Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 Regeringens proposition till Riksdagen om statbudgeten för 2003
   Allmän motivering
     Sammanfattning
     De ekonomiska utsikterna 2002-2003
     Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål
     Budgetpropositionens inkomstposter
     Anslagen i budgetpropositionen
       Anslagen enligt förvaltningsområde
          Fullmakter
       Budgetpropositionens verkningar på kommunernas ekonomi
       Regional- och strukturpolitiken
          Vetenskaps- och teknologipolitiken
     Statens resursförvaltning
     Statens ägarpolitik och affärsverksamhet
     Fonder utanför statsbudgeten
   Siffertabell
   Detaljmotivering
   Inkomstposter
   Anslag

Statsbudgeten 2003

Anslagen i budgetpropositionenPDF-versio

Det föreslås att budgetanslagens totala belopp skall uppgå till 35,7 miljarder euro, varav 3,6 miljarder euro föreslås bli använda till ränteutgifter. Utgifterna för förvaltningsområdena föreslås uppgå till 32,2 miljarder euro, vilket är 3,4 % mer än i den ordinarie budgeten för 2002.

Tablå 7. Anslagen enligt huvudtitlar åren 2001—20031)



Kod


Huvudtitel
År 2001
bokslut
milj. €
År 2002
ordinarie
statsbudget
milj. €2)
År 2003
budgetprop.
milj. €

Ändring 2002—2003
milj. €%







21.
Republikens President
5
6
7
1
16
22.
Riksdagen
77
88
118
29
33
23.
Statsrådet
39
37
39
2
7
24.
Utrikesministeriets förvaltningsområde
663
712
722
11
2
25.
Justitieministeriets förvaltningsområde
543
564
629
65
12
26.
Inrikesministeriets förvaltningsområde
1 284
1 313
1 384
70
5
27.
Försvarsministeriets förvaltningsområde
1 653
1 715
1 945
229
13
28.
Finansministeriets förvaltningsområde
5 194
5 689
5 058
- 631
- 11
29.
Undervisningsministeriets
förvaltningsområde
5 152
5 478
5 810
331
6
30.
Jord- och skogsbruksministeriets
förvaltningsområde
2 395
2 466
2 565
99
4
31.
Kommunikationsministeriets
förvaltningsområde
1 763
1 318
1 638
320
24
32.
Handels- och industriministeriets
förvaltningsområde
918
875
976
100
11
33.
Social- och hälsovårdsministeriets
förvaltningsområde
7 606
8 147
8 471
324
4
34.
Arbetsministeriets förvaltningsområde
1 779
2 083
2 160
76
4
35.
Miljöministeriets förvaltningsområde
601
622
639
17
3
36.
Räntor på statsskulden
4 092
3 767
3 562
- 205
- 5
37.
Minskning av statsskulden
2 308
444

- 444
- 100

Sammanlagt
36 072
35 326
35 722
396
1

1) Tablån upptar utgifterna enligt huvudtitlar i enlighet med nedanstående sifferstatsdel. I tablån är varje siffra avrundad särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

2) Då sifforna jämförs med förslaget för 2003 måste det beaktas att mervärdesskatteutgifterna har överförts från finansministeriets huvudtitel till de övriga förvaltningsområdena. mervärdesskatteutgifterna under de olika huvudtitlarna framgår av tåbla 8.

Budgetpropositionen innehåller vissa förslag som skall begränsa utgiftsökningen. Till dessa hör bl.a. inbesparing av omkostnader på 10 % i fråga om resekostnader för alla förvaltningsområden, höjning av sjukförsäkringens självriskandelar och begränsning av ökningen av läkemedelsersättningar, uppskov med betalningar av försvarsutgifter, samt höjning av ban- och lotsningsavgifterna.

Anslagen enligt
förvaltningsområde

Den mervärdesskatt som ingår i statsförvaltningens köp av varor och tjänster har budgeterats som ett nytt anslag för respektive förvaltningsområde. Tidigare budgeterades mervärdesskattens andel i sin helhet under finansministeriets huvudtitel. Huvudtitlarnas anslag för mervärdesskatteutgifter har sammanfattats i tablå 8.

De ändringar som föreslås i funktionerna, uppgifterna och organisationen inom förvaltningsområdena har sammanfattats i avsnitt 6.2. Behandlingen av budgetpropositionens verkningar på kommunernas ekonomi har koncentrerats till avsnitt 5.3, anslagen för den regionala utvecklingen och strukturfonderna till avsnitt 5.4 och vetenskaps- och teknologipolitiken till avsnitt 5.5.

Utrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 24)

För utrikesministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 722 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 11 miljoner euro jämfört med budgeten för 2002. Av ökningen beror 7 miljoner euro på överföringen av mervärdesskatteutgifter från finansministeriets huvudtitel. Av anslagen under utrikesministeriets huvudtitel utgör andelen för utrikesförvaltningen 23 %, andelen för internationellt utvecklingssamarbete 52 %, andelen för närområdessamarbetet 4 % och andelen för övriga utgifter 21 %.

Med utrikesförvaltningens omkostnadsanslag realiserar utrikesministeriet riktlinjerna i sin utredning till riksdagens utrikesutskott år 2001 om Finlands utrikesförvaltnings uppgifter och resurser. Som en viktig del av sin nya verksamhetsstrategi utvecklar utrikesförvaltningen år 2003 en resultatstyrning, som innefattar prioritering av uppgifter, utveckling av ledningssystemen och organisationen samt metoder för att utvärdera verksamhetens resultat. För utrikesministeriets omkostnader föreslås ett anslag om 151 miljoner euro.

Utvecklingssamarbete

För utvecklingssamarbete föreslås ett anslag om 507 miljoner euro, av vilket 413 miljoner euro har budgeterats under utrikesförvaltningens huvudtitel. I anslaget för utvecklingssamarbete föreslås ett tillägg på 28 miljoner euro. Den föreslagna nivån på anslaget för utvecklingssamarbete motsvarar 0,348 % av den uppskattade bruttonationalinkomsten för 2003. Utöver anslaget för budgetåret anvisas i budgetpropositionen dessutom för utvecklingssamarbete fullmakter att ingå förbindelser så att utgifterna för dem infaller åren efter 2003. Det föreslås att fullmakter beviljas till ett värde av 314 miljoner euro.

Närområdena

Det föreslås att 30 miljoner euro beviljas för närområdessamarbetet, dvs. 5 miljoner euro mindre än 2002. Närområdessamarbetet betraktas som en verksamhet under en övergångsperiod vilket upphör i sinom tid. Samarbetet med de baltiska länderna fortsätter i sin nuvarande form, men minskar successivt tills länderna blir medlemmar i EU. När det gäller Ryssland bör Finland bereda sig på ett fortsatt ekonomiskt understöd av samarbetet i många år framöver.

Fredsbevarande verksamhet

Ett anslag om sammanlagt 95 miljoner euro har anvisats för fredsbevarande verksamhet, vilket är 15 miljoner euro mera än år 2002. Utrikesministeriets förvaltningsområdes andel för underhåll av de fredsbevarande styrkorna är 51 miljoner euro. För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås 44 miljoner euro för de utgifter för materiel och förvaltning som den fredsbevarande verksamheten medför. Anslagen för den fredsbevarande verksamheten har dimensionerats i enlighet med den numerär och de krav gällande de fredsbevarande styrkorna som förutsätts när det gäller Finlands medverkan i fredsbevarande operationer 2003. I operationerna beräknas delta ca 950—1000 soldater.

Justitieministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 25)

För justitieministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om 629 miljoner euro, vilket är 65 miljoner euro mera än i budgeten för 2002.

Av tillägget beror 41 miljoner euro på överföringen av mervärdesskatteutgifter från finansministeriets huvudtitel. Av anslagen är 82 miljoner euro avsett för ministeriet och de myndigheter som verkar i samband med det, 206 miljoner euro för domstolarna, 53 miljoner euro för rättshjälpsverksamheten, 77 miljoner euro för utsökning, 169 miljoner euro för verkställande av straff, 29 miljoner euro för åklagarväsendet och 14 miljoner euro för val.

Rättssäkerhet

Inom domstolsväsendet strävar man efter att göra rättegångarna smidigare och snabbare genom att utveckla domstolsförfarandet, domstolsorganisationen och domstolarnas verksamhetsramar. Riksdagen har godkänt en proposition med förslag till revidering av vissa bestämmelser om tvistemål för att förfarandet skall underlättas. En regeringsproposition vars mål är att förkorta behandlingstiderna för tvistemål i hovrätterna samt att förnya systemet för ändringssökande hos hovrätten i en tingsrätts avgörande är under behandling hos riksdagen. Man har också för avsikt att ge propositioner om förnyande av vissa bestämmelser i rättegångsförfarande i fråga om brottmål och om offentlighet vid rättegång. En utveckling av systemet för sökande av ändring i sin helhet är också under arbete. Man strävar även efter att förkorta behandlingstiden vid förvaltningsdomstolarna genom att utveckla arbetsmetoderna.

Omorganiseringen av tingsrätternas domkretsar fortsätter. Dessutom utreds möjligheterna att göra ändringar i gränserna för hovrätternas domkretsar så att antalet ärenden fördelas mera jämnt mellan hovrätterna. Antalet ärenden har ökat speciellt vid domstolarna i Södra Finlands tillväxtcentra. År 2003 färdigställs en kommittéutredning om utvecklingslinjer för domstolsväsendet på längre sikt.

Möjligheten att få rättshjälp utökades i juni 2002 att gälla även medelinkomsttagare och rättshjälpsbyråernas uppgifter ökade. Med anledning av förändringarna föreslås att anslaget för rättshjälp utökas med ca 1,7 miljoner euro såsom även innevarande år. Förverkligandet av målen med den nya rättshjälpslagen uppföljs genom utredningar bl.a. om tillgången på och riktningen av rättshjälpstjänster samt tillräckligheten av rättshjälpsbyråernas resurser.

Överskuldsatta personers situation och utsökning

I syfte att minska de problem som hänför sig till personer som drabbats av långvariga skuldproblem har man sänkt dröjsmålsräntor och håller på att utarbeta en reform som begränsar hur lång tid en utsökning får ta. Staten har tillsammans med banker och indrivningsbyråer undertecknat ett program för att främja frivillig skuldförlikning och en proposition har överlåtits till riksdagen för att främja möjligheten till skuldsanering för privatpersoner. Domstolsbehandlingen av skuldsaneringar och skuldförlikningar effektiveras och rådgivnings- och utredningsverksamheten utökas.

Exekutionsverkets resurser riktas fortfarande till specialindrivning och till att spåra nytta av brott. Reformen av utsökningslagen är avsedd att träda i kraft i mars 2003. Målet är att utveckla utsökningsförfarandet så att det blir modernare och mera ändamålsenligt. I samband med detta förnyas datasystemet för utsökningen så att tillgången på information inom utsökningen förbättras och borgenärerna får möjlighet att uträtta ärenden elektroniskt.

