Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 Regeringens proposition till Riksdagen om statbudgeten för 2003
   Allmän motivering
     Sammanfattning
          Inkomstposterna
          Anslagen
          Den statsekonomiska balansen
          Utgifterna för statsskulden
     De ekonomiska utsikterna 2002-2003
     Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål
     Budgetpropositionens inkomstposter
     Anslagen i budgetpropositionen
     Statens resursförvaltning
     Statens ägarpolitik och affärsverksamhet
     Fonder utanför statsbudgeten
   Siffertabell
   Detaljmotivering
   Inkomstposter
   Anslag

Statsbudgeten 2003

SammanfattningPDF-versio

Den ekonomiska utvecklingen i Finland har varit svag under det gångna året. Trots detta har sysselsättningen fortsättningsvis utvecklats positivt. Den ekonomiska nedgången till följd av världsekonomin väntas så småningom ge vika, men osäkerheten i anslutning till de internationella konjunkturutsikterna är fortfarande stor. Den ekonomiska prognos som ligger till grund för budgetpropositionen baserar sig på visionen om att den påbörjade ekonomiska tillväxten i USA fortsätter och att tillväxten inom EU blir snabbare under slutet av året. Också den ekonomiska tillväxten i Finland väntas bli snabbare nästa år. De senaste uppgifterna tyder på en spirande återhämtning för efterfrågan på exportprodukter. Den fortsatta utvecklingen är dock på ett avgörande sätt beroende av hurudan den världsekonomiska utvecklingen blir den närmaste tiden. I Finland har följande löneförhandlingsomgång en central ställning när det gäller de kommande ekonomiska utsikterna.

Tablå 1. Budgetekonomins inkomstposter, anslag och balans, milj. euro

 200120022003Förändr. %
  ordinariebudget- 
 bokslutstatsbudgetprop.2002—2003
     
Inkomst- och förmögenhetsskatt12 14013 01712 607-3
Mervärdesskatt9 7779 8949 815-1
Övriga skatter7 4487 4087 9768
Övriga inkomster6 0615 0075 1693
Sammanlagt35 42635 32635 5671
Nettoupplåning och skuldhantering1)--155-
Inkomstposter sammanlagt35 42635 32635 7221
     
Konsumtionsutgifter10 65311 19111 5523
Överföringsutgifter18 00619 49120 1053
Investeringsutgifter1 01744251517
Övriga utgifter4 0893 7593 550-6
Anslag sammanlagt33 76434 88235 7222
Minskning av statsskulden2)2 308444--
Sammanlagt36 07235 32635 7221
Skillnad +/--647-1-

1) Inbegriper redovisat som netto utgifter för skuldhantering till ett belopp av 234 miljoner euro.

2) Inbegriper utgifter för skuldhantering till ett belopp av 257 miljoner euro 2001 och 362 miljoner euro 2002.

Budgetpropositionen följer regeringsprogrammets finanspolitiska linje, vars syfte är att man skall förbereda sig på det utgiftstryck inom den offentliga ekonomin som befolkningens stigande genomsnittsålder medför. Detta sker genom att man stöder den offentliga ekonomins stabilitet och en höjning av sysselsättningsgraden. Överskottet inom den offentliga ekonomin väntas minska från årets 3,6 % till nästa års 2,7 % av bruttonationalprodukten. Finansieringsbehovet enligt de statsekonomiska nationalräkenskaperna försvagas nästa år och uppvisar endast ett litet överskott, varvid det under de närmaste åren blir svårare att uppnå det mål som ställts upp, dvs. ett finansieringsöverskott på 1,5 till 2 %, och det blir en allt större utmaning att förbereda sig på utgiftstrycket under de kommande åren.

Budgetpropositionens finanspolitiska linje stöder lätt den inhemska efterfrågan. I ett läge där den internationella ekonomiska utvecklingen förorsakar osäkerhet skapar regeringens budgetproposition stabilitet och förutsägbarhet i den ekonomiska politiken, vilket upprätthåller hushållens och företagens tillit till en positiv ekonomisk utveckling.

