Statsbudgeten 2013

Ekonomiska utsikter

Finlands bruttonationalprodukt minskar år 2013 jämfört med föregående år. Ekonomin förväntas dock långsamt börja visa tecken på uppsving i år, och nästa år ökar den totala produktionen måttfullt med stöd av den inhemska konsumtionen och exporten. Tillväxten främjas av en gradvis återhämtning i euroområdet, ökad exportefterfrågan och fortsatt låg räntenivå.

Den svaga ekonomiska utvecklingen i Finland har återspeglats i utvecklingen av konsumentpriserna, och även pristrycket från den internationella råvarumarknaden har varit svagt. Den skärpta indirekta beskattningen höjer priserna i år och nästa år. Arbetslöshetsgraden blir 2013 högre än året innan, och under de kommande åren minskar arbetslösheten endast långsamt, till följd av den svaga ekonomiska tillväxten och problemen med matchning av arbetskraft på arbetsmarknaden.

En minskning av totalproduktionen två år efter varandra återspeglas ofrånkomligt i det finansiella läget inom den offentliga ekonomin, så att denna fortsättningsvis uppvisar ett underskott. Staten och kommunerna visar ett klart underskott, arbetspensionssektorn visar ett överskott och de övriga socialskyddsfonderna är ungefär i balans.

Förhållandet mellan den offentliga skulden och totalproduktionen närmar sig 60 procent. De offentliga utgifterna i förhållande till totalproduktionen stiger till en högre nivå än någonsin tidigare under de senaste 15 åren.

Inkomstposter

Det föreslås att uppskattningen av skatteinkomsterna sänks med ett nettobelopp på 899 miljoner euro. Skatterna på förvärvs- och kapitalinkomster beräknas minska med 434 miljoner euro i jämförelse med vad som angavs i budgeten. Minskningen föranleds av uppgifterna om influtna belopp under början av 2013, förhandsuppgifter om den slutliga beskattningen 2012 och den försvagade ekonomiska prognosen. På basis av uppgifterna över influtna belopp föreslås det också att intäktskalkylen för skatt på alkoholdrycker, energiskatt, bilskatt, överlåtelseskatt och avfallsskatt sänks. Det föreslås att intäktskalkylen för mervärdesskatten sänks med 372 miljoner euro till följd av de svagare utvecklingsperspektiven för samhällsekonomin. På grund av den försämrade prognosen sänks också intäktskalkylen för försäkringspremieskatten. Intäktskalkylen för skatt på arv och gåva samt lotteriskatt höjs till följd av uppgifter om ett bättre skatteutfall än väntat i början av året.

Balans och statsskulden

Med beaktande av minskningen av de ordinarie inkomsterna med 899 miljoner euro och ökningen av anslagen med 389 miljoner euro ökar den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2013 behovet av statens nettoupplåning med 1,3 miljarder euro. Statens nettoupplåning 2013 föreslås uppgå till 9,1 miljarder euro. Statsskulden beräknas vid utgången av 2013 uppgå till cirka 93 miljarder euro, vilket är cirka 48 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Ramen för valperioden

Det föreslås att de utgifter som ska hänföras till ramen höjs med cirka 184 miljoner euro, varvid nivån för ramutgifterna för 2013 blir 42 869 miljoner euro.

Utgiftsramen för 2013 uppgick till 42 843 miljoner euro efter den andra tilläggsbudgetpropositionen. Sådana extra satsningar av engångsnatur som stöder ekonomisk tillväxt och sysselsättning kan täckas med hjälp av en s.k. ofördelad reserv, dvs. en oanvänd reserv från ramen för 2012. I den tredje tilläggsbudgetpropositionen ingår extra satsningar av engångsnatur för sammanlagt cirka 129 miljoner euro. Ramnivån för 2013 höjs tekniskt med denna summa.

Med beaktande av de strukturella korrigeringarna i ramen uppgår ramnivån 2013 till 42 980 miljoner euro. Som ofördelad reserv kvarstår ca 111 miljoner euro. Dessutom finns det fortfarande till förfogande från 2012 oanvänd ofördelad reserv på 71,1 milj. euro.

