Statsbudgeten 2005

3.4. Utvecklande av den offentliga serviceproduktionen och produktiviteten inom förvaltningen

För att en balanserad offentlig ekonomi skall kunna tryggas på längre sikt måste inkomstöverföringspolitiken revideras, inkomstöverföringarna fördelas noggrannare samt den offentliga sektorn dimensioneras rätt och vissa uppgifter prioriteras. Resurser måste gå att överföra från ett uppgiftsområde till ett annat på det sätt som förändringarna i befolkningens åldersstruktur och i regionstrukturen samt de nya prioriteringarna när det gäller servicebehoven förutsätter. Produktiviteten och effektiviteten inom den offentliga serviceproduktionen och förvaltningen måste förbättras.

Den offentliga serviceproduktionen har god kvalitet och effektivitet inom de olika uppgiftsområdena både i internationella jämförelser och utgående från deras åsikter som använder tjänsterna. Förvaltningsreformerna under det senaste decenniet har främjat effektiviteten. Enligt statistiken och olika undersökningar sjunker produktiviteten inom den offentliga serviceproduktionen dock hela tiden eller hålls oförändrad. Med samma resurser får man mindre tjänster år för år och tilläggsresurser medför inte en motsvarande ökning av serviceproduktionen.

Att öka produktiviteten är den viktigaste utmaningen inom hela samhällsekonomin de närmaste decennierna. Eftersom Finland har en omfattande offentlig servicesektor blir produktiviteten inom den offentliga serviceproduktionen en central fråga med tanke på såväl produktivitetsutvecklingen inom hela samhällsekonomin som balansen i den offentliga ekonomin.

Regeringsprogrammets mål är en planerad och bevislig ökning av produktiviteten när det gäller den offentliga servicen och förvaltningen samt dito utnyttjande av produktivitetsnyttan. I regeringens åtgärdsprogram som gäller produktiviteten inleds reformer i syfte att öka produktiviteten och i budgetpropositionen ingår ett anslag för stöd för produktivitetsinvesteringar. Det går att göra den allmänna förvaltningen av offentliga organisationer, förvaltningens stödtjänster, upphandlingen samt administrationen av lokaler avsevärt mycket effektivare. Regeringen har initierat reformer inom statsförvaltningen med detta som mål. Det behövs reformer som förbättrar produktiviteten inom den kommunala sektorn för att produktiviteten inom hela den offentliga ekonomin skall kunna höjas.

En förutsättning för att produktiviteten inom den offentliga serviceproduktionen skall börja öka är att serviceproduktionens strukturer och verksamhetsmetoderna inom den revideras. När det gäller produktiviteten är skillnaderna mellan de serviceproducerande organisationerna fortsättningsvis rätt stora. Enbart ett omfattande ibruktagande av redan tillgängliga effektivare verksamhetsmetoder och strukturer skulle öka produktiviteten inom serviceproduktionen betydligt och frigöra resurser för nya behov. För att effektivare verksamhetsmetoder skall börja användas bör uppgifterna om produktiviteten och effektiviteten inom den offentliga servicen vara offentliga och de bör öppet användas som ett redskap för styrningen. De statliga utvecklingscentralernas och forskningsinstitutens omfattande satsning måste i högre grad inriktas på att stöda produktivitet, effektivitet, innovationer och nya produktionsstrukturer och produktionsmetoder.

Produktiviteten kan förbättras genom en övergång från producentcentrerad service till kundcentrerad service och genom att kunderna styrs till kostnadseffektiva servicekanaler. Anskaffningen av service och stödtjänster av utomstående serviceproducenter stöder en ökning av produktiviteten och innovationer samt sysselsättningen och företagsamheten i servicebranscherna. Utvecklandet av produktiviteten inom den basservice som kommunerna tillhandahåller behandlas närmare i samband med granskningen av basservicebudgeten i avsnitt 6.2.