Bekämpning av brottsligheten

För att minska brottsligheten och de skador som uppkommer till följd av brottsligheten skall brottsförebyggandet utvecklas, i synnerhet samarbetet mellan myndigheter på lokalnivå samt annat samarbete. Dessutom koncentrerar man sig fortfarande på att motverka återfallsbrottslighet när det gäller unga personer och att snabbt verkställa brottsansvaret samt på att minska narkotikabrottslighet, ekonomisk brottslighet och våldsbrottslighet och att göra påföljdssystemets effektivare. Inom fångvården fortsätter man utvecklingen av anstaltsbeståndet enligt en långsiktig utvecklingsplan.

Inrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 26)

För inrikesministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 1 384 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 70 miljoner euro jämfört med budgeten för 2002. Av ökningen beror 63 miljoner euro på överföringen av mervärdesskatteutgifter från finansministeriets huvudtitel.

Utlänningsförvaltningen

Man strävar till att slutföra reformen av medborgarskapslagstiftningen. Revideringen av utlänningslagen fortsätter. Lagstiftningen och förfaringssätten utvecklas med särskilt beaktande av det intensifierade samarbetet inom Europeiska unionen när det gäller invandrar- och asylfrågor.

Polisväsendet

Polisväsendets uppgift är att förverkliga de mål som regeringen har ställt upp för Finlands inre säkerhet. Tyngdpunkten i verksamheten är att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, garantera alarmberedskap, bekämpa organiserad brottslighet samt minska ekonomisk brottslighet i samarbete med andra myndigheter. Polisförvaltningen revideras bl.a. genom att den lokala polisens organisation utvecklas. Den intensifierade bekämpningen av den ökande narkotikabrottsligheten fortsätter. För att dessa uppgifter skall kunna genomföras föreslås för polisväsendets omkostnader ett anslag om 516 miljoner euro, dvs. 15 miljoner euro mera än år 2002.

Räddningsväsendet

Tyngdpunkten inom räddningsväsendet ligger i att främja säkerhetskulturen, reformera räddningsväsendets organisation genom att grunda regionala räddningsområden, utveckla befolkningsskyddet på basis av den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen, bygga nödcentraler samt utveckla utbildningssystemet så att det motsvarar verksamhetsområdets nya struktur.

Gränsbevakningen

Gränsövervakningen vid Finlands östgräns hålls på nuvanrande nivå och smidigheten i den allt livligare gränsövergångstrafiken säkras.

Kommunerna

Av anslaget under huvudtiteln utgör andelen för understöd till kommuner och utveckling av regionerna ca 30 %. För kommunernas allmänna stadsandel föreslås ett belopp på 167,8 miljoner euro. I förslaget ingår en justering av kostnadsnivån på 1,4 % vilket motsvarar hälften av den uppskattade förändringen i kostnadsnivån. På dimensioneringen av anslaget inverkar dessutom den utjämning som görs på basis av ändringen i kommunernas skatteintäkter och de anslagsöverföringar som görs med anledning av att nödcentralerna överförs till staten.

Till understöd för sammangående kommuner föreslås 8,4 miljoner euro vilket innebär en ökning på 2 miljoner euro jämfört med år 2002. Som en följd av ökningen av anslaget och den möjlighet för sammangående kommuner att få stöd för investerings- och utvecklingsprojekt som hänför sig till ökningen har kommunernas intresse att gå samman ökat. Kommunernas ekonomi och anslagen för regional utveckling behandlas närmare i avsnitten 5.3 och 5.4.

Försvarsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 27)

För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 1 945 miljoner euro, vilket är 229 miljoner euro mera än i budgeten för 2002. Av tillägget beror 165 miljoner euro på mervärdesskatteutgifter, varav 149 miljoner euro är en överföring från finansministeriets huvudtitel.

Försvarsmakten utvecklas i enlighet med den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse som godkändes av riksdagen år 2001.

Försvarsmaktens omkostnader

För försvarsmaktens omkostnader föreslås anslag om sammanlagt 1 203 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 72 miljoner euro. Ökningen beror i huvudsak på försvarsförvaltningens fastighetsreform. Tyngdpunkten för försvarsmaktens utbildning förläggs till att upprätthålla och utveckla förmågan att förebygga och avvärja strategiska anfall. Försvarsmaktens personalstruktur utvecklas så att den skall motsvara personalbehovet i kristid och i fredstid. Antalet reservister som utbildas utökas till 35 000 per år, vilket motsvarar den i redogörelsen förutsatta miniminivån.

Anskaffning av försvarsmateriel

För anskaffning av försvarsmateriel föreslås anslag om 519 miljoner euro, varav 455 miljoner euro föranleds av betalningar på grund av tidigare beviljade beställningsfullmakter. Summan inkluderar också 39 miljoner euro i form av det första årets betalningsandel gällande en beställningsfullmakt som skall komplettera utrustandet av beredskapsbrigaden. Av anslaget för materielanskaffningar föranleds dessutom 34 miljoner euro av betalningar på grund av en ny beställningsfullmakt som skall beviljas för utvecklande av Finlands krigsekonomiska beredskap (STALVA), 20 miljoner euro av annan anskaffning av försvarsmateriel och 10 miljoner euro av utgifter på grund av ändringar i index och valutakurser. Tyngdpunkten i den nya beställningsfullmakten ligger på tung ammunition och med fullmakten strävar man efter ett mera långsiktigt samarbete med den inhemska ammunitionsindustrin. Det anslag som föreslås för försvarsmaterielanskaffningar ökar med 4 miljoner euro jämfört med budgeten för 2002.

Försvarsförvaltningens fastighetsreform

Budgetpropositionen har gjorts upp med den utgångspunkten att man fortsätter att genomföra försvarsförvaltningens fastighetsreform genom en överföring av försvarsförvaltningens bestånd av bebyggda fastigheter till Senatfastigheter från ingången av 2003. Samtidigt avstår man från vissa områden till Vägförvaltningen och Luftfartsverket.

Fredsbevarande verksamhet

Inom försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås 44 miljoner euro för de utgifter för materiel och förvaltning som den fredsbevarande verksamheten medför. Andelen för underhållet av de finländska fredsbevarande styrkorna, 51 miljoner euro, ingår i utrikesministeriets förvaltningsområde. Anslagen för den fredsbevarande verksamheten har dimensionerats i enlighet med den numerär och de krav gällande de fredsbevarande styrkorna som förutsätts när det gäller Finlands medverkan i fredsbevarande operationer 2003.

Finansministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 28)

För finansministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 5 058 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 631 miljoner euro jämfört med budgeten för 2002. Minskningen beror främst på att den mervärdesskatt som ingår i alla förvaltningsområdens köp av varor och tjänster och som tidigare koncentrerat betalats från ett moment under finansministeriets förvaltningsområde har fördelats på respektive huvudtitel i statsbudgeten för 2003. Utan denna överföring skulle förvaltningsområdets utgifter öka med 152 miljoner euro.

Tablå 8. Mervärdesskatteutgifter enligt förvaltningsområde

momentrubrikmilj. euro
   
21.02.19Mervärdesskatteutgifter1,0
22.02.19Mervärdesskatteutgifter8,9
23.02.19Mervärdesskatteutgifter2,0
24.01.19Mervärdesskatteutgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde 7,0
25.01.19Mervärdesskatteutgifter inom justitieministeriets förvaltningsområde41,0
26.01.19Mervärdesskatteutgifter inom inrikesministeriets förvaltningsområde63,0
27.01.19Mervärdesskatteutgifter inom försvarsministeriets förvaltningsområde165,0
28.01.19Mervärdesskatteutgifter inom finansministeriets förvaltningsområde50,0
29.01.19Mervärdesskatteutgifter inom undervisningsministeriets
förvaltningsområde
149,0
30.01.19Mervärdesskatteutgifter inom jord- och skogsbruksministeriets
förvaltningsområde
26,0
31.99.19Mervärdesskatteutgifter inom kommunikationsministeriets
förvaltningsområde
223,0
32.10.19Mervärdesskatteutgifter inom handels- och industriministeriets
förvaltningsområde
61,0
33.01.19Mervärdesskatteutgifter inom social- och hälsovårdsministeriets
förvaltningsområde
16,0
34.01.19Mervärdesskatteutgifter inom arbetsministeriets förvaltningsområde26,0
35.99.19Mervärdesskatteutgifter inom miljöministeriets förvaltningsområde10,0
 Sammanlagt848,9

Statens pensionsutgifter

Drygt hälften av utgifterna inom finansministeriets förvaltningsområde är pensioner. För de pensioner och ersättningar som staten betalar föreslås 2 886 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 5,7 %. Ökningen i pensionsutgifterna förblir stabil under de närmaste åren. Tillväxten har stävjats av de många ändringar som gjordes på 1990-talet, bl.a. bolagiseringen av statens affärsverk, höjningen av åldersgränsen för individuell förtidspension från den ursprungliga gränsen 55 år till 60 år samt de nedskärningar i statens tilläggspensionsförmåner som gjordes 1993—1995. Pensionsutgifterna kommer också att minska i och med att lärarna vid kommunala grundskolor och gymnasier och vid privata läroinrättningar sedan 1999 småningom överförs till ett pensionssystem som huvudmannen svarar för. De besparingar som dessa ändringar föranleder ökar hela tiden, men de realiseras fullt ut först efter några tiotal år.

Figur 3. Statens årliga pensionsutgifter och antalet pensioner


Principen om s.k. sista pensionsanstalt (Vilma) tillämpas också i fråga om statens pensioner från ingången av 2004. De ändringar som övergången till det nya systemet förutsätter har inletts 2002. Samordningen av arbetspensionen ses över när det gäller de i statens pensionssystem för vilka arbetspensionen på grund av samordningen av folkpensionen en gång i tiden har sänkts och för vilka folkpensionens basdel gradvis har skurits ned.

Inkomstöverföringar till Åland

De inkomstöverföringar som skall betalas till landskapet Åland beräknas uppgå till sammanlagt 170 miljoner euro. Anslagen ökar med 2,5 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2002. Storleken på avräkningsbeloppet till Åland bestäms enligt självstyrelselagen för Åland så att avräkningsbeloppet är 0,45 % av inkomsterna enligt statsbokslutet med undantag för upptagna nya statslån. Anslaget för avräkningsbeloppet höjs i motsvarighet till att statens inkomster ökar.

Avgifter till EU

För Finlands finansiella bidrag till Europeiska unionen föreslås 1 376 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 28 miljoner euro. Ökningen beror främst på att EU:s utgifter har ökat. I systemet med finansiellt bidrag, det s.k. systemet med EU:s egna medel, sker inga ändringar 2003.

