Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
     1. Sammanfattning
   Siffertabell

Statsbudgeten 2004

4. Budgetpropositionens inkomstposterPDF-versio

År 2004 uppskattas de statliga inkomsterna utan låneupptagning till 35 881 miljoner euro, vilket är 1,6 % mera än i den ordinarie budgeten 2003. Av inkomsterna är ca 85 % skatter och inkomster av skattenatur. Skatteintäkter beräknas flyta in 1,1 % mera än i den ordinarie budgeten 2003. Inkomster av blandad natur beräknas flyta in 2,4 % mera och ränteinkomster och intäktsföring av vinst 14,4 % mera än i den ordinarie budgeten 2003.

Tablå 8. Inkomstposterna avdelningsvis åren 2002—20041)

    2002
bokslut milj.€
2003
ordinarie statsbudget milj.€
2004
budgetprop. milj.€
2003—2004
förändring
    milj.€ %







11.
Skatter och inkomster av skattenatur 30 158
30 116
30 448
332
1
12.
Inkomster av blandad natur 4 972
4 166
4 267
101
2
13.
Ränteinkomster och intäktsföring
av vinst
1 065
892
1 021
129
14
15.
Lån 158
582
1 425
843
145

Sammanlagt 36 353
35 756
37 161
1 405
4

1) Inkomstberäkningarna i tabellen har presenterats avdelningsvis i enlighet med tabelldelen nedan. I tabellen har siffrorna avrundats var för sig från den exakta värdet, varför uträkningarna inte stämmer till alla delar.

Jämfört med budgeten och tilläggsbudgeten för 2003 beräknas 2,0 % mera flyta in i inkomster (exklusive nettoupplåningen). Skatteinkomster beräknas flyta in 2,4 % mera än budgeterats för år 2003, inkomsterna av blandad natur beräknas öka med 1,5 % och ränteinkomsterna och intäktsföringarna av vinst beräknas minska med drygt 6 %.

4.1 Huvudlinjen i skatte- och avgiftspolitiken

I enlighet med regeringsprogrammmet lättar regeringen upp grunderna för beskattning av arbete med minst 1,12 miljarder euro under valperioden. Lättnaderna koncentreras till de närmaste åren. Möjligheterna till större skattelättnader beräknas på nytt i mitten av valperioden med beaktande av det ekonomiska läget, den offentliga ekonomins balans och möjligheten att genom skattelättnader påverka arbetsmarknadsavgörandena. Tyngdpunkten för skattelättnaderna är av sysselsättningsorsaker lagda på beskattningen av arbete och särskilt då små- och medelinkomsttagarnas förvärvsinkomster.

På grund av konjunkturrelaterade faktorer lindrades förvärvsinkomstbeskattningen utöver tidigare beslut redan under 2003 med 295 miljoner euro på årsbasis. Tillsammans med den nu föreslagna sänkningen utgör skattesänkningen på förvärvsinkomsterna 1 070 miljoner euro, 0,7 procent i proportion till bruttonationalinkomsten.

För omsättningsgränsen som gäller skattskyldighet vid mervärdesskatt föreslås glidande skattelindring för att främja de minsta företagens tillväxtmöjligheter. Reformen underlättar situationen för de företagare som arbetar i de minsta företagen dvs. främst de som arbetar närmast ensamma eller med familjemedlemmar.

Beskattningen av alkohol bör sänkas när EU utvidgas nästa år för att begränsa förlusten av skatteinkomster. De nya medlemsländernas skattesatser är betydligt lägre än Finlands nuvarande satser och passagerarnas importkvot måste slopas när övergångsperioden för Finlands EU-medlemskap går ut i slutet av 2003.

Efter den föreslagna sänkningen av skatten, i genomsnitt 33 procent, antas prisskillnaden jämfört med Estlands priser trots allt vara så stor, att det som importeras av passagerarna fördubblas. Försäljningspriset på alkohol i detaljhandeln sänks uppskattningsvis med en femtedel. Alla inbesparingar antas konsumenterna inte använda på billigare alkohol, utan de sänkta priserna stöder också annan konsumtion. Sänkningen av accisen på alkoholdrycker genomförs i början av mars 2004.

