Statsbudgeten 2004

2.2 Samhällsekonomins utveckling i Finland

I fjol höjde den utländska exportefterfrågan totalproduktionens tillväxt avsevärt. Den inhemska efterfrågan inverkade däremot mindre på den ekonomiska utvecklingen, för med undantag av den offentliga konsumtionen var ökningen av efterfrågan på slutprodukter långsammare och investeringarna till och med minskade, för första gången på åtta år.

Under årets första kvartal var den inhemska efterfrågan svag, och när den internationella ekonomin inte längre drog minskade totalproduktionen från det föregående kvartalet med drygt en procent. Uppgifterna från det andra kvartalet förutspår i varje fall en bättre konsumtionsefterfrågan, men exportefterfrågan har fortfarande varit svag, även om den internationella situationen har klarnat efter vintern.

Totalproduktionen uppskattas öka i år med drygt en procent, för vilket det i varje fall krävs klart snabbare tillväxt under det senare halvåret; företagens exportutsikter borde förbättras avsevärt parallellt med att de privata konsumtionsutgifterna ökar i rask takt. Förväntningar på stigande efterfrågan internationellt ökar också företagens investeringsbehov och om exportefterfrågan fortlöpande stärks, beräknas tillväxten i totalproduktion nå upp till 2,4 % nästa år.

Sysselsättningen

Efterfrågan på arbetskraft är i år något mindre än 2002, men kommer att vända i uppgång nästa år. Arbetsplatserna minskar inom primärproduktion och industrin och ökar inom tjänster. De sysselsattas andel av befolkningen i yrkesverksam ålder (15—64 år) sjunker i år till 67,5 procent och stiger till 67,6 procent 2004. Utbudet av arbetskraft stiger långsamt. Arbetslöshetsnivån är i år i genomsnitt 9,3 % och sjunker nästa år till 9,1 %. Arbetslösheten är i regel strukturell och de regionala skillnaderna i arbetslöshet är avsevärda.

Inflationen

Kostnadsverkningarna av de löneförhöjningar som följde det i december 2002 undertecknade inkomstpolitiska avtalet var från början av mars i år 2,9 %; från början av mars 2004 är kostnadsverkningarna därav 2,2 %. Eftersom löneglidningarna uppskattas förbli på ungefär den genomsnittliga nivån för de senaste åren, stiger löntagarnas förtjänstnivåindex i genomsnitt med 3,9 % och 2004 i genomsnitt med 3,4 %. Avtalsperioden utgår 15.2.2005.

Inflationstakten har under början av året varit långsammare än den genomsnittliga nivån i euroområdet. Av de inhemska faktorerna ökar lönekostnaderna mera än ifjol, bostadsprisernas stegring blir däremot långsammare. Världsmarknadspriserna på råolja, som sjönk drastiskt, vände under sommaren åter uppåt, men pristrycket, som beror på den internationella utvecklingen, förefaller att förbli litet på grund av den stärkta euron. Konsumentprisindexet stiger i år med i genomsnitt 1,2 %. Främst på grund av de sänkta priserna på alkoholdrycker dämpas inflationen uppskattningsvis till 0,7 procent 2004.

Bytesbalansen

Den instabila världsekonomin och den starka euron försvagade exportefterfrågan under det första halvåret. Även om efterfrågan mot slutet av året ökar något går exportvolymens tillväxt ned till 1½ procent i år. På grund av sjunkande exportpriser minskar värdet på exporten med 1½ %. Nästa år väntas exportvolymen stiga till fem procent samtidigt som den fördröjda prissänkningen också vänder exportvärdet uppåt.

Importvolymen ökar med nästan 2 % i år. På grund av högre oljepris försvagas importprisnivån bara litet och värdet på importen stiger med drygt en procent. Som en följd av den inhemska produktionens återhämtning försnabbas tillväxten i importvolym till fyra procent nästa år. Bytesbalansens överskott minskar i år något, men börjar nästa år igen öka.

Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling 2000—2004

Den privata konsumtionen

Tillväxten i privata konsumtionsutgifter dämpades i fjol och låg på 1½ procent. Konsumtionen översteg i varje fall tillväxten i hushållens disponibla inkomster, vilket sänkte graden av sparande. Utgifter som satsats på tjänster ökade bara litet, då däremot efterfrågan på kapitalvaror, bl.a. bilar, ökade i betydande grad mot slutet av året.

Konsumenternas tro på en positiv utveckling av den egna ekonomin ligger på samma nivå som i fjol, även om utsikterna för hela ekonomin är något svagare än i fjol. De skattebeslut som tagits under året har inverkat positivt särskilt på beslut att köpa bil, och konsumtionen av kapitalvaror uppskattas öka nästan tvåsiffrigt i år. Den övriga konsumtionen påverkas av tillväxten i köpkraft. Tillväxten ökas av den, jämfört med fjolåret, snabbare höjningen av förvärvsinkomster och den lindrade beskattningen samt den dämpade inflationen.

Den privata konsumtionen uppskattas öka i år lika mycket som tillväxten i disponibla realinkomster, 2½ %.

På grund av sparkvoten, som under de senaste åren sjunkit exceptionellt lågt, blir sannolikt konsumtionsökningen nästa år svagare än tillväxten i realinkomster, 2¾ %.

Investeringarna

Investeringarna minskar under året med 3 %, eftersom särskilt investeringarna i maskiner och utrustningar samt investeringarna i husbyggnadsproduktion blir små. Bostadsbyggnadsinvesteringarna ökar däremot tack vare efterfrågan på bostäder, som stärkts av den låga räntenivån, och tillväxten av jord- och vattenbyggnadsinvesteringar upprätthålls av stora väg- och banprojekt. Investeringarna 2004 kommer att bibehållas åtminstone lika stora som i år, för tillväxten i bostadsbyggnads- samt jord- och vattenbyggnadsinvesteringar fortsätter, maskin- och utrustningsinvesteringarna minskar bara litet och också investeringarna i husbyggnadsproduktion har passerat vågdalen.