Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2013
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänna föreskrifter
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
         01. Utrikesförvaltningen
         10. Krishantering
         (20.) Närområdessamarbete
         30. Internationellt utvecklingssamarbete
              50. Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab
              66. Egentligt utvecklingssamarbete
              88. Höjning av Finnfunds (Fonden för industriellt samarbete Ab) kapital
         90. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings-och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2013

30. Internationellt utvecklingssamarbetePDF-versio

Förklaring: Utvecklingspolitiken är en väsentlig del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. De viktigaste målen för Finlands utvecklingspolitik är att avskaffa extrem fattigdom och trygga ett människovärdigt liv för alla i enlighet med utvecklingsmålen i FN:s millenniedeklaration. Dessutom främjar Finland stärkandet av de fattigas ställning och minskad ojämlikhet. Förutom att eliminera fattigdomen hjälper man genom utvecklingspolitiken till att finna lösningar också på andra globala utmaningar. Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete baserar sig på de mänskliga rättigheterna. Ett mål är att också de allra fattigaste människorna ska känna till sina rättigheter och kunna handla så att de förverkligas.

I sin utvecklingspolitik och sitt utvecklingssamarbete prioriterar Finland ett demokratiskt och ansvarsfullt samhälle som främjar de mänskliga rättigheterna, en inkluderande och sysselsättande grön ekonomi, en hållbar hantering av naturresurser och miljöskydd samt mänsklig utveckling. Genomgående mål för utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet är att främja jämställdhet mellan könen och minska ojämlikhet samt klimatsäkerhet. Målen främjas genom integrering, riktade åtgärder och arbete för politiskt inflytande.

Finlands utvecklingssamarbete baserar sig på de utvecklingsbehov som utvecklingsländerna fastställt och ländernas egna utvecklingsplaner och utvecklingsmål men beaktar också verksamhet inom annat biståndssamarbete. Utvecklingssamarbetets parter och aktörer är tillsammans ansvariga för att utvecklingsresultat uppnås.

Finlands utvecklingspolitik drivs bilateralt, regionalt och tematiskt, på EU-nivå, på det multilaterala planet och i samarbete med medborgarorganisationer. Alla dessa kanaler bildar en varandra kompletterande helhet som resulterar i effekterna av Finlands utvecklingspolitik på landsnivå. Målet för den humanitära verksamheten är att rädda människoliv, lindra mänskligt lidande och bibehålla människovärdet under kriser.

Utvecklingssamarbetets kvalitet förbättras genom att man utvecklar resultatbaserade verksamhetssätt, såsom strategisk planering. Samarbetet riktas dit var Finlands stöd bäst kan bidra till att partnerskapsländernas utvecklingsresultat uppnås. Tyngdpunkten för Finlands verksamhet ligger på de minst utvecklade länderna i Afrika och Asien. Samarbetet koncentreras till långvariga partnerskap så att man kan undvika uppsplittring i fråga om både finansieringen och arbetet.

Regeringens mål är en anslagsutveckling inom ramen för vilken en anslagsnivå på 0,7 procent av BNI kan uppnås. Nivån på anslagen för utvecklingssamarbete beräknas ligga på ca 0,55 % av BNI år 2013. Detta innebär en minskning av utgifterna på ca 6 miljoner euro jämfört med år 2012, vilket är en följd av att det uppskattade värdet av de ODA-dugliga utgiftsposter som står utanför utvecklingssamarbetet har sjunkit.

I enlighet med regeringsprogrammet fryser man anslagen för det egentliga utvecklingssamarbetet för åren 2013—2014 på en nivå som motsvarar anslagen för 2012. I mitten av regeringsperioden ska en del av inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter riktas till klimatfinansieringen och utvecklingssamarbetet. I detta sammanhang är målet att utvecklingssamarbetets andel av BNI höjs under regeringsperioden. Statens inkomster från auktioneringen av utsläppsrätter får trots ramarna användas till engångsutgifter för klimatåtgärder och utvecklingssamarbete. Finland har förbundit sig att hålla kvar den andel av stödet som riktas till de allra fattigaste länderna (LDC-länderna) på en nivå av minst 0,15 procent av BNI när finansieringen närmar sig 0,7 procent. Dessa mål beaktas vid planeringen av det bilaterala och det regionala utvecklingssamarbetet och uppnåendet av målen följs regelbundet.