Lättnaderna när det gäller grunderna för beskattning stöder den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. För löntagare som förtjänar två tredjedelar av industrins medellön smalnar skattekilen med en procentenhet till ca 50 procent 2004. Av ändringen är det ca en tredjedel som beror på att accisen på alkohol sänks. Från mitten av 1990-talet har skattekilen smalnat med ca 5½ procentenheter. Ändringarna på nivån för medellönen för industriarbetstagare och högre förtjänster är av samma storleksordning, men kilarna är fortfarande 5—10 procentenheter större än för småinkomsttagare. Skattekilen mäter löntagarens inkomst- och konsumtionsskatter samt löntagarens och arbetsgivarens socialskyddsavgifter i proportion till arbetskraftskostnaderna. Löntagarnas köpkraft ökas av skattelättnaderna på förvärvsinkomster 2003 med ½ procent och 2004 med ungefär en dryg procent. Dessutom ökar den sänkta accisen på alkohol hushållens reella köpkraft på grund av lägre priser. Ändringarna i statens inkomstskatteskala lindrar inte bara beskattningen för löneinkomsttagare utan också till exempel för pensionärer som betalar statlig inkomstskatt. Pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen ökar automatiskt utan särskilt beslut när den fulla folkpensionen stiger.

Skatter som uppbärs på basis av inkomst och förmögenhet

Beskattningen av förvärvsinkomster föreslås sjunka med 775 miljoner euro på årsnivå. Dessutom föreslås att det i statens inkomstskattetabell görs en inflationsjustering på en procent, som sänker avkastningen från statens inkomstbeskattning med ca 70 miljoner euro. För att uppnå regeringens viktigaste mål att öka sysselsättningen föreslås att skattelättnaderna fokuseras på låg- och medelinkomsttagare. Alla marginalskatteprocentsatser i statens inkomstskattetabell sänks med en procentenhet. Maximibeloppen för avdraget för inkomstens förvärvande och förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen höjs. Förvärvsinkomstavdragets kumulativa procentsatser höjs och avgången blir brantare. Statens inkomstbeskattning lindras med ca 364 miljoner euro på årsnivå. De föreslagna ändringarna i skattebasen drar ned kommunernas skatteinkomster med 359 miljoner euro. Det föreslås att förlusten kompenseras till fullt belopp genom att man höjer statsandelarna. Folkpensionsanstalten förlorar i skatteavkastning på årsnivå 30 och församlingarna 22 miljoner euro. Församlingarnas förlust av skatteavkastningen lindras genom att man höjer församlingarnas utdelning av avkastningen på samfundsskatten med 0,1 procentenheter. Detta ökar avkastningen på samfundsskatten med ca 5 miljoner euro för församlingarnas del.

Tablå 9. Skattelösningens effekter på olika arbetsinkomsters beskattning inkomstnivåvis1):

 
Lindringen för årsinkomster på 12 000 euro är ca 1,7 procentenheter
Lindringen för årsinkomster på 21 000 euro är ca 1,5 procentenheter
Lindringen för årsinkomster på 58 000 euro är ca 1,1 procentenheter

1) Kalkylen är schematisk och beaktar inte faktorer som inverkar på enskilda personers beskattning.

Mervärdesskatt

I mervärdesbeskattningen föreslås ändringar för att främja de minsta företagens tillväxtmöjligheter. För omsättningsgränsen för skattskyldigheten föreslås en gradvis skattelindring enligt en glidande skala. Skattelättnaden föreslås minska med ökande omsättning och den slutliga redovisade skatten stiga småningom till fullt belopp mellan den skattefria omsättningens nedre och övre gränser (8 500 euro—25 000 euro). Effekten av skattelindringen överförs till 2005 vilket beror på att 2004 uppbärs skatten som brutto och de skattskyldiga får lindringen som återbäring 2005.

