Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2013
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänna föreskrifter
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
         01. Ministeriet och förvaltningen
         10. Domstolar och rättshjälp
              01. Högsta domstolens omkostnader
              02. Högsta förvaltningsdomstolens omkostnader
              03. Omkostnader för övriga domstolar
              04. Rättshjälpsbyråernas och konsumenttvistenämndens omkostnader
              05. Omkostnader för allmänna intressebevakningstjänster
              50. Ersättningar till privata rättsbiträden
         20. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning
         30. Åklagarna
         40. Verkställighet av straff
         50. Valutgifter
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings-och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2013

10. Domstolar och rättshjälpPDF-versio

Förklaring: Oberoende, välfungerande och effektiva domstolar utgör en förutsättning för realiseringen av en rättssäkerhet som motsvarar de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt för en rättssäkerhet som krävs inte bara med tanke på den ekonomiska verksamheten utan också med tanke på ordnandet av medborgarnas inbördes relationer. Likaså är de en förutsättning för att den allmänna ordningen och säkerheten ska bevaras och för att konflikter ska kunna utredas på lika villkor utifrån på förhand fastställda allmänna regler.

Rättsskyddsuppgifterna regleras inte bara i den nationella lagstiftningen utan även genom internationella fördrag. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna bedömer genom sin rättspraxis hur medlemsstaterna iakttar de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter.

Lagen om rättegångsbiträden med tillstånd (715/2011) träder i kraft vid ingången av 2013. I lagen föreskrivs om tillstånd att vara verksam som rättegångsombud och rättegångsbiträde samt om skyldigheterna för och tillsynen över rättegångsbiträden med tillstånd. För beviljade av ett tillstånd enligt den lagen samt för återkallande av tillstånd och påförande av en påföljdsavgift inrättas en oberoende rättegångsbiträdesnämnd.

Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 oktober 2011 blev det möjligt att göra domstolspraktik även i hovrätterna och förvaltningsdomstolarna. För att systemets nyttjoområde ska kunna utvidgas krävs det att man inrättar tingsnotarietjänster vid hovrätterna och förvaltningsdomstolarna. Samtidigt utökas det totala antalet praktikplatser vid domstolarna i någon mån. För att rekryteringsunderlaget för domstolspersonal ska bli större är det viktigt att antalet praktikplatser vid domstolarna utökas, särskilt när personalomsättningen ökar i och med att de stora årskullarna pensioneras.

Utvecklingen av informationsteknik och användningen av videokonferensutrustning ger möjligheter att effektivisera arbetet och förbättra de elektroniska rättstjänsterna. De projekt som gäller förbättring av rättskipningens kvalitet bör fortsätta och domstolarnas arbetsmetoder och informationsadministration utvecklas.

Vid de allmänna domstolarna har antalet tvistemål ökat. Antalet ärenden som har inletts genom summarisk stämningsansökan har ökat avsevärt på några år. Enligt prognosen kommer det år 2012 in fler ärenden än någonsin tidigare och antalet ärenden beräknas vara stort även år 2013. En stor del av ökningen av antalet summariska ärenden som kommer in till tingsrätterna hänför sig till kreditverksamhet som gäller kortfristiga krediter. Det har bedömts att den kraftiga ökningen av de små krediterna (snabblånen) har bidragit till att öka sådana problem som beror på okontrollerad skuldsättning. För att lindra dessa missförhållanden är det meningen att man ytterligare ska begränsa utbudet på snabblån. Arbetsgruppen har redan föreslagit att det bl.a. ska sättas ett kostnadstak för krediter som understiger 1000 euro. Det har också föreslagits att maximibeloppet för de indrivningskostnader som betalas till fordringsägaren ska sänkas avsevärt. Om de föreslagna ändringarna träder i kraft år 2013, bedöms det att snabblåneverksamheten minskar och antalet ärenden som kommer in till tingsrätterna minskar avsevärt. Vid förvaltningsdomstolarna har antalet socialärenden inte stigit på förutsatt sätt.

Domstolarna får allt oftare behandla omfattande och rättsligt sett krävande mål samt nya rättsliga frågor. En orsak till detta är att EU-bestämmelserna så småningom sträcker sig till ett allt större område inom förvaltningsprocessen och till privaträttsliga och straffrättsliga frågor. Även den inhemska lagstiftningen inom olika områden ändras kontinuerligt, vilket kräver sakkännedom och tolkningsförmåga av domstolarna. Förväntningarna på rättssäkerheten har också ökat. Alla dessa omständigheter ställer allt större krav på att rättskipningssystemet fungerar och personalen är yrkeskunnig.

För att undvika att rättsprocesser drar ut på tiden är det viktigt att domstolarna har tillräckliga resurser för att behandla ärenden och att resurserna används effektivt. Dessutom ska man försäkra sig om att arbetsformerna är sådana att man tar tillräckligt ansvar för den totala längden på en rättegångsprocess i alla skeden av processen.

Särskilt Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har fäst uppmärksamhet vid att den totala längden på en rättsprocess inte får vara oskäligt lång ur parternas synvinkel. Dessutom är det viktigt när det gäller lika tillgång på rättssäkerhet att handläggningstiderna vid de olika enheterna inte avviker särskilt mycket från landets genomsnitt.

Hovrätternas och förvaltningsdomstolarnas struktur utvecklas så att en hovrätt och två förvaltningsdomstolar läggs ner 2014. Omstruktureringen bidrar till att skapa bättre möjligheter att utveckla domstolarnas allmänna kompetens och specialkompetens i en allt mer krävande rättslig miljö. Det finns också färre begränsningar som har att göra med fördelningen av personalresurser i en domstolsstruktur som består av större domstolsenheter. Detta främjar i sin tur tillgången till rättslig prövning.

