Statsbudgeten 2002
Sammanfattning
Till riksdagen avlåts en proposition som kompletterar budgetpropositionen för 2002 (RP 115/2001 rd). Regeringens proposition om budgeten för 2002 avläts till riksdagen den 4 september 2001. Finansutskottet har ännu inte avgett sitt betänkande om propositionen.
I den kompletterande propositionen ingår nettotillägg på 62 miljoner euro till inkomstposterna och nettotillägg på sammanlagt 258,9 miljoner euro till anslagen inom de olika förvaltningsområdena. Under den huvudtitel som gäller minskning av statsskulden föreslås ett avdrag på 196 miljoner euro från nettoamorteringarna.
Tablå 1. Samhällsekonomins utveckling
| 1998 | 1999 | 2000* | 2001** | 2002** | |
| Bruttonationalprodukt, gängse priser, mrd. € | 116,0 | 120,5 | 131,7 | 136,1 | 139,8 |
| Bruttonationalprodukt, volymförändring, % | 5,3 | 4,0 | 5,7 | 0,6 | 1,6 |
| Arbetslöshetsgrad, % | 11,4 | 10,2 | 9,8 | 9,2 | 9,4 |
| Sysselsättningsgrad, % | 64,1 | 66,0 | 66,9 | 67,5 | 67,3 |
| Konsumentprisindex, förändring, % | 1,4 | 1,2 | 3,4 | 2,7 | 1,7 |
| Långa räntor (statsobligationer, 10 år), % | 4,8 | 4,7 | 5,5 | 5,0 | 5,0 |
Den internationella ekonomiska utvecklingen har försvagats betydligt ända från förra hösten, och efter terrorattacken i september är utsikterna ännu mer ovissa. Ändringarna i den internationella efterfrågan har via exporten snabbt märkts även i den finska ekonomin; under den första hälften av innevarande år sjönk totalproduktionen, när exporten och den industriella produktionen till följd av den började minska. Minskningen i fråga om totalproduktionen ser dock ut att bli kortvarig, eftersom produktionen började stiga redan under sommaren. Tillväxten i totalproduktionen blir i år dock betydligt mindre än uppskattat, cirka en halv procent.
Den internationella ekonomin förväntas återhämta sig nästa år, dock i större omfattning först under den senare hälften av året. När exporten inte längre minskar och den inhemska efterfrågan ökar något snabbare än i år, uppskattas totalproduktionen under nästa år öka med 1½ % — detta är en procentenhet mindre än vad som uppskattades i den förra prognosen. På grund av den långsamma ekonomiska tillväxten är antalet nya arbetsplatser litet och arbetslöshetsgraden beräknas bli högre än i år, i genomsnitt 9,4 %. Överskottet i statsekonomin enligt nationalräkenskaperna krymper på grund av den svaga inkomstutvecklingen och de ökade utgifterna. Finanspolitiken stöder den ekonomiska tillväxten.
Tablå 2. Den offentliga ekonomin
| 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | |
| Offentliga utgifter, % av BNP | 53,2 | 52,2 | 48,7 | 49,1 | 49,5 |
| Skattegrad 1) | 46,1 | 46,2 | 46,9 | 45,0 | 43,6 |
| De offentliga samfundens finansieringsbehov, % av BNP | 1,3 | 1,9 | 6,9 | 4,7 | 2,6 |
| — statsförvaltningen | -1,5 | -0,7 | 3,5 | 1,9 | 0,3 |
| — lokalförvaltningen | -0,3 | -0,3 | 0,1 | -0,2 | -0,3 |
| — arbetspensionsanstalterna | 3,2 | 2,8 | 3,1 | 2,9 | 2,7 |
| — övriga socialskyddsfonder | -0,1 | 0,1 | 0,2 | 0,0 | -0,2 |
| Den offentliga samfundens skuld | |||||
| — mrd. euro | 56,6 | 57,0 | 58,0 | 58,2 | 60,0 |
| — % av BNP | 48,8 | 47,3 | 44,0 | 42,7 | 42,9 |
| Statsskulden | |||||
| — mrd. euro | 69,8 | 68,1 | 63,4 | 61,0 | 61,2 |
| — % av BNP | 60,2 | 56,5 | 48,2 | 44,8 | 43,7 |
1) Skatter och socialskyddsavgifter i % av BNP enligt nationalräkenskaperna