Figur 4. Avgifter som finansministeriets förvaltningsområde betalar till EU 1995—2003


Undervisningsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 29)

För undervisningsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 5 810 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 331 miljoner euro jämfört med budgeten för 2002. Av ökningen beror 149 miljoner euro på överföringen av mervärdesskatteutgifter från finansministeriets huvudtitel.

Största delen av anslagen under undervisningsministeriets huvudtitel består av anslag för universitetens verksamhet och stödjande av vetenskap samt statsandelar och statsunderstöd för yrkeshögskoleundervisning, allmänbildande utbildning, yrkesutbildning, yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete, biblioteksväsendet och kultur, konst, idrottsverksamhet och ungdomsarbete. Utgifterna för undervisnings- och kulturverksamheten finansieras huvudsakligen av staten och kommunerna. Av utgifterna för vetenskap samt kultur, konst, idrottsverksamhet och ungdomsarbete finansieras 398 miljoner euro med tippnings- och penninglotterivinstmedel.

Finansieringen av universiteten

Staten svarar nästan helt för universitetens och vetenskapsverksamhetens omkostnader och anslag. Andra finansiärer, såsom företag och sammanslutningar, svarar för en andel om knappt 10 % av den totala finansieringen. Av universitetens omkostnader täcks ca 14 % med inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen. I den grundläggande finansieringen av universitetsväsendets omkostnader har man övergått till ett kalkylmässigt förfarande som helt och hållet grundar sig på de mål som uppställts för antalet examina och utfallet. I enlighet med lagen om utveckling av högskoleväsendet ökas finansieringen med 30 miljoner euro för säkerställande av en effektiv och resultatrik verksamhet inom universiteten.

Statsandelar för undervisning och kultur

Finansieringen av utbildningstjänster som ordnas av kommunerna och andra huvudmän samt finansieringen av kulturverksamhet fastställs huvudsakligen inom ramen för ett kalkylmässigt statsandelssystem på basis av priserna per enhet och prestationsvolymen. Staten och kommunerna och andra som ordnar dylik verksamhet svarar för finansieringen tillsammans. De statsandelar som ingår i kostnadsfördelningen har beräknats på basis av de faktiska kostnaderna per enhet 2000 höjda med de förändringar i kostnadsnivån som äger rum 2001, 2002 och 2003. För statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhetens driftskostnader föreslås 2 123 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 103 miljoner euro jämfört med år 2002. Statsandelarna stiger också till följd av höjningen av priserna per enhet och det ökade elevantalet inom den yrkesinriktade utbildningen.

För anläggningskostnader föreslås sammanlagt 73,6 miljoner euro, varav minst 15 miljoner euro skall användas för avlägsnande av mögel- och fuktskador i skolorna.

Det föreslås att den yrkesinriktade utbildningen utökas genom att antalet elever inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen på läroavtalsbasis höjs med 2 000 till 20 000 och genom att ett femårigt åtgärdsprogram för höjande av vuxna personers utbildningsnivå påbörjas. År 2003 kan ca 2 800 vuxenstuderande delta i programmet för höjande av vuxna personers utbildningsnivå. Anslagen för läroavtalsutbildning höjs med 5,4 miljoner euro och för programmet för höjande av utbildningsnivån anvisas 10 miljoner euro.

Det föreslås att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet ändras så att finansieringen av yrkesinriktad tilläggsutbildning helt koncentreras till statsandelsystemet, ur vilket finansieras utbildning som anordnas av insatser som ordnar yrkesinriktad vuxenutbildning på andra stadiet och av sådana läroanstalter för fritt bildningsarbete som etablerat ordnar tilläggsutbildning.

Studiestöd

Det föreslås att studiestödsanslagen höjs med 12,5 miljoner euro närmast till följd av att antalet personer som får studiestöd har ökat. Inga ändringar föreslås i maximibeloppen för studiestödsförmånerna.

Tablå 9. Anslagen enligt budgeten för utbudet av utbildning och för studiestöd, milj. euro

 200120022003
 bokslutbudgeteratsbudgetprop.
    
Förskola och lägre grundstadieutbildning1 2091 2951 365
Utbildning på högre grundstadium och mellanstadium1 4901 6051 700
Utbildning på högre nivå1 7601 8461 872
Annan utbildning och utbildningens stödtjänster588664593
Utgifter sammanlagt 5 0475 4105 530

Användningen av tippningsvinstmedel

Det statsägda Oy Veikkaus Ab:s nettovinst används i sin helhet i form av anslag inom undervisningsministeriets förvaltningsområde för att stöda idrott och fysisk fostran, ungdomsarbete samt vetenskap och konst. Av utgifterna för vetenskap finansieras 37 % med avkastningen från tippning och penninglotterier. Av det totala beloppet av den statliga finansieringen av konst, kultur-, musei- och biblioteksverksamhet, idrottsverksamhet och ungdomsarbete (inkl. statsandelarna till kulturen) beviljas 77 % av tippningsvinstmedel. I tippningsvinstmedel beräknas inflyta 398 miljoner euro, dvs. ungefär samma belopp som 2002. Det föreslås att vinstmedlen fördelas så att andelen för ungdomsarbete är 5 %, för idrott 21 %, för vetenskap 19 % och för konst och kultur (inkl. biblioteken) 55 %. Till budgeten hänför sig en förordning om ändring av lagen om användning av avkastningen av penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel.

Jord- och skogsbruks-ministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 30)

För jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 2 565 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 99 miljoner euro jämfört med budgeten för 2002. Av ökningen beror 26 miljoner euro på överföringen av mervärdesskatteutgifter från finansministeriets huvudtitel. Av anslagen för förvaltningsområdet grundar sig ca 80 % på medlemskapet i EU. På jordbruket och trädgårdsodlingen i Finland tillämpas EU:s gemensamma jordbrukspolitik som kompletteras av åtgärder för utvecklande av landsbygden och jordbrukets strukturpolitik. EU:s gemensamma fiskeripolitik tillämpas på skötseln av fiskerifrågor och EU:s veterinärlagstiftning och lagstiftning om växternas sundhet på veterinära uppgifter och uppgifter som rör växternas sundhet. Verkställandet av ramdirektivet om EU:s vattenpolitik påverkar vattenhushållningsfrågorna i Finland i allt högre grad. De ökade anslagen år 2003 beror huvudsakligen på verkställandet av Agenda 2000 samt genomförandet av program för år 2000—2006 som delfinansieras med medel från Europeiska gemenskapens sturkturfonder och Finlands nationella skogsprogram 2010.

Verksamheten inom förvaltningsområdet påverkas 2003 av EU:s utvidgning, de fortsatta förhandlingarna för en stödlösning för södra Finlands allvarliga svårigheter, mellangranskningen av Agenda 2000, WTO:s förhandlingsrunda samt ökningen av användningen av energivirke och en ökad vikt för den internationella skogspolitiken.

Jordbruk och trädgårdsodling samt landsbygd

Anslagen för jordbruk och trädgårdsodling och för utvecklande av landsbygden höjs med 49 miljoner euro till 2 145 miljoner euro. Den sänkning av de institutionella priserna på jordbruksprodukter enligt EU:s gemensamma jordbrukspolitik, angående vilken överenskommits inom ramen för Agenda 2000-reformen, ökar behovet av det inkomststöd som helt finansieras av EU. Det nationella stödet tryggar å sin sida en lönsam jordbruksproduktion och jordbrukarnas inkomstnivå. Den verksamhet för utvecklande av landsbygden som EU delvis finansierar genomförs fullt ut 2003, och därför behövs det ytterligare 20 miljoner euro för utbetalningar. Verkställandet av kompensationsbidraget och miljöstödet för jordbruket, som omfattas av EU:s förordning gällande utveckling av landsbygden, fortgår enligt det nya program som inleddes år 2000. Det föreslås att medlen för miljöstödet höjs med 8 miljoner euro, vilket i huvudsak beror på det program av skydd av Östersjöområdets marina miljö som godkändes 2002. Införandet av en nationell kvalitetsstrategi för livsmedel fortgår.

Regionalförvaltning

Arbetskrafts- och näringscentralerna, vilkas verksamhetsanslag har budgeterats inom handels- och industriministeriets förvaltningsområde, sköter uppgifter på regional nivå för verkställandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, landsbygds- och strukturpolitik och fiskeripolitik och svarar bl.a. för att tillsynen över stöden utövas i överensstämmelse med författningarna. De regionala miljöcentralerna, vilkas verksamhetsanslag har budgeterats inom miljöministeriets förvaltningsområde, sköter jord- och skogsbruksministeriets uppgifter på regional nivå i fråga om användning och vård av vattentillgångar. Länsveterinärerna, vilkas verksamhetsanslag har budgeterats inom inrikesministeriets förvaltningsområde, sköter på regional nivå uppgifter i anslutning till livsmedelssäkerhet, djurens hälsa och välmåga samt medicinering.

Skogsbruk

Statsrådet fattade 1999 beslut om genomförande av det nationella skogsprogrammet 2010, som ingår i regeringsprogrammet. De anslag som föreslås i budgetpropositionen möjliggör genomförandet av programmet med avseende på skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten, vården av skogsnatur och andra arbeten för främjande av skogsbruket, vilket bland annat möjliggör en ökning av användningen av energivirke.

Fiskeri-, vilt- och renhushållning

Genomförandet av strukturprogrammet för fiskerinäringen fortgår med full effekt. Fritidsfiskeriet utvecklas i enlighet med den strategi som utarbetats. Inom vilthushållningen utvecklas åtgärderna för förhindrande av skador.

Livsmedel och hälsa

Inom detta uppgiftsområde fortgår åtgärderna för att realisera och utveckla en nationell kvalitetsstrategi gällande livsmedel, ett kvalitetssystem som täcker hela livsmedelskedjan och en effektiv övervakning och utveckling av livsmedelskedjan. Likaså fortgår genomförandet av BSE-övervakningsprogrammet. I fråga om djurskyddet fästs ökad vikt vid utvecklandet av försöksdjursverksamheten och djurtransporterna.

Vattentillgångar

När det gäller nyttjandet och vården av vattentillgångarna sker inga större ändringar inom skötseln av de grundläggande uppgifterna och stödjandet av åtgärder. Resurser fördelas för upprätthållande och förbättrande av beredskapen med tanke på bekämpningen av översvämningar samt för främjande av vatten- och avloppsåtgärder på landsbygden och inom glesbygdsområdena.

Kommunikationsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 31)

För kommunikationsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 1 638 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 320 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2002. Av ökningen beror 223 miljoner euro på överföringen av mervärdesskatteutgifter från finansministeriets huvudtitel.

I anslagsnivån är de mest betydande ökningarna ca 20 miljoner euro för vägfinansieringen, ca 14 miljoner euro för betalning av stöd till passagerarfartyg som införts 2002, ca 46 miljoner euro för genomförande av banprojekt som i huvudsak inletts 2002 och 9 miljoner euro för inledandet av projekt med trafikleder till Nordsjö hamn.