Vid de allmänna domstolarna behandlas och avgörs åtalsärenden som gäller straffrättsligt ansvar samt tvistemål och ansökningsärenden som gäller rättsförhållanden av privaträttslig natur. De allmänna domstolarna ser således till att de straffrättsliga åtgärderna fullföljs inom alla områden av privat och samhällelig verksamhet. De ansvarar även för att enskilda, företag och andra sammanslutningar garanteras rättsskydd i sina inbördes relationer och även i relation till offentliga samfund när det inte är fråga om tillämpning av förvaltningsrättslig lagstiftning.

I enlighet med regeringsprogrammet effektiviseras åtgärderna för bekämpning av ekonomiska brott och grå ekonomi. Särskild uppmärksamhet fästs vid behandlingen av ärenden som gäller ekonomiska brott och till behandlingen riktas tilläggsresurser. Dessutom måste man fortfarande inrikta betydande resurser på behandlingen av andra exceptionellt omfattande brottmål.

Förfarandet för medling med hjälp av ett sakkunnigbiträde i domstolsärenden som gäller vårdnad och umgängesrätt fortsätter. Vid hovrätterna har man tagit i bruk ett förfarande för tillstånd till fortsatt handläggning och verkningarna av förfarandet följs upp. Utvecklingen av åklagarväsendets och de allmänna domstolarnas system för verksamhetsstyrning och dokumentförvaltning (AIPA) fortsätter.

Hos förvaltningsdomstolarna söks ändring i myndighetsbeslut som fattats inom olika förvaltningsområden och på olika förvaltningsnivåer. Inom förvaltningen fattas det ca 20—30 miljoner beslut per år och av dem anländer ca 30 000 besvärsärenden för behandling till förvaltningsdomstolarna. I ca 4 000 besvärsärenden söks ändring genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. Antalet besvärsärenden som handläggs vid besvärsdomstolarna är litet i förhållande till antalet förvaltningsbeslut, vilket visar att förvaltningen fungerar väl. Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden, men även andra förvaltningsdomstolars avgöranden, styr lagligheten och förverkligandet av rättssäkerheten inom hela den offentliga maktutövningen. Avgörandena inverkar även på samhällets verksamhet och konkurrensförmåga. Avgöranden som gäller t.ex. beskattning och ekonomisk konkurrens, offentlig upphandling, planering av markanvändning, byggande och trafikförbindelser, miljötillståndsärenden och utlänningsärenden har ofta även direkt samhällsekonomiska effekter. Såväl för individen som för samhället är det viktigt att trygga en snabb handläggning av ärenden och rättssäkra beslut. Fördröjd handläggning föranleder inte bara mänskligt lidande utan också flerdubbla kostnadseffekter för samhället.

Uppgifter om personalen

 2011
utfall
2012
uppskattning
2013
uppskattning
    
Allmänna domstolar    
Antal anställda, årsverken2 5222 5202 520
Medelålder47,448,047,0
Kvinnornas andel, %68,067,068,0
Sjukfrånvaro, arbetsdagar/årsv.8,58,08,0
    
Förvaltningsdomstolarna    
Antal anställda, årsverken679680677
Medelålder48,248,048,0
Kvinnornas andel, %71,069,070,0
Sjukfrånvaro, arbetsdagar/årsv.8,67,08,0

Målet för rättshjälpen är att rättsskyddet ska vara lika för alla i rättshjälpsärenden och tillgodoses i rätt tid och till rimliga kostnader. De statliga rättshjälpsbyråerna ska fatta beslut om rättshjälp och tillhandahålla advokater för rättshjälpsärenden. En medborgare kan få ett biträde från statens rättshjälpsbyrå för att sköta rättsliga ärenden helt eller delvis på statens bekostnad. Av de ärenden som behandlas av rättshjälpsbyråerna sköts i genomsnitt 69 % utan ersättning medan rättshjälp mot partiell ersättning ges i 24 % av fallen. Rättshjälpsbeslut för privata ombud har koncentrerats till 24 rättshjälpsbyråer utanför huvudstadsregionen. Denna koncentration har förkortat köerna till rättshjälpsbyråerna i huvudstadsregionen med 2—5 dagar.

Familje- och arvsrättsliga ärenden utgör största delen av de ärenden som sköts vid rättshjälpsbyråerna. Med stöd av rättshjälpsbeslut ger också advokater och andra privata jurister rättshjälp.

I enlighet med vad som anges i regeringsprogrammet utreds om den offentliga rättshjälpen riktas på ett rättvist sätt. Utredningen görs av Rättspolitiska forskningsinstitutet åren 2011—2013.

Den individuella rättshjälp som erbjuds personer som söker internationellt skydd överförs i dess helhet till rättshjälpssystemet i enlighet med rättshjälpslagen. Bakgrunden till överföringen av uppgifterna utgörs av en utredning som gjordes vid inrikesministeriet år 2011 om rättshjälpsservice för personer som söker internationellt skydd, särskilt överlappningarna mellan den rättshjälp som föreskrivs i rättshjälpslagen (257/2002) och den rättshjälp som inte regleras i lag utan ordnas av förläggningar på basis av statens budgetanslag. Överföringen av uppgifterna gör systemet klarare och ökar transparensen och öppenheten i fråga om de arvoden som betalas med offentliga medel. Sökandenas rättssäkerhet ökar när rättshjälpsbeslut fattas på enhetliga grunder som anges i lag.

Konsumenttvistenämnden förverkligar rättsskyddet genom att ge skriftliga rekommendationer om hur meningsskiljaktigheter mellan konsumenter och näringsidkare samt mellan enskilda i ärenden som gäller bostadsköp ska lösas. Nämnden förebygger, medlar i och avgör tvistemål som faller inom dess behörighet opartiskt, ekonomiskt och med sakkunskap. Nämndens mål är en snabb behandling av ärenden. Genom sin vedertagna beslutspraxis och sina principiellt viktiga avgöranden i plenum drar nämnden upp riktlinjerna för konsumenträtten och styr den.

Klienterna inom den allmänna intressebevakningen är personer som inte själva kan bevaka sina intressen eller sköta sina ekonomiska angelägenheter på grund av sjukdom eller av någon annan orsak och för vilka det inte har utsetts någon privat intressebevakare. Till intressebevakarens uppgifter hör att sköta privaträttsliga ärenden, såsom att ingå avtal, sköta bokföring och placeringsverksamhet, betala räkningar och ansöka om förmåner.

