Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 Regeringens proposition till Riksdagen om komplettering av budgetpropositionen för 2010 (RP 138/2009 rd)
   Allmän motivering
        Den ekonomiska utvecklingen
        Den kommunala ekonomin
        Inkomstposterna
        Anslag och balans
        Ramen för valperioden
        Senatfastigheters investeringsfullmakt
        Kommunernas statsandelar
        Arrangemangen i anslutning till bolagiseringen av Certia
        Hederspris för skapande självsysselsättning
        Planering av trafikprojekt i anslutning till gruvprojekten i norra Finland
        Innovationsstöd för skeppsbyggnad
        Sänkning av Penningautomatföreningens intäktskalkyl
        Finansiering av vissa arbetslöshetsförmåner
        Ändringar i vissa omkostnadsanslag
        Precisering av vissa utgiftsposter
   Detaljmotivering

Statsbudgeten 2010

ALLMÄN MOTIVERINGPDF-versio

Till riksdagen överlämnas regeringens proposition om en komplettering av budgetpropositionen för 2010 (RP 138/2009 rd). En kompletterande proposition kan överlämnas, eftersom finansutskottet ännu inte har avgett sitt betänkande om regeringens proposition om statsbudgeten för 2010, som överlämnades den 15 september 2009.

Den ekonomiska utvecklingen

Den ekonomiska högkonjunkturen inom världshandeln och världsekonomin som pågick i flera år stannade upp hösten 2008 och efter det har nedgången varit brant. Under de senaste månaderna har recessionen inom världsekonomin visat tecken på att återhämta sig, men tills vidare är det för tidigt att påstå att recessionen är över. Det finns skäl att anta att återhämtningen inom världsekonomin kommer att gå långsamt, för bl.a. den växande arbetslösheten i industriländerna gör hushållen försiktiga. Olika länder och regioner återhämtar sig olika snabbt och vid olika tidpunkter; i Europa kan återhämtningen infalla något senare än på andra håll. Också inom den internationella ekonomin finns det fortfarande risker. En ökning av kreditförlusterna och den pågående rensningen av bankernas balanser i synnerhet i Europa kan göra att krisen på finansmarknaden tillspetsas på nytt.

Nedgången i världshandeln har haft en stark inverkan på den ekonomiska aktiviteten i Finland, som är beroende av sin export. Produktiviteten minskade kraftigt i början av 2009 och har ännu inte upphört att minska, i motsats till vad som verkar ha skett i Europa. Också i Finland har man emellertid fått preliminära uppskattningar om att recessionens botten har nåtts. Om ekonomin återhämtar sig som väntat hos Finlands viktigaste handelspartner, förutspås exportindustrin år 2010 leda nationalprodukten till en liten ökning på ungefär en halv procent.

Arbetstillfällena minskar i synnerhet på grund av den krympande exporten men också på grund av minskad inhemsk efterfrågan. År 2010 sjunker sysselsättningsgraden till ca 66 %, dvs. till samma nivå som för tio år sedan. Arbetslöshetsgraden stiger till i genomsnitt 10½ %, och de arbetslösa uppgår till ca 280 000. Ett allvarligt problem är att arbetslösheten varar allt längre, och därigenom börjar också den strukturella arbetslösheten tillta.

Konsumentpriserna har i regel slutat sjunka, även om indexet under vissa månader ännu sjunker jämfört med månaden innan. År 2010 förutspås konsumentpriserna stiga med ca 1 %.

Stimulansåtgärderna i Finland och många andra länder har varit omfattande och övergripande. Det är för tidigt att bedöma hur effektiv den offentliga stimulansen har varit, men det är trovärdigt att stimulansåtgärderna har medverkat till den senaste tidens uppmuntrande uppgifter om ekonomisk aktivitet såväl utomlands som här hemma. Finanspolitiken måste under de närmaste åren stramas åt på grund av de offentliga ekonomiernas stora skuldsättning och effekterna av den stimulerande finanspolitiken försvagas också med tiden. För att man ska kunna återgå till en hållbar tillväxtbana måste förtroendet stärkas och en marknadsorienterad tillväxt inledas. Det måste särskilt ses till att åtgärder från det allmännas sida inte leder till protektionism eller tränger undan aktiva åtgärder, och härigenom framtida tillväxtpotential, inom den privata sektorn.

Trots att konjunkturutsikterna förbättrats något kommer de offentliga samfundens finansiella ställning att försvagas ytterligare år 2010 och underskottet i förhållande till totalproduktionen kommer att överstiga gränsen på 3 % första gången under Finlands EMU-medlemskap.

