Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 Regeringens proposition till Riksdagen om statbudgeten för 2003
   Allmän motivering
     Sammanfattning
     De ekonomiska utsikterna 2002-2003
     Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål
     Budgetpropositionens inkomstposter
     Anslagen i budgetpropositionen
     Statens resursförvaltning
          Arbetsgivar- och personalpolitiken
       Utvecklandet av förvaltningen
     Statens ägarpolitik och affärsverksamhet
     Fonder utanför statsbudgeten
   Siffertabell
   Detaljmotivering
   Inkomstposter
   Anslag

Statsbudgeten 2003

Statens resursförvaltningPDF-versio

De centrala funktionerna inom statens resursförvaltning är statens verksamhet som arbetsgivare samt utvecklande av förvaltningen.

Vid finansministeriet inleds ett projekt som syftar till att förbättra statsförvaltningens konkurrenskraft och produktivitet. Genom projektet förbättras statsförvaltningens förmåga att klara av sina uppgifter med beaktande av den allt stramare finansieringen och tillgången till arbetskraft samt de möjligheter till förnyelse som ges. Det är viktigt att organisationerna inom statsförvaltningen uppmuntras till att utvärdera och förnya sin struktur, sina verksamhetssätt, tjänster och resurser i förhållande till de utmaningar och möjligheter som ny teknologi samt nya modeller för förvaltning, styrning och serviceproduktion erbjuder.

Arbetsgivar- och
personalpolitiken

Statsrådets beslut i augusti 2001 om statens personalpolitiska linje stärker den gemensamma värdegrunden och verksamhetskulturen samt ger utvecklingsmål för statens verksamhetsenheter. Statsrådet svarar för de allmänna förutsättningarna för statens arbetsgivar- och personalpolitik som en del av budgetpolitiken. För genomförande av den personalpolitiska linjen har det utarbetats en verksamhetsplan för statens gemensamma arbetsgivar- och personalpolitik åren 2001—2003.

En viktig del i riktlinjerna för statens personalpolitik är en förbättring av konkurrenskraften när det gäller lönerna. År 2001 och 2002 vidtogs arbetsgivaråtgärder i enlighet med riktlinjerna i statens utredning om löneuppföljningen, dvs. den s.k. VALPAS-utredningen. En reform av lönesystemen är viktigt när det gäller att förbättra konkurrenskraften. Hittills omfattar de nya lönesystemen 26 ämbetsverk och 16 000 personer, dvs. 14 % av statens personal. Målet är att största delen av ämbetsverken har infört ett nytt lönesystem senast inom 2003. En del av reformen kan vid behov finansieras med separat finansiering via budgeten. Andra åtgärder i syfte att förbättra konkurrenskraften när det gäller lönerna vidtas i enlighet med ovan nämnda principbeslut av statsrådet.

Resultatmålen för statens arbetsgivar- och personalpolitik och prioritetsområdena för verksamheten ingår i förklaringen i motiveringen till finansministeriets huvudtitel och finansministeriets kapitel.

Statens tjänste- och arbetskollektivavtal för 2001—2002 har avfattats i enlighet med det inkomstpolitiska avtal som undertecknades den 15 december 2000. Avtalsperioden går ut den 31 januari 2003. Ökningarna i utgifterna till följd av avtalsändringar har budgeterats i budgeterna för 2001 och 2002. I denna budget budgeteras den effekt som lönehöjningar efter den 1 mars 2002 har på 2003. På basis av detta har omkostnadsanslagen utökats med sammanlagt ca 13,5 miljoner euro.

Indexvillkoret i det inkomstpolitiska avtalet och avtalsparternas granskning av den ekonomiska utvecklingen i januari 2002 ledde inte till några lönejusteringar. Avtalsparterna granskade våren 2002 även det allmänna ekonomiska läget, uppnåendet av målen i avtalet och utvecklingen i inkomsterna mellan IV/2000 och IV/2001. Centralorganisationerna konstaterade att man för vissa avtalsbranscher inte nått ett sådant slutresultat som avses i avtalet. Något sådant konstaterades inte när det gäller staten och några tilläggskrav framfördes inte.