Sysselsättning och tillväxt som prioriteringsområden

Tilläggsbudgetpropositionen betonar åtgärder som stöder sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten. Syftet med åtgärderna är att snabbt skapa en sysselsättande effekt bl.a. med hjälp av byggprojekt och arbetskraftspolitiska åtgärder och att främja en hållbar ekonomisk tillväxt genom att stödja forskning, utveckling, utbildning och en internationalisering av företag. Sysselsättningseffekten av åtgärderna beräknas uppgå till cirka 7 500 årsverken under åren 2013—2014 och till mera än 9 000 årsverken under perioden 2015—2018.

Trafik och kommunikation

För bastrafikledshållningen föreslås 25 miljoner euro för att tidigarelägga iståndsättningen av vägar, järnvägsbanor och broar. På grund investeringarnas sysselsättande effekt är syftet att rikta investeringarna till olika delar av Finland.

Det föreslås att Finavia Abp beviljas 200 miljoner euro för stärkande av sitt eget kapital. Bolaget har för avsikt att inleda ett projekt för utvidgning av Helsingfors-Vanda flygplats. Projektet beräknas stödja Finlands konkurrens och skapa en betydande mängd nya arbetsplatser både under byggtiden och efter att investeringen slutförts.

Till Meteorologiska institutet föreslås ett anslag på 1,5 miljoner euro för anskaffning av en ny radar. Avsikten är att placera radarn inom området Kitee-Kesälahti-Nyslott, där den förbättrar täckningen för väderradarnätet i Östra och Sydöstra Finland. Utöver tillverkning och uppbyggnad i projektets inledande skede, beräknas projektet i ett senare skede skapa ny produktion av tjänster och företagsverksamhet till följd av mera högklassig radardata som utomstående ska få tillgång till.

Stödjande av företag

Det föreslås en ökning av Tekes fullmakter för forskning, utveckling och innovationsverksamhet och internationaliseringsunderstöd på sammanlagt 17 miljoner euro. Av ökningen riktas 10 miljoner euro till Tekes lånefullmakter för FoU. Avsikten är att påskynda utvecklandet av ny affärsverksamhet som bygger på hög kompetens, bl.a. inom sjöfartsindustrin och IKT- och informationssäkerhetsbranschen. Avsikten är att också använda fullmaktsökningen för sådana nya åtgärder inom ramen för Team Finland-samarbetet som främjar internationaliseringen av framför allt innovativa små och medelstora företag.

Det föreslås att Finnvera Abp bereds möjlighet att teckna masskuldebrevslån för små och medelstora företag. Målet är att öka likviditeten på företagsfinansieringsmarknaden och trygga små och medelstora företags tillväxt och tillgång på finansiering av investeringar. För att främja exporten föreslås en betydande ökning av Finnvera Abp:s fullmakter för finansiering av export- och fartygskrediter samt fullmakter för exportgarantier. Dessutom bedöms behovet, lämpligheten och möjligheterna att ta i bruk Finnvera Abp:s borgen för upplåningen för sådana banker som beviljar köparkrediter. Behovet av och möjligheterna för att ta i bruk Finnvera Abp:s borgen för de investeringar och det rörelsekapital som krävs för den inhemska handeln med investeringsvaror bedöms utgående från behovet att trygga finansieringen av inhemska leveranser. Dessutom bedöms behovet av och möjligheterna att ta i bruk borgen eller lån för referensleveranser som gäller marknadsföring och förverkligande av kommersiella lösningar som baserar sig på utvecklingsverksamhet.

Säkerhet

Gränsbevakningsväsendet fortsätter att förnya fyra tvåmotoriga helikoptrar, för vilket det föreslås 18 miljoner euro. Till Gränsbevakningsväsendet föreslås dessutom 2 miljoner euro för iståndsättning av skjutbanorna i Ivalo, Onttola och Immola och 2,5 miljoner euro för planering och anskaffning av en konceptbåt för en myndighetsbåt. Målsättningen är att planera och ta i bruk en kostnadseffektiv, för havsförhållanden lämpad båttyp där man beaktar den menföres-, räddnings-, släcknings-, bogserings- och oljebekämpningskapacitet som olika myndigheter behöver.

Det förslås ett tillägg på 2 miljoner euro för underhållsarbeten på Försvarsförvaltningens byggnader och för köp av underhållstjänster av Försvarsförvaltningens byggverk. För bättre sprängämnessäkerhet föreslås det 1 miljon euro för byggande av skyddsvallar runt ett upplagsområde. Enligt förslaget ska 0,3 miljoner euro användas för rivning av byggnader som tagits ur bruk.

