Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2013
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänna föreskrifter
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning
         10. Beskattningen och tullväsendet
         20. Tjänster för statssamfundet
              01. Statskontorets omkostnader
              03. Omkostnader för finanscontrollerfunktionen
              06. Omkostnader för Statens IT-servicecentral
              07. Omkostnader för Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning
              08. Utvecklande av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning
              88. Senatfastigheter
         30. Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen
         40. Statens regional- och lokalförvaltning
         50. Pensioner och ersättningar
         60. Gemensamma personalutgifter inom statsförvaltningen
         70. Utvecklande av statsförvaltningen
         80. Överföringar till landskapet Åland
         90. Stöd till kommunerna
         91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet
         92. EU och internationella organisationer
         99. Separat budgeterade utgifter inom statsförvaltningen
       29. Undervisnings-och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2013

20. Tjänster för statssamfundetPDF-versio

Förklaring: Tjänster som finansministeriets förvaltningsområde centraliserat tillhandahåller hela statssamfundet är bl.a. anskaffning av statlig finansiering, skötsel av lån som staten beviljat, statens pensionssystem, statens gemensamma IT-tjänster, tjänster inom ekonomi- och personalförvaltningen, tjänster inom ramen för finanscontrollerfunktionen samt tjänster i anslutning till lokaler. Statens gemensamma funktioner och tjänster ska utvecklas med målet att skapa en enhetligt fungerande statskoncern som ger mervärde och stordriftsfördelar och där kunnande förenas.

Statskontoret är ett ämbetsverk som producerar gemensamma tjänster för staten. Divisionen Finansiering vid Statskontoret ansvarar för statens skuld- och likviditetshantering och administrerar merparten av lån och räntestöd som beviljats av statsmedel och en del av de statliga borgensförbindelserna. Divisionen sköter också statens arvs- och testamentsfrågor samt betalningsbefrielser. Divisionen Försäkring sköter frågor som gäller skador som ådragits i militärtjänst, veteranernas rehabilitering, olycksfalls- och brottsskadeersättningar samt producerar Kaiku-tjänster i anslutning till främjande av arbetshälsan. Divisionen Förvaltningens styrning betjänar statskoncernen som expert på ekonomi- och personalförvaltning genom att centraliserat producera information på koncernnivå samt genom att styra förvaltningens informationsproduktion och utnyttjandet av olika metoder och köptjänster. Enheten Statens personaltjänster har till uppgift att stödja ämbetsverken i hanteringen av omställningar.

Statens IT-servicecentral (VIP) som finns i anslutning till Statskontoret, svarar för fastställandet, anskaffningen, genomförandet, upprätthållandet och tillhandahållandet av statens gemensamma IT-tjänster i enlighet med statens IT-strategi och på uppdrag av finansministeriet samt för tillhandahållande av andra avtalade IT-uppgifter och tjänster.

Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning tillhandahåller ekonomi- och personalförvaltningstjänster för statsförvaltningens ämbetsverk, inrättningar och fonder. Så gott som alla statliga ämbetsverk och inrättningar är kunder hos servicecentret. Åren 2011—2015 kommer att vara utmanande för servicecentret eftersom det vid sidan om den normala produktionen av ekonomi- och personalförvaltningstjänster tillsammans med ämbetsverken och inrättningarna verkställer övergången till det nya gemensamma datasystemet för ekonomi- och personalförvaltningen (Kieku). Samtidigt fortsätter också förenhetligandet av serviceprocesserna och verksamhetsmodellerna samt utvecklandet av kundrelationerna. Servicecentret har som mål att producera tjänster som till priset, kvaliteten och driftssäkerheten kan jämställas med de motsvarande tjänster som tillhandahålls på marknaden.

Finanscontrollerfunktionen har hand om statsrådets gemensamma resultat- och finansövervakning. Funktionen betjänar statsrådet och ministeriernas ledning i egenskap av rådgivare för den högsta ledningen, ledare av förvaltningen och en funktionellt sett oberoende tillsynsmyndighet när det gäller att trygga och utveckla kvaliteten hos styr- och rapporteringssystemen för statsfinanserna och statens verksamhet och att trygga redovisningsskyldigheten.

Senatfastigheter är ett affärsverk inom finansministeriets förvaltningsområde som besitter och utvecklar statens fastighetsförmögenhet och hyr ut lokaler huvudsakligen till enheter inom statssamfundet. Affärsverket Senatfastigheter, som tillhandahåller statsförvaltningens gemensamma lokal- och sakkunnigtjänster, styrs på så sätt att ämbetsverkens och inrättningarnas lokaler stöder verksamheten kostnadseffektivt och att statens helhetsintresse och en samhällsansvarig verksamhet kan säkerställas och att ämbetsverken och inrättningarna i lokalitetsfrågor har tillgång till sakkunnigtjänster till stöd vid omstruktureringar och ändringar av verksamheten.

Arbetet med att koncentrera och effektivisera statens fastighetsförvaltning och att förbättra arbetsmiljön vid ämbetsverken och inrättningarna i enlighet med statens lokalstrategi fortsätter. Den energiförbrukning som hänför sig till statens användning av lokaler kan följas och styras mer effektivt när uppgiftsunderlaget i det gemensamma datasystemet kompletteras. Målet är en förbättrad lokal- och energieffektivitet.

Produktiviteten inom statsförvaltningens upphandling ökas genom att användningsgraden för den gemensamma upphandlingen höjs och användningsområdet för upphandlingen utvidgas. Finansministeriet stöder utvecklandet av statens upphandling i enlighet med statens upphandlingsstrategi.