Vid den 15:e partskonferensen för ramkonventionen om klimatförändringar (UNFCCC) i Köpenhamn 2009 förband sig Finland, som en del av EU:s finansieringslöfte på kort sikt, till en andel på 110 miljoner euro under åren 2010—2012. Dessutom ska industriländerna enligt ett beslut i Cancún (2010) få till stånd ett årligt penningflöde på 100 miljarder USD till klimatåtgärder i utvecklingsländerna före år 2020. Denna summa består av industri- och utvecklingsländernas privata och offentliga finansiering samt innovativa finansieringskällor. Det har ännu inte avtalats om volymen och bördefördelningen för den offentliga klimatfinansieringen på lång sikt och man vet därför inte hur stor Finlands finansiella bidrag blir, men enligt de beräkningar som gjordes 2009 skulle Finlands årliga budgetfinansierade bidrag vara mellan 70 miljoner och 200 miljoner euro. Finland ska alltså att ytterligare höja nivån på klimatfinansieringen och på kort sikt ska den åtminstone hållas på den uppnådda nivån. I budgetpropositionen för 2013 beräknas Finlands andel av klimatfinansieringen under momentet för egentligt utvecklingssamarbete utgöra ca 64 miljoner euro.

Resultat, effektivitet och konsekvens

Uppnåendet av målen i Finlands utvecklingspolitik syns i form av förändringar och utveckling i samarbetsländerna och i resten av världen. Finlands stöd är en del av den gemensamma satsning som görs av det internationella samfundet och partnerlandet och genom det bidrar man till utvecklingen. Finland har anslutit sig till principerna i Parisdeklarationen och åtgärdsprogrammet Accra, som stöder deklarationen, samt till principerna enligt slutdokumentet från Busan. Målet med principerna är att utveckla verksamhetssätten inom utvecklingssamarbetet så att utvecklingsresultaten stärks.

Finland deltar i det internationella resultatsamarbetet i synnerhet när Busans utvecklingsresultat behandlas inom ramen för det globala partnerskap som inrättades i högnivåforumet (2011) samt OECD och EU. Finland strävar efter att styra arbetet med resultatinnehållet till sådana ämnesområden som innebär ett mervärde när det gäller att förbättra resultaten för de enskilda länderna oberoende om det är fråga om Finlands, EU:s eller andra biståndsgivares verksamhet. I direktionsarbetet och annan påverkansverksamhet strävar Finland aktivt tillsammans med andra länder som är av samma åsikt efter att driva fram en förnyelse av FN-systemet och en effektivare verksamhet inom FN-organisationerna, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna.

Minskningen av fattigdomen och främjandet av hållbar utveckling är mångfasetterade utmaningar och det finns inte några entydiga mått för effekterna av de olika sidorna av utvecklingen. På nationellt plan bedriver utrikesministeriet emellertid ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att stärka resultaten av det finländska utvecklingssamarbetet, bl.a. genom att precisera anvisningarna och att ordna utbildning. I det nationella arbetet med att utveckla verksamhetssätten koncentrerar man sig på att stärka resultaten av projekt- och programsamarbetet på nationell nivå. Finlands prioritetsområden är att främja användningen av partnerskapsländernas egna förvaltningssystem, att förbättra transparensen och förutsägbarheten i utvecklingsfinansieringen och utveckla arbetsfördelningen mellan biståndsgivarna. Resultatarbetet sker i stor utsträckning skilt för varje partnerskapsland och Finlands ambassader i partnerskapsländerna har då en central roll.