Den kommunala ekonomin

År 2010 kommer att bli mycket svårt för hela det kommunala fältet. Till följd av den försvagade sysselsättningen och skattelättnaderna minskar intäkterna av kommunalskatten. Skattelättnaderna kompenseras genom statsandelarna. Även om inkomstnivån inom den kommunala sektorn stiger långsammare och slopandet av folkpensionsavgiften minskar utgiftstrycket i kommunerna, hotar kommunernas årsbidrag att försvagas betydligt utan åtgärder som balanserar utgifterna och inkomsterna.

Till följd av finanskrisen riskerar det uppstå en allvarlig obalans mellan kommunernas inkomster och den beräknade utgiftsnivån. Hur balansen i ekonomin utvecklas under 2010 och efter det beror vid sidan om hur samhällsekonomin återhämtar sig även på kommunernas och samkommunernas framtida beslut i anslutning till beskattningen och en dämpning av utgiftsökningen samt i synnerhet på arbetsmarknadslösningarna inom den kommunala sektorn. Endast en synnerligen moderat löneuppgörelse skapar förutsättningar för att trygga en stabil utveckling av den arbetsintensiva kommunalekonomin.

Trycket på att skärpa kommunalbeskattningen är mycket stort. Genom att höja fastighetsskatten kan kommunerna minska trycket på att höja den kommunala skattegraden.

Det uppskattas att kommunernas skatteinkomster sjunker i år och nästa år. Inom den närmaste framtiden antas den ekonomiska tillväxten och därigenom tillväxten av kommunernas skatteinkomster vara permanent långsammare än under de senaste åren. Den ökade efterfrågan på basservice och den åtstramade arbetsmarknaden ökar kostnadstrycket på kommunerna. Kommunernas behov av ombyggnad och nyinvesteringar är också betydande. Om kommunalekonomins utgifter fortsätter att öka i samma snabba takt som under de senaste åren, leder detta till en bestående skuldspiral för den kommunala ekonomin. Betydelsen av reformer som förbättrar produktiviteten inom basservicen betonas således mer än tidigare.

Tablå 1. Samhällsekonomins utveckling

 20062007*2008*2009**2010**
      
Bruttonationalprodukt, gängse priser, md euro167,0179,7184,7175177
Bruttonationalprodukt, volymförändring, %4,94,21,0-6½
Arbetslöshetsgrad, %7,76,96,4910½
Sysselsättningsgrad, %68,969,970,66866
Konsumentprisindex, förändring, %1,62,54,101
Långa räntor (statsobligationer, 10 år), %3,84,34,34 4

Tablå 2. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligt nationalräkenskaperna

 2005200620072008*2009**2010**
 i förhållande till bruttonationalprodukten, %
       
Skatter och socialskyddsavgifter43,943,442,943,041,641,0
Offentliga samfunds utgifter50,348,747,349,054,655,8
Offentliga samfunds nettokreditgivning2,63,95,24,4-2,7-4,5
  Statsförvaltningen0,40,92,10,9-4,6-6,1
  Lokalförvaltningen-0,7-0,3-0,1-0,2-0,5-0,5
  Arbetspensionsanstalterna3,03,23,03,72,72,5
  Övriga socialskyddsfonder0,00,20,30,1-0,3-0,4
Primärt sparande2,43,54,63,3-3,9-5,6
De offentliga samfundens skuld (EMU)41,839,335,234,241,448,2
Statsskulden38,235,331,229,436,943,9

Inkomstposterna

Det föreslås att kalkylen över de ordinarie inkomsterna höjs med ett nettobelopp på 245 miljoner euro. Det föreslås att kalkylen över skatteinkomster höjs med 259 miljoner euro, varav 224 miljoner euro följer av att kalkylen för samfundsskatten höjs på basis av de belopp som influtit samt på basis av Skatteförvaltningens kalkyl över debiteringen av samfundens förskottsskatter. Debiteringskalkylen för skatteåret 2009 har höjts med sammanlagt 225 miljoner euro, varför det är motiverat att debiteringskalkylen för skatteåret 2010 höjs med 240 miljoner euro. Kompletteringarna av förskotten för skatteåren 2009 och 2010 och beloppen av förskotten för skatteåret 2011 har också preciserats.

