Statsbudgeten 2004

6. Statens resursförvaltning

De centrala funktionerna inom statens resursförvaltning är statens verksamhet som arbetsgivare samt utvecklande av förvaltningen.

6.1 Arbetsgivar- och
personalpolitiken

Statsrådets principbeslut den 30 augusti 2001 om statens personalpolitiska linje gav utvecklingsmål både för statens verksamhetsenheter och statens gemensamma arbetsgivar- och personalpolitik. Utifrån de mål som ställdes upp i principbeslutet uppgjordes för 2001—2003 en verksamhetsplan med stöd av vilken många utvecklingsprojekt har inletts. År 2004 har man för avsikt att göra en helhetsbedömning av hur de mål som ställdes upp i principbeslutet har förverkligats.

De åtgärder som vidtogs 2001 och 2002 i syfte att förbättra statens konkurrenskraft när det gäller lönerna fortsätter år 2003 och 2004. En reform av lönesystemen är en central åtgärd när det gäller att förbättra konkurrenskraften. Avtal om nya lönesystem har nu ingåtts i 28 ämbetsverk. 30 600 personer, dvs. en dryg fjärdedel av statens personal, omfattas av dessa avtal. Målet är att reformen i så stor utsträckning som möjligt skall vara genomförd inom statens ämbetsverk före utgången av år 2003 och vara omfattande genomförd före utgången av avtalsperioden. En del av reformen kan vid behov finansieras med separat finansiering via budgeten.

Resultatmålen för statens arbetsgivar- och personalpolitik och prioritetsområdena för verksamheten ingår i förklaringen i motiveringen till finansministeriets huvudtitel och finansministeriets kapitel.

Arbets- och tjänste-kollektivavtal

Statens tjänste- och arbetskollektivavtal för 2003—2004 har avfattats i enlighet med det inkomstpolitiska avtal som undertecknades den 2 december 2002. Avtalen är i kraft från den 1 februari 2003 till den 15 februari 2005. Justeringen av löneskalorna år 2003 och 2004 omfattar en allmän förhöjning och en särskild ändring av löneskalorna. I avtalet ingår från och med den 1 mars 2003 en allmän förhöjning på 28,39 euro per månad, dock minst 1,8 %, en förbundspott på 0,8 % samt en jämställdhetspott som fastställs utgående från den relativa andelen kvinnor och lågavlönade personer. År 2004 justeras lönerna från och med den 1 mars 2004 med en allmän förhöjning om 26,72 euro per månad, dock minst 1,7 %, och med en förbundspott på 0,5 %.

Det inkomstpolitiska avtalet omfattar ett indexvillkor vars uppfyllelse granskas i november-december 2003. Eventuella löneförhöjningar genomförs från och med den 1 mars 2004. I maj 2004 bedömer avtalsparterna hur avtalsmålen uppfyllts och granskar löntagarnas och de olika sektorernas eller avtalsbranschernas förtjänstutveckling. Härvid kan krävas att granskningen av den sektor- eller avtalsbranschvisa förtjänstutvecklingen överförs till en för ändamålet tillsatt skiljenämnd för avgörande.

Tablå 25. Jämförelsetal som beskriver personalen inom budgetekonomin åren 2001—2004

¹⁾ Åren 2003 och 2004 är huvudsakligen uppskattningar och de förändringar av antalet anställda som ingår i budgetpropositionen för 2004 har inte beaktats i dem.

²⁾ I uppskattningarna för år 2003 och 2004 har beaktats ökningar som föranleds av avtalsjusteringar och tillämpningen av avtalen.

De löneförhöjningar som det inkomstpolitiska avtalet föranledde år 2003 budgeterades i tilläggsbudgeten för år 2003. De utgiftsökningar som 2004 föranleds av avtalsjusteringar år 2003 och 2004 har budgeterats i denna budgetproposition. Med anledning av justeringarna av arbets- och tjänstekollektivavtalen har omkostnadsanslaget höjts med sammanlagt ca 225 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2003.