Statens enhet för kollektiv upphandling Hansel Ab har till uppgift att samla statsförvaltningens upphandlingsvolymer, konkurrensutsätta ramavtalen för varor och tjänster, producera avgiftsbelagda sakkunnigtjänster i anslutning till upphandlingar för ämbetsverken och inrättningarna samt för sin egen del stödja genomförandet av statens upphandlingsstrategi.

Bolaget har som mål att genom sin verksamhet främja öppen konkurrens, högklassig upphandling och statens gemensamma intressen, med sin sakkunskap stödja ämbetsverkens och inrättningarnas upphandlingsprojekt och bidra till kostnadsbesparingar för statsförvaltningen. Hansel Ab:s verksamhet utvecklas så att den nuvarande nivån på serviceavgifter (i genomsnitt 1,40 % år 2010) på medellång sikt ytterligare kan sänkas något så att man fortsättningsvis når åtminstone nollresultat och så att kundtillfredsställelsen och kvaliteten på servicen är fortsatt goda. Målet är att ramavtalen för Hansel Ab ska fås med i statens elektroniska system för hantering av beställiningar.

Haus Kehittämiskeskus Oy är ett statsägt bolag som tillhandahåller utbildnings-, handlednings- och utvecklingstjänster inom den offentliga förvaltningen och servicefunktionerna. Haus verksamhet samt serviceinnehåll och urval av tjänster ska utvecklas så att ämbetsverk och inrättningar i framtiden kan utnyttja tjänsterna i större utsträckning, bl.a. i stället för intern utbildning.

Finansministeriet ställer preliminärt upp följande effektmål för tjänsterna för statssamfundet för 2013:

Effektmål Åtgärder
  
Statens finansförvaltning bildar en genomblickbar och produktiv helhet som iakttar principerna för god förvaltning och som stöder utvecklandet av effektiviteten och produktiviteten vid ämbetsverk och inrättningar. Statskontoret stöder utvecklandet av statens finansförvaltning genom att styra verksamhetssätten och producera gemensamma utvecklingstjänster för staten.
Den rapportering som gäller ekonomin (inkl. informationslager och uppföljningsobjekt) står till förfogande för dem som behöver den, finansförvaltningens metoder, processer och datasystem är moderna, enhetliga och lätta att använda och statens finansförvaltning sköts på ett effektivt och tillförlitligt sätt. Statskontoret utvecklar statens ekonomiska rapportering, finansförvaltningens metoder, processer och datasystem samt effektiviteten och driftssäkerheten i fråga om statens finansförvaltning.
Enheten Statens personaltjänster som finns vid Statskontoret stöder en god personalledning, främjar en förlängning av tiden i arbetslivet och omplacering av personalen samt den interna rörligheten.Stöd för ledarskap och omställningssituationer tillhandahålls i samarbete mellan finansministeriets och Statens arbetsmarknadsverk utifrån de behov som följer av effektivitets- och resultatprogrammet och av ämbetsverkens behov.
Statens upplåning, likviditetsförvaltningen och den riskhantering som ansluter sig till dessa funktioner genomförs på ett högklassigt och kostnadseffektivt sätt.Statens upplåning verkställs så att man med den stärker statens förmåga att i alla situationer klara sina betalningsförpliktelser på ett kostnadseffektivt sätt samtidigt som tillgången till finansiering och en tillräcklig spridning av källorna för medelsanskaffning säkerställs.
Statskontoret producerar och utvecklar gemensamma, interoperabla och datasäkra IKT-tjänster för förvaltningen. Serviceproduktionen är kostnadseffektiv och kundinriktad och stöder de besparingsmål som kunderna har i fråga om IT-kostnader.Statens IT-servicecentral och OffIKT-funktionen fastställer, anskaffar, genomför och producerar tillsammans på ett effektivt sätt gemensamma IT-tjänster för statsförvaltningen. Inom statsrådet tillämpas de nya smarttelefontjänsterna i stor utsträckning och de leverantörsavtal som ligger till grund för tillhandahållandet av de nuvarande gemensamma interna IT-tjänsterna för statsrådet har konkurrensutsatts. I merparten av de gemensamma systemen uppnås de datasäkerhetsnivåer som förutsätts i förordningen om informationssäkerheten inom statsförvaltningen.

Effektmål

 2011
utfall
2012
mål
2013
mål
    
Skuldhantering, resultat>0>0>0
Den förväntade pensionsåldern62 år 1 mån62 år 2 mån62 år 4 mån
Förväntad arbetsförmåga, %797878
Volymen av den kollektiva upphandlingen676 mn €657 mn €657 mn €

01. Statskontorets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 26 241 000 euro.

Förklaring:

Mål för resultatet av verksamheten Åtgärder
  
Statens finansieringsåtgärder sköts på ett kostnadseffektivt sätt så att riskerna hålls på en godtagbar nivå.
— En effektiv finansieringsverksamhet och en övergripande riskhantering för med sig betydande kostnadsnytta för statsfinanserna.
— Statens finansieringsverksamhet hör till den europeiska spetskompetensen och är en del av den i stor utsträckning godkända verksamhetsidén om "bästa praxis" (benchmarking).
Inom finansieringsverksamheten satsar man på en förutseende och helhetsbetonad riskhantering. Utvecklingen av verksamheten baserar sig på en effektiv styrning av processer och på förvaltningsmodeller. Skötseln av relationerna med kunder och intressentgrupper samt nätverkssamarbetet är systematiskt och yrkesmässigt. Alla centrala finansieringsprocesser baserar sig på ett brett utnyttjande av informationsteknik. År 2013 är de centrala projekten i fråga om utvecklande av verksamheten en digitalisering av kreditadministreringen och utvecklandet av bokföringsenheternas valutahandel så att den sköts av Statskontoret.
Då statens finansförvaltning sköts på ett riktigt sätt bildar den en genomblickbar och produktiv helhet som iakttar principerna för god förvaltning och som stöder utvecklandet av ämbetsverkens effektivitet och lönsamhet.
— Statens finansförvaltning är ordnad på ett effektivt och tillförlitligt sätt.
— Metoderna, processerna och systemen är moderna, enhetliga och lätta att använda.
— Ekonomiska rapporter och analyser finns tillgängliga för de aktörer som behöver dem.
— Kieku-datasystemet utgör en del av utvecklandet av ekonomi- och personalförvaltningsprocessen under den tid då datasystemet tas i bruk.
— Man sköter styrningsuppgifterna inom statens finansförvaltning.
— Ämbetsverken och inrättningarna stöds när det gäller att förenhetliga verksamhetssätt och metoder och vid utveckling av verksamheten.
— Man sköter den detaljerade indelningen i statsbudgeten, centralbokföringen och förslaget till statsbokslut.
— Arbetsredskap utvecklas.
— Införandet av Kieku genomförs enligt planen.
— De av statens skadeståndsärenden som är på Statskontorets ansvar sköts på ett tillförlitligt och effektiv sätt.
En enhetlig och god personalförvaltning för staten, personalens rörlighet över förvaltningsområdesgränserna samt gemensamma processer för personalförvaltningen och datasystem till stöd för dessa möjliggör att statsförvaltningens verksamhet är resultatrik, att tiden i arbetslivet förlängs samt en god arbetslivskvalitet.
— Processerna för statens personalförvaltning är enhetliga, effektiva och resonliga och användningen av processerna för statens personalförvaltning med hjälp av systemen är enkel.
— När det gäller arbetshälsan, omställningar och processerna för personalförvaltningen förbättras statens strategiska ledarskapskompetens.
— Rörligheten för de statligt anställda förbättras så att fördelningen av resurser är lätt med tanke på arbetsgivarens behov eller ur koncernens synvinkel, samtidigt som den från de anställdas egna premisser härrörande viljan att röra sig inom statsförvaltningen är lätt att verkställa.
— Den statliga arbetsgivarens status som föregångare när det gäller att förlänga tiden i arbetslivet bibehålls.
— Genomförandet av processer styrs i en enhetlig riktning och deras smidighet och funktionssäkerhet ökas. Införandet av Kieku genomförs enligt planen.
— Man tar i bruk gemensamma ledarskapsparametrar till stöd för statens personalledning.
— Effektiviteten av resursplaneringen utvecklas genom att man erbjuder enhetligare redskap för projektplaneringen och genom att försöka samordna verksamhetsmodeller och uppföljningen för att på det statliga planet stödja omplaceringar och rörlighet.
— Statens arbetslivsdelegations verksamhet och riktlinjerna i den stöds i syfte att förbättra arbetshälsan och öka effekterna av arbetarskyddet och företagshälsovården, genom vilket hanteringen av de risker som gäller arbetsförmågan och förlängningen av tiden i arbetslivet främjas i enlighet med regeringsprogrammet.
— Ett utvecklingsprojekt för företagshälsovården genomförs med syftet att utveckla en sådan styrningsmodell för företagshälsovården för statsarbetsgivaren med hjälp av vilket man kan förebygga sjukfrånvaron och arbetsoförmågan samtidigt som man med hjälp av lämplig rehabilitering möjliggör en snabbare återgång till arbetet.
Medborgarna tillhandahålls en rättvis, jämlik och tillgänglig basservice
— Utgångspunkten är att i tillämpliga delar stödja medborgarnas "livssituation" som en del av det reviderade Suomi.fi-servicekonceptet.
— Med tanke på de system som ansluter sig till tjänsterna för medborgare och samfund samt andra lösningar inom den elektroniska kommunikationen är organiseringen, finansieringen, prissättningen och administreringen av projekt och tjänster enhetlig med de gemensamma IKT-lösningarna ur styrningens och kundernas synvinkel.
— Statens verksamhet är genomblickbar och och tjänsterna till medborgarna lätta att använda i det att de baserar sig på en så automatisk process som möjligt (jfr skatteförslaget).
— Merparten av tjänsterna till medborgare och samfund kan tillhandahållas via elektroniska servicekanaler.
— Man skapar samarbetsmodeller och gränssnitt med andra producenter av basservice och samarbetsinstanser samt med regionala service- och rådgivningsställen och den allmänna rådgivningstjänsten för medborgare.
— Inom OffIKT-strategin utarbetas det en plan för arbetsfördelningen i fråga om IKT-tjänster.
—Medborgarna tillhandahålls de ersättnings- och förmånstjänster som hör till Statskontorets ansvarsområde på ett högklassigt och effektivt sätt.
— Suomi.fi-tjänstens användbarhet säkerställs och tjänsten utvecklas till en tjänst som sammanfattar nationella dataarkiv och elektroniska ärendehanteringstjänster för de medborgare, samfund och myndigheter som använder tjänsten, inkl. Statskontoret.
— Man bereder upprättandet av en för medborgarna avsedd servicehelhet som omfattar Suomi.fi och de förmåns- och ersättningstjänster för medborgarna som Statskontoret tillhandahåller.
— Man utvecklar elektroniska blanketter för de tjänster till medborgarna (ersättningsverksamhet) som finns i Suomi.fi-portalen.
— Man förbereder sig på att 2013 ta i bruk ett ärendehanteringskonto för företag (ANM).
Statskontoret tillhandahåller sina i lag angivna tjänster och övriga tjänster effektivt och med hög kvalitet bl.a. genom att utveckla de elektroniska serviceprocesserna. Statskontorets ledningsmodell säkerställer en tillräcklig kompetens. Statskontoret använder enhetliga verksamhetsmodeller med värdegrund. Man utnyttjar i hög grad Statskontorets egna starka sidor liksom även de starka sidorna hos utvalda partner och leverantörer. Utvecklandet av verksamheten och kompetensen säkerställer verksamhetsförutsättningarna med tanke på framtiden. Utvecklandet styrs av den effektivitets- och resultatnytta som kan uppnås. Inom statskontorets ledning tillämpar man en strategi som baserar sig på kärnprocesserna och tar i bruk:
— de modeller för elektronisk kommunikation som utvecklats 2012, såsom medborgarkonto och en utvidgning av användningen av e-brev
— en ny kundhanteringsmodell
— en planerings- och uppföljningsmodell som stöder kärnprocessen och är effektiv.