Uppgifter om personalen

 2011
utfall
2012
uppskattning
2013
uppskattning
    
Rättshjälpsbyråer och allmän intressebevakning    
Antal anställda, rättshjälpsbyråerna, årsv.949940926
Medelålder48,748,748,0
Kvinnornas andel, %82,983,083,0
Sjukfrånvaro, arbetsdagar/årsv.10,89,99,9
    
Konsumenttvistenämnden    
Antal anställda, årsverken323232
Medelålder48,248,348,3
Kvinnornas andel, %57,657,757,7
Sjukfrånvaro, arbetsdagar/årsv.16,510,07,0

Av den allmänna intressebevakningens sparmål på 90 årsverken återstår ännu 50 årsverken. År 2013 minskas antalet årsverken med 20 årsverken.

01. Högsta domstolens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 8 964 000 euro.

Vid nettobudgeteringen beaktas som inkomster de inkomster som inflyter från EU och de inkomster som inflyter från samarbete med ämbetsverk och inrättningar samt parter utanför budgeten.

Förklaring: Högsta domstolen är den högsta domstolen i tviste- och brottmål. Dess uppgift är att utifrån systemet med besvärstillstånd, genom att undersöka och avgöra enskilda besvärsärenden, ge sådana prejudikat för tolkning och tillämpning av lag som styr rättspraxis och gör den enhetligare. Dessutom behandlar och avgör högsta domstolen ärenden som gäller extraordinärt ändringssökande och avger utlåtanden till republikens president i benådningsärenden och ärenden som gäller Ålands självstyrelse. Högsta domstolen övervakar de lägre domstolarnas rättsskipning.

Av de ärenden som kommer in till högsta domstolen kan man se att rättsnormerna blivit mera varierande, bl.a. genom EU-lagstiftningens och den övriga internationella rättens ökade betydelse. I och med att regleringen och övriga rättskällor utökas och förändras och ärendena blir mera komplicerade blir även behandlingen av ärenden allt mera krävande.

De ändringar av bestämmelserna i 15 och 31 kap. i rättegångsbalken som gäller extraordinärt ändringssökande och som behövs för att gallra bort huvudsakligen ogrundade ansökningar träder i kraft år 2013.

Rättspraxis styrs genom prejudikat inom alla berörda rättsområden enligt de aktuella behoven vid respektive tidpunkt.

År 2013 beräknas det komma in ca 2 700 ärenden till högsta domstolen. Målet är att beslut som gäller beviljande eller förvägran av besvärstillstånd ska ges så snabbt som möjligt, så att det inte tar onödigt lång tid för avgörandet att vinna laga kraft i sådana ärenden där besvärstillstånd inte beviljas. I samband med att systemet med tillstånd till fortsatt handläggning tagits i bruk har man även tagit i bruk en möjlighet att anföra besvär direkt till högsta domstolen. I vissa rättsliga frågor är det nödvändigt att snabbt få ett förhandsavgörande, något som gör avgörandena i lägre instans enhetligare och minskar antalet överklaganden. Målet är att högst 40 % av de besvärsärenden som är anhängiga vid utgången av år 2013 (ärenden som beviljats besvärstillstånd och direkta besvär) har varit anhängiga längre än 12 månader. Målet på lång sikt är att av de besvärsärenden som är anhängiga har minst 33 % varit anhängiga mindre än 9 månader, ca 33 % varit anhängiga 9—12 månader och högst 33 % varit anhängiga längre än 12 månader.

Tabell med nyckeltal

 2011
utfall
2012
uppskattning
2013
mål/uppskattning
    
Avgjorda ärenden, st.2 8542 7002 800
— beviljade besvärstillstånd148140140
— avgöranden i sak i besvärstillståndsärenden155140140
— offentliggjorda avgöranden111110110
Genomsnittlig behandlingstid (mån.)   
— alla ärenden6,37,07,0
— ärenden som gäller besvärstillstånd5,05,05,0
— avgöranden i sak18,616,016,0
Funktionell effektivitet   
— resurshushållning (€/avgjort ärende)2 9563 3003 300
— produktivitet (avgjorda ärenden/årsv.)373535

I avgifter som enligt lag 701/1993 tas ut för högsta domstolens beslut beräknas 140 000 euro inflyta under moment 12.25.10.

Utgifter för och inkomster av verksamheten

 2011
utfall
2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
    
Bruttoutgifter 8 4398 7128 965
Bruttoinkomster 131
Nettoutgifter 8 4388 7098 964
    
Poster som överförs    
— överförts från föregående år492  
— överförts till följande år625  

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen (regeringsprogr.)-27
Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.)-13
Lönejusteringar261
Utgifter för lokaler25
Förnyande av informationsteknik och driftsutgifter-41
Upphörande av tidsbunden omkostnadsbesparing50
Sammanlagt255

2013 budget8 964 000
2012 II tilläggsb.137 000
2012 budget8 709 000
2011 bokslut8 571 000

02. Högsta förvaltningsdomstolens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 10 932 000 euro.

Vid nettobudgeteringen beaktas som inkomster de inkomster som inflyter från EU och de inkomster som inflyter från samarbete med ämbetsverk och inrättningar samt parter utanför budgeten.

Förklaring: Högsta förvaltningsdomstolen är högsta rättsinstans i förvaltningsmål. Avgörandena styr och förenhetligar rättspraxis. Till de största kategorierna av ärenden hör utlänningsfrågor, social- och hälsovård, byggande och miljöfrågor, beskattning, statsrätt och allmän förvaltning samt ekonomisk verksamhet, såsom konkurrensärenden och offentlig upphandling. Inemot 90 % av alla ärenden som avgörs av högsta förvaltningsdomstolen gäller beslut som meddelats av regionala förvaltningsdomstolar. Dessutom avgör högsta förvaltningsdomstolen bl.a. besvär som har anförts över marknadsdomstolens samt statsrådets och ministeriernas beslut.