De statsanställdas inkomster beräknas öka med i genomsnitt 3,6 % från 2001 till 2002, varav 2,3 % beror på avtalsenliga förhöjningar och 1,3 % på tillämpningen av avtalen och justeringar enligt statens löneuppföljningsutredning. Därutöver steg arbetskraftskostnaderna med 0,4 % till följd av den förkortande effekt Kristi himmelsfärdsdagen hade på arbetstiden.

Tablå 16. Jämförelsetal som beskriver personalen inom budgetekonomin åren 2000—2003

Jämförelsetal2000200120021)20031)
     
Antalet anställda123 700120 500120 500120 500
   Förändring från föregående år, %-1,4-2,60,00,0
Årsverken121 500117 100117 100117 100
Löner, milj. €2)3 4193 4753 5973 611
Arbetskraftskostnader, milj. €2)4 3834 4124 5754 593
Den totala inkomsten i genomsnitt,
€ /kk2)
2 2342 3492 4312 441
Lönebikostnader, %61,960,360,660,5
Pensionsutgifter, milj. €2 3862 5312 6322 750
Kvinnornas andel, %46,447,847,948,0
Personalens genomsnittsålder, år42,442,442,542,6

1) Åren 2002 och 2003 är huvudsakligen uppskattningar och de förändringar av antalet anställda som ingår i budgetpropositionen för 2003 har inte beaktats i dem.

2) I uppskattningarna för 2002 har de tillägg som föranleds av avtalsändringarna samt av statens löneuppföljningsutredning och tillämpningen av avtalen beaktats. I uppskattningarna för 2003 har endast effekterna av de avtalsenliga förhöjningar som härrör från 2002 beaktats.

I tablå 17 ingår ett sammandrag av det uppskattade antal årsverken 2002 och 2003 som anges i förklaringen till varje huvudtitel. Grunderna för beräkningen av antalet årsverken avviker något från det som presenteras i tablå 16. Särskilt personal som anställts med sysselsättningsmedel ingår inte i tablå 17.

Tablå 17. Antalet anställda vid ämbetsverk inom budgetekonomin enligt årsverken1)

    Förändring 2002—2003
 Huvudtitel20022003årsverken%
      
23.Statsrådet26026441,5
24.Utrikesministeriets förvaltningsområde2)1 5401 550100,7
25.Justitieministeriets förvaltningsområde9 3509 350--
26.Inrikesministeriets förvaltningsområde17 06016 830-230-1,4
27.Försvarsministeriets förvaltningsområde18 08018 060-20-0,1
28.Finansministeriets förvaltningsområde10 73010 760300,3
29.Undervisningsministeriets förvaltningsområde29 04029 5004601,6
30.Jord- och skogsbruksministeriets
förvaltningsområde
5 3955 410150,3
31.Kommunikationsministeriets
förvaltningsområde
4 2204 160-60-1,4
32.Handels- och industriministeriets
förvaltningsområde
6 7406 700-40-0,6
33.Social- och hälsovårdsministeriets
förvaltningsområde
3 5203 530100,3
34.Arbetsministeriets förvaltningsområde3 9303 940100,3
35.Miljöministeriets förvaltningsområde2 5502 570200,8
 Sammanlagt112 415112 6242090,2

1) Förutom personalen under huvudtitel 21 och 22 och vid affärsverk som avses i lagen om statens affärsverk samt personal som avlönats med sysselsättningsmedel.

2) Inom utrikesministeriets förvaltningsområde beräknas dessutom de anställda som avlönas i stationeringslandet år 2002 och 2003 motsvara 920 årsverken samt de som avlönas för krishanteringsoperationer och fredsbevarande operationer motsvara 1 050 årsverken.

Antalet årsverken beräknas 2003 öka med ca 0,2 %.

Utvecklandet av
förvaltningen

Regeringen utvecklar en decentraliserad och flexibel serviceadministration. Regionalförvaltningens förutsättningar att ta emot nya uppgifter och beslutanderätt tryggas. Medborgarnas utslagning och förfördelningen av områden förebyggs genom att informationssamhällets tjänster finns inom räckhåll för alla på ett jämlikt sätt. Den offentliga förvaltningens serviceförmåga förbättras genom möjligheten att uträtta ärenden elektroniskt.