Trafikens infrastruktur

Av anslagen inom detta förvaltningsområde används över 80 % för trafiklederna: 758 miljoner euro för vägnätet, 23 miljoner euro för vattenlederna och 377 miljoner euro för bannätet. Dessutom har det nettobudgeterade Sjöfartsverket 119 miljoner euro och Banförvaltningscentralen 71 miljoner euro i intern finansiering till sitt förfogande. Fordonsförvaltningens utgifter på ca 57 miljoner euro täcks i huvudsak med inkomster från den avgiftsbelagda verksamheten och ett anslag om ca 10 miljoner euro används för betalning av utgifter för beskattningsuppgifter och andra avgiftsfria uppgifter.

Målet för väghållningen är att upprätthålla vägnätets skick, ombesörja den dagliga framkomligheten och att förbättra trafiksäkerheten. Anslag om 133 miljoner euro har anvisats för sju stora oavslutade vägprojekt. Som nytt vägprojekt inleds vägförbindelserna vid Nuijamaa gränsstation. Statsbidraget för privata vägar är 11 miljoner euro.

Höjningen av lotsningsavgifter med i genomsnitt 5 procent ökar avgiftsinkomsterna med 1,2 miljoner euro. Som nytt projekt inleds en fördjupning av farleden till Nådendal, vilket kostar 6,5 miljoner euro. Betalningen av stöd för kostnaderna för besättningen för passagerarfartyg för hela året som införts 2002 ökar behovet av anslag från 14 miljoner euro till 28 miljoner euro.

Syftet med banhållningen är att upprätthålla nätets skick och förbättra trafiksäkerheten, vari ingår avlägsnande av plankorsningar enligt det program som gäller detta. Höjningen av banavgiften ökar avgiftsinkomsterna med 3 miljoner euro, vilket på motsvarande sätt minskar behovet av anslag för basbanhållningen. För tre banprojekt som inletts 2002 har i anslag anvisats 30 miljoner euro 2002, 115 miljoner euro 2003 och behovet under de följande åren uppskattas vara 297 miljoner euro.

Luftfartsverket, som ansvara för lufttrafikens infrastruktur, är ett statligt affärsverk som baserar sin verksamhet på intern finansiering. Statsunderstödet för privata flygfält är 1 miljon euro.

Som ett nytt gemensamt projekt inleds byggandet av järnvägsspår, vägled och farled till Nordsjö hamn. Kostnadsförslaget för projektet uppgår till 207 miljoner euro och anslagsbehovet 2003 är 9 miljoner euro. Av de projektkostnader som är underkastade mervärdesskatt betalar Helsingfors stad till staten hälften vilket intäktsförs i inkomsterna inom förvaltningsområdet.

Kommunikation

Vid styrningen av kommunikationsmarknaden tillämpas i första hand lagstiftningsåtgärder, beviljande av tillstånd, övervakning och andra administrativa metoder. Kommunikationsverkets utgifter uppgår till 32 miljoner euro, som i huvudsak täcks med inkomster från den avgiftsbelagda verksamheten. Anslagsbehovet är ca 0,8 miljoner euro.

Stöd till kollektivtrafiken

Genom stödet till kollektivtrafiken främjas möjligheterna att bevara basservicen inom trafiken och att realisera den regionala och sociala jämlikheten samt att därmed gynna en balanserad och hållbar regional utveckling. För stödjandet av kollektivtrafiken föreslås att anslag på 81 miljoner euro.

Understöd för näringslivet

Syftet med stödjandet av tidningspressen är att främja pluralismen och mångsidigheten i den inhemska tidningspressen och informationsförmedlingen. För stödjandet av tidningspressen föreslås ett anslag på 13 miljoner euro.

Handels- och industriministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 32)

För handels- och industriministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om 976 miljoner euro, vilket är 100 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2002. Av ökningen beror 61 miljoner euro på överföringen av mervärdesskatteutgifter från finansministeriets huvudtitel.

Näringspolitik

Målet med näringspolitiken är att stärka den ekonomiska tillväxten, förbättra sysselsättningen och göra näringsstrukturen mångsidigare. Speciellt försöker man förbättra verksamhetsbetingelserna för företagen. De allmänna målen för näringspolitiken genomförs inom flera olika verksamhetsdelar.

Teknologipolitik

Mer än hälften av anslagen för handels- och industriministeriet inriktas på forskning och utveckling. Det föreslås att anslagen för teknologipolitiken skall uppgå till 494 miljoner euro. Det föreslås att anslagen för Mätteknikcentral ökas med 1,2 miljoner euro för att täcka kostnaderna för de nya laboratorieutrymmena som blir färdiga under budgetåret. Det föreslås att anslagen för Teknologiska utvecklingscentralens bevillningsfullmakt skall uppgå till sammanlagt 363 miljoner euro, vilket är samma som 2002. FoU-finansieringen behandlas i ett helhetsperspektiv i avsnitt 5.5.

Energipolitik

Den nationella klimatstrategin syftar till att uppfylla de skyldigheter som påförts Finland när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser. Energianvändningen och koldioxidutsläppen inom produktionen är i nyckelposition för uppnående av de nationella målen. En central utgångspunkt är att energianvändningen effektiveras markant och att utnyttjandet av förnybara energikällor utökas i hög grad. Genomförandet av strategin förutsätter utökad offentlig finansiering. Det föreslås att fullmakten att bevilja energistöd höjs med 4 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2002.

Företagspolitik

Företagsamheten främjas genom att man fäster uppmärksamhet vid företagens verksamhetsbetingelser, skapar en företagarvänlig atmosfär, förbättrar möjligheten att komma ut på marknaden och stärker tillväxten särskilt hos nya företag. Utgångspunkten är att marknaden skall fungera på ett smidigt sätt och att bristerna i verksamheten avhjälps.

Företagsstöd beviljas för kvalitativt högtstående materiella och immateriella projekt. Rollen hos bedömningen av stödens inverkan stärks. I en stor del av företagsstöden och utvecklingstjänsterna spelar EU:s strukturfondsprogram en central roll. Finnvera Abp, som beviljar små och medelstora företag finansiering både i form av räntestöd och, i anslutning till risktagningen, i form av stöd som betalas som statlig kredit- och garantiförlustersättning, bedriver för sin del företagspolitik. Det föreslås att Finnvera Abp:s regionala fullmakt för räntestödslån skall uppgå till 118 miljoner euro och att fullmakten för sådana räntestödslån som beviljas på näringspolitiska grunder skall uppgå till 101 miljoner euro. Det föreslås att anslagen för företagspolitiken skall uppgå till totalt 204 miljoner euro.

Ägarpolitik

Staten bedriver en aktiv och pragmatisk ägarpolitik. En central utgångspunkt för utvecklandet av strategin för statsbolagen och statens intressebolag är att upprätthålla en god lönsamhet och resultatutveckling och på så sätt säkerställa en tillräcklig förmåga att dela ut dividender samt öka värdet på egendomen. Principerna för statens ägarpolitik behandlas närmare i avsnitt 7.1.

Internationaliserings-politik

Genom att främja internationaliseringen tryggas Finlands intressen på den globala marknaden. För att fortsätta det arbete som en kommitté som utvärderade främjandet av export och internationalisering tillsattes Vientifoorumi, som fokuserar på utvecklandet av en servicehelhet för internationaliseringen och på samordningen av sammanslutningarnas och företagens behov.

Konsument- och konkurrenspolitik

En central förutsättning för bedrivandet av näringsverksamhet är att tillträdet till marknaderna är fritt och opartiskt. I konsumentpolitiken fästs uppmärksamhet särskilt vid barnens ställning på nyttighetsmarknaderna och barnens användning av säkra nyttigheter. Ett tillägg om 1,5 miljoner euro föreslås för den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen för genomförandet av programmet för frivillig skuldsanering.

TE-centralerna

Tillgången till arbetskrafts- och näringscentralernas service inom de ekonomiska regionerna och på lokal nivå förbättras. Centralerna stöder en balanserad regionalstruktur och landsbygdens livskraft. På basis av de regionala starka sidorna satsar man på mottagandet och utnyttjandet av nytt kunnande.

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltnings-område (huvudtitel 33)

För social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om 8 471 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 324 miljoner euro jämfört med budgeten för 2002. Av ökningen beror 16 miljoner euro på överföringen av mervärdesskatteutgifter från finansministeriets huvudtitel.

Vid sidan av staten deltar kommunerna, arbetsgivarna och de försäkrade i finansieringen av socialutgifterna. Statens andel av kostnaderna varierar från system till system så att framför allt de inkomstrelaterade förmånerna finansieras med avgifter och premier som arbetsgivarna och de försäkrade betalar. När det gäller utkomstskyddssystemen svarar staten direkt för grundskyddet. Dessutom garanterar staten finansieringen av folkpensions-, sjukförsäkrings- och företagarpensionssystemen. Kommunerna svarar för ordnandet av social- och hälsovårdsservicen och utkomstskyddet. Staten deltar i finansieringen av dem via statsandelssystemet. Av samtliga socialutgifter år 2003 finns drygt en femtedel under momenten inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.

Socialförsäkringsavgifter

Finansieringen av utkomstskyddssystemen förblir strukturellt sett oförändrade. Det sammanlagda beloppet av arbetsgivarnas obligatoriska socialförsäkringsavgifter ökar något. Folkpensionsavgiften för arbetsgivare inom den privata sektorn kvarstår oförändrad och är 1,35, 3,55 eller 4,45 % av lönerna beroende på avskrivningarnas belopp och förhållandet mellan avskrivningarna och de löner som betalas ut. Folkpensionsavgiften inom den offentliga sektorn kvarstår också oförändrad, dvs. för kommunerna och församlingarna 2,40 % och för staten och dess inrättningar samt för landskapet Åland 3,95 % av lönerna.

I vissa kommuner i norra Finland och i skärgården slopas socialskyddsavgiften för privata arbetsgivare och statens affärsverk 2003—2005. För att täcka underskottet i avgiftsinkomsten i Folkpensionsanstaltens fonder höjs arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift med 0,014 procentenheter. För arbetsgivare inom den privata sektorn, de statliga inrättningarna, kommunerna och samkommunerna samt de kommunala affärsverken är sjukförsäkringsavgiften 1,614 %, För staten och de statliga inrättningarna samt för landskapet Åland är sjukförsäkringsavgiften 3,864 %. Arbetspensionsavgifterna inom den privata sektorn kommer antagligen att stiga något i genomsnitt. Arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremie antas kvarstå på nivån 0,70 % av de 840 940 första euro av lönesumman och, i fråga om den övriga delen, sjunka från 2,70 % till 2,60 %.

