Statsbudgeten 2004

1. Sammanfattning

Trots den fortgående svaga ekonomiska tillväxten har det inte skett någon påtaglig försvagning av sysselsättningen. Produktionstillväxten under året upprätthålls av privat konsumtion och den kommer sannolikt att vara den centrala grunden för tillväxten också nästa år. Utöver detta väntas att nettoexporten då stöder tillväxten. Den kommande utvecklingen i Finland beror väsentligt på hurdan den internationella ekonomiska utvecklingen kommer att bli. Prognosen bakom budgetpropositionen bygger på uppfattningen att den ekonomiska tillväxten småningom stärks i Förenta staterna och också inom EU-området.

Det viktigaste målet för den ekonomiska politiken är att före valperiodens slut öka sysselsättningen med minst 100 000 personer. Målet för sysselsättningen förutsätter en fortgående ekonomisk-politisk linje som främjar en stabil ekonomisk tillväxt, förbättrar varu-, kapital- och arbetsmarknadens funktion samt tryggar internationellt konkurrenskraftiga verksamhetsbetingelser för företagsverksamheten. Högre sysselsättning och minskad skuldsättning av statsekonomin är viktiga ekonomisk-politiska mål med vars hjälp man strävar efter att förbereda sig på det ökade utgifts- och skattesänkningstryck inom den offentliga ekonomin som föranleds av den åldrande befolkningen och den allt starkare globaliseringen av ekonomin.

I finanspolitiken eftersträvar regeringen att se till att den statsekonomin är så stark att den offentliga ekonomin under de närmaste årtiondena skall förmå bära det ökade ansvar som följer av befolkningens stigande medelålder, utan att de kommande generationerna påförs ett oskäligt högt finansieringstryck. Den snäva marginalen i den offentliga ekonomin används därför välavvägt till ökning av utgifter som förbättrar tillväxtpotentialen för ekonomin och välfärdssystemets verksamhet samt till måttliga skattesänkningar som stöder sysselsättningen.

Budgetpropositionens finanspolitiska linje stöder den inhemska efterfrågan. Genom skattelättnader ökas hushållens köpkraft, stärks förtroendet för den nationella ekonomiska utvecklingen och stöds tillväxtgrunden för samhällsekonomin på längre sikt. Tillsammans med anslagsökningen som inriktats på arbetskraftspolitiska åtgärder och kommunernas tjänster stöder skattelättnaderna en god utveckling av sysselsättningen och på det sättet stabiliteten i ekonomin.

Tablå 1. Budgetekonomins inkomstposter, anslag och balans, milj. euro

¹⁾ Inbegriper redovisat som netto utgifter för skuldhantering till ett belopp av 234 miljoner euro år 2003 och inkomster till ett belopp av 60 milj. euro år 2004.

²⁾ Inbegriper utgifter för skulhantering till ett belopp av 350 milj. euro år 2002.

Inkomstposterna

År 2004 uppskattas de statliga inkomsterna utan låneupptagning till 35,9 miljarder euro, vilket är 1,6 % mera än i den ordinarie statsbudgeten för 2003. Trots den långsamma ekonomiska tillväxten och skattelättnaderna beräknas det flyta in en procent mera skatteinkomster än i den egentliga budgeten för 2003.

I bugetpropositionen ingår en sänkning av beskattningen av förvärvsinkomster med 775 miljoner euro. Dessutom föreslås att en inflationsjustering görs i skatteskalan. Det föreslås att skattesänkningen realiseras genom att alla marginalprocentsatser sänks med en procentenhet i statens inkomstskatteskala och genom att maximibeloppen för avdraget för inkomstens förvärvande och förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen höjs. Av sysselsättningsorsaker föreslås att de relativt sett största skattelättnaderna riktas till låg- och medelinkomsttagarna. Ändringarna av skattegrunden leder till att skattegraden på arbetsinkomster sjunker med i genomsnitt 1,5 procentenheter för låg- och medelinkomsttagarna samt något över en procentenhet för löntagare med högre inkomst. Sänkningen av marginalprocentsatserna på statens inkomstskatteskala lindrar beskattningen inte bara för löneinkomsttagare utan också till exempel för pensionärer som betalar statlig inkomstskatt. Pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen stiger automatiskt utan särskilt beslut när folkpensionen stiger.

För främjande av de minsta företagens tillväxtmöjligheter föreslås en ändring av mervärdesbeskattningen. För skatteskyldighetens omsättningsgräns föreslås en skattelättnad som minskar stegvis med stigande omsättning. Omläggningen underlättar situationen för de företagare som arbetar i de minsta företagen dvs. främst ensamföretagare eller företagare som arbetar tillsammans med familjemedlemmar. Samtidigt frångår man den lindrade mervärdesskatten som årligen bestämts för svårt handikappade företagare.

För att bevara skattebasen måste beskattningen av alkohol sänkas när EU utvidgas nästa år. De nya medlemsländernas skattesatser är betydligt lägre än Finlands nuvarande satser och passagerarnas importkvot slopas. Ändringen av alkoholbeskattningen genomförs från och med början av mars 2004. Skattesänkningen och den förmodade ökningen av passagerarimporten av alkohol och tobak beräknas minska skatteintäkterna för staten med totalt nästan ½ miljard euro.