Förvaltningsdomstolarnas beslut är viktiga för parterna. Högsta förvaltningsdomstolen bör kunna svara för sitt rättssäkerhetsuppdrag genom att avgöra ärenden som gäller ändringssökande snabbt och motiverat. Högsta förvaltningsdomstolen övervakar också förvaltningsprocessen bl.a. genom att ge akt på förvaltningsdomstolarna när det gäller behandlingstider, tillräckliga resurser och kvaliteten på besluten samt genom att arrangera konferenser. Denna tillsynsuppgift är av väsentlig betydelse för rättssäkerheten som helhet.

Målsättningen är att högsta förvaltningsdomstolen varje år ska avgöra åtminstone lika många ärenden som antalet inkommande ärenden, så att ärendena inte hopar sig. För närvarande har ärendena emellertid hopat sig, så domstolen måste varje år avgöra fler ärenden än antalet inkommande ärenden. Med de anslag som anvisas för år 2013 kan högsta förvaltningsdomstolen avgöra uppskattningsvis ca 4000 ärenden, med beaktande av de inkommande ärendenas art.

Den genomsnittliga behandlingstiden måste trots knappa resurser av rättssäkerhetsskäl fås att sjukna från nuvarande ca 12,2 månader till mindre än 12 månader. Målet på lång sikt anses fortfarande vara en genomsnittlig behandlingstid på 9,5 månader, så att besvärsärenden (avgörande i sak) avgörs på 9,7 månader och ärenden som gäller besvärstillstånd på 9,0 månader. Av ärendena avgörs 30 % inom mindre än sex månader och 20 % inom 6—9 månader. Behandlingstider på över 24 månader får förekomma endast i undantagsfall, närmast i fråga om ärenden som väntar på förhandsavgörande av Europeiska unionens domstol.

Av de ärenden som kommer in till högsta förvaltningsdomstolen är 24 % utlänningsärenden, 18 % social- och hälsovårdsärenden och 16 % skatteärenden. Övriga ärendekategorier är bl.a. allmän förvaltning, miljö och byggande. Största delen av utlänningsärendena gäller förvaltningsdomstolens avslagsbeslut i asylärenden. Antalet asylärenden har ökat de senast åren och år 2011 kom det in ca 600 sådana ärenden (ca 200 år 2009 och ca 400 år 2010). Antalet asylärenden förväntas fortsättningsvis ligga på en hög nivå år 2013. Målet är emellertid att den genomsnittliga behandlingstiden i dessa ärenden ska vara mindre än 8 månader (7,8 månader år 2010 och 6,9 månader år 2011).

Tabell med nyckeltal

 2011
utfall
2012
mål/uppskattning
2013
mål/uppskattning
    
Avgjorda ärenden, st.4 2254 1004 000
Genomsnittlig behandlingstid (mån.)12,212,511,5
Funktionell effektivitet   
— resurshushållning (€/avgjort ärende)2 3842 5002 650
— produktivitet (avgjorda ärenden/årsv.)434140

I avgifter som enligt lag 701/1993 tas ut för högsta förvaltningsdomstolens prestationer beräknas 260 000 euro inflyta under moment 12.25.10.

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2011
utfall
2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
    
Bruttoutgifter 10 09710 607 10 952
Bruttoinkomster 24820
Nettoutgifter 10 07310 599 10 932
    
Poster som överförs    
— överförts från föregående år436  
— överförts till följande år823  

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen (regeringsprogr.)-32
Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.)-13
Lönejusteringar333
Utgifter för lokaler20
Förnyande av informationsteknik och driftsutgifter-50
Upphörande av tidsbunden omkostnadsbesparing75
Sammanlagt333

2013 budget10 932 000
2012 II tilläggsb.175 000
2012 budget10 599 000
2011 bokslut10 460 000

03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 252 965 000 euro.

Anslaget får också användas till utgifter som föranleds av lagen om rättegångsbiträden med tillstånd (715/2011).

Vid nettobudgeteringen beaktas som inkomster de inkomster som inflyter med stöd av lagen om rättegångsbiträden med tillstånd.

Vid marknadsdomstolen får fr.o.m. den 1 september 2013 inrättas åtta tjänster som marknadsrättsdomare (6 T13 och 2 T11) och två tjänster som marknadsrättsingenjörer (T11).

Förklaring: Till hovrätterna kom det år 2011 in sammanlagt 10 320 ärenden. År 2013 väntas det komma in ca 10 000 ärenden. Av de ärenden som inkom 2011 var 28 % tvistemål och 63 % brottmål. Den genomsnittliga behandlingstiden har förkortats till 6,3 månader. Av ärendena behandlades 54 % på mindre än sex månader och 88 % på mindre än 12 månader, medan 12 % låg kvar vid hovrätterna i över ett år. Den genomsnittliga behandlingstiden vid en enskild hovrätt översteg genomsnittet för hela landet med som mest 0,7 månader år 2011 (0,8 månader år 2010). Målet är att de regionala skillnaderna i behandlingstiderna ska minska. Särskild vikt fästs vid antalet gamla ärenden, dvs. ärenden som varit anhängiga i över ett år, och målet är att andelen sådana ärenden ska vara mindre än 7 % av alla anhängiga ärenden.

Målet är att förhindra att den totala tiden för behandling av ärenden förlängs. Den totala behandlingstiden för ärenden som länge har varit föremål för förundersökning och åtalsprövning eller i tingsrättsskedet ska beaktas. Hovrätterna strävar efter att behandlingstiden för ärenden som i tidigare skeden har varit under behandling i över tre år är högst 12 månader i hovrätten.

Effekterna av ibruktagandet av systemet för tillstånd till fortsatt handläggning följs upp och samtidigt ser man till att hovrätternas verksamhetsprocesser och statistikföring som anknyter till systemet är så ändamålsenliga som möjligt. Det är nödvändigt att bestämmelserna inom tillståndssystemet tillämpas konsekvent för att en jämlik rättssäkerhet ska kunna tillgodoses.

