Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
     1. Sammanfattning
   Siffertabell

Statsbudgeten 2005

3.3. SkattepolitikenPDF-versio

Främjande av ekonomisk tillväxt och sysselsättning är centrala motiv inom skattepolitiken. Med ett internationellt konkurrenskraftigt skattesystem som sporrar till arbete kan man tillsammans med andra åtgärder som har samma mål trygga en hög sysselsättningsgrad och de skatteintäkter som förutsätts för en hållbar finansiering av välfärdstjänsterna också på lång sikt.

I de skattelösningar som regeringen fattat har man berett sig på en hårdare internationell skattekonkurrens och särskilt på smalare rörliga skattebaser. Den genomförda företags- och kapitalskattereformen säkerställer att företagsbeskattningen i Finland både med tanke på skattesatsens nivå och skattebasens bredd är konkurrenskraftig. Reformen gynnar dessutom särskilt företag som vill expandera. Den lindring av beskattningen av alkoholprodukter som genomfördes år 2004 tryggar till stor del att skattebasen för dessa produkter kan behållas inom landet efter EU:s utvidgning. Tyngdpunkten för skattelättnaderna när det gäller förvärvsinkomster är av sysselsättningsorsaker lagd på beskattningen av arbete och särskilt på beskattningen av små- och medelinkomsttagarnas förvärvsinkomster.

Figur 4. Offentliga samfunds skatteinkomster, % av BNP

Den hårda beskattningen av arbete är till förfång för stigande företagsamhet och sysselsättning inom servicesektorn på hemmamarknaden. En lindring av beskattningen stöder den höjning av sysselsättningsgraden som är nödvändig för att finansieringen av välfärdstjänsterna och inkomstöverföringarna skall kunna tryggas.

Trots att beskattningen av arbete lindrats är löntagarnas skattebörda fortfarande stor. Den höga skattekilen — inkomstskattens, socialskyddsavgifternas och konsumtionsskatternas andel av arbetskraftskostnaderna — minskar sysselsättningen och också incitamenten att öka kunnandet och det mänskliga kapitalet. Då räcker det inte enbart med utbud av god utbildning för att garantera att mångsidigt kunnande kommer till och stannar kvar i Finland.

En minskning av skattekilen är en bestående utmaning för de närmaste åren och decennierna. Att möta utmaningen blir allt svårare i och med att befolkningens åldersstruktur försvagas och den belastning som arbetspensionsavgifterna utgör ökar. En lindring av den skattebörda som berör lönerna förutsätter att inkomstbeskattningen kan sänkas mer än vad arbetspensionsavgifterna stiger.

Som motvikt till lättnaderna behövs det strukturella reformer som syftar till att höja sysselsättningsgraden och minska arbetslösheten samt en stark satsning på rambeslutet så att ett strukturellt underskott inte uppkommer i den offentliga ekonomin. Eftersom skattesänkningarna inte finansierar sig själva, måste de kopplas till andra reformer och en moderat löneutveckling för att balansen i den offentliga ekonomin skall kunna tryggas. Som ett led i ett konsekvent reformprogram kan skattesänkningarna stärka balansen i den offentliga ekonomin på lång sikt.

Regeringen är beredd att med egna åtgärder stödja uppkomsten av en inkomstuppgörelse. Till en moderat löneuppgörelse kan skattelättnader som stöder löntagarnas köpkraft kopplas. Regeringen bedömer situationen på arbetsmarknaden i slutet av året och kompletterar utgående från denna bedömning den budgetproposition som överlämnats till riksdagen.