De behov som kärnprocessen omfattar styr stödprocesserna så att de fungerar effektivt och högklassigt.— Byggandet av en övergripande arkitektur fortsätter.
— Man tar i bruk de gemensamma stödtjänster för staten som finns till förfogande.

De resultatmål som härrör från de strategiska mål som nämns ovan presenteras i följande tabell.

Mål för resultatet av verksamheten

 2011
utfall
2012
mål
2013
mål
    
Effektivitet    
Skuldhantering, resultat>0>0>0
Den förväntade pensionsåldern62 år 1 mån62 år 2 mån62 år 4 mån
Förväntad arbetsförmåga, %1)797878
    
Effektivitet    
Produktivitet    
Grad av spridning för den elektroniska ekonomi- och personalförvaltningen, %859090
Andelen nätfakturor av det totala antal fakturor som gått via fakturaleverantören757585
Grad av spridning för Kieku, årsv.7005 60017 500
    
Produktion och kvalitetsledning    
Kostnadsmotsvarighet för Statskontorets avgiftsbelagda verksamhet, %56,8>90>90
    
Prestationer och kollektiva nyttigheter    
Handläggningstiden för olycksfallsersättningar i 80 % av besluten, dagar211818
Handläggningstiden för rättelser av livränta, mån.2,01,81,8
Handläggningstiden för brottsskadeersättningar, mån.9,110,09
    
Serviceförmåga och kvalitet    
Medeltalen av de oviktade allmänna vitsorden för kundtillfredsställelsen, skala 4—107,988

1) Målet är den förväntade arbetsförmågan för föregående år (t.ex. målet för 2012 är värdet för den förväntade arbetsförmågan för 2011).

Mål för hantering och utvecklande av personalresurser

 2011
utfall
2012
mål
2013
mål
    
Årsverken (årsv.)342350323
Ledning, skala 1—53,43,63,6
Arbetstillfredsställelse, skala 1—53,33,63,6
Utveckling, dagar/årsv.7,477
Sjukfrånvaro, dagar/årsv.11,588
Kort sjukfrånvaro, dagar/årsv.53,53,5
Total personalomsättning, %5,1109

Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats inkomsterna av avgiftsbelagd verksamhet. Serviceavgifterna för de tjänster som Statskontoret köper av Statens IT-servicecentral har antecknats som utgifter under Statskontorets omkostnader och de inkomster som Statskontoret har fakturerat för de förvaltnings- och stödtjänster som det tillhandahållit Statens IT-servicecentral har antecknats som inkomster under Statskontorets utgifter.

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2011
utfall
2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
    
Bruttoutgifter 45 56535 86436 950
Bruttoinkomster 17 04715 30010 709
Nettoutgifter 28 51820 56426 241
    
Poster som överförs    
— överförts från föregående år20 131  
— överförts till följande år4 460  

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)

 2011
utfall
2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
    
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten    
— intäkter av försäljningen av prestationer13 61113 6005 440
— övriga intäkter3 4231 7005 269
Intäkter sammanlagt 17 03415 30010 709
    
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten    
— särkostnader11 0939 7006 379
— andel av samkostnader18 8985 9305 103
Kostnader sammanlagt 29 99215 63011 482
    
Kostnadsmotsvarighet (intäkter -kostnader) -12 958-330-773
Kostnadsmotsvarighet, % 579893

Referensåren för kostnadsmotsvarighetskalkylen för den avgiftsbelagda verksamheten omfattar den verksamhet som täcks med omkostnaderna för pensioner och som år 2013 inte längre sköts vid Statskontoret i och med att verksamheten överförts helt till Keva.

De direkta årsverkena för den avgiftsbelagda verksamheten är för Statskontorets del ca 31 år 2013, utöver vilket det även riktas indirekta årsverken till den avgiftsbelagda verksamheten.