Utrikesministeriets regionavdelningar bär det centrala ansvaret för evalueringen och granskningen av sina egna projekt och program. Den evaluering av utvecklingssamarbetet som görs under den understatssekreterare som ansvarar för utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet verkställer evalueringar av omfattande helheter. Vid evalueringarna följer Finland OECD:s biståndskommitté DAC:s principer.

Vid den nationella uppföljningen är riksdagen av central betydelse. Utrikesministeriet lämnar varje år in en berättelse om utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet till riksdagen, där man rapporterar om den verksamhet som bedrivits och där målen för framtiden presenteras. Den utvecklingspolitiska kommittén, som är ett rådgivande organ som statsrådet tillsatt, bedömer bl.a. utvecklingssamarbetsverksamhetens kvalitet och effektfullhet och följer nivån på de offentliga utvecklingssamarbetsanslagen.

På ett internationellt plan är det i huvudsak OECD:s biståndskommitté DAC som följer upp och rapporterar om utvecklingssamarbetet. OECD/DAC ger också Finland respons om de kollegiala utvärderingar som biståndskommittén ska göra upp med fyra års mellanrum, av vilka den nyaste är från 2012. DAC-rapporteringen följer även hur politikmål som gäller genomgående teman i utvecklingspolitiken uppnås. Finland har förbundit sig till uppföljningen av framstegen i fråga om FN:s millenniemål, vilken grundar sig på observationsdata som samlats in landsvis.

Konsekvens i utvecklingspolitiken uppnås då riktlinjerna och verksamheten inom alla de politikområden som är av betydelse för att eliminera fattigdom och främja hållbar utveckling stöder uppnåendet av de internationella utvecklingsmålen. Principen medför skyldigheter även för industriländerna (bl.a. i fråga om handels-, jordbruks- och klimatpolitiken och hållbara produktions- och konsumtionsvanor). Finland har förbundit sig till en konsekvent utvecklingsfrämjande politik och främjar förverkligandet av den i sin egen nationella verksamhet samt i förhållande till andra biståndsgivare och partnerskapsländer. I enlighet med regeringsprogrammet främjar Finland aktivt konsekvens inom EU. Finland verkställer också de rekommendationer som OECD har gett i frågan.

Inom OECD/DAC:s statistik följer man klimatfinansieringsprojekt med kvalitativa indikatorer (Rio-markör) som gäller begränsning av klimatförändringen (mitigation) och anpassning till klimatförändringen (adaptation). Målet för de projekt vars syfte är att begränsa klimatförändringen är att minska koldioxidutsläppen. Genom projekt som främjar anpassning till klimatförändringen förbättras ländernas förutsättningar att anpassa sig till klimatförändringens negativa konsekvenser. Utvecklingssamarbetsprojekten klassificeras enligt klimatfinansieringsindikatorer beroende på om de är det huvudsakliga målet eller ett viktigt delmål för ett projekt. Med huvudsakligt mål avses att projektet inte genomförs om målet utelämnas. Ett delmål antecknas i projektdokumentet som ett av projektets mål. Finland utnyttjar dessa indikatorer i planeringen och uppföljningen av klimatprojekt.

Det multilaterala utvecklingssamarbetet kommer att genomföras resultatinriktat och strategiskt i enlighet med det utvecklingspolitiska åtgärdsprogrammet. Man gör en strategisk analys av samarbetet och intensifierar påverkningsarbetet genom att koncentrera sig på begränsade helheter. Vid utvärderingen av de multilaterala organisationerna har Finland använt sådant material som producerats av bl.a. OECD DAC, MOPAN-nätverket (Multilateral Organizations Performance Assessment Network) och uppföljningsmekanismen i anslutning till genomförandet av Parisdeklarationen liksom även resultaten av organisationernas interna utvärderingar. Finland har aktivt deltagit i de utvärderingsprocesser som gällt multilaterala organisationer.

