Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
     1. Sammanfattning
            Stabilitetspakten
   Siffertabell

Statsbudgeten 2005

Stabilitetspakten

Debatten om verkställigheten av stabilitetspakten och en revidering av den har blivit livligare i synnerhet till följd av alltför stora underskott i de stora medlemsstaterna. Ett ännu allvarligare problem än underskott på kort sikt är att också de gemensamt uppställda hållbarhetsmålen har fjärmat sig. Tre medlemsstaters skuldsättning överstiger 100 % av bruttonationalprodukten. Dessutom har två stora länder — Tyskland och Frankrike — på nytt överskridit referensvärdet på 60 % för skuldkvoten och någon vändning till det bättre kan inte skönjas under dessa länders stabilitetsprogramperioder.

Anhopningen av svårigheter inom de offentliga ekonomierna är särskilt bekymmersam då de utmaningar som befolkningens stigande medelålder medför tvärtom skulle förutsätta att hållbarheten stärks. Befolkningsstrukturen i de nya medlemsstaterna ändras på samma sätt som i de gamla medlemsstaterna. Även om deras skuldsättning inte är på samma nivå som i de gamla medlemsstaterna, hotar också deras skuldsituation att bli sämre på grund av de stora underskotten i den offentliga ekonomin.

En förbättring av den offentliga ekonomins hållbarhet i EU-länderna förutsätter snabba ingrepp i den obalanserade utvecklingen och att målen på medellång sikt enligt stabilitetspakten uppnås.

EG-domstolen meddelade i juli 2004 beslut i en tvist mellan kommissionen och rådet som gällde Frankrikes och Tysklands alltför stora underskott. Beslutet klarlägger tolkningsfrågorna i anslutning till verkställigheten av stabilitets- och tillväxtpakten.

Samtidigt som det nya konstitutionella fördraget godkändes i slutet av juni 2004 fogades till det en resolution som framhäver att medlemsstaterna bör utnyttja högkonjunkturen för att stärka den offentliga ekonomin och sikta på överskott.

För Finlands del är målen enligt stabilitetspakten inte något problem eftersom våra egna mål är ännu mer krävande. Fastställandet av gemensamma mål stöder emellertid stabiliteten och hållbarheten i euroområdet och därför indirekt också den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsutvecklingen i Finland. Därför är det viktigt att hålla fast vid de möjligheter att påverka som EU-samarbetet medför och att medverka till att alla medlemsstater följer de budgetlinjer enligt grundfördraget som alla stater har förbundit sig till.