Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2005

I väntan på en arbetsmarknadsuppgörelse

I budgetpropositionen föreslås en inflationsjustering på 2 % när det gäller beskattningen av förvärvsinkomster. Regeringen har en genomgripande, moderat och långvarig inkomstuppgörelse som mål och är redo att genom sin ekonomiska politik stöda arbetsmarknadsparternas strävanden att få till stånd en inkomstuppgörelse. Till en moderat löneuppgörelse kan skattelättnader som stöder löntagarnas köpkraft kopplas. Regeringen bedömer situationen på arbetsmarknaden i slutet av året och kompletterar vid behov utgående från denna bedömning den budgetproposition som överlämnats till riksdagen. Arbetsmarknadsuppgörelsen har såväl direkta som indirekta verkningar på budgetpolitikens marginal. En låg inflation och kostnader som hålls under kontroll inom den offentliga sektorn ger möjligheter både till en skattepolitik som stöder köpkraften och till ytterligare satsningar som stöder tillväxten. På lång sikt stabiliserar måttfullhet på arbetsmarknaden statens och kommunernas ekonomi och ger rum för finanspolitiska åtgärder utan risk för någon skuldspiral.

En sund arbetsmarknadsuppgörelse kan främja anpassningen till den ekonomiska globaliseringen och till de utmaningar som befolkningens stigande medelålder medför. Dessutom måste verksamheten på marknaden effektiveras och produktiviteten stiga både inom den privata och den offentliga sektorn. Eftersom Finland har en omfattande offentlig servicesektor är produktiviteten inom den offentliga serviceproduktionen en central faktor med tanke på produktivitetsutvecklingen inom hela samhällsekonomin.

Vid sidan av minskning av arbetslösheten har tryggandet av förutsättningarna för ekonomisk tillväxt på längre sikt och därigenom av välfärdsstatens finansiella bas blivit en central utmaning för den ekonomiska politiken. Utan en stark tillväxt uppkommer mellan utgiftsåtagandena och inkomsterna inom den offentliga ekonomin en strukturell klyfta som småningom blir allt djupare. I förhållanden där tillväxten är långsam blir också sysselsättningsutvecklingen och ökningen av hushållens inkomster svag.