Anslag för offentligt bistånd och utbetalningar (mn euro) samt utbetalningarnas procentuella andel av BNI

 20052006200720082009201020112012
         
Anslag sammanlagt600,1670,8746,1830,4915,6965,61 073,81 124,0
Utbetalningar721,8658,6711,1789,7923,61 007,61 012,7 
andel i % av BNI0,460,390,400,430,540,550,52 

Fördelning av anslag för statens utvecklingssamarbete år 2013 enligt förvaltningsområde (1 000 euro)

  
Under moment 24.30.66 inom utrikesministeriets förvaltningsområde879 384
Under övriga moment inom utrikesministeriets förvaltningsområde111 066
Inom inrikesministeriets förvaltningsområde25 617
Inom finansministeriets förvaltningsområde96 060
Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde1 762
Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde212
Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde1 216
Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde1 280
Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde1 504
Inom miljöministeriets förvaltningsområde203
Sammanlagt 1 118 304

50. Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab

Under momentet beviljas inget anslag.

Fullmakt

Statsrådet kan med stöd av 3 § 4 mom. samt 3 a och 3 b § i lagen om aktiebolaget Fonden för industriellt samarbete Ab (291/1979) på de villkor som statsrådet bestämmer ge bolaget förbindelser om att staten ska ersätta bolaget för förluster som eventuellt har uppstått vid dess kreditgivnings- och borgensverksamhet samt för förluster av och värdeminskningar i aktie- och andelsinvesteringar och om att staten ska täcka en eventuell kursförlust som orsakas av andra lån än lån i euro som bolaget har upptagit. Förbindelser får ges så att motvärdet av det sammanlagda kapitalbeloppet av de betalda krediter och aktie- och andelsinvesteringar och borgen som omfattas av förbindelserna får vara högst 168 187 926 euro och det sammanlagda kapitalbeloppet av de lån i andra valutor än euro som bolaget upptagit högst 100 000 000 euro.


2013 budget
2012 budget
2011 bokslut

66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 892 594 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter som föranleds av användningsändamål som specificerats i dispositionsplanen

2) till betalning av statens konsumtionsutgifter i anslutning till utvecklingssamarbetsförvaltningen, dock inte löneutgifter

3) till humanitärt bistånd, och anslaget för detta kan användas för bistånd till andra länder än utvecklingsländerna endast om en exceptionellt omfattande humanitär kris kräver det och det grundar sig på landets begäran om hjälp och endast om statsrådet fattar ett sådant beslut

4) till ersättning av förluster som orsakas av Finnfunds specialriskfinansiering

5) till betalning av utgifter för samarbetsprojekt mellan ministeriet och Norges, Luxemburgs och Nederländernas utrikesministerier samt den tyska utvecklingssamarbetsorganisationen (GIZ) och Storbritanniens departement för utvecklingssamarbete (DFID).

Av anslagen under momentet debiteras även de kostnader som föranleds ämbetsverk och inrättningar för utförandet av utvecklingssamarbetsuppgifter enligt lagen om statliga ämbetsverks och inrättningars deltagande i utvecklingssamarbete (382/1989).

Under momentet får statsunderstöd beviljas.

Dispositionsplan (euro)

   
1.Multilateralt utvecklingssamarbete261 591 000
2.Utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner1)289 280 000
3.Europeiska utvecklingsfonden57 894 000
4.Utvecklingssamarbete som inte inriktats enligt land61 203 000
5.Humanitärt bistånd84 000 000
6.Planering av utvecklingssamarbetet, stödfunktioner och utvecklingspolitisk information9 826 000
7.Evaluering av utvecklingssamarbetet och intern revision2 600 000
8.Understöd till medborgarorganisationernas utvecklingssamarbete, Servicecentralen för utvecklingssamarbete (KePa) och informationen om utvecklingssamarbetet107 800 000
9.Räntestödsinstrumentet18 400 000
Sammanlagt 892 594 000

1) I anslaget ingår 810 000 euro i utgifter för samarbetsprojekt mellan ministeriet och Norges utrikesministerium, 250 000 euro i utgifter för samarbetsprojekt mellan ministeriet och Luxemburgs utrikesministerium, 50 000 euro i utgifter för samarbetsprojekt mellan ministeriet och den tyska utvecklingssamarbetsorganisationen (GIZ), 200 000 euro i utgifter för samarbetsprojekt mellan ministeriet och Nederländernas utrikesministerium samt 11 900 000 euro i utgifter för samarbetsprojekt mellan ministeriet och Storbritanniens departement för utvecklingssamarbete (DFID).

