Statsbudgeten 2005

4.1. Huvudlinjen i skatte- och avgiftspolitiken

Regeringen har i överensstämmelse med sitt program redan lindrat grunderna för beskattningen av arbete med ca 1,1 miljard euro totalt under valperioden. Lättnaderna koncentrerades till den första tilläggsbudgeten för 2003 och den ordinarie budgeten för 2004. Av sysselsättningsskäl har skattelättnaderna haft tyngdpunkten lagd på beskattningen av personer med små och medelstora inkomster.

Skatter som uppbärs på förvärvsinkomster

Det föreslås att en inflationsjustering på 2 % görs i statens inkomstskatteskala år 2005. Regeringen har en genomgripande, moderat och långvarig inkomstuppgörelse som mål och är redo att genom sin ekonomiska politik stöda arbetsmarknadsparternas strävanden att få till stånd en inkomstuppgörelse. Om arbetsmarknadsförhandlingarna leder till önskade resultat under höstens lopp, kan regeringen justera budgetpropositionen. Till en moderat löneuppgörelse kan kopplas skattelättnader som stöder löntagarnas köpkraft.

Det föreslås att hushållsavdraget utvidgas för att hushållens sysselsättningsmöjligheter skall förbättras och för att arbete som har utförts i arbetsförhållande till ett hushåll skall vara lika förmånligt som köp av motsvarande tjänst av ett företag. Det föreslås att tillämpningsområdet för hushållsavdraget utvidgas så att avdraget i fortsättningen kan beviljas också för arbete som har utförts i en bostad eller fritidsbostad som används av föräldrar eller mor- eller farföräldrar till den skattskyldige eller till den skattskyldiges make eller maka. Dessutom utvidgas avdraget på så sätt att de skattskyldiga i fortsättningen kan dra av 30 % av de löner som de har betalat, jämfört med 10 % tidigare. Utvidgningen av avdraget beräknas sänka intäkten av skatt på inkomst och förmögenhet med ca 15 miljoner euro år 2005.

Ändringarna i socialförsäkringsavgifterna inverkar på den totala skattebördan av beskattningen av arbete. Löntagarnas arbetspensionsavgift beräknas stiga till 4,7 % år 2005. Enligt vad som beslutats i samband med pensionsreformen stiger arbetspensionsavgiften för löntagare över 53 år i början av 2005 så att den blir drygt en fjärdedel högre än avgiften för löntagare under 53 år, varvid den beräknas vara 6,0 %. Löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspremie beräknas stiga från 0,25 % till 0,40 %. Arbetspensionsavgiften och arbetslöshetsförsäkringspremien får dras av i förvärvsinkomstbeskattningen och de beräknas minska inkomst- och förmögenhetsbeskattningsutfallet med ca 1,2 miljarder euro år 2004. Ändringarna i socialförsäkringsavgifterna reds ut i avsnitt 5.3 i den punkt som gäller social- och hälsovårdsministeriet.

Företags- och kapitalskattereformen

Avsikten med företags- och kapitalskattereformen är att trygga den internationella konkurrenskraften hos skattesystemet i Finland. Samfundsskattesatsen sänks från 29 % till 26 % och kapitalskattesatsen från 29 % till 28 %. Vinster av överlåtelse av direktinvesteringsaktier som samfunden äger blir skattefria. Den lindrigare beskattningen gynnar särskilt företag som satsar på tillväxt. En konkurrenskraftig beskattning bidrar till att företagen håller sin produktionsverksamhet och sina huvudkontor i Finland och på detta sätt också till att skatteintäkterna tryggas.

Systemet med gottgörelse för bolagsskatt slopas och man övergår delvis till dubbelbeskattning av dividender. I och med skattereformen höjs den nedre gränsen inom förmögenhetsbeskattningen till 250 000 euro (nu 185 000) och skattesatsen sänks till 0,8 % (nu 0,9). Dessutom ändras också bl.a. beskattningen av vinster av egendomsöverlåtelse.

Ändringen i företagsbeskattningen innebär en avsevärd lindring av skattebördan inom företagsverksamheten. På lång sikt förbättras emellertid också skattetagarnas ställning då företagsverksamheten tar fart. En internationellt konkurrenskraftig beskattning hindrar likaså på förhand företagen från att överföra en del av sin beskattningsbara inkomst till utlandet. En sänkning av samfundsskattesatsen med tre procentenheter minskar samfundsskatteintäkterna med 555 miljoner euro. När det gäller beskattningen är verkningarna av att vinsterna av överlåtelse av samfundens aktier blir skattefria och av att motsvarande avdragsrätt slopas svåra att förutspå. Sänkningen av samfundsskattesatsen kompenseras kommunerna genom att kommunernas andel av samfundsskatteintäkten höjs.

Skattestöd inom systemet med frivillig pensionsförsäkring

Inom beskattningen av frivilliga individuella pensionsförsäkringar övergår man från förvärvsinkomstbeskattning till kapitalinkomstbeskattning. Försäkringspremierna kan dras av i beskattningen och avdragets skatteverkningar bestäms enligt kapitalskattesatsen. Också den pension som i sinom tid betalas ut beskattas som kapitalinkomst. Den lägsta pensionsåldern höjs till 62 år. Syftet med beslutet är att inom det privata pensionsförsäkringssparandet övergå till ett beskattningssätt som behandlar alla sparare jämlikt och således rättvist. I en beskattning som grundar sig på en relativ kapitalskattesats koncentreras skattestödet för pensionsförsäkringarna inte så kraftigt till de närmaste åren och beskattningen i det skedet då pensionen tas ut lindras. Höjningen av åldersgränsen stöder de pensions- och arbetskraftspolitiska mål som uppställts för reformen av pensionssystemen. Till reformen hör ett flertal övergångsbestämmelser.

Generationsväxlingar i företag

Beskattningen av generationsväxlingar i fråga om gårdsbruk och familjeföretag lindras när det gäller skatt på arv och gåva. När skattelättnaden beräknas sänks värdet av till ett gårdsbruk eller ett annat företag hörande förmögenhet till 40 % av värdet enligt de grunder som iakttas i förmögenhetsbeskattningen. Tidigare beräknades skattelättnaden utgående från fullt beskattningsvärde.

Mervärdesskatt

Det föreslås att mervärdesskattelagen ändras vid ingången av 2005 i syfte att stöda tillväxtmöjligheterna för de minsta företagen. Vid ingången av 2004 infördes en skattelättnad enligt en glidande skala i anslutning till den nedre gränsen för skattskyldigheten, som är 8 500 euro. Skatten når sitt fulla belopp vid en omsättning på 20 000 euro. Det föreslås att den övre gränsen för skattelättnaden höjs från en omsättning på 20 000 euro till en omsättning på 22 500 euro. Höjningen av den övre gränsen beräknas som årsgenomsnitt minska skatteintäkten med ca 5 miljoner euro, men först år 2006.

Skatt som hänför sig till miljöstyrningen av dryckesförpackningar

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till införande av en skatt som hänför sig till miljöstyrningen av dryckesförpackningar. Skatten är avsedd att ersätta den tilläggsaccis som ingår i accisen på läskedrycker och i accisen på alkohol och alkoholdrycker. Den skatt som hänför sig till miljöstyrningen har en bredare skattebas än den nuvarande tilläggsaccisen.

Lotteriskatt

Det föreslås att lotteriskattelagen ändras så att skatten på totospel blir 9,5 % av skillnaden mellan penninginsatserna och de vinster som betalats till spelarna, då det belopp som nu skall betalas utgör 5 % av penninginsatsen. Förslaget beräknas sänka skatteintäkten med ca 4 miljoner euro.