styr myndigheterna och servicecentralerna inom olika förvaltningsområden när det gäller gemensamma och icke-branschspecifika IKT- och informationssäkerhetstjänster. Lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen betonar finansministeriets roll och ansvar som den instans som styr IKT-verksamheten inom hela den offentliga förvaltningen.

Statsrådets principbeslut om en säkerhetsstrategi för samhället 2010, om informationssäkerheten inom statsförvaltningen 2009 och om förvaltningens säkerhetsnät 2011 fastställer att finansministeriet har till uppgift att styra IKT-verksamheten inom den offentliga förvaltningen samt särskilt informationssäkerheten och IKT-beredskapen.

I den nya beredskapslag som trädde i kraft 2012 fastställs det att finansministeriet under undantagsförhållanden ska förbinda sig att styra informationsförvaltningen, de elektroniska tjänsterna, telekommunikationen, informationssystemen och informationssäkerheten inom statsförvaltningen.

Mål för resultatet av verksamheten Åtgärder
   
Målet med att utveckla kundorienterade elektroniska tjänster är att skapa gemensamma och enhetliga lösningar för myndigheterna inom den offentliga förvaltningen när det gäller de elektroniska tjänsterna. På så sätt kan dessa tjänster utökas och det överlappande utvecklingsarbetet minskas. Funktionerna i anslutning till medborgarkontot utvecklas vidare och dess användning som en elektronisk distributionskanal för myndighetsmeddelanden och myndighetsbeslut utvidgas. Helhetskonceptet Suomi.fi utvecklas i enlighet med den plan som blev färdig 2012. Ett centralt drag i det nya konceptet är att Suomi.fi utnyttjas som en del av den allmänna rådgivningstjänsten.
Målet med utvecklingen av interoperabilitet är att förenhetliga utnyttjandet av informations- och kommunikationstekniken som ett led i utvecklandet av statsförvaltningens verksamhet, att utforma en gemensam, övergripande arkitektur inom statsförvaltningen och att minska överlappande insamling och underhåll av information. Målet är att utveckla interoperabiliteten i även större utsträckning inom hela den offentliga förvaltningen. Den övergripande arkitekturen inom den offentliga förvaltningen och statsförvaltningen upprätthålls och utvecklas. Man börjar genomföra sådana gemensamma lösningar som överensstämmer med arkitekturen. Man styr och stöder arkitekturarbetet, införandet av en metod för den övergripande arkitekturen och planeringen av arkitekturen inom organisationerna inom den offentliga förvaltningen. Användningen av den gemensamma integrationslösningen för statsförvaltningen utvidgas. Interoperabilitetsportalen ska utvecklas med avseende på funktionalitet, innehåll och användning. Man utvecklar gemensamma lösningar för användningen och utnyttjandet av de gemensamma grunddatalagren inom den offentliga förvaltningen.
Målet med att utveckla gemensamma datasystem är att inom hela statsförvaltningen skapa gemensamma datasystem för likadana funktioner. På så sätt kan det överlappande utvecklingsarbetet minskas och interoperabiliteten ökas. Federeringen för identifiering av tjänstemän har inletts och det har gjorts upp en tidtabell för ibruktagandet av tjänsterna inom hela statsförvaltningen. Behovet av en gemensam www-publikationsplattform har utretts och en eventuell utveckling och användning av den baserar sig på beslut som finansministeriet fattar utifrån förhandsutredningarna.
Målet med att utveckla IT-bastjänsterna är att skapa gemensamma och enhetliga IT-bastjänster för de statliga myndigheterna och på så sätt frigöra resurser för att utveckla datasystem för kärnverksamheten. Införandet av en gemensam datakommunikationslösning och kommunikationslösning för statsförvaltningen utvidgas. Införandet av en gemensam arbetsstationslösning för staten inleds. Serviceproduktionsansvaret i fråga om de grundläggande informationstekniktjänsterna överförs till en servicecentral som tillhandahåller icke-branschspecifika IKT-tjänster.
Kontinuiteten i verksamheten, riskhanteringen och kvaliteten inom förvaltningen förbättras genom att datasäkerheten och beredskapen utvecklas och integreras som en fast del av verksamheten, ledarskapet och utvecklingen inom förvaltningen. Datasäkerhetsanvisningen VAHTI och dess användbarhet förbättras Myndigheterna och deras funktioner uppfyller kraven enligt förordningen om informationssäkerheten inom statsförvaltningen samt riktlinjerna för basdatasäkerheten enligt VAHTI-anvisningarna i anslutning till verkställigheten av förordningen. I syfte att genomföra kraven på basnivå färdigställs myndigheternas gemensamma projekt. Myndigheternas beredskap för störningar och undantagsförhållanden stärks. Datasäkerhetsarbetet och samarbetet inom förvaltningen effektiviseras, i enlighet med statsrådets principbeslut som gäller statsförvaltningens informationssäkerhet, genom projekt och åtgärder enligt utvecklingsprogrammet för statens datasäkerhet 2011—2015. Man ser till att regelverket VAHTI är uppdaterat och heltäckande. Utvecklandet av det följande skedet för strukturering och verksamhetsmodeller inleds. De gemensamma informationssäkerhetstjänsterna samt genomförandet och auditeringen av datasäkerhetsnivån styrs vid ämbetsverken och inrättningarna. Beredskapen inom statsförvaltningens IKT-verksamhet effektiviseras med hjälp av enhetliga linjedragningar och samarbete. Förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet styrs på en strategisk nivå.
Interoperabiliteten hos den offentliga förvaltningens IKT-verksamhet förbättras och IKT-koncernstyrningen stärks i enlighet med de mål som anges i informationsförvaltningslagen och regeringsprogrammet. Verkställandet av informationsförvaltningslagen styrs och effektiviseras genom de medel som följer av ibruktagandet av en övergripande arkitektur, utvecklandet och införandet av gemensamma IKT-tjänster, administreringen av IKT-projektportföljen och beredningen av utfärdandet av en statsrådsförordning.

Projekt och beräknad användning av anslaget (euro)

   
Utgifter som föranleds av fullmakter som använts före 2013 1 500 000
Utgifter som föranleds av användningen av 2013 års fullmakter 3 500 000
Övriga OffIKT-projekt 5 100 000
Sammanlagt 10 100 000

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)

  2013 2014 2015 Sammanlagt
fr.o.m. 2013
         
Förbindelser som ingåtts före 2013 1 500 800 900 3 200
Förbindelser år 2013 3 500 2 200 1 500 7 200
Utgifter sammanlagt 5 000 3 000 2 400 10 400

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen (regeringsprogr.) -1 000
Nivåförändring -793
Sammanlagt -1 793

2013 budget 10 100 000
2012 II tilläggsb.
2012 budget 11 893 000
2011 bokslut 7 343 000