Fullmakt

År 2013 får man ingå nya utvecklingssamarbetsavtal och avge förbindelser, vilka efter år 2013 föranleder utgifter till ett sammanlagt värde av högst 1 248 911 000 euro och godkänna sådana räntestödskrediter som Finnvera går i borgen för och vilka kan beviljas högst 35 000 000 euro i räntestöd till ett värde av högst 90 000 000 euro. Av detta stöd får högst 20 000 000 euro hänföra sig till åren efter år 2013.

Fördelningen av fullmakter att bevilja medel och ingå avtal (euro)

   
1.Multilateralt utvecklingssamarbete341 850 000
2.Utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner199 946 000
3.Europeiska utvecklingsfonden516 470 000
4.Utvecklingssamarbete som inte inriktats enligt land55 495 000
5.Humanitärt bistånd6 000 000
6.Planering av utvecklingssamarbetet, stödfunktioner och utvecklingspolitisk information1 350 000
7.Evaluering av utvecklingssamarbetet och intern revision-
8.Understöd till medborgarorganisationernas utvecklingssamarbete, Servicecentralen för utvecklingssamarbete (KePa) och informationen om utvecklingssamarbetet107 800 000
9.Räntestödsinstrumentet20 000 000
Sammanlagt 1 248 911 000

Förklaring:

Utgifter för staten som föranleds av förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter (1 000 euro)

 20132014201520162017—Sammanlagt
från och med år
2013
       
Utvecklingssamarbetsfullmakt       
Förbindelser som ingåtts före 2013658 983540 936349 843279 894297 5712 127 227
Förbindelser år 2013-139 485168 576189 040751 8101 248 911
Utgifter sammanlagt 658 983680 421518 419468 9341 049 3813 376 138
1. Multilateralt utvecklingssamarbete

För ändamålet föreslås anslag på 261 591 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt 341 850 000 euro efter år 2013.

Stödet fördelas på organisationer, program och fonder som lyder under FN och internationella och regionala institut för utvecklingsfinansiering i form av allmänna understöd, medlemsavgifter och finansiella bidrag, partnerskapsprojekt och tematiskt stöd. Stödet inriktas i enlighet med prioriteringarna i det utvecklingspolitiska åtgärdsprogrammet och därmed stärker Finland sin insats i multilaterala organisationer och finansiella institut genom att verka i dem på ett resultatinriktat och strategiskt sätt.

Plan för fördelningen av multilateralt utvecklingssamarbete (1 000 euro, uppskattning)

  
FN-organisationer 114 722
FN:s utvecklingsprogram (UNDP)22 000
FN:s barnfond (UNICEF) 19 200
FN:s befolkningsfond (UNFPA)33 550
Övriga 39 972
  
Världsbanksgruppen 77 100
Internationella utvecklingsfonden (IDA)64 710
Skuldlättnadsprogram (HIPC, MDRI)10 040
Världsbanksgruppens partnerskapsprogram2 350
  
Regionala institut för utvecklingsfinansiering 43 399
Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF)35 849
Asiatiska utvecklingsbanken (ADB) och Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF)7 050
Interamerikanska utvecklingsbankens (IDB) kapitalhöjning500
  
Andra multilaterala organisationer 26 170
Den globala miljöfaciliteten (GEF)13 650
Övriga12 520
  
Ofördelat 200
Sammanlagt 261 591

Plan för fördelningen av fullmakter att bevilja medel för och ingå avtal om multilateralt utvecklingssamarbete (1 000 euro, uppskattning)

  
FN-organisationer 32 200
Övriga32 200
  
Världsbanksgruppen 208 850
Internationella utvecklingsfonden (IDA)204 800
Världsbanksgruppens partnerskapsprogram4 050
  
Regionala institut för utvecklingsfinansiering 100 800
Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF)100 800
Sammanlagt 341 850
2. Utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner

För ändamålet föreslås anslag på 289 280 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt 199 946 000 euro efter år 2013.

