Statsbudgeten 2003

Vetenskaps- och
teknologipolitiken

I förhållande till samhällsekonomins storlek är forsknings- och produktutvecklingsverksamheten i Finland på internationell toppnivå. 2001 användes närmare 5 miljarder euro, vilket motsvarar 3,6 procent av bruttonationalprodukten, för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Forskningsfinansieringen har ökat snabbt från och med mitten av 1990-talet och fortsätter att öka. Den elektrotekniska industrin och branschens eger forskningsfinansiering går i bräschen för tillväxten, men också den offentliga forskningsfinansieringen är ställd i relation till bruttonationalprodukten på hög internationell nivå. Det föreslås att forskningsfinansieringen som finansieras via statsbudgeten 2003 skall bibehållas på ungefär samma nivå som under tidigare år.

Samtidigt som forsknings- och utvecklingsverksamheten har ökat har utvärderingen av verksamhetens resultat kontinuerligt effektiverats. Nyligen inleddes en internationell utvärdering av innovationsmiljöer i Finland som blir färdig 2003. Internationella analyser av konkurrenskraften har under 2000-talet regelbundet placerat Finland i världstoppen. Också nationella undersökningar har konstaterats att satsningarna har gett resultat: den ekonomiska tillväxten efter recessionen baseras till centrala delar på det framgångsrika utnyttjandet av ny teknik. Utmaningar har bl.a. varit frågor i anslutning till den koncentrerade basen för högteknologin, immateriella rättigheter samt den skärpta internationella konkurrensen om företagens FoU-verksamheter.

Vetenskaps- och teknologipolitikens och den offentliga forskningsfinansieringens uppgift är att dra försorg om grundförutsättningarna för den sociala och ekonomiska utvecklingen. Dessa är det mänskliga kapitalet som utökas med hjälp av en hög utbildningsnivå, högklassiga materiella och sociala infrastrukturer samt ombesörjandet av tillväxtmöjligheterna för ny företagsverksamhet bl.a. genom att stärka kompetensen i affärsverksamhet.

En god utbildningsnivå skapar en grund för annan utveckling i hela landet och också för en kontinuerlig utveckling av innovationsverksamheten i regionerna. Till forsknings- och utvecklingsverksamhetens snabba tillväxt i Finland har som ett särskilt drag anslutit sig en förbättring av forskningspersonalens utbildningsnivå. Den positiva utvecklingen förväntas fortsätta, eftersom intresset för forskarbanan är stort internationellt sett. Utvecklingen stöds av offentliga åtgärder bl.a. genom skapande av spetsforskningsenheter och forskarskolor. Kommande utvecklingsåtgärder stöder den i ordningsföljd tredje analysen av vetenskapens situation och nivå i Finland som kommer att vara färdig hösten 2003.

Ett målmedvetet stärkande av det internationella samarbetet inom vetenskap och teknologi är ett viktigt område för vetenskaps- och teknologipolitiken. Inom ramen för Europeiska unionen erbjuds betydande möjligheter till detta i och med det sjätte ramprogrammet för forskningen som inleds 2003 och som innehåller nya samarbetsformer. I samma riktning verkar det europeiska forsknings- och innovationsområde som håller på att utformas och som kommer att ha mer omfattande effekter än ramprogrammet. Konkurrensen inom forskningsområdet är global, varför samarbetet med vetenskaps- och teknologicentrum utanför EU skall stärkas på motsvarande sätt.

I en internationell jämförelse profilerar sig Finland som ett land där samarbetet mellan forskning och näringsliv fungerar väl. En viktig omständighet har varit att den offentliga och privata forskningsfinansieringen har ökat samtidigt och att de har verkat stärkande på varandra. En fortsatt effektivering av samarbetet är av central betydelse både med tanke på den inhemska forskningen och innovationerna inklusive positiva sysselsättningsverkningar.

Tablå 15. Utvecklingen av de centrala utgifterna för forskning och utvecklingsarbete, milj. euro