Statsbudgeten 2005

6.1. Kommunernas ekonomi blir bättre

Kommunernas bruttoutgifter 2005 beräknas motsvara ca 19 % av totalproduktionen. Andelen är nästan lika stor som år 2004. Antalet sysselsatta personer i kommunerna och samkommunerna beräknas vara ca 450 000 år 2005, vilket är nästan 4 000 fler än år 2004. Omkostnaderna beräknas totalt uppgå till ca 25,9 miljarder euro, vilket innebär en ökning om ca 4 % jämfört med år 2004.

Årsbidraget försvagas ännu år 2004 och understiger avskrivningarna. Kommunalekonomins finansiella balans blir betydligt bättre år 2005 och åren därefter. Årsbidraget stiger från ca 1,4 miljarder euro, som är prognosen för år 2004, till ca 1,6 miljarder euro år 2005. Årsbidraget täcker närapå avskrivningarna av anläggningstillgångar.

Räkenskapsperiodens resultat beräknas vara positivt, ca 0,2 miljarder euro år 2005. Stabiliseringen beror på att såväl skatteinkomsterna som statsandelarna ökar. Statsandelarna inom driftsekonomin enligt kommunernas bokföring stiger med ca 260 miljoner euro år 2005, medan de steg med ca 492 miljoner euro året innan, varav kompensationer för skattelättnaderna utgjorde över två tredjedelar. Kalkylerna utgår från att den genomsnittliga vägda kommunalskatteprocentsatsen är 18,12 % år 2005 och således lika stor som år 2004. I flera kommuner är trycket på en höjning av skatteprocentsatserna stort. Den finansiella balansen i kommunalekonomin uppvisar avsevärda skillnader i olika kommuner, regioner och samkommuner.

Kommunernas nettoinvesteringar beräknas hålla sig kring 2,2 miljarder euro årligen åren 2005—2008. Lånestocken beräknas öka med ca 0,4 miljarder euro år 2005 och de likvida medlen beräknas minska något. Kommunernas nettoskuld beräknas öka med ca 0,6 miljarder euro.

Den årliga tillväxten i kommunernas omkostnader beräknas vara ca 4 %, vilket innebär att den är ungefär en procentenhet långsammare än tillväxtutfallet de senaste åren. Utgiftsökningen beror närmast på att löneutgifterna och antalet anställda ökar samt på att kommunernas pensionsavgift och arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie höjs. Den större efterfrågan på service till följd av förändringen i befolkningens åldersstruktur ökar kommunernas utgifter. Flyttningsrörelsen ökar också utgifterna i kommuner där befolkningsökningen är kraftig på grund av den unga åldersstrukturen.

En stabil kommunalekonomi främjas genom att statsandelarna höjs och genom att det inkomstbortfall som orsakas av sänkningen av samfundsskattesatsen kompenseras. Stabiliteten påverkas även av kommunernas egna beslut i synnerhet i fråga om volymen av och tidpunkten för investeringarna.

Tablå 17. Kommunalekonomins (kommunerna och samkommunerna) utveckling 2003—2008 enligt kommunernas bokföring, mn euro

Till helt nya serviceåtaganden förhåller man sig återhållsamt under regeringsperioden. Detta hindrar dock inte att kvaliteten på den nuvarande servicen utvecklas och servicen utvärderas på nytt. De totala kostnaderna får dock inte öka. I statens och kommunernas gemensamma åtgärder görs sådana strukturella reformer med vilka lönsamheten och effektiviteten inom ordnandet av service kan ökas i kommunerna och samkommunerna.

Vid ingången av 2005 sammanslås tio kommuner och till följd därav minskar antalet kommuner med tolv. Från och med 2005 börjar kommunerna få stöd för överkommunalt samarbete i form av understöd i ändringsfasen.

Tablå 18. Kommunernas ekonomiska utveckling 2003—2005 enligt kommunernas bokföring, euro/invånare enligt kommungrupp (prognosen uppjord i juni 2004)

Enligt den prognos kommunavdelningen vid inrikesministeriet uppgjort (juni 2004) förbättras kommunernas årsbidrag från år 2003 till år 2005 i kommungrupper med över 20 000 invånare och förblir svagt i kommungrupper med mindre än 20 000 invånare. Vid utgången av år 2003 uppvisade 139 kommuner ett kumulativt underskott, som uppkommit under en följd av år, på sammanlagt ca 207 miljoner euro. Sådant underskott fanns huvudsakligen i kommuner med mindre än 10 000 invånare. Enligt prognosen koncentreras det svaga årsbidraget till kommungrupper där antalet invånare understiger 6 000 och i synnerhet till kommuner med mindre än 2 000 invånare. Inrikesministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som före utgången av februari 2005 skall utreda och bedöma erfarenheterna av uppfyllandet av den i kommunallagen stadgade skyldigheten att täcka underskottet och behoven att utveckla författningen i fråga.