Det sammanlagda beloppet av arbetstagarnas avgifter stiger med uppskattningsvis 0,1 procentenheter. Den försäkrades sjukförsäkringspremie förblir oförändrad och den extra sjukförsäkringspremien för pensionsinkomster på 0,4 % slopas. Således är alla försäkrades sjukförsäkringspremie 1,5 %. Arbetstagarens arbetspensionsavgift beräknas vara 4,6 % av lönen och löntagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift 0,3 % av lönen. För personer som vistas utomlands och som bibehåller det finska socialskyddet börjar man uppbära den försäkrades sjukförsäkringspremie och arbetsgivares socialskyddsavgift.

Lantbruksföretagarnas och företagarnas arbetspensionsavgift, som följer den genomsnittliga premien inom arbetspensionsförsäkringen enligt APL, stiger till uppskattningsvis 21,3 %.

För finansiering av folkpensions- och sjukförsäkringen styrs sammanlagt 1 000 miljoner euro av intäkterna av mervärdesskatten till fonder. Bevarandet av fondernas miniminivå förutsätter dessutom garantibelopp av staten för sammanlagt uppskattningsvis 629 miljoner euro. Avgiften enligt principen om s.k. fullt kostnadsansvar inom trafik- och olycksfallsförsäkringssystemen uppbärs ännu år 2003 med stöd av en ettårig lagstiftning och intäkten av avgiften, 52 miljoner euro, styrs till sjukförsäkringsfonden. Den avgift som uppbärs inom systemen grundar sig på de kostnader som vården av de skadade under ett år i genomsnitt åsamkar det offentliga hälsovårdssystemet.

Sjukförsäkrings-ersättningar

Faderskapspenningsperioden förlängs och användningen av familjeledigheter görs smidigare. Minimidagpenningen inom sjukförsäkringen höjs och grunderna för bestämmande av föräldrarpenning ändras när det gäller arbetslösa. Sjukvårdsersättningarnas självriskandelar höjs och ökningen av läkemedelkostnaderna begränsas.

Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst

Lagen om skada, ådragen i militärtjänst ändras så att villkoren för den statliga ersättningen för öppna social- och hälsovårdstjänster förmildras genom att den invaliditetsgrad som berättigar till ersättning sänks från nuvarande 30 % till 25 %.

Social- och hälsovårdstjänster

Vid ordnandet av kommunernas social- och hälsovårdsservice fästs särskilt avseende vid dels utvecklingsåtgärderna inom hälso- och sjukvården, dels ordnandet av sådana tjänster som den åldrande befolkningen behöver, utvecklandet av tjänsterna för barn och unga samt förbättrandet av socialarbetet och öppenvårdstjänsterna.

För statsandelen för driftskostnaderna inom den kommunala social- och hälsovården föreslås 2 753 miljoner euro.

Statsandelen för driftskostnaderna inom social- och hälsovården föreslås bli höjd med 1,51 procentenheter från nuvarande 25,36 % till 26,87 %. Detta innebär en ökning på 160 miljoner euro i statsandelarna. Av höjningen hänför sig 0,05 procentenheter till revideringen av det utjämningssystem gällande statsandelarna som grundar sig på kommunernas skatteinkomster 2002. För att förbättra välfärdstjänsterna höjs statsandelen med 0,92 procentenheter och för trygga att systemet med social- och hälsovårdstjänster fungerar samt för att öka resurserna för socialarbetet och barnskyddet höjs statsandelen med 0,54 procentenheter.

På grund av revideringen av dagvårdssystemet för barn som omfattas av förlängd läroplikt höjs statsandelarna med 1,2 miljoner euro. Avsikten är att social kreditgivning skall ordnas som en del av den kommunala socialvården från ingången av 2003. På grund av den ökning av socialarbetet som detta medför höjs statsandelarna med 0,4 miljoner euro. I statsunderstöd för tjänster för barn och unga som riskerar att bli utslagna anvisas 5 miljoner euro som ett separat anslag.

Systemet med anläggningsprojekt inom social- och hälsovården revideras så att en betydande del av de anslag som tidigare riktats till stödjandet av byggande används för att stödja funktionella utvecklingsprojekt. För projektsystemet av ny typ föreslås ett anslag om 16 miljoner euro, av vilket 8 miljoner euro är avsett att användas för genomförande av det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet.

Arbetsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 34)

För arbetsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 2 160 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 76 miljoner euro jämfört med budgeten för 2002. Av ökningen beror 26 miljoner euro på överföringen av mervärdesskatteutgifter från finansministeriets huvudtitel.

Regeringen har som mål att höja andelen sysselsatta personer i arbetsför ålder av hela befolkningen i arbetsför ålder, dvs. 15—64-åringar, (sysselsättningsgraden) så att andelen närmar sig 70 % och att på lång sikt senarelägga pensioneringen med 2—3 år. På grund av konjunkturutvecklingen 2001—2002 torde målet för sysselsättningsgraden emellertid uppnås först senare. I Finlands sysselsättningspolitiska verksamhetsplan 2002 har i enlighet med EU:s riktlinjer för sysselsättningen ställts upp nationella mål, med vilka uppnåendet av EU:s gemensamma mål för sysselsättningsgraden stöds. Syftet är att man i Finland når en sysselsättningsgrad på över 70 % år 2010. För att höja sysselsättningsgraden behövs mångåriga program och tvärsektoriellt samarbete såväl på centralförvaltningsnivå som på regional nivå.

Arbetskraftsservice

Den offentliga arbetskraftsservicens uppgift är att arbeta för en fungerande arbetsmarknad genom att samordna utbudet och efterfrågan på arbetskraft. De centrala uppgifterna när det gäller arbetskraftsbyråernas serviceprocess är att se till att lediga arbetsplatser besätts på ett förtjänstfullt sätt, att de perioder då arbetslösa söker arbete blir kortare och att sannolikheten för långtidsarbetslöshet minskar. Till de centrala uppgifterna hör också att utreda arbetsgivarnas framtida behov av arbetskraft och de krav på kunnande som arbetsgivarna ställer samt att tillsammans med andra aktörer söka lösningar på detta.

Arbetskraftsbyråerna är organ inom lokalförvaltningen som är underställda arbetskrafts- och näringscentralerna. TE-centralernas arbetskraftsavdelningar styr verkställandet av arbetskraftspolitiken i arbetskraftsbyråerna inom sitt område. Det nuvarande nätverket med 171 självständiga arbetskraftsbyråer och 115 filialbyråer och serviceställen utvecklas i samarbete med TE-centralerna så, att antalet självständiga arbetskraftsbyråer minskar samtidigt som antalet filialbyråer och serviceställen ökar. Dessutom utvecklas servicerutinerna så, att en betydande del av de uppgifter som har att göra med rådgivning om arbetsplatser, utbildning och utkomstskydd för arbetslösa i fortsättningen kan ges i elektronisk form eller per teletjänst.

Dimensioneringen av arbetskraftspolitiken och prioritetsområden

För verkställigheten av arbetskraftspolitiken föreslås, Europeiska socialfondens program medräknade, 2 003 miljoner euro. Av denna summa används över 50 % till utgifterna för det utkomstskydd för arbetslösa som betalas i form av arbetsmarknadsstöd. Enligt uppskattning omfattas de aktiva arbetskraftspolitiska åtgärderna, som är avsedda i första hand för arbetslösa arbetssökande, av i genomsnitt 94 500 personer, vilket är ca 30 % i relation till antalet arbetslösa. Siffran inkluderar också det genomsnittliga antalet personer, 8 000, som omfattas av EU:s strukturfondsprogram.

I verkställigheten av arbetskraftspolitiken prioriteras 2003 åtgärder som förbättrar kunnandet hos arbetskraften. För arbetslösa ordnas som arbetskraftsutbildning allt mer sådan långvarig utbildning som leder till yrkesexamen inom de branscher där det råder brist på arbetskraft. De som är i arbete erbjuds allt mer utbildning som ordnas i form av gemensam anskaffning mellan arbetskraftsmyndigheterna och arbetsgivarna. Genom denna utbildning hindrar man äldre personer med knapp grundutbildning från att bli arbetslösa och stöder deras fortsatta karriär. Genom utbildning för de som är i arbete förbereder man sig även på problemen med tillgången på arbetskraft på lång sikt. Personer som är svåra att sysselsätta får bättre möjligheter att förbättra sin yrkeskunskap genom försöksprojekt där utbildning ingår i stödsysselsättningen. Genom aktiverande åtgärder, förberedande utbildning och tillräcklig personlig handledning stöder man sökandet till yrkesutbildning och hjälper människor att klara av utbildningen. Från och med ingången av 2003 föreslås att anordningen av den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen utvidgas och omfattas yrkesutbildning på högre nivå.

År 2003 inleds ett treårigt försök med att utvidga målgruppen för sammansatt stöd till att omfatta personer som fått arbetsmarknadsstöd på grund av arbetslöshet en kortare tid än tidigare. Försökets sysselsättande verkan beräknas i medeltal omfatta 3 000 personer.

Som en del av regeringens åtgärder i syfte att senarelägga pensioneringen eftersträvas aktivt att 55—59-åringar som blivit arbetslösa år 2000 och efter det skall sysselsättas på den normala arbetsmarknaden, vid behov med hjälp av utbildnings- och rehabiliteringsåtgärder. För att bekämpa långtidsarbetslöshet och ändra pensionsslussens karaktär av förtidspensionering vidtar arbetsförvaltningen åtgärder som tar sikte på en aktiv sysselsättning av dessa arbetslösa, i sista hand med hjälp av sysselsättningsstöd.

Flyktningkvot

Flyktingkvoten föreslås vara 750 personer.

Miljöministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 35)

För miljöministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 639 miljoner euro, vilket är ca 17 miljoner euro mera än år 2002. På anslagsnivån inverkar överföringen av mervärdesskatteutgifter på 10 milj. euro från finansministeriets förvaltningsområde. Det beräknas att ca 1 miljard euro av Statens bostadsfonds medel, som står utanför budgeten, används för betalning av bostadslån samt räntestöd och understöd inom bostadsväsendet samt ränteutgifter och andra utgifter. Av finansieringen via budgeten används två tredjedelar för allmänt bostadsbidrag och en tredjedel för miljöuppgifter.

