Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2005

7.1. Arbetsgivar- och personalpolitikenPDF-versio

Statens arbetsgivar- och personalpolitik utvecklas i enlighet med den handlingsplan som baserar sig på de mål som uppställts i statsrådets riktlinjer för statens personalpolitik från år 2001. I juni 2004 beställdes en utvärdering av en utomstående utvärderingsgrupp om hur effektiv och ändamålsenlig den personalpolitiska linjen är. Avsikten är att utvärdera vilkar verkningar statens gemensamma personalpolitiska linjer har på ämbetsverkens verksamhets- och serviceförmåga och i sista hand på hela samhällets välfärd och konkurrenskraft.

En reform av lönesystemen är en viktig åtgärd när det gäller att förbättra statens lönekonkurrenskraft. Avtal om nya lönesystem har nu ingåtts i 40 ämbetsverk. Dessa avtal omfattar inemot 46 000 personer, dvs. 39 procent av statens personal. Statens avtalsparter på centralnivå har gemensamt förbundit sig till målsättningen att före utgången av år 2004 förnya lönesystemen. En del av reformen kan vid behov finansieras med separat finansiering via budgeten.

Resultatmålen för statens arbetsgivar- och personalpolitik och prioritetsområdena för verksamheten ingår i förklaringen till finansministeriets huvudtitel och finansministeriets kapitel.

Statens tjänste- och arbetskollektivavtal för 2003—2004 har avfattats i enlighet med det inkomstpolitiska avtal som undertecknades den 2 december 2002. Avtalsperioden utgår den 15 februari 2005. De utgiftsökningar som föranleds av avtalsjusteringarna har budgeterats i budgetpropositionerna för år 2003 och 2004. Det föreslås att i denna budgetproposition budgeteras den effekt som de lönehöjningar som genomförts den 1 mars 2004 har på år 2005, vilket ökar anslagen med sammanlagt 20,3 miljoner euro. Avsikten är att det anslagsbehov som den kommande avtalslösningen föranleder budgeteras efter att uppgörelse nåtts och man har berett sig på att finansiera det ur den s.k. odelade reserven i ramarna för statsfinanserna.

I enlighet med förtjänstutvecklingsklausulen i det inkomstpolitiska avtalet samlades avtalsparterna i maj 2004 för att bedöma hur avtalsmålen uppfyllts och granska löntagarnas och de olika sektorernas eller avtalsbranschernas förtjänstutveckling. I fråga om statsförvaltningen fanns det inte något att anmärka på eller några krav i anslutning till förtjänstutvecklingsklausulen.

Tablå 23. Nyckeltal som beskriver personalen inom budgetekonomin åren 2002—2005

Nyckeltal 2002 2003 20041) 20051)
         
Antal anställda 123 300 124 200 123 200 123 200
   Förändring från föregående år, % 2,3 0,8 -0,8 0,0
Årsverken 119 500 120 600 119 600 119 600
Lönesumma, mn €2) 3 670 3 843 3 975 4 055
Arbetskraftskostnader, mn €2) 4 666 4 881 5 047 5 149
Den totala inkomsten i genomsnitt € /mån2) 2 447 2 546 2 653 2 706
Lönebikostnader, % 60,6 60,4 60,3 60,3
Alla av staten betalda pensionsutgifter, mn € 2 663 2 796 2 880 2 995
Kvinnornas andel, % 48,2 48,4 48,6 48,8
Personalens genomsnittsålder, år 42,5 42,7 42,8 42,9

1) Åren 2004 och 2005 är huvudsakligen uppskattningar och de förändringar av antalet anställda som ingår i budgetpropositionen för 2005 har inte beaktats i dem.

2) I uppskattningarna för år 2004 och 2005 har beaktats ökningar som föranleds av kända avtalshöjningar och tillämpningen av avtalen (bl.a. ibruktagandet av de nya lönesystemen).

De statsanställdas inkomster beräknas öka med i genomsnitt 4,2 procent från 2003 till 2004, varav 2,4 procent beror på avtalsenliga förhöjningar och 1,8 procent på tillämpningen av avtalen och på reformen av lönestrukturen. Inkomstökningen från 2004 till 2005 uppskattas till 2 procent utan effekter från de nya avtalen. Av ökningen beror 0,5 procent på löneöverhänget från 2004 och 1,5 procent på tillämpningen av avtalen, bl.a. ibruktagandet av de nya lönesystemen.

I tablå 24 ingår ett sammandrag av det uppskattade antal årsverken åren 2004 och 2005 som anges i förklaringen till varje huvudtitel. Grunderna för beräkningen av antalet årsverken avviker något från det som presenteras i tablå 23. Särskilt personal som anställts med sysselsättningsmedel ingår inte i tablå 24.

Tablå 24. Antalet anställda vid ämbetsverk inom budgetekonomin enligt årsverken 1)

        2004—2005
  Huvudtitel 2004 2005 årsv. %
           
23. Statsrådet 260 287 27 10,4
24. Utrikesministeriets förvaltningsområde 2) 1 570 1 590 20 1,3
25. Justitieministeriets förvaltningsområde 9 500 9 530 30 0,3
26. Inrikesministeriets förvaltningsområde 17 340 17 535 195 1,1
27. Försvarsministeriets förvaltningsområde 18 110 18 060 -50 -0,3
28. Finansministeriets förvaltningsområde 10 790 10 700 -90 -0,8
29. Undervisningsministeriets förvaltningsområde 30 360 30 790 430 1,4
30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 5 550 5 600 50 0,9
31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde 3 240 3 190 -50 -1,5
32. Handels- och industriministeriets förvaltningsområde 6 700 6 600 -100 -1,5
33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 3 910 3 970 60 1,5
34. Arbetsministeriets förvaltningsområde 3 940 4 000 60 1,5
35. Miljöministeriets förvaltningsområde 2 560 2 560 0 0,0
  Sammanlagt 113 830 114 412 582 0,5

1) Förutom personalen under huvudtitel 21 och 22 och vid affärsverk som avses i lagen om statens affärsverk samt personal som avlönats med sysselsättningsmedel.

2) Inom utrikesministeriets förvaltningsområde beräknas dessutom de anställda som avlönas i stationeringslandet år 2004 och 2005 motsvara 920 årsverken samt de som avlönas för krishanteringsoperationer och fredsbevarande operationer motsvara 1000 årsverken.