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten (1 000 euro)

 2011
utfall
2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
    
Intäkter av den samfinansierade verksamheten, finansiering från andra statliga ämbetsverk19 05925 07427 093
    
Totala kostnader för projekt 20 39030 55719 963
    
Självfinansieringsandel (intäkter - kostnader) -1 331-5 4837 130
Självfinansieringsandel, % 71836

I kalkylen ingår inte poster med särskild finansiering som aktiveras i balansräkningen, 13,7 miljoner euro år 2011, 11,9 miljoner euro år 2012 opch 12,2 miljoner euro år 2013.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen (regeringsprogr.)-182
Nivåförändring-1 148
Lokaleffektiviteten inom förvaltningen (regeringsprogr.)-190
Lönejusteringar1 120
Allmän rådgivningstjänst för medborgarna fr.o.m. 1.1.2013 (överföring från moment 26.30.02, 12 årsv.)1 100
Arbetarskyddsavgift (överföring till moment 28.60.10)-675
Standardutlämnanden av uppgifter (överföring till moment 28.30.03)-23
Utvecklande av arbetshälsan och arbetarskyddet (överföring från moment 28.60.(20))675
Tillägg som behövs för överföringen till Keva3 000
Tryggande av verksamhetsbetingelserna2 000
Sammanlagt5 677

2013 budget26 241 000
2012 II tilläggsb.5 591 000
2012 budget20 564 000
2011 bokslut12 847 000

03. Omkostnader för finanscontrollerfunktionen (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 1 091 000 euro.

Förklaring: Målet för resultatet av verksamheten inom finanscontrollerfunktionen är att säkerställa att statens bokslutsberättelse ger riktiga och tillräckliga uppgifter om statens resultat. Den interna kontrollen och riskhanteringen ska stärkas som ett led i processen med resultatstyrning och redovisningsskyldighet. Den revisionsmyndighet som finns i anslutning till finanscontrollerfunktionen ska utifrån de kontroller av system och projekt som myndigheten ansvarar för lämna en rapport till EU-kommissionen om hur strukturfondernas administrations- och kontrollsystem fungerar och göra en årlig sammanfattning enligt gemenskapens budgetförordning om de kontroller och förklaringar som strukturfonderna har tillgång till.

Mål för hantering och utvecklande av personalresurser

 2011
utfall
2012
mål
2013
mål
    
Antal anställda, årsverken 91010

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Lönejusteringar27
Sammanlagt27

2013 budget1 091 000
2012 II tilläggsb.15 000
2012 budget1 064 000
2011 bokslut1 062 000

06. Omkostnader för Statens IT-servicecentral (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 3 646 000 euro.

Förklaring: När det gäller tillhandahållandet av tjänster har Statens IT-servicecentral år 2012 övergått till självfinansiering med undantag av medborgarservicen.

Medborgarservicen består av tjänster som tillhandahålls för att påskynda utvecklingen av informationssamhället och den elektroniska kommunikationen och som i första hand finansieras med anslag under detta moment.

Investeringsutgifterna i anslutning till utvecklandet av statsförvaltningens gemensamma IT-tjänster har budgeterats under moment 28.70.01 och 02.

Mål för resultatet av verksamheten Åtgärder
  
Statsförvaltningen har en fungerande struktur, arbetsfördelning och målsättning liksom en strategisk plan för utvecklande och tillhandahållande av gemensamma IKT-tjänster samt för styrningen av olika nivåer. Statskontoret deltar i uppgörandet av strategin, genomförandet av de ändringar som strategin ger anledning till och ansvarar framöver för skötseln av de uppgifter som överförs till verket. 
— De icke-branschspecifika tjänsterna inom statsförvaltningen har sammanförts.— Man deltar i genomförandet av OffIKT-strategin.
— Man deltar i sammanförandet av icke-branschspecifika IKT-tjänster.
— Det har utarbetats en strukturell bas för de besparingar som anges i regeringsprogrammet och besparingarna har genomförts.— Man deltar i genomförandet av IKT-besparingar.
— De tjänster som producerats för kunderna och ändringarna genomförs på ett behärskat sätt då man frångår de nuvarande strukturerna, ansvaren och projekten.
— De lösningar som kräver hög säkerhet och beredskap utgör en del av helheten av gemensamma IKT-tjänster.
— Servicen till kunderna följs upp och utvecklas.
— Ibruktagandena genomförs på ett effektivt sätt.
— Man deltar i genomförandet av de gemensamma arbetsstations- och servertjänsterna för staten.
— Vid organiseringen, finansieringen, prissättningen och administreringen av gemensamma IKT-tjänster för förvaltningen iakttar man med tanke på styrningen och ur kundernas synvinkel en gemensam praxis för staten.— Det säkerställs att de stödsystem för den ekonomi- och personalförvaltning som är i omfattande bruk inom förvaltningen tillhandahålls på ett störningsfritt sätt. En ny konkurrensutsättning som överenstämmer med livscykeln för stödsystemen inleds.
— Det säkerställs att de informationssäkerhetsnivåer som förutsätts i förordningen om informationssäkerheten inom statsförvaltningen uppnås inom de gemensamma IKT-tjänster som tillhandahålls av Statskontoret.
Medborgarna tillhandahålls en rättvis, jämlik och tillgänglig basservice.
 
