Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2005

3.1. Finanspolitiska målPDF-versio

Budgeterna för 2003 och 2004 har stött sysselsättningen genom skattesänkningar och välavvägda utgiftsökningar som stöder förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Med tanke på konjunkturutvecklingen är den ekonomiska politikens viktigaste uppgift att upprätthålla och förstärka det förtroende som uppnåtts på hemmamarknaden. Om den inhemska efterfrågan fortfarande hålls på hög nivå, finns det inget behov av nya stimulerande beslut. Politiken styrs i första hand av strukturella utvecklingsbehov.

Vid sidan av en minskning av arbetslösheten har tryggandet av förutsättningarna för ekonomisk tillväxt på längre sikt och därigenom av välfärdsstatens finansiella bas blivit en central utmaning för den ekonomiska politiken. Utan en stark ekonomisk tillväxt uppkommer en strukturell klyfta mellan utgiftsåtagandena och inkomsterna inom den offentliga ekonomin och denna klyfta kommer att vidga sig med tiden. I förhållanden där tillväxten är långsam blir också sysselsättningsutvecklingen och ökningen av hushållens inkomster svag.

Det håller på att bli allt svårare att upprätthålla den ekonomiska tillväxten eftersom utbudet på arbete minskar i takt med att befolkningens åldersstruktur försvagas.

I syfte att sätta fart på den ekonomiska tillväxten måste utbudet på arbetskraft stärkas genom att det relativa arbetskraftstalet höjs i alla åldersgrupper, och bättre förutsättningar skapas för en ökning av produktiviteten. Vid sidan av att man värnar om utbildningen och förutsättningarna för forskning och utveckling är det viktigt att skattebördan minskas så att incitamenten att utveckla kunnandet kan förbättras.

Samtidigt måste ökningen av de offentliga utgifterna anpassas till en tillväxtutsikt som är svagare än under tidigare årtionden. Det utgiftstryck som befolkningens stigande medelålder medför kan minskas genom att den genomsnittliga pensioneringsåldern höjs och produktiviteten inom det offentliga servicesystemet förbättras. Om utgiftstrycken till följd av befolkningens stigande medelålder inte kan stävjas, måste man vara mycket återhållsam när det gäller andra utgiftsökningar de närmaste åren och årtiondena. En återhållsam utgiftslinje behövs också för att de skattesänkningar som stärker tillväxtförutsättningarna och sysselsättningen skall kunna finansieras.