Miljövård

Av de ca 205 miljoner euro som föreslås för miljö- och naturvårdsuppgifter anvisas ca 70 % för miljöförvaltningens omkostnader. Resten fördelas på genomförandet av naturvård och på miljövården. Som det viktigaste nya projektet inom miljövården förbättras oljebekämpningsberedskapen i Finska viken i enlighet med regeringens program för skydd av Östersjön genom att farledsservicefartyget Seili utrustas till oljebekämpnings- och räddningsfartyg. Inom naturvården främjas skyddet av skogarna i södra Finland genom att ett så brett urval av medel som möjligt utnyttjas och kostnaderna för inrättandet av en ny nationalpark i Repovesi, som är viktig i detta avseende, beaktas samt finansieringen av skötsel och underhåll av naturskyddsområden ökas. I fråga om kompenseringen gällande skyddet av gamla skogar fortgår det finansieringsprogram som statsrådet har fattat beslut om för perioden 1997—2006. För att förbättra kvaliteten på byggandet och byggnadsbeståndet samt för att främja en hållbar utveckling genomförs ett nationellt byggnadspolitiskt program. För att främja den nationella klimatstrategin börjar man understöda energireparationer i bostäder.

Boende

Höjningen av de stödberättigande boendeutgifterna år 2002 ökar utgifterna för allmänt bostadsbidrag till ca 430 miljoner euro år 2003. Den låga euroräntan har sporrat dem som bor i bostadsrättsbostäder och på hyra att i allt högre grad skaffa ägarbostäder. Då tillgången på bostäder således har förbättrats har byggherrarna blivit försiktigare med att öka antalet bostadsrätts- och hyresbostäder. Förutom att byggnadsentreprenadpriserna har sjunkit har också aravastödet ökat, och lånevillkoren är nu relativt förmånliga tack vare de lättnader som regeringen fattat beslut om. Stödet för nyproduktion riktas till de tillväxtcentra där efterfrågan på bostäder är störst i förhållande till utbudet. Den livliga efterfrågan på ägarbostäder antas fortsätta också år 2003 tack vare den förmånliga räntenivån.

Tablå 10. Anslagen enligt ekonomisk art åren 2001—20031)



Kod


Utgiftsart
År 2001
bokslut
milj. €
År 2002
ordinarie
statsbudget
milj. €
År 2003
budgetprop.
milj. €

Ändring 2002—2003
milj. €%







01-03
Avlöningar2)
52
41
40
- 1
- 2
04-07
Pensioner
2 567
2 696
2 850
154
6
16-18
Anskaffning av materiel för
försvarsmakten
573
515
519
4
1
21-27
Omkostnader
6 121
6 439
6 583
144
2
08-15,
19-29 Övriga konsumtionsutgifter
1 339
1 499
1 559
60
4
01-29
Konsumtionsutgifter
10 653
11 191
11 552
361
3
30-39
Statsbidrag till kommuner och
samkommuner m.fl.
5 600
5 951
6 283
332
6
40-49
Statsbidrag till näringslivet
2 603
2 617
2 672
54
2
50-59
Statsbidrag till hushåll och allmännyttiga samfund
6 016
6 428
6 482
55
1
60
Överföringar till statliga fonder utanför budgeten och folkpensionsanstalten
1 497
1 698
1 728
30
2
61-62
Finansiering ur EU:s strukturfonder och motsvarande statlig medfinansiering
391
606
706
100
17
63-65
Övriga överföringar till hemlandet
324
338
347
10
3
66-68
Överföringar till utlandet
461
506
510
5
1
69
Överföringar till EU
1 113
1 348
1 376
28
2
30-69
Överföringar
18 006
19 491
20 105
614
3
70-73
Anskaffning av materiel
25
16
25
9
56
74-76
Husbyggen
50
51
40
- 11
- 22
77-79
Jord- och vattenbyggnader
219
246
329
83
34
70-79
Realinvesteringar
294
314
395
81
26
80-86
Lån beviljade av statens medel
71
78
82
4
5
87
Jordområden, byggnader och fastigheter
43
47
35
- 12
- 26
88-89
Övriga finansinvesteringar
608
3
3

- 0
80-89
Lån och övriga
finansinvesteringar
723
128
120
- 8
- 6
70-89
Investeringsutgifter
1 017
442
515
73
17
90-92
Räntor på statsskulden
4 083
3 758
3 550
- 207
- 6
93-94
Nettoamorteringar på statsskulden och skuldhantering
2 308
444

- 444
- 100
95-99
Övriga och icke specificerade utgifter
6
1
0
- 1
- 100
90-99
Övriga utgifter
6 397
4 202
3 550
- 652
- 16

Sammanlagt
36 072
35 326
35 722
396
1

1) Varje utgiftsmoment är försett med en nummerkod som anger utgiftsarten. På basis av dessa nummerkoder har utgifterna samlats i grupper enligt sin art. I tablån är varje siffra avrundad särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

2) Inkluderar endast de löneanslag som har dessa nummerkoder, de övriga ingår i omkostnaderna.

Fullmakter

Under anslagsmomenten finns till ett sammanlagt värde av 2,1 miljarder euro sådana nya bevillningsfullmakter och fullmakter att ingå avtal som avses i 10 § lagen om statsbudgeten och som skall användas 2003. Anslag för betalningar orsakade av fullmakterna tas in i kommande års budgetar. Tidigare beviljade fullmakter beräknas fr.o.m. 2004 ge upphov till utgifter på totalt 6,0 miljarder euro. Av följande tablå framgår enligt fullmaktstyp de utgifter som fullmakterna ger upphov till.

Tablå 11. Utgifter för staten på grund av användningen av fullmakter, milj. euro
(inkl. fonder)

  2004200520062007-
      
Utgifter på grund av tidigare beviljade fullmakter:    
1.Beställningsfullmakter540488349393
2.Byggnadsfullmakter206137110134
3.Fullmakter i samband med statsbidrag till
kommunerna
51453456
4.Fullmakter att bevilja understöd8014923934
5.Fullmakter att bevilja lån 21510
6.Utvecklingssamarbets- och närområdes-
samarbetsfullmakter
232206202194
7.Räntestödslånefullmakter13611197423
8.Fullmakter för EU-projekt2583700
9.Övriga fullmakter943680
 Sammanlagt2 3391 5568391 234
      
Utgifter på grund av fullmakter som beviljas år 2003:     
1.Beställningsfullmakter94493468
2.Byggnadsfullmakter69443572
3.Fullmakter i samband med statsbidrag till
kommunerna
107833
4.Fullmakter att bevilja understöd203725032
5.Fullmakter att bevilja lån 281661
6.Utvecklingssamarbets- och närområdes-
samarbetsfullmakter
997556100
7.Räntestödslånefullmakter9121445
8.Fullmakter för EU-projekt257172220
9.Övriga fullmakter11553310
 Sammanlagt884499255351
 Utgifter sammanlagt3 2232 0561 0951 584

Budgetpropositionens verkningar på kommunernas ekonomi

Budgetpropositionen påverkar kommunalekonomin via ändringar i statsandelarna, statsunderstöden och beskattningsgrunderna. Genom statens åtgärder stärks kommunalekonomin 2003 med ett nettobelopp på 126 miljoner euro.

Slopandet av återkravet av mervärdesskatteåterbäringarna från och med början av 2002 inverkar till sitt fulla belopp år 2003, vilket minskar kommunernas utgifter med uppskattningsvis 147 miljoner euro och kommunernas andel av samfundsskatten med 136 miljoner euro jämfört med 2002. Dessutom minskar det höjda förvärvsinkomstavdraget och avdraget för inkomstens förvärvande i kommunalbeskattningen kommunernas skatteinkomster med uppskattningsvis 85 miljoner euro 2003. Beskattningen behandlas närmare i avsnitt 4.1.

Statsandelar

För kommunernas statsandelar föreslås 2003 sammanlagt 5 041 miljoner euro, vilket är 325 miljoner euro mera än 2002. Statsandelarna justeras med stöd av statsandelslagstiftningen med hälften av den beräknade fulla ändringen i kostnadsnivån d.v.s. med 1,4 %. Genom justeringen ökar statsandelarna med 89 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel är 78 miljoner euro.

Tablå 12. Kommunernas statsbidrag i statsbudgeten, driftsekonomi, milj. euro

 200120022003
    
Kalkylerade statsandelar jämte utjämningsposter inom statsandelssystemet   
   IM175166165
   UVM, inkl. tippningsvinstmedel,1 8302 0202 123
   därav finansiering på basis av priset per enhet till samkommunerna823909956
   SHM2 3522 5302 753
Kalkylerade statsandelar sammanlagt4 3574 7165 041
    
Övriga statsbidrag   
   IM, finansieringsunderstöd enligt prövning575447
   IM, understöd för kommunsammanslagningar868
   UVM, understöd enligt prövning555051
   UVM, yrkesinriktad tilläggsutbildning7996102
   UVM, kulturverksamhet, idrottsväsende och ungdomsarbete282828
   SHM, forskning enligt lagen om specialiserad sjukvård575749
   SHM, läkar- och tandläkarutbildning747482
   SHM, barnskydd283137
   SHM, barn- och ungdomspsykiatri830
   SHM, narkomanvård088
   SHM, barn och unga som riskerar att bli utslagna005
   SHM, utvecklingsprojekt0016
   SHM, kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området033
   AM, sysselsättningsstöd till kommuner959078
   AM, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte0194
   AM, ersättning för kostnader för flyktingar454743
   Övriga333
Övriga537569564
Statsbidrag sammanlagt4 8945 2855 605

I syfte att främja välfärdstjänsterna höjs statsandelarna till social- och hälsovården förutom med de 74 miljoner euro som anslogs 2002 med 98 miljoner euro 2003. För genomförandet av det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet utökas social- och hälsovårdens statsandelar med 57 miljoner euro och 8 miljoner euro anvisas för utvecklingsprojekt.

Kommunernas utgifter och statsandelar ökar på grund av verkningarna av utvidgningen av tandvården till fullt belopp samt ökningen av tjänster för barn och unga som riskerar att bli utslagna.

För kommunernas finansieringsunderstöd enligt prövning föreslås 47 miljoner euro vilket är 7 miljoner euro mindre än 2002. Kommunsammanslagningar främjas både genom understöd för sammanslagningar och investeringsstöd, sammanlagt 8 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 2 miljoner i jämförelse med 2002.