Plan för fördelningen av medel för utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner (1 000 euro, uppskattning)

  
Afrika och Mellanöstern 176 160
Långvariga samarbetsländer 101 280
Etiopien 16 000
Kenya15 027
Tanzania26 923
Moçambique26 570
Zambia16 760
Bräckliga stater 14 160
Södra Sudan6 000
Palestinska områden8 160
Regionalt och tematiskt samarbete i Afrika 40 820
Mellanöstern och Nordafrika5 900
Östafrika och Västafrika12 150
Södra Afrika22 770
Lokalt samarbete 7 540
Mellanöstern och Nordafrika940
Östafrika och Västafrika2 700
Södra Afrika3 900
DFID:s andel av samarbetsprojektet 11 900
Norges utrikesministeriums andel av samarbetsprojektet 460
  
Asien 75 510
Långvariga samarbetsländer 29 270
Nepal19 570
Vietnam9 700
Bräckliga stater 16 500
Afghanistan16 500
Regionalt och tematiskt samarbete 27 640
Regionalt och tematiskt samarbete i Mekongområdet21 140
Annat regionalt och tematiskt samarbete6 500
Lokalt samarbete 2 100
  
Latinamerika 21 260
Nicaragua1 250
Regionalt och tematiskt samarbete 17 830
Regionalt samarbete i Anderna8 600
Regionalt samarbete i Centralamerika5 470
Annat regionalt och tematiskt samarbete3 760
Lokalt samarbete 1 330
Norges utrikesministeriums andel av samarbetsprojektet . 350
Nederländernas utrikesministeriums andel av samarbetsprojektet 200
Luxemburgs utrikesministeriums andel av samarbetsprojektet 250
Den tyska utvecklingssamarbetsorganisationens andel av samarbetsprojektet 50
  
Västra Balkan 4 250
Västra Balkan3 670
Lokalt samarbete 580
  
Östeuropa och Centralasien 12 100
Östeuropa och Centralasien10 200
Lokalt samarbete 1 900
Sammanlagt 289 280

Plan för fördelningen av fullmakter att bevilja medel för och ingå avtal om utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner (1 000 euro, uppskattning)

  
Afrika och Mellanöstern 105 481
Långvariga samarbetsländer 61 896
Etiopien 15 500
Moçambique22 000
Zambia24 396
Bräckliga stater 17 000
Palestinska områden17 000
Regionalt och tematiskt samarbete i Afrika 26 585
Mellanöstern och Nordafrika1 350
Södra Afrika25 235
  
Asien 73 475
Långvariga samarbetsländer 17 300
Nepal15 100
Vietnam2 200
Bräckliga stater 38 600
Afghanistan38 600
Regionalt och tematiskt samarbete 17 575
Regionalt och tematiskt samarbete i Mekongområdet15 075
Annat regionalt och tematiskt samarbete2 500
  
Latinamerika 5 540
Nicaragua2 000
Regionalt och tematiskt samarbete 3 540
Regionalt samarbete i Anderna3 540
  
Västra Balkan 3 450
Västra Balkan3 450
  
Östeuropa och Centralasien 12 000
Östeuropa och Centralasien12 000
Sammanlagt 199 946

Utgångspunkten för utvecklingssamarbetet med enskilda länder och regioner är samarbetsparternas utvecklingsplaner och strategier för minskning av fattigdomen. Finlands stöd inriktas i överensstämmelse med prioriteringarna i det utvecklingspolitiska programmet och med målet att avskaffa fattigdom och trygga ett människovärdigt liv för alla i enlighet med utvecklingsmålen i FN:s millenniedeklaration genom att olika former av bilateralt samarbete används på ett mångsidigt och varandra kompletterande sätt. Bräckliga staters särskilda behov beaktas genom att man stödjer staterna på deras väg mot fred och utveckling. Stödet riktas också till regionalt samarbete. De anslag som anvisats under denna punkt i dispositionsplanen används vid beskickningarna för projekt som gäller lokalt samarbete.

