Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 Regeringens proposition till Riksdagen om statbudgeten för 2003
   Allmän motivering
     Sammanfattning
     De ekonomiska utsikterna 2002-2003
          Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet
       Den ekonomiska utvecklingen i Finland
     Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål
     Budgetpropositionens inkomstposter
     Anslagen i budgetpropositionen
     Statens resursförvaltning
     Statens ägarpolitik och affärsverksamhet
     Fonder utanför statsbudgeten
   Siffertabell
   Detaljmotivering
   Inkomstposter
   Anslag

Statsbudgeten 2003

De ekonomiska
utsikterna 2002—2003PDF-versio

Osäkerheten när det gäller de internationella konjunkturutsikterna har fortsatt. Den ekonomiska tillväxten i Förenta staterna återhämtade sig i början av året, men utsikterna har igen under sommaren försämrats bl.a. på grund av den misstro som det missbruk som uppdagats i vissa stora företags bokföring väckt. Tillväxten i Förenta staterna beräknas vara långsam resten av året men öka från 2 % i år till 2,5 % nästa år. Regressionen i världsekonomin beräknas så småningom ge vika och i fråga om vissa problemekonomier, såsom Argentina, antas krisens följder förbli lokala. Då efterfrågan på annat håll har ökat långsammare, är de strukturella problemen inom Förenta staternas ekonomi — underskottet i bytesbalansen och skuldsättningen inom den privata sektorn — desamma eller riskerar t.o.m. att förvärras. Detta ökar osäkerheten och den internationella ekonomins sårbarhet. Även de strukturella problemen inom den japanska ekonomin bromsar tillväxten inom världsekonomin.

Den ökade efterfrågan återspeglas förutom på Förenta staternas närmaste krets även på flera ekonomier i Asien. I Japan ökade produktionen under början av året för första gången på två år. Lättnaden kan dock vara tillfällig för de ekonomiska utsikterna är fortfarande svaga och en hållbar tillväxt torde nås först då man hittar varaktiga lösningar på bankernas och företagens problem.

Konjunkturförbättringen inom euroområdet verkar ske långsamt och konjunkturförväntningarna har förblivit låga. Behovet av och möjligheterna för att göra finanspolitiken lättare har varit betydligt mindre än i Förenta staterna. Inom finanspolitiken har man för det mesta avstått från att vidta nya åtgärder som bygger på fattade beslut. Det viktigaste är att trovärdigheten bevaras, vilket förutsätter att alla länder uppfyller förbindelserna som gäller den offentliga ekonomins tillstånd i stabilitets- och tillväxtpakten 2004.

Tillväxten inom världshandeln avstannade i fjol. Även i år är man tvungen att nöja sig med en mindre handelsvolym än vanligt. Tillväxten inom världsekonomin stiger till fyra procent 2003 från 2,5 % de senaste åren.

Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet

Inom eurrområdet avmattades ökningen av efterfrågan i fjol och produktionen minskade i slutet av året. Redan på vintern skedde en förändring till det bättre, men ökningen av den inhemska efterfrågan inom euroområdet har fortsättningsvis varit liten på grund av konsumenternas försiktighet och de osäkra investeringsutsikterna. Tills vidare har inte heller exporten varit till stor hjälp när det gäller att stimulera tillväxten. Den starkare euron fr.o.m. början av sommaren 2002 och den minskade inflationen ökar köpkraften och efterfrågan ökar mot slutet av året. Årets produktionsökning torde bli något mindre än fjolårets ökning på 1,5 %.

Det internationella konjunkturuppsvinget och den ökande inhemska efterfrågan inom euroområdet stöder en ökning av totalproduktionen 2003. Den offentliga ekonomins strukturella underskott inom euroområdet minskar något. Arbetskostnaderna ökar en aning fortare. Effekterna av de exceptionella faktorer som höjt priserna har avtagit och oljepriset har sjunkit men inom servicenäringarna har kostnaderna ökat. Inflationen förväntas dock hållas på den nivå som centralbanken satt upp som mål. Arbetslösheten, som efter en lång lugn period började stiga på våren, torde börja sjunka igen under nästa år.

Den ekonomiska
utvecklingen i Finland

Den ekonomiska utvecklingen i Finland har på grund av den svaga exporten varit långsam även i år. De senaste uppgifterna pekar på en spirande uppgång för exportefterfrågan; avgörande för den framtida utvecklingen är hur världsekonomin utvecklas inom den närmaste framtiden. Denna prognos grundar sig på uppfattningen om att den ökande ekonomiska tillväxten i Förenta staterna fortsätter och att även tillväxten inom EU-området blir snabbare i slutet av året.

Totalproduktionen

Den långvariga kraftiga ökningen inom totalproduktionen avstannade i fjol på grund av att exporten och industriproduktionen minskade för första gången på tio år. Totalproduktionen minskade under årets första kvartal, men beräknas öka under det andra kvartalet som en följd av ett ökat antal exportbeställningar. Totalproduktionen beräknas öka totalt med 1,3 %, vilket innebär en relativt kraftig ökning under årets senare hälft. Om den internationella ökningen uppskjuts kan dock ökningen förskjutas till nästa år. Den beräknade ökningen grundar sig fortfarande på den privata konsumtionen eftersom effekterna av en ökad utrikeshandel ännu är små på årsnivå och investeringarna minskar. Om den internationella efterfrågan ökar på det sätt som ovan beskrivits höjer den ökade exporten ökningen inom totalproduktionen till 2,8 % nästa år.

Sysselsättningen

Antalet arbetstillfällen minskar i år inom primärproduktionen och inom trafiken, men ökar ännu inom den offentliga servicen och inom metallindustrin. Arbetstillfällena inom den offentliga servicen ökar något även 2003. Andelen sysselsatta av befolkningen i arbetsför ålder kommer i år att sjunka till 67,6 % och hålls ungefär på samma nivå 2003. Ökningen av utbudet på arbetskraft håller på att avta och kommer nästan att stanna av nästa år. Arbetslöshetsnivån är i år i genomsnitt 9,3 % och stiger nästa år till 9,5 %. De regionala skillnaderna i arbetslösheten fortsätter att växa och arbetslösheten är till stor del strukturell.

Inflationen

Löneökningslinjen enligt det inkomstpolitiska avtal som ingicks i december 2000 tycks ha hållit rätt bra även i år, och löneglidningarna har varit relativt ringa. Index för löntagarnas inkomstnivå stiger i år med i genomsnitt 3,3 %, dvs. drygt en procentenhet långsammare än i fjol. Avtalsperioden upphör i slutet av januari 2003. Index för löntagarnas inkomstnivå antas nästa år stiga med i genomsnitt 3½ %.