Statsbudgeten 2009

Utsikter för ekonomin

Världsekonomin är inne i en recession och ett nytt uppsving ser ut att flyttas längre in i framtiden än beräknat. Den instabilitet som har varit rådande i ett drygt år på de internationella finansmarknaderna förvärrades till en kris hösten 2008, och i månadsskiftet oktober-november spreds verkningarna snabbt över världen. Som en följd av globaliseringen inom handel och finansiering drabbas alla ekonomiområden av konjunkturnedgången samtidigt. Massiva och brett upplagda stödåtgärder hösten 2008 hade en lugnande effekt på marknaderna för kortfristiga lån mellan bankerna, medan åtgärderna inte ännu nämnvärt har underlättat situationen på kreditmarknaderna, åtminstone inte för företagskunder. Finansieringskrisen har spritt sig till realekonomin, vilket förstärker den nedåtgående spiralen. Betydande världsomspännande penning- och finanspolitiska stimulansåtgärder skapar emellertid en grund för ett nytt uppsving inom ekonomin, men en vändning till det bättre torde tidigast kunna ske först i slutet av innevarande år.

Tillväxten i den inhemska nationalprodukten mattades snabbt av i slutet av år 2008, då priset på finansiering steg och efterfrågan på bostadsmarknaden minskade, vilket försämrade situationen på byggnadsmarknaden. De negativa effekterna förstärktes av att läget på exportmarknaden försämrades snabbt och i betydande utsträckning, och detta ledde till en nedgång i nya beställningar samt i industriproduktionen. Förändringen i slutet av år 2008 var kännbar, och den resulterade i en dålig utgångssituation för år 2009.

En nedgång i byggandet, annan investeringsverksamhet och exporten leder till ökad arbetslöshet, som i år kommer att stiga till i genomsnitt drygt 8 procent av arbetskraften. Detta leder till att hushållen blir försiktigare och ökar sitt sparande. Inflationen avtar snabbt särskilt till följd av att energikostnaderna minskar och räntorna sjunker, och i genomsnitt kommer konsumentpriserna att stiga med ungefär en procent år 2009. Som en följd av den minskande inflationen, de ökande inkomsterna samt lättnaderna i beskattningen av arbete och pensionsinkomster stiger köpkraften, men eftersom konsumenterna är försiktiga kommer den förbättrade köpkraften inte fullt ut att återspeglas i konsumtionen, och totalproduktionen ökar således endast p.g.a. tillväxten i den offentliga efterfrågan. Totalproduktionen minskar i år med över 2 procent, fastän stimulansåtgärderna i tilläggsbudgetpropositionen gör svackan i ekonomin mindre och förhindrar att arbetslösheten ökar. Finland är ett land som är beroende av utvecklingen inom exporten och därför återhämtar sig den finska ekonomin i takt med att exportefterfrågan normaliseras. Om världsekonomin återhämtar sig som väntat under årets senare hälft, torde den rådande konjunkturnedgången nå botten ännu i år. Återhämtningen kan gå snabbt, eftersom lagren med slutprodukter har anpassats till en mindre efterfrågan under konjunkturnedgången.

Den offentliga ekonomins finansiella ställning var ännu år 2008 relativt stark. Den kännbara konjunktursvängningen och de effektiva stimulansåtgärderna minskar dock överskottet snabbt, och redan i år kommer de offentliga samfundens finansiella överskott att försvinna. Enligt en färsk prognos från Europeiska kommissionen kommer så gott som alla andra EU-stater också att uppvisa underskott både i år och nästa år. Kommissionen uppskattar att underskottet inom euroområdet sjunker till 4 procent år 2009 och att skuldkvoten stiger till drygt 70 procent i förhållande till totalproduktionen.

Tydligast och snabbast syns den offentliga ekonomins försvagade tillstånd i Finland i statsfinanserna, framför allt i de influtna konjunkturkänsliga skatteinkomsterna, i synnerhet samfundsskatt och skatt som betalas på överlåtelsevinster. Även kapitalinkomsterna kommer att minska märkbart i jämförelse med den höga nivån under de senaste åren. Utgifterna utanför ramarna för statsfinanserna, såsom utgifter som hänför sig till skötsel av arbetslösheten och finansiella investeringar som hänför sig till stimulansåtgärderna, ökar, likaså de stimulansåtgärder bl.a. i trafikprojekt som inkluderas i ramen. Underskottet enligt nationalräkenskaperna uppgår år 2009 till -2,3 procent i förhållande till totalproduktionen.

Även den kommunala ekonomin kommer att uppvisa underskott i år. Den försvagade ekonomiska situationen inverkar först och främst på ekonomin särskilt i de kommuner där beroendet av samfundsskatt är stort. Situationen inom den kommunala ekonomin hotar att förvärras ytterligare år 2010, om man inte lyckas stävja utgiftsutvecklingen. Underskottet enligt de offentliga samfundens bokföring uppgår till -0,4 procent i förhållande till totalproduktionen år 2009.

Den offentliga skulden, som år 2008 internationellt sett var rätt liten, dvs. uppskattningsvis 33 procent i förhållande till totalproduktionen, ökar märkbart i år. Utöver statens upplåning ökar även kommunernas skuldsättning och den offentliga skuldens förhållande till BNP torde öka med minst 5 procentenheter till 38 procent.