Statsbudgeten 2004
3.4 EU:s ekonomisk-
politiska linjer
Med linjerna för euroområdets gemensamma ekonomiska strategi har man försökt stärka förtroendet för ländernas ekonomiska politik och stabilitets- och tillväxtpakten. I bakgrunden finns den offentliga ekonomins problem, som vissa euroområdets länder har drivit in i på grund av ekonomiskpolitiska fel och lågkonjunktur. ECOFIN-rådet har konstaterat att den offentliga ekonomin uppvisar för stort underskott i Portugal, Tyskland och Frankrike, och har startat ett förfarande som gäller detta. Enligt detta skall Portugal vidta åtgärder genom vilka den offentliga ekonomins underskott dras ned under 3-procentsgränsen redan under detta år. För Tysklands och Frankrikes del skall motsvarande mål uppnås under 2004. Samtidigt skall man agera så att utvecklingen mot skuldsättning hålls under kontroll trots underskotten.
Av de gemensamma linjerna för att tillrättalägga situationen är det mest konkreta det mål som eurogruppen ställde upp i oktober 2002 i Luxemburg. Enligt det skall de länder som inte har uppnått målet för stabilitetspakten om att ha balans i den offentliga ekonomin "nära balans eller som överskott" sänka sitt strukturkorrigerade underskott med minst 0,5 procentenheter per år. Detta mål fastställdes i mars 2003 i samband med Europarådet samt i riktlinjerna för den ekonomiska politiken år 2003. Euroområdets återhämtning bygger framförallt på att stärka konsumenternas och företagens förtroende. Därför är det viktigt att hålla fast vid fastslagna linjer och förbindelser också för att stöda utvecklingen på kort sikt.
Betydelsen av målsättning på medellång och lång sikt har ytterligare stärkts i den ekonomiska politiken på EU-nivå. Detta gäller främst den offentliga ekonomin och kommissionen har understrukit betydelsen av skuldkriteriet i multilateral uppföljning. Kommissionen har konstaterat att den är klar för nya aktioner för de länders del som inte har uppnått referensvärdet 60 procent eller inte uppnår det tillräckligt snabbt.
EU-ländernas tillväxtmöjligheter med en åldrande befolkning
Europas ekonomiska problem och bristen på konkurrenskraft anknyter allt klarare till ekonomiska strukturer. Detta förstås i allt vidare kretsar och i flera centrala EU-länder Tyskland, Frankrike och Italien – har man startat betydelsefulla strukturella reformer främst på arbetsmarknaden och i pensionspolitiken. Man kan vänta sig att Europas tillväxtpotential och den offentliga ekonomins stabilitet stärks som ett resultat av de strukturella reformerna. Många medlemsstater möter de problem som anknyter till den åldrande befolkningen redan under de närmaste åren då behoven av reformer blir allt konkretare.
Under 2003 har de nya medlemsstater som ansluter sig på våren 2004 kommit med intensivare i koordinationen av den ekonomiska politiken på EU-nivå. Målen är desamma både för gamla och nya medlemsstater. I inkomstnivå och produktivitet är klyftan mellan de nya medlemsländerna och det nuvarande EU-området i varje fall ansenlig. Av denna orsak är det särskilt viktigt att dessa länders ekonomiska politik lägger tyngdpunkten på att trygga förutsättningarna för tillväxt. De nuvarande medlemsländernas erfarenheter visar att bara genom att förbinda sig till stabilitet i den offentliga ekonomin och prisnivån har man en tillräcklig botten för hållbar ekonomisk utveckling, så några lätta alternativ eller val finns det inte heller i dessa länder.