Till tingsrätterna inkom det år 2011 ca 484 000 straff- och civilrättsliga ärenden. Antalet civilrättsliga ärenden som inkom uppgick till 400 000, vara 85 % anhängiggjordes genom summarisk stämningsansökan. Dessa s.k. summariska ärenden har ökat kraftigt i antal under de senaste åren, och ökningen torde fortsätta till följd av den ekonomiska situationen. Av de summariska ärenden som anlände år 2009 anhängiggjordes 64 % elektroniskt. Den andel ärenden som blir manuellt anhängiga och som sysselsätter tingsrätterna mera ökade åren 2010 och 2011. Andelen ärenden som anhängiggörs elektroniskt antas öka något år 2012 och fortsättningsvis år 2013. Man antar att ostridiga fordringsmål allt oftare anhängiggörs via den nya elektroniska tjänsten. År 2011 anhängiggjordes ca 13 000 ärenden via den nya elektroniska tjänsten.

År 2011 anlände något fler konkurs- och skuldsaneringsärenden än året innan. Antalet företagssaneringsärenden var något färre än föregående år. Antalet ärenden i dessa kategorier beräknas vara stort även år 2013.

I fråga om omfattande tvistemål som avgörs vid huvudförhandling är målet att 35 % ska avgöras inom mindre än 6 månader och att högst 25 % får ha en behandlingstid på över ett år. Enkla brottmål kan behandlas genom ett skriftligt förfarande utan huvudförhandling. År 2013 beräknas andelen brottmål som avgörs genom skriftligt förfarande ligga på samma nivå som år 2011 (33 %). Det finns skillnader mellan domstolarna när det gäller utnyttjandegraden av det skriftliga förfarandet. År 2011 behandlade tingsrätterna i det skriftliga förfarandet 12—48 % av de brottmål som de avgjorde. Vid Helsingfors tingsrätt var utnyttjandegraden av det skriftliga förfarandet det lägsta i landet och betydligt lägre än den genomsnittliga utnyttjandegraden för hela landet år 2011, vilket förklaras delvis av skillnaderna i ärendestrukturen.

Målet med den revidering av bestämmelserna om sammansättningen som trädde i kraft vid ingången av 2009 var att minska användningen av nämndemannasystemet, utan att äventyra människornas rättssäkerhet. Samtidigt möjliggjordes en sammansättning med tre domare i brottmål. Denna sammansättning ska användas i de svåraste målen. Antalet ärenden som avgörs i en nämndemannasammansättning utgör en femtedel jämfört med tiden före reformen — i en sammansättning med en domare och tre nämndemän avgjordes ca 5 000 ärenden år 2011. Antalet ärenden som avgörs i denna sammansättning beräknas ligga på samma nivå år 2013. I fråga om inställande av huvudförhandling i brottmål är målet att andelen brottmål som ställs in inte får öka från nuvarande 20 %.

I slutet av 2011 uppgick antalet gamla och omfattande tvistemål som varit anhängiga i över ett år till 1 748, dvs. 19 % av de omfattande tvistemål som var anhängiga. Målsättningen år 2013 är att andelen gamla ärenden ska vara mindre än år 2011. Den genomsnittliga behandlingstiden i omfattande tvistemål förutspås öka avsevärt år 2013, men ökningen är tillfällig. Ökningen beror på att många omfattande tvistemål som hänför sig till vissa brottmål (t.ex. WinCapita) är anhängiga vid tingsrätterna och behandlingen av dessa tvistemål inleds huvudsakligen först efter att domen i brottmålet meddelats. Den genomsnittliga behandlingstiden i brottmål var 3,5 månader år 2011 och vid de stora tingsrätterna i huvudstadsregionen 3,8—6,5 månader. År 2013 är målet att den genomsnittliga behandlingstiden i brottmål inte vid någon tingsrätt ska vara över 3 månader längre än genomsnittet för hela landet. Dessutom är målet att behandlingstiden i 50 % av brottmålen får vara högst 2 månader och att den får överstiga 9 månader i högst 10 % av brottmålen.

I slutet av 2011 uppgick antalet brottmål som varit anhängiga i över ett år till 2 657, dvs. till 15 % av de anhängiga ärendena. Målsättningen år 2013 är att andelen gamla ärenden som är anhängiga ska vara mindre än år 2011.

Målet är att förhindra att den totala tiden för behandling av ärenden förlängs. Den totala behandlingstiden för ärenden som länge har varit föremål för förundersökning och åtalsprövning ska beaktas när det gäller brottmål. Målet för den genomsnittliga behandlingstiden är 9 månader i sådana ärenden där förundersökning och åtalsprövning har tagit sammanlagt över två år. Samma mål gäller för alla ekonomiska brottmål och stöder således programmet för bekämpning av grå ekonomi. För att undvika anhopning av ärenden inriktas det resurser på behandling av egentliga ekonomiska brott. Antalet avgjorda ärenden ska vara lika stort som antalet inkommande ärenden.

Möjligheten att tillämpa förlikningsförfarande i tvistemål har utnyttjats i olika grad vid de allmänna domstolarna. Domstolarna ska aktivt erbjuda denna möjlighet för parterna i ett tvistemål. Försöket med medling i vårdnadstvister med hjälp av ett sakkunnigbiträde fortsätter vid 11 tingsrätter. Målet är att för dessa ärenden utveckla ett riksomfattande system som beaktar barnets intresse på bästa möjliga sätt. Vid de fyra tingsrätter som deltog i försöket år 2011 förbättrades behandlingstiderna i dessa ärenden jämfört med tidigare. Målet är att den genomsnittliga behandlingstiden vid de tingsrätter som deltar i försöket år 2013 ska vara lägre än genomsnittet för hela landet.

