Statsbudgeten 2003

Budgetpropositionens verkningar på kommunernas ekonomi

Budgetpropositionen påverkar kommunalekonomin via ändringar i statsandelarna, statsunderstöden och beskattningsgrunderna. Genom statens åtgärder stärks kommunalekonomin 2003 med ett nettobelopp på 126 miljoner euro.

Slopandet av återkravet av mervärdesskatteåterbäringarna från och med början av 2002 inverkar till sitt fulla belopp år 2003, vilket minskar kommunernas utgifter med uppskattningsvis 147 miljoner euro och kommunernas andel av samfundsskatten med 136 miljoner euro jämfört med 2002. Dessutom minskar det höjda förvärvsinkomstavdraget och avdraget för inkomstens förvärvande i kommunalbeskattningen kommunernas skatteinkomster med uppskattningsvis 85 miljoner euro 2003. Beskattningen behandlas närmare i avsnitt 4.1.

Statsandelar

För kommunernas statsandelar föreslås 2003 sammanlagt 5 041 miljoner euro, vilket är 325 miljoner euro mera än 2002. Statsandelarna justeras med stöd av statsandelslagstiftningen med hälften av den beräknade fulla ändringen i kostnadsnivån d.v.s. med 1,4 %. Genom justeringen ökar statsandelarna med 89 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel är 78 miljoner euro.

Tablå 12. Kommunernas statsbidrag i statsbudgeten, driftsekonomi, milj. euro

	2001	2002	2003

Kalkylerade statsandelar jämte utjämningsposter inom statsandelssystemet
IM	175	166	165
UVM, inkl. tippningsvinstmedel,	1 830	2 020	2 123
därav finansiering på basis av priset per enhet till samkommunerna	823	909	956
SHM	2 352	2 530	2 753
Kalkylerade statsandelar sammanlagt	4 357	4 716	5 041

Övriga statsbidrag
IM, finansieringsunderstöd enligt prövning	57	54	47
IM, understöd för kommunsammanslagningar	8	6	8
UVM, understöd enligt prövning	55	50	51
UVM, yrkesinriktad tilläggsutbildning	79	96	102
UVM, kulturverksamhet, idrottsväsende och ungdomsarbete	28	28	28
SHM, forskning enligt lagen om specialiserad sjukvård	57	57	49
SHM, läkar- och tandläkarutbildning	74	74	82
SHM, barnskydd	28	31	37
SHM, barn- och ungdomspsykiatri	8	3	0
SHM, narkomanvård	0	8	8
SHM, barn och unga som riskerar att bli utslagna	0	0	5
SHM, utvecklingsprojekt	0	0	16
SHM, kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området	0	3	3
AM, sysselsättningsstöd till kommuner	95	90	78
AM, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte	0	19	4
AM, ersättning för kostnader för flyktingar	45	47	43
Övriga	3	3	3
Övriga	537	569	564
Statsbidrag sammanlagt	4 894	5 285	5 605

I syfte att främja välfärdstjänsterna höjs statsandelarna till social- och hälsovården förutom med de 74 miljoner euro som anslogs 2002 med 98 miljoner euro 2003. För genomförandet av det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet utökas social- och hälsovårdens statsandelar med 57 miljoner euro och 8 miljoner euro anvisas för utvecklingsprojekt.

Kommunernas utgifter och statsandelar ökar på grund av verkningarna av utvidgningen av tandvården till fullt belopp samt ökningen av tjänster för barn och unga som riskerar att bli utslagna.

För kommunernas finansieringsunderstöd enligt prövning föreslås 47 miljoner euro vilket är 7 miljoner euro mindre än 2002. Kommunsammanslagningar främjas både genom understöd för sammanslagningar och investeringsstöd, sammanlagt 8 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 2 miljoner i jämförelse med 2002.

Tablå 13. Verkningarna på kommunalekonomin av statens åtgärder i statsbudgeten,
milj. euro, förändringar från 2002 till 2003

		utgifter	inkomster

1. Ändringar i verksamheten och budgetbeslut
— ändring i skatteinkomstutjämningarna			+48
— understöd enligt prövning			-7
— understöd av kommunsammanslagningar och investeringsstöd			+2
— överföring av nödcentralerna till staten		-3	-3
Höjning av SHM:s statsandelar +1,5 %-enh. (25,36→26,87 %):
— främjande av välfärdstjänster (riksdagsgrupperna) +0,92 %-enh.			+98
— det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet +0,54 %-enh.			+57
— momskvittningen i anläggningsprojekt och utvecklingsprojekten i de ekonomiska regionerna slopas +0,05 %-enh.			+5
— det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet, utvecklingsprojekt		+8	+8
— det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet, särskild finansiering		-25	-25
— barnpsykiatri, särskild finansiering			-3
— tandvård för vuxna		+14	+4
— samordning av utkomststöd och förvärvsinkomster		+4	+1
— utvidgning av rätten till dagvård, förlängd läroplikt		+4	+1
— social kreditgivning		+2	+1
— tjänster för barn och unga som riskerar att bli utslagna		+5	+5
— anläggningsprojekt, UVM			-1
— anläggnings- och utvecklingsprojekt, SHM			-1
— slutrater, UVM			-35
— sysselsättningsstöd till kommunerna		-12	-12
Sammanlagt		-3	+143

