Statsbudgeten 2003
Arbetsgivar- och
personalpolitiken
Statsrådets beslut i augusti 2001 om statens personalpolitiska linje stärker den gemensamma värdegrunden och verksamhetskulturen samt ger utvecklingsmål för statens verksamhetsenheter. Statsrådet svarar för de allmänna förutsättningarna för statens arbetsgivar- och personalpolitik som en del av budgetpolitiken. För genomförande av den personalpolitiska linjen har det utarbetats en verksamhetsplan för statens gemensamma arbetsgivar- och personalpolitik åren 2001—2003.
En viktig del i riktlinjerna för statens personalpolitik är en förbättring av konkurrenskraften när det gäller lönerna. År 2001 och 2002 vidtogs arbetsgivaråtgärder i enlighet med riktlinjerna i statens utredning om löneuppföljningen, dvs. den s.k. VALPAS-utredningen. En reform av lönesystemen är viktigt när det gäller att förbättra konkurrenskraften. Hittills omfattar de nya lönesystemen 26 ämbetsverk och 16 000 personer, dvs. 14 % av statens personal. Målet är att största delen av ämbetsverken har infört ett nytt lönesystem senast inom 2003. En del av reformen kan vid behov finansieras med separat finansiering via budgeten. Andra åtgärder i syfte att förbättra konkurrenskraften när det gäller lönerna vidtas i enlighet med ovan nämnda principbeslut av statsrådet.
Resultatmålen för statens arbetsgivar- och personalpolitik och prioritetsområdena för verksamheten ingår i förklaringen i motiveringen till finansministeriets huvudtitel och finansministeriets kapitel.
Statens tjänste- och arbetskollektivavtal för 2001—2002 har avfattats i enlighet med det inkomstpolitiska avtal som undertecknades den 15 december 2000. Avtalsperioden går ut den 31 januari 2003. Ökningarna i utgifterna till följd av avtalsändringar har budgeterats i budgeterna för 2001 och 2002. I denna budget budgeteras den effekt som lönehöjningar efter den 1 mars 2002 har på 2003. På basis av detta har omkostnadsanslagen utökats med sammanlagt ca 13,5 miljoner euro.
Indexvillkoret i det inkomstpolitiska avtalet och avtalsparternas granskning av den ekonomiska utvecklingen i januari 2002 ledde inte till några lönejusteringar. Avtalsparterna granskade våren 2002 även det allmänna ekonomiska läget, uppnåendet av målen i avtalet och utvecklingen i inkomsterna mellan IV/2000 och IV/2001. Centralorganisationerna konstaterade att man för vissa avtalsbranscher inte nått ett sådant slutresultat som avses i avtalet. Något sådant konstaterades inte när det gäller staten och några tilläggskrav framfördes inte.
De statsanställdas inkomster beräknas öka med i genomsnitt 3,6 % från 2001 till 2002, varav 2,3 % beror på avtalsenliga förhöjningar och 1,3 % på tillämpningen av avtalen och justeringar enligt statens löneuppföljningsutredning. Därutöver steg arbetskraftskostnaderna med 0,4 % till följd av den förkortande effekt Kristi himmelsfärdsdagen hade på arbetstiden.
Tablå 16. Jämförelsetal som beskriver personalen inom budgetekonomin åren 2000—2003
| Jämförelsetal | 2000 | 2001 | 20021) | 20031) |
| Antalet anställda | 123 700 | 120 500 | 120 500 | 120 500 |
| Förändring från föregående år, % | -1,4 | -2,6 | 0,0 | 0,0 |
| Årsverken | 121 500 | 117 100 | 117 100 | 117 100 |
| Löner, milj. €2) | 3 419 | 3 475 | 3 597 | 3 611 |
| Arbetskraftskostnader, milj. €2) | 4 383 | 4 412 | 4 575 | 4 593 |
| Den totala inkomsten i genomsnitt, € /kk2) |
2 234 | 2 349 | 2 431 | 2 441 |
| Lönebikostnader, % | 61,9 | 60,3 | 60,6 | 60,5 |
| Pensionsutgifter, milj. € | 2 386 | 2 531 | 2 632 | 2 750 |
| Kvinnornas andel, % | 46,4 | 47,8 | 47,9 | 48,0 |
| Personalens genomsnittsålder, år | 42,4 | 42,4 | 42,5 | 42,6 |
1) Åren 2002 och 2003 är huvudsakligen uppskattningar och de förändringar av antalet anställda som ingår i budgetpropositionen för 2003 har inte beaktats i dem.
2) I uppskattningarna för 2002 har de tillägg som föranleds av avtalsändringarna samt av statens löneuppföljningsutredning och tillämpningen av avtalen beaktats. I uppskattningarna för 2003 har endast effekterna av de avtalsenliga förhöjningar som härrör från 2002 beaktats.
I tablå 17 ingår ett sammandrag av det uppskattade antal årsverken 2002 och 2003 som anges i förklaringen till varje huvudtitel. Grunderna för beräkningen av antalet årsverken avviker något från det som presenteras i tablå 16. Särskilt personal som anställts med sysselsättningsmedel ingår inte i tablå 17.
Tablå 17. Antalet anställda vid ämbetsverk inom budgetekonomin enligt årsverken1)
| Förändring 2002—2003 | |||||
| Huvudtitel | 2002 | 2003 | årsverken | % | |
| 23. | Statsrådet | 260 | 264 | 4 | 1,5 |
| 24. | Utrikesministeriets förvaltningsområde2) | 1 540 | 1 550 | 10 | 0,7 |
| 25. | Justitieministeriets förvaltningsområde | 9 350 | 9 350 | - | - |
| 26. | Inrikesministeriets förvaltningsområde | 17 060 | 16 830 | -230 | -1,4 |
| 27. | Försvarsministeriets förvaltningsområde | 18 080 | 18 060 | -20 | -0,1 |
| 28. | Finansministeriets förvaltningsområde | 10 730 | 10 760 | 30 | 0,3 |
| 29. | Undervisningsministeriets förvaltningsområde | 29 040 | 29 500 | 460 | 1,6 |
| 30. | Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde |
5 395 | 5 410 | 15 | 0,3 |
| 31. | Kommunikationsministeriets förvaltningsområde |
4 220 | 4 160 | -60 | -1,4 |
| 32. | Handels- och industriministeriets förvaltningsområde |
6 740 | 6 700 | -40 | -0,6 |
| 33. | Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde |
3 520 | 3 530 | 10 | 0,3 |
| 34. | Arbetsministeriets förvaltningsområde | 3 930 | 3 940 | 10 | 0,3 |
| 35. | Miljöministeriets förvaltningsområde | 2 550 | 2 570 | 20 | 0,8 |
| Sammanlagt | 112 415 | 112 624 | 209 | 0,2 | |
1) Förutom personalen under huvudtitel 21 och 22 och vid affärsverk som avses i lagen om statens affärsverk samt personal som avlönats med sysselsättningsmedel.
2) Inom utrikesministeriets förvaltningsområde beräknas dessutom de anställda som avlönas i stationeringslandet år 2002 och 2003 motsvara 920 årsverken samt de som avlönas för krishanteringsoperationer och fredsbevarande operationer motsvara 1 050 årsverken.
Antalet årsverken beräknas 2003 öka med ca 0,2 %.