Statsbudgeten 2003

Den ekonomiska
utvecklingen i Finland

Den ekonomiska utvecklingen i Finland har på grund av den svaga exporten varit långsam även i år. De senaste uppgifterna pekar på en spirande uppgång för exportefterfrågan; avgörande för den framtida utvecklingen är hur världsekonomin utvecklas inom den närmaste framtiden. Denna prognos grundar sig på uppfattningen om att den ökande ekonomiska tillväxten i Förenta staterna fortsätter och att även tillväxten inom EU-området blir snabbare i slutet av året.

Totalproduktionen

Den långvariga kraftiga ökningen inom totalproduktionen avstannade i fjol på grund av att exporten och industriproduktionen minskade för första gången på tio år. Totalproduktionen minskade under årets första kvartal, men beräknas öka under det andra kvartalet som en följd av ett ökat antal exportbeställningar. Totalproduktionen beräknas öka totalt med 1,3 %, vilket innebär en relativt kraftig ökning under årets senare hälft. Om den internationella ökningen uppskjuts kan dock ökningen förskjutas till nästa år. Den beräknade ökningen grundar sig fortfarande på den privata konsumtionen eftersom effekterna av en ökad utrikeshandel ännu är små på årsnivå och investeringarna minskar. Om den internationella efterfrågan ökar på det sätt som ovan beskrivits höjer den ökade exporten ökningen inom totalproduktionen till 2,8 % nästa år.

Sysselsättningen

Antalet arbetstillfällen minskar i år inom primärproduktionen och inom trafiken, men ökar ännu inom den offentliga servicen och inom metallindustrin. Arbetstillfällena inom den offentliga servicen ökar något även 2003. Andelen sysselsatta av befolkningen i arbetsför ålder kommer i år att sjunka till 67,6 % och hålls ungefär på samma nivå 2003. Ökningen av utbudet på arbetskraft håller på att avta och kommer nästan att stanna av nästa år. Arbetslöshetsnivån är i år i genomsnitt 9,3 % och stiger nästa år till 9,5 %. De regionala skillnaderna i arbetslösheten fortsätter att växa och arbetslösheten är till stor del strukturell.

Inflationen

Löneökningslinjen enligt det inkomstpolitiska avtal som ingicks i december 2000 tycks ha hållit rätt bra även i år, och löneglidningarna har varit relativt ringa. Index för löntagarnas inkomstnivå stiger i år med i genomsnitt 3,3 %, dvs. drygt en procentenhet långsammare än i fjol. Avtalsperioden upphör i slutet av januari 2003. Index för löntagarnas inkomstnivå antas nästa år stiga med i genomsnitt 3½ %.

Inflationstakten har i år varit ungefär densamma som den genomsnittliga nivån i euroområdet. Ökningen av arbetskostnaderna har stannat av och prisutvecklingen för livsmedel har stabiliserats. Även världsmarknadspriserna på råolja har sjunkit en aning och eurokursen har blivit starkare. Konsumentprisindexet stiger i år med i genomsnitt 1,7 %. Om lönebildningen följer de ovan avsedda riktlinjerna och om inte yttre faktorer medför några nya betydande kostnadstryck kan konsumentprisernas tillväxttakt stanna vid ett par procent 2003.

Utrikeshandeln

Exporten ökade på våren men på grund av den svaga utvecklingen i början av året ökar exporten i år endast lite. På världsmarknaden har prisutvecklingen förblivit svag, vilket innebär att exportens värde blir 2 % lägre än nivån 2001. Nästa år ökar exporten till 4½ % och exportpriserna stiger med knappt en procent.

Importutvecklingen var också svag i början av året. Importen ökar i år såsom exporten med ½ %, nästa år med 3 %. Importpriserna sjunker i år med 2 % men stiger igen nästa år lika mycket. Bytesbalansens överskott torde i år bli på samma nivå som i fjol, men stiger 2003 till över 10 miljarder euro.

Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling

Den privata konsumtionen

Den privata konsumtionen steg i fjol med endast en procent, dvs. betydligt långsammare en ökningen av hushållens köpkraft. Detta berodde närmast på bilhandelns dåliga framgång, för i övrigt var konsumtionsökningen på samma nivå som året innan. Konsumenternas tro på en förbättring av såväl den egna som landets ekonomi blev starkare i början av året och även bilhandeln har blivit livligare. Den privata konsumtionen beräknas öka i år och nästa år ungefär i samma mån som de disponibla inkomsterna, dvs. med 2½ % bägge åren, så sparkvoten förblir oförändrad.

Investeringarna

Investeringarna minskar en aning i år. Nedgången i investeringarna i husbyggen fortsätter och antalet husbyggnader för produktion minskar betydligt från i fjol. Även investeringarna i maskiner och anläggningar minskar. Investeringarna i husbyggen samt i jord- och vattenbyggnader ökar däremot i viss mån. Investeringarna ökar som helhet en aning 2003 på grund av att ökningen av jord- och vattenbyggnadsverksamheten fortsätter och även investeringarna i husbyggen ökar. De produktiva investeringarna fortsätter däremot att minska.