Antalet inkommande ärenden vid förvaltningsdomstolarna har ökat under de senaste åren (det totala antalet var 19 568 år 2007, 20 539 år 2008, 22 515 år 2009 och 23 149 år 2010), men år 2011 sjönk antalet ärenden med 8 % till 21 221. År 2011 var de största kategorierna av ärenden social- och hälsovård (29 %), skatter (18 %), byggande och miljö (sammanlagt 12 %), ekonomisk verksamhet inklusive trafik- och kommunikationsärenden (15 %) och utlänningsärenden (13 %). Det kom in något fler miljö- och planärenden till förvaltningsdomstolarna än tidigare. År 2013 beräknas det inte ske några betydande förändringar i antalet ärenden.

Den genomsnittliga behandlingstiden var 7,8 månader år 2011. Av ärendena behandlades 42 % på mindre än sex månader och 19 % låg kvar vid förvaltningsdomstolarna i över ett år. Den genomsnittliga behandlingstiden vid en enskild förvaltningsdomstol översteg genomsnittet för hela landet med som mest 2,9 månader år 2011 (2,6 månader året innan). Målet är att de regionala skillnaderna i behandlingstiderna ska minska. Särskild vikt fästs vid antalet gamla ärenden, dvs. ärenden som varit anhängiga i över ett år, och målet är att andelen sådana ärenden ska vara mindre än 10 % av alla anhängiga ärenden (9 % vid utgången av år 2011 ).

Utlänningsärenden utgör en stor andel av de ärenden som kommer in till förvaltningsdomstolarna. Asylärenden hör till kategorin utlänningsärenden och dessa ärenden behandlas enbart vid Helsingfors förvaltningsdomstol. År 2011 kom det in färre asylärenden än året innan. På längre sikt har antalet ärenden ökat. År 2011 kom det in 1 027 ärenden, vilket är nästan det dubbla jämfört med nivån år 2008. Antalet asylärenden väntas ligga på en hög nivå också år 2013. Målet är emellertid att asylärenden behandlas skyndsamt så att den genomsnittliga behandlingstiden i dessa ärenden är mindre än 6 månader (6,8 mån. år 2011).

Antalet ärenden som inkommit till försäkringsdomstolen har legat på ungefär samma nivå sedan år 2008. År 2011 minskade antalet ärenden något och uppgick till 7 318 (7 557 året innan). Antalet ärenden beräknas ligga på ungefär samma nivå. En ökning av insynen i rättsprocesserna vid försäkringsdomstolen i enlighet med regeringsprogrammet kräver att man förbereder sig på att kostnaderna för sakkunnigutlåtanden ökar.

Antalet ärenden som kommer in till marknadsdomstolen har länge ökat. I fjol började emellertid antalet inkommande ärenden minska tydligt och var 511 (691 året innan). Antalet ärenden som behandlas vid marknadsdomstolen kan bedömas ligga på ungefär samma nivå år 2013.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen en proposition med förslag till en ny lag om marknadsdomstolen och en lag om rättegång i marknadsdomstolen. Avsikten är att man från och med den 1 september 2013 överför handläggningen av ärenden som gäller industriella rättigheter och upphovsrätt (IPR) från Patent- och registerstyrelsens besvärsnämnd och Helsingfors tingsrätt till marknadsdomstolen.

Till arbetsdomstolen har det varje år under 2000-talet inkommit 100—190 ärenden. År 2011 kom det in 184 ärenden, och antalet inkommande ärenden förväntas ligga på samma nivå också år 2013.

I samband med beredningen av budgetpropositionen har justitieministeriet ställt upp följande preliminära uppskattningar och mål för verksamheten 2013:

Tabell med nyckeltal

 2011
utfall
2012
uppskattning
2013
mål/uppskattning
    
Hovrätterna    
Avgjorda ärenden, st.10 99210 50010 000
Genomsnittlig behandlingstid, mån.6,36,36,0
Resurshushållning (€/avgjort ärende)3 7023 8003 850
Produktivitet (avgjorda ärenden/årsv.)222222
    
Tingsrätterna    
Avgjorda ärenden totalt, st.476 913500 000470 000
— Brottmål59 88661 00060 000
— Omfattande tvistemål10 28610 50010 000
— Summariska ärenden336 573360 000300 000
    
Genomsnittlig behandlingstid, mån.   
— Brottmål3,53,53,6
— Omfattande tvistemål8,48,39,8
— Summariska ärenden2,42,42,5
— Skuldsaneringsärenden5,55,55,5
Resurshushållning (€/viktad arbetsmängd)750800850
Produktivitet (arbetsmängd/årsv.)939595
    
Förvaltningsdomstolarna    
Avgjorda ärenden, st.21 94821 00021 000
Genomsnittlig behandlingstid, mån.7,87,57,5
Resurshushållning (€/avgjort ärende)1 4871 6001 600
Produktivitet (avgjorda ärenden/årsv.)495050
    
Försäkringsdomstolen    
Avgjorda ärenden, st.7 2108 0008 000
Genomsnittlig behandlingstid, mån.11,511,010,0
Resurshushållning (€/avgjort ärende)1 0411 0501 100
Produktivitet (avgjorda ärenden/årsv.)677575
    
Marknadsdomstolen    
Avgjorda ärenden, st.610500600
Genomsnittlig behandlingstid, mån.8,37,07,0
Resurshushållning (€/avgjort ärende)3 6013 6003 650
Produktivitet (avgjorda ärenden/årsv.)212020
    
Arbetsdomstolen    
Avgjorda ärenden, st.179180180
Genomsnittlig behandlingstid, mån.5,65,05,0
Resurshushållning (€/avgjort ärende)5 3695 4005 450
Produktivitet (avgjorda ärenden/årsv.)192020

I avgifter som enligt lag 701/1993 tas ut för domstolarnas prestationer beräknas 25 000 000 euro inflyta under moment 12.25.10. Av de totala kostnaderna för de prestationer för vilka avgifter tas ut med stöd av den nämnda lagen kan ca 33 % täckas med avgifterna.