— Utgångspunkten är att i tillämpliga delar stödja medborgarnas "livssituation" som en del av det reviderade Suomi.fi-servicekonceptet.— Suomi.fi-tjänsten upprätthålls och utvecklas till en tjänst som sammanfattar nationella dataarkiv och elektroniska ärendehanteringstjänster för de medborgare, samfund och myndigheter som använder tjänsten. Tjänsten omfattar också geografisk information om de fysiska tjänsterna samt uppgifter om den offentliga förvaltningen och om offentliga tjänster.
— Man ser till att de uppgifter och tjänster som finns i Suomi.fi-tjänsten är enhetliga (klassificeringen av innehåll och tjänster, modeller för metadata osv.).
— Med tanke på de system som ansluter sig till tjänsterna för medborgare och samfund samt andra lösningar inom den elektroniska kommunikationen är organiseringen, finansieringen, prissättningen och administreringen av projekt och tjänster enhetlig med de gemensamma IKT-lösningarna ur styrningens och kundernas synvinkel.
— Statens verksamhet är genomblickbar och och tjänsterna till medborgarna lätta att använda i det att de baserar sig på en så automatisk process som möjligt (jfr skatteförslaget).
— Merparten av tjänsterna till medborgare och samfund kan tillhandahållas via elektroniska servicekanaler.
— Man skapar samarbetsmodeller och gränssnitt med andra producenter av basservice och samarbetsinstanser samt med regionala service- och rådgivningsställen och den allmänna rådgivningstjänsten för medborgare.

Inom OffIKT-strategin utarbetas det en plan för arbetsfördelningen i fråga om IKT-tjänster.
 

Mål för resultatet av verksamheten

 2011
utfall
2012
mål
2013
mål
    
Funktionell effektivitet    
Kritiska serverprograms tillgänglighet, % av den totala arbetstiden99,599,599,5
Kritisk aktivutrustnings tillgänglighet i datakommunikationsnätet, % av den totala arbetstiden99,9599,9599,95
    
Produktion och kvalitetsledning    
Kostnadsmotsvarighet för den avgiftsbelagda verksamheten, %80,1100100
    
Serviceförmåga och kvalitet    
Medeltalen av de oviktade allmänna vitsorden för kundtillfredsställelsen (skala 4—10)7,4488
    
Prestationer och kollektiva nyttigheter    
Uppföljning av användningen av Suomi.fi, antalet besök/mån. 165 000180 000
    
Hantering och utveckling av mänskliga resurser    
Årsverken (årsv.)98115121

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2011
utfall
2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
    
Bruttoutgifter 28 90640 43135 403
Bruttoinkomster 21 03936 00031 757
Nettoutgifter 7 8674 4313 646
    
Poster som överförs    
— överförts från föregående år3 188  
— överförts till följande år4 103  

Nettoutgifterna innehåller finansieringen av de tjänster som tillhandahålls medborgarna avgiftsfritt samt en lönejustering.

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)

 2011
utfall
2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
    
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten, intäkter av försäljningen av prestationer20 53136 00028 807
    
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 25 39436 00028 807
    
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) -4 863--
Kostnadsmotsvarighet, % 81100100

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen (regeringsprogr.)-20
Lönejusteringar31
Nivåförändring-785
Avbrytande av anskaffningen av en serviceplattform för elektronisk kommunikation-11
Sammanlagt-785

2013 budget3 646 000
2012 II tilläggsb.28 000
2012 budget4 431 000
2011 bokslut8 781 000

07. Omkostnader för Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (förslagsanslag)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 10 000 euro.

Förklaring: Servicecentret tillhandahåller ekonomi- och personalförvaltningstjänster för alla ämbetsverk och inrättningar inom statsförvaltningen. Finansieringen består av kundfakturering till självkostnadspris. Självkostnadspriset innefattar kostnaderna för producerande och utvecklande av tjänsterna. I självkostnadspriset ingår inte beredskap för risker i affärsverksamheten, som i statens interna affärsverksamhet kan anknyta till bl.a. funktionsstörningar i datasystemen eller en oförutsebar stegring i den allmänna kostnadsnivån, vilket leder till att priserna höjs med en viss eftersläpning. I det skede då Kieku-verksamhetsmodellen och datasystemet i anslutning till det införs uppstår det överlappande datasystemskostnader, som har beaktats i de bruttoutgifter och bruttoinkomster under momentet som gäller år 2013. De överlappande kostnaderna syns också i lönsamhetsnyckeltalen. Dessutom förutsätter det arbete som ansluter sig till införandet av Kieku-verksamhetsmodellen (t.ex. konverteringar) en tillfällig extra arbetsinsats på uppskattningsvis 34 årsverken per år. Kostnaderna till följd av detta täcks genom kundfakturering. Som en resultatstyrningsåtgärd uppställer man som mål för Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning Palkeet att i anslutning till IT-reformen inom den offentliga förvaltningen få till stånd en ämbetsverksvis besparing på 191 000 euro åtminstone delvis genom att Palkeet effektiviserar sin egen verksamhet. På så sätt minskar effektiviseringen kundfaktureringen.

I processerna inom statens ekonomi- och personalförvaltning finns flera funktioner med följande ansvar:

  • — Finansministeriet är en strategisk processägare
  • — Statskontoret svarar för utvecklandet av processer och äger informationssystemen
  • — Servicecentret är verksamt som en tjänsteproducent inom statskoncernen och utvecklar i samarbete med Statskontoret tjänster och processer i anslutning till ekonomi- och personalförvaltningen. Servicecentret innehar en viktig roll när det gäller att införa den nya Kieku-verksamhetsmodellen och datasystemet i anslutning till den samt vid det praktiska införandet av nya verksamhetsprocesser inom hela statsförvaltningen.
Mål för resultatet av verksamheten Åtgärder
  