3. Europeiska utvecklingsfonden

För ändamålet föreslås anslag på 57 894 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt 516 470 000 euro efter år 2013.

Stödet riktas till utvecklingssamarbete och annat samarbete mellan EU och AVS-länderna (länderna i Afrika, Västindien och Stilla Havet) i enlighet med europeisk utvecklingspolitisk konsensus och riktlinjerna i Cotonou-partnerskapsavtalet, samt till samarbete med de utomeuropeiska länder och territorier som avses i fjärde delen av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det utvecklingssamarbete och övriga samarbete med AVS-länderna som grundar sig på Cotonou-avtalet finansieras med medel ur Europeiska utvecklingsfonden (European Development Fund, EUF).

4. Utvecklingssamarbete som inte inriktats enligt land

För ändamålet föreslås anslag på 61 203 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt 55 495 000 euro efter år 2013. Stödet inriktas till tematiska program som genomförs av organisationer, program och fonder som lyder under FN och av institut för utvecklingsfinansiering. Ofördelat anslag under denna punkt i dispositionsplanen kommer att riktas till projekt som gäller demokratistöd. Stöd inriktas också på humanitär minverksamhet.

Från anslaget under denna punkt i dispositionsplanen kan också stöd på sammanlagt högst 5 700 000 euro beviljas för ett utbytesprogram för högskolor som administreras av Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete (CIMO) (North South South) och för ett stödprogram som ska stärka kapaciteten för läroanstalter med högre utbildning.

5. Humanitärt bistånd

För ändamålet föreslås anslag på 84 000 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt 6 000 000 euro efter år 2013.

Stöd riktas enligt behov till offer för katastrofer, kriser och väpnade konflikter, med iakttagande av principerna för opartiskhet, rättvisa och humanitet. Syftet med humanitärt bistånd är att rädda människoliv, lindra mänskligt lidande och bistå de människor som är mest utsatta. Det humanitära biståndet kanaliseras via internationella och inhemska humanitära biståndsorganisationer.

Av anslagen för humanitärt bistånd finansieras även de generella bidragen till de viktigaste internationella humanitära biståndsorganisationerna, såsom FN:s flyktingorganisation (UNHCR), FN:s biståndsorgan för palestinska flyktingar (UNWRA), FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA), FN:s internationella strategi för katastrofriskreducering (UNISDR) och FN:s centrala nödhjälpsfond (CERF). Av anslagen för humanitärt bistånd finansieras även Internationella rödakorskommittén (ICRC), för vilken sammanlagt 6 000 000 euro i fullmakter att bevilja medel och ingå avtal föreslås för åren efter 2013.

Resultatet av humanitärt bistånd övervakas med hjälp av nyckeltal som de biståndsorganisationer som ger humanitärt bistånd använder för att utvärdera sitt resultat.

6. Planering av utvecklingssamarbetet, stödfunktioner och utvecklingspolitisk information

För ändamålet föreslås anslag på 9 826 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt 1 350 000 euro efter år 2013.

Anslagen fördelas för följande ändamål: utvecklingspolitisk planering och forskning, utbildning och träning för personal inom utvecklingssamarbetet, utvecklingskommunikation och utvecklingsfostran, frivillig finansiering av arbete som lyder under OECD:s biståndskommitté samt utvecklande av datasystem inom utvecklingssamarbetet och av den övriga utvecklingssamarbetsförvaltningen.