För sådana anskaffningar av försvarsmateriel som främjar sysselsättningen inom den inhemska försvarsindustrin föreslås 25 miljoner euro.

För att effektivisera skyddet mot översvämningar föreslås ett tillägg på 1,1 miljoner euro för reparation av vattenbyggnadskonstruktioner som staten ansvarar för samt för planering av hanteringen av översvämningsrisker.

Byggprojekt och boende

För sådana reparationer av social- och hälsovårdens byggnader som gäller problem med inomhusluften eller fuktskador föreslås ett nytt anslag på 15 miljoner euro och för motsvarande reparationer av allmänbildande läroanstalter och daghem föreslås ett anslag på 35 miljoner euro. De föreslagna anslagen får också användas för nybyggnadsprojekt för ersättande av sådana byggnader. Avsikten är att fördela understödsbeloppet mellan alla stödberättigande projekt som uppfyller kriterierna för en myndighetsbehandling.

För att främja sysselsättningen inom byggbranschen tas det i bruk ett sådant tidsbegränsat startbidrag för reparationer av bostadsbyggnader som i första hand riktas till ombyggnad av bostadsbyggnader i förorterna. Avsikten är att anvisa 15 miljoner euro år 2013 i understöd.

I enlighet med regeringens strukturpolitiska program ändras det startbidrag för produktion av hyresbostäder som anvisats Helsingforsregionen så att det riktas som lika stora belopp till alla aktörer.

För att främja bostadsområdenas livskraft och förhindra segregation föreslås det att de understöd som beviljas genom det förvaltningsövergripande programmet 2013—2015 höjs från 4 miljoner euro till 8 miljoner euro år 2013. Tilläggsanslaget ska enligt förslaget framför allt anvisas investeringsprojekt som främjar sysselsättningen i tillväxtcentrumens förorter.

Det föreslås ett tillägg på 10 miljoner euro för den grundliga renoveringen av riksdagens byggnader. På grund av tillägget minskar det tidigare uppskattade behovet av anslag för 2014 med 8 miljoner euro.

Utbildning

Det anvisas 10 miljoner euro för att stärka förutsättningarna för en arbetslivsbaserad undervisning, forskning och utveckling vid yrkeshögskolorna Avsikten är att bl.a. öka expertutbytet mellan arbetslivet, högskolorna och forskningsinstituten samt att öka studenternas samarbete med företag och arbetsgivare.

För förbättrande av den information, handledning och rådgivning som gäller läroavtalsutbildningen reserveras 1 miljon euro. Avsikten är att planera och utveckla exempelvis en fungerande virtuell mötesplats och regionala informationsställen för arbetsgivare och för sökande till läroavtalsplatser.

Arbetskraftsservice

Det föreslås ett tilläggsanslag på 25 miljoner euro för offentlig arbetskraftsservice. Avsikten är att utvidga samordningen av integrationsutbildningen och arbetskraftsutbildningen för att påskynda sysselsättningen av invandrare. Avsikten är dessutom att öka volymen av den utbildning och examensinriktade fortbildning som genomförs som arbetskraftspolitisk utbildning för att arbetsmarknaden ska fungera bättre. Till lönesubventionen föreslås ett tillägg som särskilt är avsett för sysselsättning av unga. Syftet är att hjälpa unga att komma in i arbetslivet i ett så tidigt skede som möjligt.

Natur och skogsbruk

Det föreslås ett tillägg på 4,5 miljoner euro för Forststyrelsens naturtjänster. Tilläggsanslaget används till sysselsättning av unga inom Forststyrelsens naturtjänster, till utvecklande och iståndsättning av utfärds- och nödhamnar inom havsområdena, till utvecklande av marknadsföringen av och servicen i nationalparkerna och andra natur- och friluftsområden samt till röjning och iståndsättning av Skanslandet och Kungsholmen.

För byggandet av en fiskväg i Högfors i Kymmene älv föreslås 1 miljon euro. Totalkostnadsförslaget för projektet är 1,8 miljoner euro.

Det föreslås ett tillägg på 3 miljoner euro för skogsvård skogsvårds- och iståndsättningsarbeten.

Konst och kultur

För konst- och kulturbranschen föreslås det en anslagsökning på sammanlagt 4,5 miljoner euro. Syftet är att sysselsätta professionella och unga professionella inom branschen genom tidsbegränsade nationella och internationella projekt inom konst, kultur och kreativ ekonomi.