Inkomstposterna

Statens inkomster utan upplåning beräknas 2003 uppgå till 35,6 miljarder euro, vilket är 0,7 % mer än de inkomster som beräknades i den ordinarie budgeten för 2002. De inkomster som i budgetekonomin beräknas flyta in 2003 är dock 0,9 % mindre än de totala inkomster som i tilläggsbudgeten för 2002 beräknades flyta in, vilket framgår i tablå 2. Den långsamma ekonomiska tillväxten och den börskänsliga skattebasen, som krympt i takt med att aktiekurserna fallit, märks i de skatteinkomster som flyter in nästa år. Dessa beräknas nästa år ligga på i det närmaste samma nivå som vad som budgeterats för detta år. De blandade inkomsterna och intäktsföringen av ränteinkomsterna och vinsten beräknas minska jämfört med i år. Inkomsterna från försäljning av statens egendom har på samma sätt som de senaste åren antecknats till 420 miljoner euro.

I enlighet med regeringsprogrammet förbättras förutsättningarna för den ekonomiska tillväxten och en förbättrad sysselsättning genom att skattelättnaderna riktas till förvärvsinkomsterna och energi- och miljöskatterna höjs med beaktande av industrins konkurrenskraft. Beskattningen av förvärvsinkomster föreslås bli sänkt med 315 miljoner euro på årsbasis. Det föreslås att skattelättnaden genomförs i alla inkomstklasser, men relativt sett genomförs de största skattelättnaderna i de små inkomstklasserna. Följden av den föreslagna skattelättnaden i fråga om förvärvsinkomster är att skattegraden sjunker i medeltal med drygt en halv procentenhet. I fråga om de små inkomstnivåerna är sänkningen något större än detta.

Det föreslås att accisen på bränsle, el, stenkol, naturgas och torv höjs med ungefär 5 %. Höjningen ökar statens skatteinkomster med uppskattningsvis 145 miljoner euro. Dessutom föreslås att vissa stöd som hänför sig till energiproduktionen utvidgas och preciseras genom återbäringsregler. Dessa ändringar beräknas minska inkomsten från energiskatterna med sammanlagt ca 18 miljoner euro.

Den extra sjukförsäkringspremien för pensionsinkomster föreslås bli slopad, varvid alla försäkrades sjukförsäkringspremie är 1,5 % år 2003. Av inkomsten från mervärdeskatten föreslås att 1 000 miljoner euro intäktförs direkt till Folkpensionsanstalten, vilket innebär en ökning på 300 miljoner euro jämfört med i år. Den direkta skatteintäktsföringen minskar det garantibelopp som betalas ur social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel.

På fördelningen av 2003 års skatteinkomster mellan staten och kommunerna har ändringen i utdelningen av samfundsskatten staten en gynnsam inverkan, vilket är en direkt följd av de kostnadsneutrala ändringarna i statens och kommunernas finansieringsförhållanden. Gemensamt för de beslut som fattats är att man för att stabilisera kommunalekonomin och trygga finansieringen av basservicen minskar kommunernas avhängighet av intäkterna av samfundsskatten, som fördelar sig ojämnt mellan kommunerna, är konjunkturkänslig och svår att förutsäga, och jämnar ut de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna. Nettoeffekten av ändringarna på inkomst- och utgiftssidan är att kommunalekonomin förstärks med ca 126 milj. euro.

Anslagen

Anslagen i statsbudgeten för 2003 föreslås uppgå till 35,7 miljarder euro, vilket ungefärligen motsvarar det beslut om anslagsramarna som fattades på våren. Anslagen ökar med 840 miljoner euro, 2,4 %, jämfört med den ordinarie budgeten för 2002. Slutsumman av anslagen i budgetpropositionen beräknas reellt överskrida anslagsnivån i den ordinarie budgeten för 1999 med en miljard euro.

Statsunderstöden till kommunerna föreslås uppgå till sammanlagt 5,6 miljarder euro, vilket innebär en ökning på 6 % jämfört med innevarande års nivå. Statsandelsprocenten för social- och hälsovårdens driftskostnader föreslås höjas med 1,51 procentenheter för att förbättra välfärdstjänsterna och för att trygga servicesystemets funktion med beaktande av verkställandet av det nationella projektet för hälso- och sjukvård samt främjandet av barns och ungas välfärd. Detta innebär att statsandelarna ökar med 160 miljoner euro. Det föreslås dessutom 8 miljoner euro för tilläggsfinansiering av projekt för utvecklande av den nationella hälso- och sjukvården. Finansieringen av tjänster för barn och unga som hotas av utslagning ökas. En höjning av enhetspriserna och ett ökat antal studerande höjer statsandelarna för undervisning och kultur. Det föreslås att ett femårigt åtgärdsprogram för höjande av utbildningsnivån hos vuxna inleds 2003 och att den yrkesinriktade tilläggsutbildningen i form av läroavtal ökas med 2 000 stuuderande.