Partnerskap med kunden
— Kunden upplever att de tjänster som tillhandahålls av Palkeet är smidiga och tillförlitliga och att prissättningen är godtagbar.
— Ett långvarigt partnerskap möjliggör att kunden kan koncentrera sig på sina egna kärnfunktioner.
Ett aktivt kundarbete som bygger på kundsegmentering Tjänsterna utvecklas i samarbete med kunderna inom ramen för kundforum.
Smidiga processer och bästa service
— Produktifierade tjänster och en enhetlig serviceproduktion oberoende av ort, processorganisation och processägarskap
— Utveckling som stöder behovet hos kunderna, serviceproduktionen och förnyelse
— Elektroniska, smidiga och effektiva processer
Fortsättning på införandet av Kieku-verksamhetsmodellen och datasystemet (bl.a. IM:s och FM:s förvaltningsområden) samt projekt för att bereda införandena under 2014. Den fortsatta utvecklingen av processerna i Palkeet, ibruktagandet av en kvalitetsmanual och auditering i enlighet med EFQM-modellen. Ett fortsatt utvecklande av kvaliteten på ekonomi- och personalförvaltningens tjänster.
Engagerade och kompetenta anställda
— Ett aktivt utnyttjande och utvecklande av de anställdas kunnande
— I ledningen betonas ett gott närchefsarbete samt styrningen av processer och prestationer.
— Ämbetsverket görs till en enhetlig serviceorganisation genom att man utvecklar kundarbetet och den öppna servicekulturen
Genomförande av ett träningsprogram för chefer (JET). Utvecklande av den kompetens som hänför sig till att etablera processorganisationens funktion och främjande av den strukturella reformen av servicenätet. Stödjande av de anställda vid omställningar. Ibruktagandet av ett redskap för kunskapshanteringen i anslutning till Kieku-datasystemet. Utvecklande av yrkeskompetensen i anslutning till införandet av Kieku-datasystemet. Utvecklande av arbetshälsan. Utvecklande av den interna informationen.
Resultatrik verksamhet och effektivitet
— Kostnadseffektiv verksamhet och sjunkande produktionskostnader
— Bättre styrning och ett effektivare genomförande av statskoncernens ekonomi- och personalförvaltning
Utvecklande av ekonomiplaneringen, prissättningen och uppföljningen. Antalet reklamationer och korrigeringar av fel följs upp och verksamheten jämförs med motsvarande yttre aktörer. Ibruktagande av ett helhetsproduktivitetsindex.

Mål för resultatet av verksamheten

 2011
utfall
2012
mål
2013
mål
    
Funktionell effektivitet    
Lönsamhet, euro/prestation (inbegriper kostnaderna för datasystem)   
— inköpsfaktura5,916,076,06
— försäljningsfaktura (elektronisk anslutning)6,366,066,05
— lönespecifikation 8,689,199,67
— administrering av anställningsförhållande (inledda och avslutade tjänsteperioder)63,3267,0470,48
    
Produktiviteten av arbetet, st./årsverken   
— inköpsfaktura11 18711 90012 100
— försäljningsfaktura (elektronisk anslutning)1)14 02314 00014 300
— lönespecifikation8 5419 2009 300
— administrering av anställningsförhållande (inledda och avslutade tjänsteperioder)1 1711 0901 110
    
Produktion och kvalitetsledning    
Prestationer, st.   
— inköpsfakturor1 608 4551 575 0001 547 000
— försäljningsfakturor (alla sammanlagt)211 438285 000313 000
— lönespecifikation1 290 1981 265 0001 249 000
— administrering av anställningsförhållande (inledda och avslutade tjänsteperioder)74 54773 10072 200
    
Kundtillfredsställelse, skala 1—5   
— ekonomiförvaltningstjänster3,73,93,9
— personalförvaltningstjänster3,83,93,9
    
Felfri verksamhet    
— betalda dröjsmålsräntor, euro47 569<10 000<20 000
— antalet reklamationer, st.6<3<6
— antal skriftliga begäran om utredning, st.10<12<12

1) Utfallet av försäljningsfakturan avviker från utfallet i bokslutet på grund av att beräkningssättet har ändrats.

Mål för hantering och utvecklande av personalresurser

 2011
utfall
2012
mål
2013
mål
    
Antal anställda, årsverken 734,6798800
Årsverken som är bundna till grunduppgiften vid Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning Palkeet734,6751750
Konvertering i anslutning till införandet av Kieku-datasystemet och tillfälliga årsverken som är bundna till projektarbetet04750
Arbetstillfredsställelse, skala 1—53,13,13,2
Ordinarie anställda/visstidsanställda642/92751/47720/80
Sjukfrånvaro, arbetsdagar/årsv.10,6<10<10
Total personalomsättning, %7,9<8<7

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2011
utfall
2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
    
Bruttoutgifter 54 43660 08355 571
Bruttoinkomster 54 29060 07355 561
Nettoutgifter 1461010
    
Poster som överförs    
— överförts från föregående år556  

2013 budget10 000
2012 budget10 000
2011 bokslut-410 240

08. Utvecklande av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 800 000 euro.

Anslaget får användas för utgifter som föranleds servicecentret för införandet av Kieku-datasystemet och en tidigareläggning av projektets tidtabell.

Förklaring: Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning och Statskontoret genomför en standardiserad ibruktagningstjänst inom Kieku-datasystemet. De resurser som behövs för projektet måste delvis skaffas som köptjänster.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Nivåförändring-200
Sammanlagt-200

2013 budget800 000
2012 budget1 000 000
2011 bokslut1 680 000

88. Senatfastigheter

Under momentet beviljas inget anslag.