Statens personalutgifter

De statsanställdas inkomster beräknas öka med i genomsnitt 4,7 procent från 2002 till 2003, varav 2,8 procent beror på avtalsenliga förhöjningar och 1,9 procent på tillämpningen av avtalen och på reformen av statens lönestruktur. Inkomstökningen från 2003 till 2004 uppskattas till 4,5 procent. Av ökningen beror 2,4 procent på avtalsenliga förhöjningar och 2,1 procent på tillämpningen av avtalen och på reformen av statens lönestruktur.

I tablå 26 ingår ett sammandrag av det uppskattade antal årsverken 2003 och 2004 som anges i förklaringen till varje huvudtitel. Grunderna för beräkningen av antalet årsverken avviker något från det som presenteras i tablå 25. Särskilt personal som anställts med sysselsättningsmedel ingår inte i tablå 26.

Tablå 26. Antalet anställda vid ämbetsverk inom budgetekonomin enligt årsverken ¹⁾

¹⁾ Förutom personalen under huvudtitel 21 och 22 och vid affärsverk som avses i lagen om statens affärsverk samt personal som avlönats med sysselsättningsmedel.

²⁾ Inom utrikesministeriets förvaltningsområde beräknas dessutom de anställda som avlönas i stationeringslandet år 2003 och 2004 motsvara 920 årsverken samt de som avlönas för krishanteringsoperationer och fredsbevarande operationer motsvara 1 050 årsverken.

Nettobeloppet av antalet årsverken i statens budgetekonomi beräknas förbli nästan oförändrat 2004. Den mest betydande ökningen av antalet anställda sker inom universiteten samt inom räddningsväsendet till följd av den omorganisering som där genomförs. Antalet anställda inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde minskar då delar av Sjöfartsverket omvandlas till nya affärsverk.

6.2 Utveckling av
förvaltningen

Tillgången till och kvaliteten på den offentliga förvaltningen och tjänsterna samt produktiviteten och effektiviteten i fråga om dessa ökas. Dessutom fortsätter revideringen av statens centralförvaltning och arbetet med att förtydliga dess roll. Regeringen fortsätter att regionalisera enheter och funktioner inom statens centralförvaltning genom att utnyttja de möjligheter som uppstår i samband med reformen av centralförvaltningen och i samband med personalavgången. Verksamheten inom regionförvaltningen och den demokratiska styrningen av denna effektiveras. Vid utvecklandet av förvaltningen, ändring av regiongränserna och regionalisering av funktionerna tryggas servicen på finska och svenska. Övergången till elektronisk kommunikation inom den offentliga förvaltningens ämbetsverk och inrättningar påskyndas.

Central- och regional-förvaltningen

Samarbetet mellan ministerierna ökas och regeringens grepp i fråga om utstakningen av riktlinjer och samordning stärks. Ministerierna utvecklas så, att de fokuserar på beredningen av regeringens och riksdagens beslut, på strategisk ledning, på skötseln av EU-ärenden samt på internationellt samarbete. Uppgifter inom centralförvaltningen regionaliseras och delegeras till den befintliga region- och lokalförvaltningen. Koordineringen på regionnivå ökas. För att effektivera kärnverksamheten och lätta upp förvaltningsstrukturerna centraliseras skötseln av förvaltningens stödtjänster till enheter specialiserade på detta. För regionaliseringen av stödtjänster inleds nödvändiga pilotprojekt. De funktioner och enheter inom statens centralförvaltning som är nya eller som skall utvidgas eller förnyas placeras utgående från statsrådets principbeslut den 8 november 2001 i första hand utanför huvudstadsregionen. Utifrån detta utformas ett långsiktigt program i syfte att trygga den nuvarande personalens ställning samt anställandet av ny, kompetent personal i statlig tjänst. Då programmet utarbetats bör även statsekonomiska och övriga ekonomiska aspekter och möjligheter beaktas.