Avsikten är att befrielsen från inkomstskatt i den apoteksverksamhet som bedrivs av Helsingfors universitet slopas, vilket beräknas öka intäkten av samfundsskatt med 5,5 miljoner euro per år. Kommunernas andel av intäkten av samfundsskatt minskas så att slopandet av befrielsen från inkomstskatt i apoteksverksamheten inte ökar kommunernas skatteinkomster. Staten kompenserar Helsingfors universitet för den verkan slopandet av befrielsen från inkomstskatt har.

Intäktskalkylen över bilskatten föreslås bli höjd med 35 miljoner euro på grund av att försäljningsprognosen för nya personbilar har förbättrats.

Ränteintäkterna av statens depositioner beräknas minska med 17 miljoner euro på grund av att depositionsräntorna har sjunkit mer än väntat. Senatfastigheters räntor till staten minskar med 11,4 miljoner euro och återbetalningarna till staten med 36,6 miljoner euro, vilket föranleds av att aktier i universitetsfastighetsbolagen har överlåtits till universiteten utan vederlag. I detta sammanhang ska Senatfastigheters balansräkning arrangeras så att affärsverkets lånekapital minskar för att affärsverkets soliditet inte försvagas till följd av överföringen av aktier. Uppskattningen av Forststyrelsens inkomstföring höjs med 29,2 miljoner euro.

Anslag och balans

Till anslagen i budgetpropositionen föreslås ett nettotillägg på 248 miljoner euro och i inkomstsposterna ett nettotillägg på 245 miljoner euro. Den kompletterande budgetpropositionen uppvisar sålunda ett underskott på 2,4 miljoner euro. Statens nettoupplåning år 2010 föreslås uppgå till 13,0 miljarder euro. Statsskulden beräknas uppgå till 78 miljarder euro i slutet av 2010, vilket är ca 44 % i förhållande till bruttonationalprodukten.

Ramen för valperioden

Den finansiella ramen för 2010 justeras med totalt 17,38 miljoner euro för att motsvara de förändringar som skett i pris- och kostnadsnivån, vilket beror på att beräkningen av statsandelsindexet har preciserats. I ramnivån görs dessutom en justering på 2,65 miljoner euro som motsvarar de ändringar som skett i budgetens struktur. Efter justeringen är utgiftsramen för 2010 inalles 36 996 miljoner euro. Den totala summan av de anslag som ingår i ramen föreslås uppgå till 36 655 miljoner euro, varvid för 2010 kvarstår 41 miljoner euro som en ofördelad reserv utöver de 300 miljoner euro som reserverats för tilläggsbudgetbehov.

Som utgifter utanför ramen föreslås 13 779 miljoner euro. De extra utgifter på 175 miljoner euro som föranleds av att kostnadsansvaret för grunddagpenningen under permitteringar överförs på staten räknas som utgifter utanför ramen. Detta beror på att man avstår från att i tillräcklig grad höja arbetslöshetspremierna, dvs. att arbetslöshetsförsäkringsfonden kompenseras för de kostnadsverkningar som följer av de aktiva ändringarna av beskattningsgrunderna.

Strukturella ändringar i ramen, mn euro
MomentÄrende20102011
    
24.30.66Anslaget för momentet för utvecklingssamarbete ökas med 1 miljon euro i utgifter för Nordiska utvecklingsfondens (NDF) samarbetsprojekt. Motsvarande inkomster har antecknats under moment 12.24.99 (genomgångspost).1,0 
28.70.20Återtagande och ombudgetering av 2008 års anslag för datasystemprojekt.4,5 
29.40.52Kompensering till Helsingfors universitet för slopandet av befrielsen från inkomstskatt för universitetetsapoteket (motsvarande inkomstverkningar per år beaktas under moment 11.01.02).5,55,5
33.20.50, 33.20.51, 33.20.52Överföring av förmåner som betalas för tiden för arbetslivsträning och av vissa ersättningar för uppehälle från moment 32.30.51 till moment 33.20.50, 51 och 52, dvs. en överföring till moment utanför ramen.-8,35-8,35
Sammanlagt 2,65-2,85

Senatfastigheters investeringsfullmakt

Det föreslås att investeringsfullmakten för Senatfastigheter höjs med 20 miljoner euro på grund av investeringsbehoven hos vissa av dess fastighetsdotterbolag.

Kommunernas statsandelar

Till statsandelarna för kommunernas basservice föreslås ett tillägg på 0,8 miljoner euro till följd av Nyslott stads skärgårdstillägg och ett tillägg på 2,4 miljoner euro till följd av att åldersgränsen för skyldigheten att ordna arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte slopas. I statsandelarna föreslås det å andra sidan ett avdrag på 2,7 miljoner euro på grund av att skatteinkomstutjämningarna har preciserats.