Central- och regional-förvaltningen

Revideringen av statens centralförvaltning fortgår. Det utvecklingsarbete som inleddes sommaren 2000 har styrts av en ministerarbetsgrupp. De rekommendationer som ministerarbetsgruppen har godkänt under projekttiden gäller åtgärder i syfte att effektiva statsrådets arbete, utveckla centralförvaltningens struktur och skärpa resultatstyrningen av förvaltningsområdena, effektivera näringspolitiken, förbättra styrningen av kommunernas ekonomi, utveckla ägarstyrningen i statsägda bolag samt att säkerställa medborgarnas och medborgarorganisationernas deltagande i olika skeden av det arbete som utförs vid ministerierna. Utgående från ministerarbetsgruppens rekommendationer har i synnerhet statsrådets kansli och finansministeriet tillsatt flera verkställighetsprojekt.

Det försök med gemensamma serviceställen som kommunerna, Folkpensionsanstalten och arbetsförvaltningen inledde i de största städerna 2002 fortsätter. Samserviceställenas kunder består huvudsakligen av långtidsarbetslösa arbetssökande som får arbetsmarknadsstöd. Informationsförvaltningsuppgifterna vid justitieministeriet omorganiseras så att det vid ministeriet inrättas en dataadministrationsenhet och justitieförvaltningens datateknikcentral som betjänar hela förvaltningsområdet. Systemet med räddningsväsendet reformeras så att det bildas räddningsområden som i stället för kommunerna svarar för tillhandahållandet av räddningstjänster. Inom räddningsväsendet bildas 22 regionala räddningsområden som bestäms genom lag och som baserar sig på kommunernas samarbete. Avsikten är att räddningsområdena inleder sin verksamhet vid ingången av 2004. Polisförvaltningen reformeras. Reformen av försvarsförvaltningens fastigheter fortsätter genom en överföring av försvarsförvaltningens byggda fastighetsbestånd till Senatfastigheter vid ingången av 2003. Samtidigt överlåts jordområden till Vägförvaltningen och Luftfartsverket. Utvecklandet av Sjöfartsverkets funktioner fortsätter genom en intern indelning av organisationen i en beställarmyndighet och produktion samt genom beredningen av propositioner om inrättandet av ett affärsverk inom rederisektorn och ett inom lotsningssektorn samt om en omorganisering av förbindelsefartygstrafiken. I anslutning till Läkemedelsverket inrättas från den 1 mars 2003 en utvecklingscentral för läkemedelsbehandling. Lagstiftningen ändras så att arbetsrådet uppfyller kraven i de internationella konventionerna som laglig besvärsmyndighet. Till förändringen hör också indragningen av arbetarskyddsnämndernas dispenssektioner som social- och hälsovårdsministeriet tillsatt.

Serviceförmågan och servicekvaliteten

Utvecklandet av den infrastruktur som informationssamhället kräver fortsätter. Gemensamma lösningar utvecklas för de elektroniska tjänsterna, tillgången till offentlig information i elektronisk form förbättras och möjligheterna att uträtta ärenden på elektronisk väg utökas och kommunikationsmöjligheterna förbättras. Det ökade utbudet av offentliga tjänster i datanäten förutsätter att särskild uppmärksamhet fästs vid den elektroniska kommunikationens säkerhet och vid datasäkerheten inom förvaltningen i allmänhet.

I syfte att förbättra servicekvaliteten och göra organisationerna effektivare utvidgas användningen av instrument för utvärdering av kvalitet och resultat inom förvaltningen. Förvaltningspraxisen förenhetligas när det gäller miljökonsekvensbedömning och bedömningens inverkan på beslutsfattandet utreds.

Lagstiftningens kvalitet

Förbättrandet av författningsberedningen fortgår. Vid utvecklingsarbetet beaktas de åtgärder som man enats om inom Europeiska unionen för att förbättra kvaliteten på regleringen och dessutom beaktas OECD:s rekommendationer vid den landsvisa utvärdering som genomfördes i Finland 2002.