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2011
utfall
2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
    
Bruttoutgifter 233 861240 229253 105
Bruttoinkomster 10840140
Nettoutgifter 233 753240 189252 965
    
Poster som överförs    
— överförts från föregående år5 020  
— överförts till följande år10 366  

Beräknad användning av anslaget (1 000 euro)

  
Allmänna domstolar  
Hovrätterna42 065
Tingsrätterna139 290
Arbetsdomstolen995
Sammanlagt 182 350
  
Förvaltningsdomstolarna  
Förvaltningsdomstolarna34 580
Marknadsdomstolen2 893
Försäkringsdomstolen8 370
Sammanlagt 45 843
  
Informationsförvaltningsutgifter och övriga utgifter 24 772
Sammanlagt 252 965

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen (regeringsprogr.)-1 213
Bekämpning av grå ekonomi (regeringsprogr.)180
Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.)-573
Lönejusteringar7 171
Produktivitetsfrämjande åtgärder (varav det nya produktivitetsprogrammet -50 000 euro och produktivitetsanslaget 18 000 euro)-32
Utgifter för lokaler300
Standardutlämnanden av uppgifter (överföring till moment 28.30.03)-131
Överföring till moment 28.01.01-10
Upphörande av tidsbunden omkostnadsbesparing475
Utvecklande av åklagarnas och de allmänna domstolarnas ärendehantering (AIPA) (överföring från moment 28.70.20)6 400
Standardutlämnanden av uppgifter (överföring till moment 30.70.01)-158
Koncentration av mål och ärenden som gäller industriella rättigheter och upphovsrätt (IPR) till marknadsdomstolen367
Sammanlagt12 776

2013 budget252 965 000
2012 II tilläggsb.4 898 000
2012 budget240 189 000
2011 bokslut239 098 000

04. Rättshjälpsbyråernas och konsumenttvistenämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 29 398 000 euro.

Av de inkomster som nettobudgeteras under momentet budgeteras en rättshjälpmottagares förlorande motparts ersättningar för rättegångskostnaderna enligt kontantprincipen.

Förklaring: År 2011 kom det in ca 48 200 ärenden till rättshjälpsbyråerna. Av de inkomna ärendena var 82 % civil- och förvaltningsrättsliga ärenden. Den största ärendegruppen bland dessa var de familje- och arvsrättsliga ärendena (48 %). Brottmålen stod för en andel på 18 %. År 2012 beräknas det komma in ca 48 200 ärenden och år 2013 ca 48 400 ärenden.

Överföringen av de individuella rättshjälpstjänster som erbjuds personer som söker internationellt skydd till rättshjälpssystemet enligt rättshjälpslagen ökar i synnerhet antalet rättshjälpsbeslut som fattas vid rättshjälpsbyråerna med ca 2 000 beslut.

Målet är att etablera rättshjälpens e-tjänst, vilket underlättar och effektiviserar skötseln av ärenden inom rättsvården.

Kostnadsmotsvarigheten för den företagsekonomiska verksamheten förbättras år 2013.

År 2011 kom det in ca 4 800 besvär till konsumenttvistenämnden, vilket är 11 % fler än året innan. Antalet besvär ökade mer än beräknat i kategorierna bostadsärenden och serviceärenden. Det beräknas att ökningen av antalet besvär i dessa kategorier är av engångsnatur och att antalet besvär sjunker till normal nivå. Den största delen av besvären till nämnden gäller bostadsköp, fastighetsförmedling och bilköp. År 2012 beräknas det komma in ca 4 500 ärenden och år 2013 ca 4 600 ärenden.

I samband med beredningen av budgeten har justitieministeriet preliminärt uppställt följande mål för rättshjälpsbyråernas och konsumenttvistenämndens verksamhet 2013:

Rättshjälpsbyråerna

 2011
utfall
2012
uppskattning
2013
mål
    
Behandlade ärenden, st.47 87348 20048 400
Rättshjälpsinfo, antal gånger10 40713 00013 000
Rättshjälpsbeslut för privata ombud, st.22 08922 00023 800
Resurshushållning (euro/viktad arbetsmängd)112114115
Produktivitet (viktad arbetsmängd/årsv.)485506510
Väntetid, dagar13,111,011,0

Konsumenttvistenämnden

 2011
utfall
2012
uppskattning
2013
mål
    
Behandlade besvär, st.4 5804 3004 400
Resurshushållning (€/behandlat ärende)442480479
Produktivitet (behandlade ärenden/årsv.)144134138
Behandlingstid, mån.8,28,07,8

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2011
utfall
2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
    
Bruttoutgifter 31 84232 92734 598
Bruttoinkomster 4 9714 8905 200
Nettoutgifter 26 871 28 03729 398
    
Poster som överförs    
— överförts från föregående år1 169  
— överförts till följande år2 379  

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (Offentligrättslig verksamhet, 1 000 euro)

 2011
utfall
2012
upskattning
2013
budgetprop.
    
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten    
— intäkter av försäljningen av prestationer3 5923 6563 700
— övriga intäkter64--
Intäkter sammanlagt 3 6563 6563 700
    
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 6 6036 6036 700
    
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) -2 947-2 947-3 000
Kostnadsmotsvarighet, % 555555

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (Företagsekonomisk verksamhet, 1 000 euro)

 2011
utfall
2012
uppskattning
2013
budgetprop.
    
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten    
— intäkter av försäljningen av prestationer1 3751 3991 500
— övriga intäkter24--
Intäkter sammanlagt 1 3991 3991 500
    
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 1 7111 7111 720
    
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) -312-312-220
Kostnadsmotsvarighet, % 828287

Bestämmelser om arvoden för rättshjälp finns i statsrådets förordning om grunderna för arvoden vid allmän rättshjälp (290/2008).

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen (regeringsprogr.)-151
Lönejusteringar1 042
Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.)-84
Individuell rättshjälp för personer som söker internationellt skydd (överföring från moment 26.40.63)350
Standardutlämnanden av uppgifter (överföring till moment 28.30.03)-56
Informationsförvaltningsutgifter260
Sammanlagt1 361

2013 budget29 398 000
2012 II tilläggsb.560 000
2012 budget28 037 000
2011 bokslut28 082 000

05. Omkostnader för allmänna intressebevakningstjänster (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 13 586 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds staten på grund av ordnandet av sådana intressebevakningstjänster som avses i lagen om ordnande av intressebevakningstjänster i förmyndarverksamheten (575/2008).

