Statsbudgeten 2004

4.2 Skatteinkomst-
posterna

Beskattningsutfallet påverkas såväl av utvecklingen när det gäller de skattepliktiga inkomsterna och den övriga skattebasen som av ändringar i beskattningsgrunderna. Ändringarna i de skattepliktiga inkomsterna och i skattebasen beror på hur hela samhällsekonomin och dess delområden utvecklas. De framförda uppskattningarna av skattebasen har härletts från de uppskattningar och prognoser som ingår i den ekonomiska översikt som finns som bilaga till budgetpropositionen

Tablå 10. Vissa inkomst- och efterfrågeposter som inverkar på de skattepliktiga
inkomsterna och skattebasen

¹⁾ Förutsätter att de lättnader som föreslagits genomförs i beskattningen av alkoholhaltiga drycker.

Skatter på grund av inkomst och förmögenhet

Utfallet av inkomst- och förmögenhetsbeskattningen uppskattas till 12 400 miljoner euro 2004. Av denna summa betalar hushållen ca två tredjedelar och företagen ca en tredjedel i form av samfundsskatt.

De skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomsterna uppskattas öka med ca 4 %  2004. Av de skattepliktiga inkomsterna är andelen löneinkomster mer än 60 %. Utvecklingen inom lönerna och sysselsättningen är således av avgörande betydelse för skatteinkomsterna, i synnerhet på längre sikt. Löneinkomsterna beräknas öka med ca 3½—4 % år 2004. Pensionerna och andra sociala förmåner beräknas öka något mera än löneinkomsterna. Kapitalinkomsterna beräknas öka 2004 nästan lika mycket som 2003.

Beskattningsutfallet av förvärvs- och kapitalinkomster beräknas öka med 3,7 % jämfört med vad som har budgeterats för 2003. De föreslagna lindringarna av inkomstskatten sänker statens kassainflöde med ca 334 miljoner euro 2004.

Det beräknas att den samfundsskatt som debiteras minskat med 4,5 % år 2002 från året innan. År 2003 har exportföretagens resultatförväntningar varit osäkra på grund av läget i fråga om internationell efterfrågan och den stärkta euron. År 2004 kan företagens resultatutsikter förbättras något, och den samfundsskatt som debiteras beräknas stiga något från 2003 års nivå. Kassainflödet från samfundsbeskattningen beräknas 2004 vara ca 3 % högre än det som budgeterades för 2003, men nästan 5 % lägre än 2002 års kassainflöde. Kassainflödet för 2002 höjdes visserligen av ett visst företagsarrangemang som överförde en del av samfundsskatten för skatteåret 2001 så att den flyter in först 2002.

Övriga skatter baserade på inkomst och förmögenhet beräknas flyta in 2,9 % mindre än vad som har budgeterats för 2003. I källskatt på ränteinkomster beräknas flyta in 11 % mindre och i arvs- och gåvoskatt 2 % mera än vad som har budgeterats för i år.

De omsättningsbaserade skatterna

Avkastningen från de omsättningsbaserade skatterna beräknas inbringa sammanlagt 10 735 miljoner euro. Av denna summa står mervärdesskatten för 10 214 miljoner euro. År 2003 har det flutit in mera mervärdesskatt än beräknat. Mervärdesskatt för 2004 beräknas flyta in 4,1 % mera än i vad som budgeterats för i år. Värdet på hushållens konsumtion, som är väsentlig för utvecklingen av avkastningen från mervärdesskatten, beräknas öka ca 3½—4 % år 2004. Hushållens konsumtion utgör ca 60 % av mervärdesskattens skattebas. I skattebasen ingår dessutom poster för investeringar och användning av mellanprodukter vid offentlig och skattefri verksamhet samt privat verksamhet som inte eftersträvar vinst. År 2004 beräknas den totala mervärdesskattebasen öka med ca 3 %.

Ändringar i skatteinflödena av acciserna inverkar indirekt på avkastningen från mervärdesskatten, eftersom mervärdesskatt uppbärs på det accisbelagda priset. Mervärdesskatten som betalas för försäljning av cigaretter och alkoholdrycker väntas sjunka 2004 totalt med 100 miljoner euro jämfört med år 2003.

Av avkastningen på mervärdesskatten föreslås att 1 000 miljoner euro överförs till Folkpensionsanstalten. Överföringen är lika som det som budgeterats för år 2003.

Acciser

Acciser beräknas 2004 flyta in till ett sammanlagt värde av 4 524 miljoner euro, dvs. 7,5 % mindre än vad som har budgeterats för 2003. Den minskade avkastningen från acciser beror på att skattebaserna för den statistikförda konsumtionen av alkohol och tobak har vittrat sönder och på de föreslagna ändringarna i beskattningen av alkohol.

Ca två tredjedelar av accisavkastningen flyter in från energibeskattningen. Av energiskatterna flyter tre fjärdedelar in från trafiken (accis på motorbensin och dieselolja) och resten från bl.a. uppvärmning och energiproduktion. Prognosen för energiskatteintäkterna baserar sig på den prognos över förbrukningen av energiprodukter som gjorts upp i samarbete med handels- och industriministeriet samt producenter i branschen. Konsumtionen av motorbensin beräknas öka med 1,5 % år 2004 och konsumtionen av dieselolja med 2,5 %. Intäkterna från energibeskattningen beräknas 2004 vara totalt 2 990 miljoner euro, dvs. 3,1 % mera än vad som budgeterats för i år.

Övriga skatter och inkomster av skattenatur

Övriga skatter och inkomster av skattenatur beräknas 2004 flyta in till ett sammanlagt värde av 2 090 miljoner euro, vilket är nästan 13 % mera än vad som är budgeterat för år 2003.

Bland övriga skatter och inkomster av skattenatur hänför sig de mest inbringande skatterna till trafiken. Bilskatt har i år flutit in mera än tidigare beräknats. Bilskatt beräknas 2004 flyta in 1 020 miljoner euro dvs. 20 % mera än vad som budgeterats för i år. Fordonsskatt beräknas flyta in 285 miljoner euro 2004 på vilket den föreslagna höjningen på fordonsskatten inverkar.