Den nedre gränsen för beskattning av fastighetsinnehavstjänster för eget bruk föreslås bli justerade i samma mån som höjningen av gårdskarlarnas inkomstnivå, så att bostadsbolagen har möjlighet att avlöna en heltidsanställd arbetstagare också i fortsättningen utan påslag för mervärdesskatt. I enlighet med detta föreslås att gränsen höjs från 30 500 euro till 35 000 euro. Utöver bostadsbolagen gäller ändringen också andra ägare och innehavare av fastigheter. Den undre gränsen för skatt på byggtjänster som utförts själv för eget bruk ändras på motsvarande sätt.

Den föreslagna höjningen av den nedre gränsen för beskattning av en tjänst som avser fastighetsinnehav och en byggtjänst för eget bruk som utförts själv minskar statens skatteinkomster uppskattningsvis med 3—4 miljoner euro i året från 2004.

Acciser

Lagen om accis på alkoholdrycker föreslås bli ändrad så att skattebasen för den statistikförda konsumtionen på alkohol bevaras så väl som möjligt i Finland när passagerarkvoterna slopas 1.1.2004 och Europeiska unionen utvidgas 1.5.2004.

Konsumtionen av alkohol kommer att öka när bestämmelserna om passagerarimport slopas och länder med låg alkoholbeskattning ansluter sig till Europeiska unionen. För att skattebasen för den statistikförda konsumtionen av alkohol skall bevaras så väl som möjligt föreslås det att accisen på alkohol sänks med i genomsnitt 33 procent. Som en följd av den föreslagna accisändringen förutspås det att detaljhandelspriset på alkoholdrycker sjunker med ca 22 procent under förutsättning att skattesänkningen överförs till fullt belopp på detaljpriserna. Avkastningen på accisen på alkoholdrycker beräknas minska som en följd av skattesänkningen och den ökade passagerarimporten med ca 300 miljoner euro 2004 jämfört med 2003 års inflöde.

Fordonsskatt

Fordonsskatten föreslås bli höjd med 10 euro både för gamla och nya fordon. Ändringen beräknas öka intäkterna från fordonsskatten med ca 27 miljoner euro år 2004.

4.2 Skatteinkomst-
posterna

Beskattningsutfallet påverkas såväl av utvecklingen när det gäller de skattepliktiga inkomsterna och den övriga skattebasen som av ändringar i beskattningsgrunderna. Ändringarna i de skattepliktiga inkomsterna och i skattebasen beror på hur hela samhällsekonomin och dess delområden utvecklas. De framförda uppskattningarna av skattebasen har härletts från de uppskattningar och prognoser som ingår i den ekonomiska översikt som finns som bilaga till budgetpropositionen

Tablå 10. Vissa inkomst- och efterfrågeposter som inverkar på de skattepliktiga
inkomsterna och skattebasen

  2001 2002 2003 2004
  förändr., % per år
         
Skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster 2,3 4
— Löneinkomster och andra inkomster 5,7 3 3
— Pensioner och andra sociala förmåner 4,3 5
— Kapitalinkomster -23,4 -2½ 5 5
Värdet av hushållens konsumtionsutgifter 5,2 4
Mervärdesskattebasen 3,3 4,4 5 3
Bensinförbrukning 2,1 3,4 0
Förbrukning av dieselolja 2,5 4,7 1
Elförbrukning 2,4 8,6 6 2
Konsumtion av accisbelagd alkohol 4,5 3 91)
Konsumentprisindex 2,6 1,6 1,2 0,71)

1) Förutsätter att de lättnader som föreslagits genomförs i beskattningen av alkoholhaltiga drycker.

Skatter på grund av inkomst och förmögenhet

Utfallet av inkomst- och förmögenhetsbeskattningen uppskattas till 12 400 miljoner euro 2004. Av denna summa betalar hushållen ca två tredjedelar och företagen ca en tredjedel i form av samfundsskatt.

De skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomsterna uppskattas öka med ca 4 %  2004. Av de skattepliktiga inkomsterna är andelen löneinkomster mer än 60 %. Utvecklingen inom lönerna och sysselsättningen är således av avgörande betydelse för skatteinkomsterna, i synnerhet på längre sikt. Löneinkomsterna beräknas öka med ca 3½—4 % år 2004. Pensionerna och andra sociala förmåner beräknas öka något mera än löneinkomsterna. Kapitalinkomsterna beräknas öka 2004 nästan lika mycket som 2003.

Beskattningsutfallet av förvärvs- och kapitalinkomster beräknas öka med 3,7 % jämfört med vad som har budgeterats för 2003. De föreslagna lindringarna av inkomstskatten sänker statens kassainflöde med ca 334 miljoner euro 2004.

Det beräknas att den samfundsskatt som debiteras minskat med 4,5 % år 2002 från året innan. År 2003 har exportföretagens resultatförväntningar varit osäkra på grund av läget i fråga om internationell efterfrågan och den stärkta euron. År 2004 kan företagens resultatutsikter förbättras något, och den samfundsskatt som debiteras beräknas stiga något från 2003 års nivå. Kassainflödet från samfundsbeskattningen beräknas 2004 vara ca 3 % högre än det som budgeterades för 2003, men nästan 5 % lägre än 2002 års kassainflöde. Kassainflödet för 2002 höjdes visserligen av ett visst företagsarrangemang som överförde en del av samfundsskatten för skatteåret 2001 så att den flyter in först 2002.

Övriga skatter baserade på inkomst och förmögenhet beräknas flyta in 2,9 % mindre än vad som har budgeterats för 2003. I källskatt på ränteinkomster beräknas flyta in 11 % mindre och i arvs- och gåvoskatt 2 % mera än vad som har budgeterats för i år.

  2002 2003 2004 2003—2004
  bokslut budgeterat budgetprop. förändr., %
         
Inkomst- och förmögenhetsskatt, milj. euro 12 519 11 982 12 400 3,5
— Skatter som uppbärs på basis av inkomst och förmögenhet 8 149 7 936 8 228 3,7
— Samfundsskatten 4 370 4 046 4 172 3,1
Övriga skatter baserade på inkomst och
förmögenhet
720 720 699 -2,9

De omsättningsbaserade skatterna

Avkastningen från de omsättningsbaserade skatterna beräknas inbringa sammanlagt 10 735 miljoner euro. Av denna summa står mervärdesskatten för 10 214 miljoner euro. År 2003 har det flutit in mera mervärdesskatt än beräknat. Mervärdesskatt för 2004 beräknas flyta in 4,1 % mera än i vad som budgeterats för i år. Värdet på hushållens konsumtion, som är väsentlig för utvecklingen av avkastningen från mervärdesskatten, beräknas öka ca 3½—4 % år 2004. Hushållens konsumtion utgör ca 60 % av mervärdesskattens skattebas. I skattebasen ingår dessutom poster för investeringar och användning av mellanprodukter vid offentlig och skattefri verksamhet samt privat verksamhet som inte eftersträvar vinst. År 2004 beräknas den totala mervärdesskattebasen öka med ca 3 %.

Ändringar i skatteinflödena av acciserna inverkar indirekt på avkastningen från mervärdesskatten, eftersom mervärdesskatt uppbärs på det accisbelagda priset. Mervärdesskatten som betalas för försäljning av cigaretter och alkoholdrycker väntas sjunka 2004 totalt med 100 miljoner euro jämfört med år 2003.

Av avkastningen på mervärdesskatten föreslås att 1 000 miljoner euro överförs till Folkpensionsanstalten. Överföringen är lika som det som budgeterats för år 2003.

  2002 2003 2004 2003—2004
  bokslut budgeterat budgetprop. förändr., %
         
Omsättningsbaserade skatter, milj. euro 10 232 10 283 10 735 4,4
— Mervärdesskatt 9 756 9 815 10 214 4,1

Acciser

Acciser beräknas 2004 flyta in till ett sammanlagt värde av 4 524 miljoner euro, dvs. 7,5 % mindre än vad som har budgeterats för 2003. Den minskade avkastningen från acciser beror på att skattebaserna för den statistikförda konsumtionen av alkohol och tobak har vittrat sönder och på de föreslagna ändringarna i beskattningen av alkohol.