Anslagen

Anslagen i statsbudgeten för 2004 föreslås uppgå till 37,2 miljarder euro, vilket omfattar en ökning på nästan 4 procent jämfört med anslagen i budgeten för 2003. Förvaltningsområdenas utgifter ökar i varje fall med 6 procent i euro och realtillväxten uppskattas till drygt 4 procent. Av förvaltningsområdenas anslagsökning beror ca hälften på anslagstilläggen som kommer av den gällande lagstiftningen och de beslut som fattades under föregående valperiod. Dessa utgiftstillägg var beaktade redan i de preliminära ramar som angavs i februari. Den andra halvan av utgiftsökningen beror på tilllägg, som det fattades beslut om i samband med regeringsprogrammet och ramarna, och inkomstkompensationer som betalas till andra skattetagare och som beror på lättnader som gjorts och föreslagits i förvärvsinkomstbeskattningen.

Regeringen har med sitt rambeslut i maj 2003 fastslagit ett noggrant program för utveckling av välfärdstjänster och inkomstöverföring, genom vilket extraresurser satsas på förbättrad sysselsättningsutveckling och därmed så effektivt som möjligt med tanke på att öka ekonomins tillväxtpotential. För att avvärja en tillväxt i arbetslöshet ökas den aktiva arbetskraftspolitikens åtgärder under de första åren av ramperioden och startas ett tvärsektoriellt sysselsättningsprogram för att bryta upp arbetslöshetens hårda kärna. Som en del av programmet startas centraler för utveckling av arbetskraften som överskrider förvaltningsgränserna. Dessutom lindras behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet för makens eller makans inkomsters del, och ersättningarna för uppehålle höjs.

För att förbättra tjänsterna ökas kommunernas statsandelar med 140 miljoner euro. Därutöver kompenseras kommunernas förluster av skatteinkomster och kostnadsstegring genom att öka statsandelarna. Budgetpropositionen är någorlunda neutral i fråga om den kommunekonomiska balansen.

På barn och unga satsar man genom att höja barnbidragen och anvisa statsandel till barnens morgon- och eftermiddagsverksamhet och genom att öka anslagen till ungdomsarbete.

För att uppnå regeringens mål för sysselsättningen genomförs ett brett koncept som stöder företagsamheten och sysselsättningen samt minskar arbetslösheten. Denna helhet täcker utbildningspolitik, insatser som gäller forskning och utveckling, skattepolitik, stöd för inkomstpolitiska lösningar och omläggning av arbetskraftspolitiken samt två politikprogram som överskrider förvaltningsgränserna.

Den statsekonomiska balansen

För att täcka budgetpropositionen föreslås att staten upptar nytt lån på 1,2 miljarder euro. Hela statsekonomin uppvisar ett underskott om ca 0,3 miljarder euro, eftersom det beräknas att ett överskott om 0,9 miljarder euro uppkommer i fonder som är utanför statens budgetekonomi. Överskottet i fondekonomi beror enbart på en tillväxt i statens pensionsfond, med vilken man förbereder sig att betala kommande pensioner för statligt anställda. Målet för statens pensionsfond är att fram till 2010 nå samma förberedelsenivå som privata pensionsinrättningar redan har.

Med nationalräkenskapbegrepp beräknas statsförvaltningen ha ett underskott på ½ % i förhållande till bruttonationalprodukten 2004. Regeringens mål är att nå upp till statsekonomisk balans i slutet av valperioden vilket förutsätter man håller sig stramt till de ramar som beslutats för statsekonomin samt till åtgärder som tryggar en gynnsam utveckling för sysselsättningsgraden.

Tablå 2. Balansen inom budgetekonomin och statsekonomin, milj. euro

¹⁾ Inklusive tilläggsbudgeten för 2003

²⁾ Budgetekonomins och fondernas inkomster och utgifter kan inte som sådana räknas samman på grund av inbördes överföringar.

Statsskulden

Ränteutgifterna för skulden inom statens budgetekonomi beräknas uppgå till 2,8 miljarder euro. Detta innebär en minskning på 0,6 miljarder euro jämfört med de uppskattade ränteutgifterna i den ordinarie budgeten för i år.

Statsskulden ökar 2003 både i eurobelopp och i förhållande till bruttonationalprodukten, eftersom slopandet av den s.k. repo-portföljen, som nu är onödig för skuldhanteringen, ökar tillfälligt den statsskuld som syns i statistiken. Den har ingen bestående betydelse för den verkliga skuldsituationen. Trots nettofinansieringsbehovet om 1,2 miljarder euro för 2004 sjunker statsskuldens förhållande till totalproduktionen enligt beräkningar från 44 procent i år till 43½ procent. Statsskuldens nominella värde uppskattas till 63,2 miljarder euro i slutet av 2003.

Figur 1. Statsskuldens utveckling