Tablå 13. Verkningarna på kommunalekonomin av statens åtgärder i statsbudgeten,
milj. euro, förändringar från 2002 till 2003

  utgifterinkomster 
     
1. Ändringar i verksamheten och budgetbeslut    
 — ändring i skatteinkomstutjämningarna  +48 
 — understöd enligt prövning  -7 
 — understöd av kommunsammanslagningar och investeringsstöd  +2 
 — överföring av nödcentralerna till staten -3-3 
Höjning av SHM:s statsandelar +1,5 %-enh. (25,36→26,87 %):    
 — främjande av välfärdstjänster (riksdagsgrupperna)
+0,92 %-enh.
  +98 
 — det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet +0,54 %-enh.  +57 
 — momskvittningen i anläggningsprojekt och utvecklingsprojekten i de ekonomiska regionerna slopas +0,05 %-enh.  +5 
 — det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet, utvecklingsprojekt +8+8 
 — det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet,
särskild finansiering
 -25-25 
 — barnpsykiatri, särskild finansiering  -3 
 — tandvård för vuxna +14+4 
 — samordning av utkomststöd och förvärvsinkomster +4+1 
 — utvidgning av rätten till dagvård, förlängd läroplikt +4+1 
 — social kreditgivning +2+1 
 — tjänster för barn och unga som riskerar att bli utslagna +5+5 
 — anläggningsprojekt, UVM  -1 
 — anläggnings- och utvecklingsprojekt, SHM  -1 
 — slutrater, UVM   -35 
 — sysselsättningsstöd till kommunerna -12-12 
Sammanlagt -3+143 
     
2. Indexhöjningar 1,4 % (hälften av stegringen på 2,7 % av kostnadsnivån till fullt belopp 2003 = 1,3 % och 2000 års korrigering 2000 0,1 % halverad= 0,05 %)    
UVM, varav47   
 — kommunerna 77 %36   
 — privata 23 %11   
SHM40   
IM2   
Sammanlagt,89   
varav kommunerna78 +78 
     
3. Ändringar i beskattningen och socialskyddsavgifterna    
— återkravet av momsen slopas helt (2002 2 mån) -147  
— Ändringar i utdelningen av samfundsskatten -3,47 %-enh. (23,22→19,75) på årsbasis tot. -187 milj. euro,
2003 -160 milj. euro:
    
      momskvittning -2,95 %-enh. (12,03 %→14,98 %-enh.)  -136 
      ändring av finansieringsförhållandena +0,63 %-enh. (-1,13→-0,5 %-enh.)  +29 
      ändring av skatteinkomstutjämningen -1,15 %-enh.
(-0,87→2,02 %-enh.)
  -53 
— Lindringar i förvärvsinkomstavdraget, på årsbasis sammanlagt 102 milj. euro, 2003 10/12 n. -85 milj. euro:    
      justering av statens inkomstskatteskala med 1 %-enh.,
på årsbasis 1 milj. euro
  -85 
      sänkning av marginalskatteprocenterna med 0,3 %-enh.,
på årsbasis -1 milj. euro
    
      höjning av förvärvsinkomstavdraget, på årsbasis
-63 milj. euro
    
      höjning av maximalbeloppet av avdraget för inkomstens
förvärvande,på årsbasis -35 milj. euro
    
Sammanlagt -147-245 
Verkningarna av statens åtgärder sammanlagt    Netto-
effekt
 — utan indexhöjningar -150-102+48
 — indexhöjningarna inkluderade -150-24+126

År 2001 var kommunernas och samkommunernas årsbidrag 1,9 miljarder euro och det förbättrades med 239 miljarder jämfört med året innan. Årsbidraget överskred avskrivningarna av anläggningstillgångarna. Mest förbättrades årsbidraget för kommuner med 2000—6000 invånare. Nettoinvesteringarna ökade klart i jämförelse med året innan vilket bl.a. berodde på minskade försäljningsvinster. Årsbidraget räckte inte till för att finansiera nettoinvesteringarna.

År 2002 sjunker kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag jämfört med året innan. Även om ökningen i skatteinkomsterna klart avtar kompenseras det gap som därvid uppstår av den tydliga ökningen i statsandelarna. Statsandelarna för kommunernas driftsekonomi ökar år 2002 med 8 %. Kommunernas omkostnader ökar snabbt, vilket sänker verksamhetsbidraget. Kostnadsökningen beror främst på att lönesumman ökar. Investeringarna beräknas bibehållas nära fjolårets toppnivå.

Kommunernas skatteinkomster beräknas år 2003 ytterligare minska. Kommunernas ekonomi stärks ändå på grund av den snabba ökningen av statsandelarna. Kommunernas omkostnader beräknas öka i långsammare takt än året innan. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag beräknas sjunka och räkenskapsårets resultat väntas bli sämre. Kommunernas investeringsnivå fortsätter att vara hög och kommunernas finansieringsbalans försvagas.

Tablå 14. Kommunalekonomins utveckling 2001—2003 enligt kommunernas
bokföring, milj. euro1)

  200120022003
     
1.Verksamhetsbidrag-15 002-15 841-16 426
2.Skatteintäkter14 08413 59013 160
3.Statsandelar inom driftsekonomin3 6683 9624 241
4.Övriga finansieringsposter, netto-815700
5.Årsbidrag1 9351 781976
6.Extraordinära poster, netto2021700
7.Investeringar, netto2 3482 1002 000
8.Överskott (=5.+6.-7.)-211-149-1 024
9.Avskrivningar av anläggningstillgångar1 4501 5001 550
10.Årsbidrag - avskrivningar485281-574
11.Lånestock4 3504 4555 170
12.Kassa3 0803 0352 728
13.Nettoskuld (=11.-12.)1 2701 4202 442

1) Här granskas kommunalekonomins utveckling med de begrepp som används i kommunernas bokföring. I avsnitt 3.2 granskas kommunalekonomin med de begrepp som används i nationalräkenskaperna.

Regional- och
strukturpolitiken

Det regionala utvecklingsarbetet genomförs med regionala program som finansieras både med nationell delfinansiering och EU-medfinansiering. Utgångspunkten för en balanserad regional utveckling är att man stärker den regionala ekonomin genom att förbättra tillväxten och sysselsättningen i hela landet. Regeringen strävar efter att främja jämlikheten mellan de olika befolkningsgrupperna och mellan de olika regionerna i landet. Regeringen uppmuntrar den spontana regionala utvecklingen genom att ta fasta på de olika regionernas starka sidor. Särskild uppmärksamhet fästs vid att förebygga fattigdom och utslagning, vid ett skapa en balanserad befolknings- och regionstruktur samt vid att förbättra kunnandet i de olika regionerna. Tillräcklig tillgång till basservice i alla delar av landet och en tillfredsställande nivå på denna tryggas.

Den nationella regionalpolitiken

Målet med den nya regionutvecklingslag (602/2002) som träder i kraft i början av år 2003 är att effektivera den regionalpolitik som genomförs med nationella medel genom att utveckla nya redskap och förfaranden för genomförandet av regionalpolitiken. I lagen ingår även ett nytt planeringssystem för den regionala utvecklingen.

Den finansiering som riktas till den regionala utvecklingen fastställs i detalj genom tillämpningen av det planeringssystem som nämns i regionalutvecklingslagen. I budgetpropositionen har tagits in ett omnämnande om inriktning av finansiering till den regionala utvecklingen under de moment som var avsedda att innehålla medel för regional finansiering enligt 6 § i den gällande lagen om regional utveckling (1135/1993).

Målprogram

Statsrådet fattade beslut om ett målprogram enligt lagen om regional utveckling (1135/1993) hösten 2000. Målprogrammet inriktar och samordnar det regionala utvecklingsarbetet vid ministerierna och inom regional- och lokalförvaltningen samt fastställer behoven av ändringar av lagstiftningen i anslutning till den regionala utvecklingen under åren 2000—2003.

Enligt målprogrammet effektiverar regeringen utvecklingen av östra och norra Finland och fäster särskild uppmärksamhet vid lösandet av de strukturella problemen inom den regionala utvecklingen i västra och södra Finland. Regionernas tillväxtbetingelser förbättras genom att en balanserad regionstruktur utvecklas samt genom att samarbetet i regionerna och i de ekonomiska regionerna utökas.

Vid utvecklingen av samtliga regioner betonar regeringen bl.a. förbättrandet av kunnandet, överföringen och användande av teknik och annat kunnande samt utvecklandet av regionala innovationsstrukturer. Särskilt viktigt är att utveckla forskningen och utbildningen inom nuvarande och nya tillväxtområden.

Företagsstöden inriktas på utvecklandet av företagens verksamhetsbetingelser med beaktande av de krav som en balanserad regional utveckling ställer. Dessutom stärks det nationella innovationsnätet genom att regionala samarbetsnätverk utvecklas som förbättrar företagens konkurrenskraft i synnerhet i glesbyggda områden.

En smidig datakommunikation och goda trafikförbindelser påverkar sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten, en regionalt balanserad utveckling och miljöns tillstånd. I målprogrammet förebyggs medborgarnas utslagning och förfördelningen av regionerna bl.a. genom att informationssamhällets tjänster finns inom räckhåll för alla på ett jämlikt sätt. De moderna datakommunikationsförbindelserna förbättrar också betydligt möjligheterna att placera statliga funktioner utanför huvudstadsregionen.

Regioncentrum-programmet

Målet för det regioncentrumprogram (2001—2006) som har initierats av regeringen är att utveckla ett nätverk av regioncentrum som täcker alla landskap. Avsikten med programarbetet är att åstadkomma en mera balanserad regionstruktur än för närvarande. Utvecklandet av regioncentrumen kräver att det regionala samarbetet mellan olika aktörer, framför allt kommunerna, utvidgas. Syftet med programarbetet är också att utveckla förhandlingsförfarandet mellan statsförvaltningen och regioncentrumen.

I enlighet med det regionalpolitiska målprogram som har godkänts i regeringsprogrammet och av statsrådet genomförs regionscentrumprogrammet i de 34 regioner som utsetts att delta i programmet fram till utgången av 2003. Utgående från den rapport om programmet som då avges besluts om vilka regioner som skall fortsätta och vilka nya regioner som eventuellt tas med i programmet.

Storstadspolitiken

Regioncentrum- och stadspolitiken omfattar också specialfrågor och utvecklingsmöjligheter i anslutning till större städer. Via basfinansieringen understöds därför också Helsingforsregionens stadsprogram och en politik som främjar en balanserad utveckling av metropolområdet samt nätverksbildningen mellan de stora regioncentrum som deltar i regioncentrumprogrammet. Målet är att lösa problem som beror på tillväxt, långtidsarbetslöshet och social utslagning.

Utvecklandet av landsbygden

I sitt målprogram fäster regeringen särskild uppmärksamhet vid utvecklandet av landsbygden och skärgården, som skall vara en övergripande politik som omfattar alla näringar. Tyngdpunkter i utvecklandet av landsbygden är utvecklandet av innovationsmiljön, främjande av utkomstmöjligheter som bygger på mångsidighet, främjande av jordbrukets struktur och förädling av naturtillgångar och livsmedel, turism, distansarbete och förutsättningar för boendet. Regeringen samordnar de stads- och landsbygdspolitiska åtgärderna i syfte att stärka en växelverkan mellan stadsregionerna och landsbygden som gagnar bägge parter. Riktlinjerna för utvecklingsarbetet har formulerats i statsrådets principbeslut om landsbygdspolitiken från den 5 april 2001 och i det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet "En landsbygd för människor" som principbeslutet grundar sig på. Genomförandet av programmen främjas av den landsbygdspolitiska samarbetsgrupp som har tillsatts av statsrådet.