Uppskattningen av den förändring i kostnadsnivån som ska beaktas i statsandelarna har preciserats med 0,2 procentenheter, varför det föreslås att nivån på statsandelsmomenten under finansministeriets och undervisningsministeriets förvaltningsområden justeras med sammanlagt ca 17,4 miljoner euro.

Arrangemangen i anslutning till bolagiseringen av Certia

Det föreslås att ägararrangemangen i anslutning till bolagiseringen av universitetens servicecenter Certia och den statliga finansieringen ses över så att den övergångstid under vilken staten ska avstå från aktierna förlängs med två år till 2014 och så att föremålet för inlösenskyldigheten i fråga om statens aktier dessutom ska vara en fråga som bestäms i ägaravtalet.

Hederspris för skapande självsysselsättning

För hederspris som delas ut till sådana unga som inte fyllt 29 år som på ett skapande sätt har sysselsatt sig själva och andra föreslås ett anslag på 0,5 miljoner euro för 2010.

Planering av trafikprojekt i anslutning till gruvprojekten i norra Finland

För planeringen av trafikprojekt som genomförs som ett samarbete mellan staten och gruvföretag i norra Finland föreslås till anslaget för basunderhåll av trafikleder ett tillägg på 0,5 miljoner euro och en fullmakt att ingå avtal till ett belopp av 6 miljoner euro för betalning av statens medfinansiering på 50 %.

Innovationsstöd för skeppsbyggnad

På grund av det svåra konjunkturläget föreslås det att det inom innovationsstödet för skeppsbyggnad beviljas en fullmakt för efterfinansiering motsvarande 10 miljoner euro.

Sänkning av Penningautomatföreningens intäktskalkyl

På grund av att Penningautomatföreningens intäktsutveckling har varit sämre än väntat föreslås det att kalkylen för den intäkt som organisationen intäktsför i statsbudgeten sänks med 15 miljoner euro. Det föreslås att en motsvarande anslagsminskning riktas till Penningautomatföreningens bidrag till samfund och stiftelser.

Finansiering av vissa arbetslöshetsförmåner

Det föreslås att förmåner som betalas för tiden för arbetslivsträning och vissa ersättningar för uppehälle överförs från arbets- och näringsministeriets huvudtitel till social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel för att betalas från momenten för utkomstskyddet för arbetslösa till ett belopp av sammanlagt 8,35 miljoner euro.

För att staten 2010 ska delta i finansieringen av det inkomstrelaterade utkomstskydd för arbetslösa som betalas under permitteringar med en andel som motsvarar finansieringen av grunddagpenningen föreslås det ett tillägg på 175 miljoner euro till statens andel till arbetslöshetskassorna.

Ändringar i vissa omkostnadsanslag

Till de utgifter som föranleds av Östersjötoppmötet föreslås 0,553 miljoner euro.

Till Dataombudsmannens byrå föreslås en anslagsökning av engångsnatur på 0,13 miljoner euro på grund av att inkomstkalkylen över de nettobudgeterade tillsynsavgiftsinkomsterna har sjunkit.

Till de merutgifter av engångsnatur som föranleds av personalpolitiska åtgärder på grund av att fängelset i Konnunsuo läggs ned och verksamheten vid fängelset i Pelso skärs ned föreslås 0,25 miljoner euro.

Det föreslås att anslaget för statens regionförvaltningsverk ökas med 0,4 miljoner euro på grund av ändringar av det nya verkets lokaler.

I syfte att trygga finansieringen av den grundläggande verksamheten vid statens skolhem och Europaskolorna samt för att täcka hyresutgifterna för de tillfälliga lokalerna för skolan Jyväskylän näkövammaisten koulu föreslås ett tilläggsanslag på 0,5 miljoner euro.

Det föreslås att av försvarsmaktens omkostnader överförs 3 miljoner euro till kommunikationsministeriets omkostnader i anslutning till bolagiseringen av Luftfartsverket och ändringen av avgifterna för den militära luftfarten.