Faderskapspenningsperioden förlängs och användningen av familjeledigheter görs smidigare. Kretsen av dem som enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst erhåller social- och hälsovårdens tjänster inom öppenvården vidgas. Avsikten är att ett nytt specialstöd utbetalas fr.o.m. den 1 oktober 2003 till sådana 65 år fyllda eller arbetsoförmögna invandrare som bor i Finland och som annars skulle ha ett långvarigt behov av utkomststöd.

De beslut om höjning av förmåner i syfte att förebygga fattigdom och utslagning som fattades i budgeten för 2002 och som trädde i kraft den 1 mars 2002 syns nu i anslagen i budgeten för 2003 på årsnivå. Även tandvårdsreformen är i kraft i sin helhet 2003. I budgetpropositionen fortsätter genomförandet av de omfattande investeringar i trafiken som påbörjades i budgeten för 2002.

Den statsekonomiska balansen

De anslag som föreslås i budgetpropositionen överskrider de beräknade inkomsterna, vilket innebär att staten måste ta ett nytt lån på 155 miljoner euro för att täcka underskottet. Det föreslås att nytt lån upptas till ett belopp av 389 miljoner euro, varav 234 miljoner euro är avsett att användas för kostnaderna i anslutning till återköp av statsskulden, vilket minskar kommande utgifter för skuldhantering. En ökning av statsskulden skapar tidigare än beräknat ett behov av större överskott under detta decennium för att statsskulden skall kunna minskas innan det utgiftstryck som föranleds av befolkningens stigande medelålder uppstår. Nettoupplåning förslogs senast i budgetpropositionen för 1998.

Tablå 2. Balansen inom budgetekonomin och statsekonomin, milj. euro

 200120022003 Förändr., %
 bokslutbudgeterat1)budgetprop.2002—2003
     
Budgetekonomin    
Inkomster35 42635 89135 567-1
Utgifter33 76535 13835 7222
Egentligt underskott (-)1 661753-155 
Skuldhantering-257-362-23436
Nettofinansieringsbehov (-)1 404391-389 
Fondekonomin    
Inkomster4 2474 3114 3251
Utgifter3 9563 8443 584-7
Nettofinansieringsbehov (-)291467741 
Statsekonomin2)    
Inkomster38 05538 48938 125-1
Utgifter36 36037 63137 7731
Nettofinansieringsbehov (-)1 695858352 

1) Inklusive tilläggsbudgeten för 2002

2) Budgetekonomins och fondernas inkomster och utgifter kan inte som sådana räknas samman på grund av inbördes transfereringar.

De fonder som står utanför budgetekonomin beräknas uppvisa ett överskott på 741 miljoner euro. De fonder som står utanför budgetekonomin och statsekonomin, dvs. hela statsekonomin beräknas uppvisa ett överskott på ca 352 miljoner euro. Överskottet i de fonder som står utanför budgetekonomin beror i hög grad på ökningen i statens pensionsfonds fonder. Genom att öka pensionsfonden förbereder man sig på att jämna ut de kraftigt ökande pensionsutgifterna under de kommande åren.

Utgifterna för statsskulden

Ränteutgifterna för skulden inom statens budgetekonomi beräknas uppgå till 3,6 miljarder euro. Detta innebär en minskning på 0,2 miljarder euro jämfört med budgeten för i år. Under hela valperioden minskar ränteutgifterna med ca 1,2 miljarder euro.

Statsskuldens nominella värde beräknas uppgå till ca 61,4 miljarder euro i slutet av 2002. Trots nettoupplåningen minskar statskulden i relation till totalproduktionen uppskattningsvis från 43,7 % i år till 42,3 % 2003. Den framtida ränte- och valutakursutvecklingen är avgörande för hur statsskuldens marknadsvärde utvecklas. I slutet av juni 2002 var marknadsvärdet på skulden inom statens budgetekonomi 3,8 miljarder euro större än skuldens nominella värde.