Kompetenscentrumen

Kompetenscentrumprogrammet genomförs av de 14 kompetenscentrum som statsrådet har utsett för åren 1999—2006. Programmet stöder specialisering och tillväxt i regionerna för att regionerna bättre än tidigare skall klara sig i den tilltagande internationella konkurrensen. Programmen som genomförs i regionerna utgår från företagen och åtgärderna gäller särskilt åstadkommandet av kunskapsintensiv ny företagsverksamhet, företagens tillväxt och främjande av sysselsättningen.

Socialskyddsavgiftsförsöket i Övre Lappland och skärgården

Inom ramen för regionalpolitiken och de regionalpolitiska åtgärderna föreslås ett treårigt försök som innebär att arbetsgivarens socialskyddsavgift slopas i Enontekis, Kittilä, Kolari, Muonio, Enare, Sodankylä, Utsjoki, Kemijärvi, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Salla, Savukoski och Övertorneå kommuner och i de s.k. A-skärgårdskommunerna Karlö, Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu och Velkua. Försöket omfattar med vissa begränsningar företag, statliga affärsverk och hushåll.

Avsikten med försöket är att undersöka hur slopandet av arbetsgivarens socialskyddsavgift inverkar på sysselsättningen och förutsättningarna för sysselsättningen. Förslaget syftar särskilt till att åstadkomma positiva verkningar för företagsverksamheten.

Europeiska unionens strukturfonders verksamhet i Finland

I Finland verkar fyra strukturfonder, nämligen Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF), utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ-U) och fonden för fiskets utveckling (FFU). Fondernas medel ingår i EU:s budget. Fonderna beviljar stöd huvudsakligen i form av understöd. För finansiering från strukturfonderna krävs nationell medfinansiering.

Målprogram i Finland 2000—2006:Gemenskapsinitiativ:
  
mål 1:de svagast utvecklade regionernaInterreg III
mål 2: strukturförändringsregioner och landsbygdsregioner Leader+
mål 3: mänskliga resurser (ett horisontalt program)Equal
 Urban II

Genomförandet av målprogrammen och gemenskapsinitiativprogrammen baserar sig på programdokument som statsrådet föreslår och kommissionen godkänner. Inrikesministeriet och arbetsministeriets statliga medfinansiering används också till finansiering av innovativa åtgärder. Det främsta målet för de innovativa åtgärder som medfinansieras av ERUF är att förbättra kvaliteten på mål 1- och 2-programmen. De mål 2- och 3-program som genomförs på Åland ingår inte i statsbudgeten.

StrukturfondMålprogramUtbetalande myndighet
   
ERUF1, 2, Interreg III och Urbaninrikesministeriet
ESF1, 2 och Equalarbetsministeriet
EUGFJ-U1 och Leader+jord- och skogsbruksministeriet
FFU1 och det horisontala fiskeriprogram som inte hör till mål 1-områdetjord- och skogsbruksministeriet

Mål 1-områdets andel av hela befolkningen är 20,9 % och mål 2-områdets 30,6 %. Under övergångsperioden var befolkningsandelen i de områden som under programperioden 1995—1999 hörde antingen till mål 2- eller mål 5b-områdena, men som inte hör till det nya mål 2-området, 9,6 %. Mål 3-programmet är ett horisontalt program som genomförs utanför mål 1-området.

I fråga om de program som finansieras av strukturfonderna baserar sig anslagen i budgetpropositionen i praktiken på de ekonomiska tabellerna i programdokumenten. Inkomster från EU:s strukturfonder budgeteras i statsbudgeten enligt bruttoprincipen som inkomster och utgifter för den utbetalande myndigheten. Den nationella statliga medfinansiering som behövs för program som finansieras av en strukturfond budgeteras i regel under ett enda moment som utgift för det förvaltningsområde som deltar i genomförandet av programmen.

EU-finansieringen av gemenskapsinitiativen Equal och Leader+ har budgeteras i statens budgetproposition. EU-finansieringen av ERUF-gemenskapsintiativprogrammen (Interreg och Urban) styrs förbi budgeten direkt till den administrerande och utbetalande myndighet som utsetts i programmet. Den statliga medfinansieringen av ERUF-gemenskapsinitiativprogrammen och de innovativa åtgärderna som motsvarar EU-stödet ingår dock i budgetpropositionen. En del av den intäktsförda EUGFJ-U-medfinansieringen i mål 1-programmen styrs förbi budgeten till gårdsbrukets utvecklingsfond, som också svarar för statens nationella medfinansiering av programmen.

Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde finansieras utvecklandet av landsbygden utanför mål 1-området (med undantag för de 12 största städernas centrumområden) med stöd av det regionala utvecklingsprogram för landsbygden (ALMA) som EU finansierar delvis. EU:s medfinansiering kommer från garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ-G), vars andel av finansieringen är ca 20 miljoner euro. EUGFJ-G är inte en strukturfond, men åtgärderna kan dock jämföras med målprogrammen. Det område som omfattas av ALMA har ca 2,3 miljoner invånare.

Målet för åtgärderna som vidtas inom ramen för strukturfondernas program har ställts till 102 000 nya arbetsplatser och 27 000 nya företag. Enligt uppskattning omfattas drygt 487 000 personer av programmens utbildnings- och utvecklingsåtgärder.

Följande kvantitativa mål har uppställts för strukturfondernas program (2000—2003):
 Mål 1Mål 2Mål 3Gemenskapsinitiativ
     
Nya arbetsplatser27 67050 00017 9006 589
Bevarade arbetsplatser65 70040 000-3 842
Nya företag4 10015 0007 200730
Antalet personer som omfattas av åtgärderna122 000101 600252 7002 000

Strukturfondernas ekonomiska ramar

År 2003 väntas strukturfondsmedel bli intäktsförda i budgeten till ett belopp av sammanlagt ca 298 miljoner euro som följer:

I budgeten för 2003 ingår sammanlagt ca 327 miljoner euro i EU-strukturfondsmedel och ca 386 miljoner euro i statlig medfinansiering. Exakta uppgifter om EU-finansieringen och den motsvarande statliga finansieringen finns under inrikesministeriets moment 26.98.61, jord- och skogsbruksministeriets moment 30.14.61, 30.14.62 och 30.41.62 samt arbetsministeriets moment 34.05.61 samt i tabellerna under dem.

Figur 5. Finansieringen av EU-medfinansierade program i budgetpropositionen för 2003, bevillningsfullmakt miljoner euro


Figur 6. Ministeriernas andelar av EU-strukturfondsmedlen och av den statliga finansieringen i budgetpropositionen för 2003


Vetenskaps- och
teknologipolitiken

I förhållande till samhällsekonomins storlek är forsknings- och produktutvecklingsverksamheten i Finland på internationell toppnivå. 2001 användes närmare 5 miljarder euro, vilket motsvarar 3,6 procent av bruttonationalprodukten, för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Forskningsfinansieringen har ökat snabbt från och med mitten av 1990-talet och fortsätter att öka. Den elektrotekniska industrin och branschens eger forskningsfinansiering går i bräschen för tillväxten, men också den offentliga forskningsfinansieringen är ställd i relation till bruttonationalprodukten på hög internationell nivå. Det föreslås att forskningsfinansieringen som finansieras via statsbudgeten 2003 skall bibehållas på ungefär samma nivå som under tidigare år.

Samtidigt som forsknings- och utvecklingsverksamheten har ökat har utvärderingen av verksamhetens resultat kontinuerligt effektiverats. Nyligen inleddes en internationell utvärdering av innovationsmiljöer i Finland som blir färdig 2003. Internationella analyser av konkurrenskraften har under 2000-talet regelbundet placerat Finland i världstoppen. Också nationella undersökningar har konstaterats att satsningarna har gett resultat: den ekonomiska tillväxten efter recessionen baseras till centrala delar på det framgångsrika utnyttjandet av ny teknik. Utmaningar har bl.a. varit frågor i anslutning till den koncentrerade basen för högteknologin, immateriella rättigheter samt den skärpta internationella konkurrensen om företagens FoU-verksamheter.

Vetenskaps- och teknologipolitikens och den offentliga forskningsfinansieringens uppgift är att dra försorg om grundförutsättningarna för den sociala och ekonomiska utvecklingen. Dessa är det mänskliga kapitalet som utökas med hjälp av en hög utbildningsnivå, högklassiga materiella och sociala infrastrukturer samt ombesörjandet av tillväxtmöjligheterna för ny företagsverksamhet bl.a. genom att stärka kompetensen i affärsverksamhet.

En god utbildningsnivå skapar en grund för annan utveckling i hela landet och också för en kontinuerlig utveckling av innovationsverksamheten i regionerna. Till forsknings- och utvecklingsverksamhetens snabba tillväxt i Finland har som ett särskilt drag anslutit sig en förbättring av forskningspersonalens utbildningsnivå. Den positiva utvecklingen förväntas fortsätta, eftersom intresset för forskarbanan är stort internationellt sett. Utvecklingen stöds av offentliga åtgärder bl.a. genom skapande av spetsforskningsenheter och forskarskolor. Kommande utvecklingsåtgärder stöder den i ordningsföljd tredje analysen av vetenskapens situation och nivå i Finland som kommer att vara färdig hösten 2003.

Ett målmedvetet stärkande av det internationella samarbetet inom vetenskap och teknologi är ett viktigt område för vetenskaps- och teknologipolitiken. Inom ramen för Europeiska unionen erbjuds betydande möjligheter till detta i och med det sjätte ramprogrammet för forskningen som inleds 2003 och som innehåller nya samarbetsformer. I samma riktning verkar det europeiska forsknings- och innovationsområde som håller på att utformas och som kommer att ha mer omfattande effekter än ramprogrammet. Konkurrensen inom forskningsområdet är global, varför samarbetet med vetenskaps- och teknologicentrum utanför EU skall stärkas på motsvarande sätt.

I en internationell jämförelse profilerar sig Finland som ett land där samarbetet mellan forskning och näringsliv fungerar väl. En viktig omständighet har varit att den offentliga och privata forskningsfinansieringen har ökat samtidigt och att de har verkat stärkande på varandra. En fortsatt effektivering av samarbetet är av central betydelse både med tanke på den inhemska forskningen och innovationerna inklusive positiva sysselsättningsverkningar.

Tablå 15. Utvecklingen av de centrala utgifterna för forskning och utvecklingsarbete, milj. euro

 20022003Förändr.,
milj. €
    
Forskningsorganisationernas forskningsanslag   
   Universitetsväsendet375,4385,710,3
   Statliga forskningsanstalter233,8234,20,4
   — varav statens tekniska forskningscentral59,758,8-0,9
Sammanlagt609,2619,910,7
Finansieringsorganisationer   
   Finlands Akademi183,4184,51,1
   Teknologiska utvecklingscentralen399,3399,3-0,1
Sammanlagt582,7583,71,0
Alla sammanlagt1 191,91 203,611,7