Förklaring: Magistraten eller tingsrätten utser en intressebevakare åt personer som inte själva kan bevaka sina intressen eller sköta sina ekonomiska angelägenheter t.ex. på grund av sjukdom. Till intressebevakare kan man utse antingen en privat eller en allmän intressebevakare. År 2011 uppgick antalet huvudmän inom den allmänna intressebevakningen till ca 34 400. Vid rättshjälpsbyråerna sköttes ca 31 200 huvudmäns intressebevakning och som köpta tjänster sköttes ca 3 200 huvudmäns intressebevakning. Av huvudmännen hade 92 % uppnått myndighetsåldern.

Köpta tjänster behövs för att komplettera den intressebevakning som rättshjälpsbyråerna utför som tjänsteuppdrag. Tjänster köps i synnerhet när det behövs för att trygga den regionala tillgången på tjänster när intressebevakningsområdena utvidgas. Målet är dessutom att förbättra produktiviteten inom verksamheten genom köpta tjänster.

Bestämmelserna om en intressebevakares arvoden i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) ändras (122/2011) från och med ingången av 2013. I lagen fastställs indexbundna minimigränser för inkomster och förmögenhet och om inkomsterna och förmögenheten ligger under gränsen får något arvode inte tas ut. Målet är att statens intäkter av intressebevakarnas arvoden inte ska minska trots ändringen.

Allmän intressebevakning

 2011
utfall
2012
uppskattning
2013
mål
    
Antal huvudmän, st.34 40435 88236 900
— rättshjälpsbyråerna som intressebevakare31 23632 08432 100
— intressebevakning i form av köpta tjänster3 1683 7984 800
    
Resurshushållning, (euro/huvudman)258250255
Produktivitet (antalet huvudmän/årsv.)586464

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2011
utfall
2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
    
Bruttoutgifter 30 12629 69531 086
Bruttoinkomster 18 11616 50017 500
Nettoutgifter 12 01013 195 13 586
    
Poster som överförs    
— överförts från föregående år9 922  
— överförts till följande år12 283  

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)

 2011
utfall
2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
    
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten    
— intäkter av försäljningen av prestationer18 12116 50017 500
— övriga intäkter6--
Intäkter sammanlagt 18 12716 50017 500
    
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 27 41326 61327 700
    
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) -9 286-10 113-10 200
Kostnadsmotsvarighet, % 666263

För den allmänna intressebevakningens tjänster tas av huvudmännen ut ersättningar och arvoden på grundval av lagen om förmyndarverksamhet (442/1999). Justitieministeriet har meddelat anvisningar om grunderna för bestämmande av arvode för intressebevakare (OM 3927/33/2001). Från ingången av 2013 bestäms det om arvodena genom förordning av statsrådet.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen (regeringsprogr.)-164
Lönejusteringar498
Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.)-93
Upphörande av tidsbunden omkostnadsbesparing150
Sammanlagt391

2013 budget13 586 000
2012 II tilläggsb.266 000
2012 budget13 195 000
2011 bokslut14 372 000

50. Ersättningar till privata rättsbiträden (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 43 900 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av ersättningar enligt rättshjälpslagen (257/2002)

2) till betalning av ersättningar enligt lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993)

3) till betalning av ersättningar enligt lagen om rättegång i brottmål (689/1997)

4) till ett belopp av högst 1 000 000 euro till arvoden till offentliga utredare och boförvaltare enligt konkurslagen (120/2004).

De under momentet budgeterade utgifterna för den mervärdesskatt som föranleds av ersättningar till privata rättsbiträden betalas med anslag under moment 25.01.29.

Förklaring: I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen en proposition till riksdagen med förslag till ändring av konkurslagen (120/2004). Syftet är att effektivisera bekämpningen av grå ekonomi genom att förplikta boförvaltare att under vissa förutsättningar göra en polisanmälan även beträffande konkursbon som förfaller på grund av att boet saknar medel. För polisanmälan betalas en ersättning.

Beräknad användning av anslaget (euro)

  
Rättshjälp och försvar37 400 000
Biträdande av målsägande200 000
Skuldsanering för privatpersoner1 800 000
Ersättning för rättegångskostnaderna för oskyldigt åtalade3 500 000
Arvoden till offentliga utredare och boförvaltare enligt konkurslagen (högst)1 000 000
Sammanlagt 43 900 000

Överföringen av de individuella rättshjälpstjänster som erbjuds personer som söker internationellt skydd till rättshjälpssystemet enligt rättshjälpslagen bedöms öka antalet rättshjälpsärenden som sköts av privata biträden med ca 1 800 ärenden.

År 2011 förordnades ett privat biträde för 30 262 parter. Av de kostnader för rättshjälp som föranleds av ersättningar till privata ombud uppstod ca 81 % vid tingsrätterna och 19 % vid hovrätterna. Den genomsnittliga ersättningen per part var 1 087 euro. Bland rättshjälpens domstolsärenden utgör brottmålen den mest omfattande och till kostnaderna största gruppen. Ersättningar som betalades med stöd av lagen om skuldsanering för privatpersoner uppgick till ca 1,4 milj. euro. Ersättningar för oskyldigt åtalades rättegångskostnader uppgick till 2,6 milj. euro. Arvoden som betalades offentliga utredare enligt konkurslagen uppgick till 0,5 milj. euro.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Ersättning som betalas boförvaltare i samband med konkurser som förfaller p.g.a. att boet saknar medel300
Individuell rättshjälp för personer som söker internationellt skydd (överföring från moment 26.40.63)1 600
Sammanlagt1 900

2013 budget43 900 000
2012 II tilläggsb.
2012 budget42 000 000
2011 bokslut41 604 049