Från anslaget under denna punkt i dispositionsplanen kan ett anslag på högst 2 950 000 euro beviljas för den utvecklingsforskning som administreras av Finlands Akademi.

7. Evaluering av utvecklingssamarbetet och intern revision

För ändamålet föreslås anslag på 2 600 000 euro.

Anslagen fördelas så att utvecklingssamarbetets innehåll och kvalitet och de administrativa verksamhetsprinciperna samt medelsanvändningens effektivitet och ändamålsenlighet stärks.

8. Understöd till medborgarorganisationernas utvecklingssamarbete, Servicecentralen för utvecklingssamarbete (KePa) och informationen om utvecklingssamarbetet

För ändamålet föreslås anslag på 107 800 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt 107 800 000 euro efter år 2013.

Av stödet kanaliseras ca 70 % via partnerskapsorganisationer och resten via andra frivilligorganisationer. Stödet till informationen om utvecklingssamarbetet är avsett för frivilligorganisationernas kommunikation och utvecklingsfostran i Finland. Dessutom kan stöd beviljas internationella frivilligorganisationer (INGO) och till nationella andelar av EU-finansierade projekt. Finlands Unicef, Finlands UN Women och Finlands Flyktinghjälp kan beviljas stöd enligt prövning för deras verksamhet i Finland till ett belopp av sammanlagt högst 850 000 euro år 2013. Resultatet av partnerskapsorganisationernas verksamhet övervakas utifrån de nyckeltal som organisationerna utvecklat för att utvärdera effekt och resultat. Organisationerna rapporterar om resultaten och avkastningen av biståndet. Uppföljningen av riktigheten i och resultatet av användningen av stöd för utvecklingssamarbete grundar sig på sådan etablerad praxis när det gäller kvalitetssäkring som överenskommits mellan frivilligorganisationerna och ministeriet.

Från anslaget under denna punkt i dispositionsplanen kan stöd beviljas enligt prövning till Partiernas internationella demokratisamarbete (DEMO) rf:s verksamhet för att främja demokratiutvecklingen i utvecklingsländerna till ett belopp av högst 800 000 euro samt fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt högst 1 600 000 euro efter år 2013.

9. Räntestödsinstrumentet

För ändamålet föreslås anslag på 18 400 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt 20 000 000 euro efter år 2013. Det föreslås dessutom att nya räntestödskrediter år 2013 får godkännas till ett belopp av högst 90 000 000 euro.

I Finlands utvecklingspolitiska åtgärdsprogram har det beslutats att de räntestödskrediter ska ersättas med andra samarbetsformer inom den privata sektorn. Av denna anledning tas inga nya projekt till beredning. Eftersom beredningsprocessen för projekten är lång och partnerskapslandet och/eller exportföretaget svarar för kostnaderna, fortsätter dock beredningen av utvalda projekt i fråga om vilka man hunnit långt i beredningen.

Anslagen fördelas till stöd för utvecklingsländernas ekonomiska och sociala utveckling i enlighet med OECD:s s.k. konsensusavtal om exportkrediter och räntestödskrediter. Bestämmelser om räntestödskrediter som beviljas utvecklingsländer finns i lagen om räntestödskrediter till utvecklingsländer (1114/2000).

Anslaget används också för uppföljning och övervakning av användningen av beviljade krediter, för beredning och utvärdering av nya förslag till projekt samt för stödjande av tekniskt bistånd i anslutning till projekt.

Inkomsterna från samarbetsprojekten har antecknats under moment 12.24.99.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Utgifter för samarbetsprojekt8 910
Sammanlagt8 910

2013 budget892 594 000
2012 II tilläggsb.9 311 000
2012 budget883 684 000
2011 bokslut845 923 000

88. Höjning av Finnfunds (Fonden för industriellt samarbete Ab) kapital (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 10 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statens utgifter för tecknandet av nya aktier i Finnfund (Fonden för industriellt samarbete Ab).


2013 budget10 000 000
2012 II tilläggsb.5 000 000
2012 budget10 000 000
2011 bokslut14 999 950