2. Indexhöjningar 1,4 % (hälften av stegringen på 2,7 % av kostnadsnivån till fullt belopp 2003 = 1,3 % och 2000 års korrigering 2000 0,1 % halverad= 0,05 %)
UVM, varav	47
— kommunerna 77 %	36
— privata 23 %	11
SHM	40
IM	2
Sammanlagt,	89
varav kommunerna	78		+78

3. Ändringar i beskattningen och socialskyddsavgifterna
— återkravet av momsen slopas helt (2002 2 mån)		-147
— Ändringar i utdelningen av samfundsskatten -3,47 %-enh. (23,22→19,75) på årsbasis tot. -187 milj. euro, 2003 -160 milj. euro:
momskvittning -2,95 %-enh. (12,03 %→14,98 %-enh.)			-136
ändring av finansieringsförhållandena +0,63 %-enh. (-1,13→-0,5 %-enh.)			+29
ändring av skatteinkomstutjämningen -1,15 %-enh. (-0,87→2,02 %-enh.)			-53
— Lindringar i förvärvsinkomstavdraget, på årsbasis sammanlagt 102 milj. euro, 2003 10/12 n. -85 milj. euro:
justering av statens inkomstskatteskala med 1 %-enh., på årsbasis 1 milj. euro			-85
sänkning av marginalskatteprocenterna med 0,3 %-enh., på årsbasis -1 milj. euro
höjning av förvärvsinkomstavdraget, på årsbasis -63 milj. euro
höjning av maximalbeloppet av avdraget för inkomstens förvärvande,på årsbasis -35 milj. euro
Sammanlagt		-147	-245
Verkningarna av statens åtgärder sammanlagt				Netto- effekt
— utan indexhöjningar		-150	-102	+48
— indexhöjningarna inkluderade		-150	-24	+126

År 2001 var kommunernas och samkommunernas årsbidrag 1,9 miljarder euro och det förbättrades med 239 miljarder jämfört med året innan. Årsbidraget överskred avskrivningarna av anläggningstillgångarna. Mest förbättrades årsbidraget för kommuner med 2000—6000 invånare. Nettoinvesteringarna ökade klart i jämförelse med året innan vilket bl.a. berodde på minskade försäljningsvinster. Årsbidraget räckte inte till för att finansiera nettoinvesteringarna.

År 2002 sjunker kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag jämfört med året innan. Även om ökningen i skatteinkomsterna klart avtar kompenseras det gap som därvid uppstår av den tydliga ökningen i statsandelarna. Statsandelarna för kommunernas driftsekonomi ökar år 2002 med 8 %. Kommunernas omkostnader ökar snabbt, vilket sänker verksamhetsbidraget. Kostnadsökningen beror främst på att lönesumman ökar. Investeringarna beräknas bibehållas nära fjolårets toppnivå.

Kommunernas skatteinkomster beräknas år 2003 ytterligare minska. Kommunernas ekonomi stärks ändå på grund av den snabba ökningen av statsandelarna. Kommunernas omkostnader beräknas öka i långsammare takt än året innan. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag beräknas sjunka och räkenskapsårets resultat väntas bli sämre. Kommunernas investeringsnivå fortsätter att vara hög och kommunernas finansieringsbalans försvagas.

Tablå 14. Kommunalekonomins utveckling 2001—2003 enligt kommunernas
bokföring, milj. euro¹⁾

		2001	2002	2003

1.	Verksamhetsbidrag	-15 002	-15 841	-16 426
2.	Skatteintäkter	14 084	13 590	13 160
3.	Statsandelar inom driftsekonomin	3 668	3 962	4 241
4.	Övriga finansieringsposter, netto	-815	70	0
5.	Årsbidrag	1 935	1 781	976
6.	Extraordinära poster, netto	202	170	0
7.	Investeringar, netto	2 348	2 100	2 000
8.	Överskott (=5.+6.-7.)	-211	-149	-1 024
9.	Avskrivningar av anläggningstillgångar	1 450	1 500	1 550
10.	Årsbidrag - avskrivningar	485	281	-574
11.	Lånestock	4 350	4 455	5 170
12.	Kassa	3 080	3 035	2 728
13.	Nettoskuld (=11.-12.)	1 270	1 420	2 442

¹⁾ Här granskas kommunalekonomins utveckling med de begrepp som används i kommunernas bokföring. I avsnitt 3.2 granskas kommunalekonomin med de begrepp som används i nationalräkenskaperna.