Ca två tredjedelar av accisavkastningen flyter in från energibeskattningen. Av energiskatterna flyter tre fjärdedelar in från trafiken (accis på motorbensin och dieselolja) och resten från bl.a. uppvärmning och energiproduktion. Prognosen för energiskatteintäkterna baserar sig på den prognos över förbrukningen av energiprodukter som gjorts upp i samarbete med handels- och industriministeriet samt producenter i branschen. Konsumtionen av motorbensin beräknas öka med 1,5 % år 2004 och konsumtionen av dieselolja med 2,5 %. Intäkterna från energibeskattningen beräknas 2004 vara totalt 2 990 miljoner euro, dvs. 3,1 % mera än vad som budgeterats för i år.

  2002 2003 2004 2003—2004
  bokslut budgeterat budgetprop. förändr., %
         
Acciser, milj. euro 4 729 4 892 4 524 -7,5
— Accis på alkoholdrycker 1 338 1 355 1 050 -22,5
— Tobaksaccis 600 604 452 -25,2
— Energiskatt 2 756 2 900 2 990 3,1

Övriga skatter och inkomster av skattenatur

Övriga skatter och inkomster av skattenatur beräknas 2004 flyta in till ett sammanlagt värde av 2 090 miljoner euro, vilket är nästan 13 % mera än vad som är budgeterat för år 2003.

Bland övriga skatter och inkomster av skattenatur hänför sig de mest inbringande skatterna till trafiken. Bilskatt har i år flutit in mera än tidigare beräknats. Bilskatt beräknas 2004 flyta in 1 020 miljoner euro dvs. 20 % mera än vad som budgeterats för i år. Fordonsskatt beräknas flyta in 285 miljoner euro 2004 på vilket den föreslagna höjningen på fordonsskatten inverkar.

  2002 2003 2004 2003—2004
  bokslut budgeterat budgetprop. förändr., %
         
Övriga skatter och
inkomster av skatte-natur, milj. euro
1 958 1 851 2 090 12,9
— Bilskatt 1 023 850 1 020 20,0

4.3 Övriga inkomstposter

Statens inkomster av blandad natur beräknas uppgå till 4 267 miljoner euro, vilket är 1,5 % mer än vad som har budgeterats för år 2003. Som nettoinkomster från aktieförsäljning har som stabiliserat belopp antecknats 420 miljoner euro.

  2002 2003 2004 2003—2004
  bokslut budgeterat budgetprop. förändr., %
         
Inkomster av blandad natur (exklusive återgångar), milj. euro 4 972 4 205 4 267 1,5
— överföring från
statens pensionsfond
881 930 984 5,8
— inkomster från EU 966 1 166 1 189 2,0
— nettoinkomster från aktieförsäljning 1 300 420 420 0,0
— inkomster från stabiliseringen av finansmarknader 78 97 101 4,4
— Statens andel av tippningens och penninglotteriets vinstmedel 358 372 377 1,4
— Avkastning av Penningautomatföreningens verksamhet 377 401 406 1,3
— övriga 1 012 820 791 -4,1

Ränte- och dividendinkomsterna samt intäktsföringen av vinst beräknas till 1 021 miljoner euro, vilket är 6,3 % mindre än vad som har budgeterats för i år.

Statens ränteinkomster består av långfristiga lån som staten har beviljat samt av räntor på investeringar av kassareserver som överskrider det som behövs dagligen för löpande utgifter. Kassareserven har uppskattats till 4,5 miljarder euro och intäkterna till 2,6 %.

  2002 2003 2004 2003—2004
  bokslut budgeterat budgetprop. förändr., %
         
Ränteinkomster och
intäktsföring av vinst, milj. euro
1 065 1 090 1 021 -6,3
— ränteinkomster 210 312 239 -23,5
— dividendinkomster 675 609 600 -1,5
— intäktsföring av vinst från statliga affärsverk 81 86 82 -5,2
— andel av FB:s vinst 99 82 100 22,0