Det föreslås att anslagen för närings-, trafik- och miljöcentralerna ökas med 9,4 miljoner euro, varvid som tillägg har beaktats 1 miljon euro för utgifter för systemavgifter samt som tillägg av engångsnatur har beaktats 1 miljon euro för utgifter för inrättandet av närings-, trafik- och miljöcentraler och 4,7 miljoner euro för utgifter i anslutning till servicecentraler samt 2,7 miljoner euro för att en omfördelningsåtgärd som tidigare föreslagits under momentet delvis återtas. Samtidigt föreslås dock att 0,45 miljoner euro dras av som en överföring till finansministeriets huvudtitel.

Till betalning av licensavgifterna för TE-centralernas arbetsstationer i anslutning till förenhetligandet av informationstekniken inom arbets- och näringsministeriets ansvarsområde föreslås ett tillägg på 0,7 miljoner euro.

För Konkurrensverket föreslås ett tillägg på 0,32 miljoner euro för betalning av de rättegångskostnader jämte dröjsmålsränta som verket dömts att ersätta.

Precisering av vissa utgiftsposter

På grund av att utbetalningarna i anslutning till investeringen i ett informationssystem för statens ekonomi- och personalförvaltning har preciserats föreslås det år 2010 ett anslag på 4,5 miljoner euro, som täcks genom att det överföringsanslag som budgeterats för projektet 2008 återtas och budgeteras på nytt. Dessutom föreslås det att den fullmakt som är avsedd för förbindelser i anslutning till det nya informationssystemet till stöd för beredningen av budgeten och rambesluten för statsfinanserna höjs med 0,4 miljoner euro till 3,5 miljoner euro. Behovet av höjningen beror på att informationssystemet kommer att användas under en längre tid än planerat.

Till bostadsbidraget föreslås ett tilläggsanslag på 24 miljoner euro och till grundskyddet vid arbetslöshet ett tilläggsanslag på 13,8 miljoner euro främst till följd av den förutspådda utvecklingen av arbetslöshetssituationen. På grund av de ekonomiska utsikterna föreslås också en anslagsökning på 7 miljoner euro för statens utgifter till följd av lagen om pension för företagare. Det föreslås att behovskalkylen över utgifter på grund av sjukförsäkringslagen sänks med 14,4 miljoner euro. Detta grundar sig på en höjning av behovskalkylen med 3,5 miljoner euro på grund av att mervärdesskatten höjs och på en minskning av behovskalkylen med 17,9 miljoner euro till följd av andra faktorer.

Fördelning av de under behandling varande samt nu föreslagna ändringarna i anslagen på de olika huvudtitlarna, euro
 HuvudtitelRegeringens budgetpropositionKompletteringspropositionSammanlagt
     
21.Riksdagen122 249 000-122 249 000
22.Republikens president15 323 000-15 323 000
23.Statsrådets kansli78 127 000169 00078 296 000
24.Utrikesministeriets förvaltningsområde1 187 594 0002 516 0001 190 110 000
25.Justitieministeriets förvaltningsområde789 679 000351 000790 030 000
26.Inrikesministeriets förvaltningsområde1 266 682 000-257 0001 266 425 000
27.Försvarsministeriets förvaltningsområde2 703 905 0003 500 0002 707 405 000
28.Finansministeriets förvaltningsområde14 859 567 0008 453 00014 868 020 000
29.Undervisningsministeriets förvaltningsområde6 186 419 00021 207 0006 207 626 000
30.Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde2 825 811 0002 487 0002 828 298 000
31.Kommunikationsministeriets förvaltningsområde2 195 042 00011 310 0002 206 352 000
32.Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde4 222 491 0001 620 0004 224 111 000
33.Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde11 328 232 000198 755 00011 526 987 000
35.Miljöministeriets förvaltningsområde328 098 000-2 200 000325 898 000
36.Räntor på statsskulden2 076 000 000-2 076 000 000
Sammanlagt50 185 219 000247 911 00050 433 130 000

Fördelning av de under behandling varande samt nu beräknade ändringarna i inkomstposterna på de olika avdelningarna, euro
 AvdelningRegeringens budgetpropositionKompletteringspropositionSammanlagt
     
11.Skatter och inkomster av skattenatur30 980 699 000259 000 00031 239 699 000
12.Inkomster av blandad natur4 656 647 00022 287 0004 678 934 000
13.Ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst1 317 900 000800 0001 318 700 000
15.Lån208 500 000-36 600 000171 900 000
Sammanlagt (exkl. nettoupplåning och skuldhantering)37 163 746 000245 487 00037 409 233 000
     
15.03.01Nettoupplåning och skuldhantering13 021 473 0002 424 00013 023 897 000
Sammanlagt50 185 219 000247 911 00050 433 130 000