Verksamheten inom förvaltningsområdena

Under år 2004 etableras funktionerna för uppföljningen av regeringsprogrammet, regeringens strategidokument och funktionerna för programledning i anslutning till de politikprogram regeringen startat. Med utgångspunkt i ett strategiarbete inom ministeriet fortsätter utrikesförvaltningen utvecklandet av förvaltningsområdet bl.a. genom att ta i bruk ett sporrande lönesystem och modernisera utrikesrepresentationens ersättningssystem samt genom att minska antalet nivåer inom organisationshierarkin och strömlinjeforma förvaltningen. Inom justitieministeriets förvaltningsområde utvärderas myndighetsorganisationernas uppgifter, arbetsfördelningen, arbetssätten samt behovet av att utveckla strukturerna. Dessutom förbereder man förslag till en omorganisering av stödtjänsterna, fortsätter arbetet med att arrangera tingsrätternas domkretsar samt förbättrar kvaliteten på lagberedningsarbetet och lagstiftningen genom att man som ett samarbete mellan ministerierna effektiverar planeringen och koordineringen av lagberedningen. Försvarministeriets partnerskapsprogram, som syftar till utlokalisering av alla uppgifter som inte är centrala, fortsätter så att resurserna koncentreras på skötseln av uppgifter som är centrala för försvarsmakten. Jord- och skogsbruksministeriet inleder åtgärder som syftar till att tjänster i anslutning till den regionala och lokala kontrollen av livsmedlens säkerhet och kvalitet sammanförs i 40—65 regionala enheter tillsammans med den övriga miljöhälsovården. Enheterna för rederifunktioner och lotsning förflyttas från ingången av 2004 från Sjöfartsverket och omvandlas till affärsverk i enlighet med lagen om statliga affärsverk(1185/2002) medan Sjöfartsverket i egenskap av ämbetsverk koncentrerar sig på att upprätthålla och utveckla handelssjöfartens och den övriga sjötrafikens verksamhetsbetingelser. Behovet att utveckla förvaltningen av järnvägstrafiken samt utveckla organiseringen av Luftfartsverkets myndighetsuppgifter utreds. Distriktsindelningen inom arbetarskyddsdistrikten samt arbetsfördelningen och samarbetet mellan distrikten utvecklas. En revidering av den offentliga arbetskraftsservicens strukturer inleds.

Tillgången till tjänster och servicekvaliteten

Man fortsätter att göra satsningar på utvecklingen i fråga om informationssamhället. Lagstiftningen i fråga om informationssamhällets tjänster utvecklas och dataskyddet och integritetsskyddet vid kommunikation förbättras. Ämbetsverken och inrättningarna utarbetar en verkställighetsplan för de nättjänster som skall tas i bruk under regeringsperioden. Tillgängligheten i fråga om tjänsterna inom lokalförvaltningen samt servicekvaliteten säkerställs genom att man effektiverar ibruktagandet av samservice samt genom att man stärker kommunikations- och datateknikens roll. Särskilt produktionen och utbudet av välståndstjänster som baserar sig på datanät stöds genom att det ordnas allmänna platser där kunderna kan sköta sina ärenden via nätet. Åtgärder som syftar till att öka antalet nättjänster inom förvaltningen och öka möjligheten att sköta ärenden elektroniskt påskyndas i enlighet med regeringens politikprogram gällande informationssamhället.

Statsandelssystemet utvecklas i syfte att främja nya servicestrukturer och tjänster samt samarbete mellan kommunerna. Administreringen av TE-centralerna utvecklas i syfte att förbättra deras effekt på den regionala näringsverksamheten.

Konkurrenskraften och produktiviteten

Möjligheterna att utveckla produktiviteten i anslutning till styrningen och finansieringen av förvaltningen och den offentliga servicen samt till strukturerna och procedurerna inom dessa utreds som ett samarbete mellan finansministeriet och de olika förvaltningsområdena. Målet är att för varje förvaltningsområde bereda ett program för utvecklande av konkurrenskraften och produktiviteten. Programmen utarbetas så att förslagen i dem kan beaktas vid uppgörandet av budgetpropositionerna för 2005—2007.