1. Servicemål och andra verksamhetsmål

Senatfastigheter är ett statligt affärsverk inom finansministeriets förvaltningsområde. Enligt lagen om statliga affärsverk (1062/2010) ska Senatfastigheter tillhandahålla lokalservice och andra tjänster i omedelbar anknytning till den för statliga ämbetsverk och inrättningar, fonder utanför statsbudgeten och andra statliga affärsverk liksom för riksdagen och för enheter som lyder under, står under tillsyn av eller verkar i anslutning till riksdagen samt sköta den fastighetsförmögenhet som är i Senatfastigheters besittning. Ett affärsverk kan tillhandahålla tjänster också för sådana sammanslutningar vars verksamhet finansieras främst med anslag som tagits in i statsbudgeten.

2. Investeringar

Senatfastigheters investeringar får medföra utgifter på högst 240 miljoner euro år 2013. Dessutom får Senatfastigheter ingå förbindelser, som under de följande finansåren får medföra utgifter på högst 220 miljoner euro. Investeringarna koncentreras till grundliga renoveringar som bibehåller byggnadsbeståndets värde och förbättrar dess funktionsduglighet. I investeringsramen ingår inte markanvändningsavgifter och inte heller överlåtelseskatt.

Dessutom får Senatfastigheter utan krav på motsäkerhet ställa proprieborgen för sådana fastighetsaktiebolags lån som är dess dotterbolag till ett sammanlagt värde av högst 50 miljoner euro.

3. Upplåning

Senatfastigheter berättigas att i syfte att finansiera sin verksamhet år 2013 uppta lån enligt 5 § 1 mom. i lagen om statliga affärsverk (1062/2010) till ett belopp av högst 40 miljoner euro netto.

Förklaring: Senatfastigheters värdeunderlag är en samhällsansvarig verksamhet som en del av statssamfundet. Uppgiften är att tillhandahålla lokalservice som ekonomiskt, socialt och miljömässigt produceras och prissätts på ett ansvarsfullt sätt.

Senatfastigheter har som mål att bli en allt mer serviceinriktad sakkunnigorganisation och en intern CREM-organisation i statssamfundet. De tre centrala kärnområdena i strategin är övertagandet av sakkunnig- dvs. CREM-rollen, mötandet av de utmaningar som gäller hållbar utveckling och förbättrande av den interna effektiviteten. CREM (Corporate Real Estate Management) betyder strategisk fastighetsledning och sakkunskap om lokaler. I Senatfastigheters och dess kunders verksamhet konkretiseras detta som en utveckling mot ett faktiskt strategiskt partnerskap och som en genom sakkunnigtjänster åstadkommen nytta för kunderna i form av bl.a. besparingar eller utveckling av arbetsmiljön. För en effektiv ledning och utveckling av lokaler krävs det heltäckande och enhetliga uppgifter om lokalerna, antalet lokaler, om deras kostnader och energiförbrukning. Senatfastigheter har för detta ändamål byggt en informationstjänst för förvaltningen av lokaler som kan användas av hela statsförvaltningen.

Senatfastigheter är en affärsverkskoncern med 26 fastighetsaktiebolag som dotterbolag.

Finansministeriet har med beaktande av servicemålen och andra verksamhetsmål preliminärt uppställt 95 miljoner euro som resultatmål för Senatfastigheters uthyrningsverksamhet år 2013.

År 2013 intäktsför Senatfastigheter i statsbudgeten sammanlagt 199,5 miljoner euro i form av intäktsföring av vinst från 2012, borgensavgifter och räntor och amorteringar på lån. I finansieringsplanen för 2013 har räntorna och amorteringarna på statens lån uppskattats till 93,5 miljoner euro, intäktsföringen av vinst till 100 miljoner euro och borgensavgifterna till 6 miljoner euro. Den upplåning som närmast behövs för finansiering av investeringarna uppgår till högst 40 miljoner euro netto och till högst ca 315 miljoner euro brutto.

Preliminär investeringsplan för 2013 som grundar sig på resultat- och finansieringsplanen (mn euro)

  
Investeringar i reparationer som förbättrar byggnadsbeståndets värde och användbarhet200
Investeringar i nybyggnader40
Sammanlagt 240

Tabell med jämförelsetal (inkl. försäljningsvinster och försäljningsförluster)

 2011
utfall
affärsverk
koncern2012
prognos
affärsverk
koncern2013
uppskattning
affärsverk
koncern
       
Omsättning, mn €583587582587590595
— förändring, %5,15,9-0,201,41,4
Hyresbidrag, mn €318 324 339 
— % av omsättningen av hyresverksamheten62,1 60,6 60,8 
Rörelsevinst, mn €210210186188180183
— % av omsättningen36,035,8323230,530,8
Räkenskapsperiodens resultat, mn €154159123128116121
— % av omsättningen26,427,121,121,819,720,3
— % av grundkapitalet22,923,718,319,117,218
Intäktsföring i statsbudgeten, mn €250 130 100 
Avkastning på investerat kapital, %4,84,84,24,24,14,1
Investeringar i % av omsättningen41,941,641,241,640,740,3
Soliditet, %64,964,164,76464,464
Balansomslutning, mn €4 6754 7084 6794 7104 7244 750
Antal anställda251 250 250 

Inkomstmoment gällande affärsverket (mn euro)

 2011
utfall
2012
prognos
2013
uppskattning
    
Intäktsföring under inkomstmoment    
12.28.99 Borgensavgifter4,96,06,0
13.01.04 Räntor29,123,521,0
13.05.01 Intäktsföring av vinst250,0130,0100,0
15.01.02 Lån129,0110,072,5
Sammanlagt 413,0269,5199,5

2013 budget
2012 budget
2011 bokslut