Statsbudgeten 2002

Budgetpropositionens inkomstposter

Statens inkomster beräknas 2002 uppgå till 35 261 miljoner euro, vilket är 1 % mindre än i den ordinarie budgeten för 2001. Av inkomsterna är ca 86 % skatter och inkomster av skattenatur. År 2002 beräknas de inkomstskatter som flyter in vara 5,8 % mindre än det som har budgeterats för i år. I inkomstbeskattningsutfallet för 2002 ingår ca 530 miljoner euro i form av en höjning av statens utdelning av samfundsskatten. Genom höjningen kompenseras det slopade återkravet av kommunernas mervärdesskatteåterbäringar. Å andra sidan minskar inkomsterna av blandad natur när mervärdesskatteåterbäringarna inte intäktsförs. På vedertaget sätt har 420 miljoner euro antecknats som vinst av försäljning av statsegendom.

Tablå 8. Inkomsterna avdelningsvis åren 2000—2002¹⁾

¹⁾  I tablån är varje siffra avrundad särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

Huvudlinjen i skatte- och avgiftspolitiken

I enlighet med regeringsprogrammet förbättras förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning genom att lättnader i skatter och avgifter av skattenatur inriktas på förvärvsinkomster och indirekta arbetskraftskostnader.

Skatterna på förvärvs- och kapitalinkomster

I samband med förhandlingsresultatet i fråga om det inkomstpolitiska avtalet av den 17 november 2000 förband sig regeringen att lindra inkomstbeskattningen med sammanlagt 640 miljoner euro. Utöver detta lindras inkomstbeskattningen med ca 25 miljoner euro. Alla marginalskatteprocenter på statens inkomstskatteskala sänks med en procentenhet, och den lägsta inkomstgränsen på skalan höjs till 11 500 euro. Den sammanlagda effekten av dessa åtgärder blir att statens inkomstbeskattning på årsbasis lindras med ca 463 miljoner euro. Förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen ändras på så sätt att skattelättnaden på årsbasis blir sammanlagt ca 195 miljoner euro. Pensionstagarnas höjda sjukförsäkringspremie sänks med 0,8 procentenheter. För löntagare med medelstora inkomster minskar skattegraden med en dryg procentenhet. Tyngdpunkten i minskningen är lagd på låg- och medelinkomsttagarna.

Det ändrade förvärvsinkomstavdraget leder till minskade skatteinkomster för kommunerna och församlingarna. För kommunerna blir inkomstbortfallet nästa år på årsbasis sammanlagt ca 170 miljoner euro och för församlingarna 11 miljoner euro. Regeringen lindrar den effekt som det höjda förvärvsinkomstavdraget har på kommunernas och församlingarnas ekonomi genom att sänka folkpensionsavgiften för kommunerna och församlingarna i deras egenskap av arbetsgivare med 0,75 procentenheter och höja kyrkans andel av intäkterna från samfundsskatten till 1,70 %.

Samfundsskatten

Regeringen föreslår ett åtgärdspaket som gör kommunalekonomin stabilare och jämnar ut de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna. Åtgärdspaketet beskrivs i avsnitt 3.2. På statens inkomster blir verkningarna av dessa åtgärder att statens andel av samfundsskatteintäkterna höjs med 13,16 procentenheter och att staten inte längre av kommunerna återkräver de mervärdesskatteåterbäringar som betalas till dem och till samkommunerna. De mervärdesskatteåterbäringar som inte återkrävs uppgår till uppskattningsvis 925 miljoner euro 2002. I enlighet med det inkomstpolitiska avtalet sänks statens andel av samfundsskatten med 0,07 procentenheter till fördel för kyrkan. Till följd av dessa åtgärder stiger statens andel av samfundsskatten till 74,21 %. På årsbasis ökar statens samfundsskatteinkomster med 705 miljoner euro.

Övriga skatter

Den lotteriskatt som skall betalas för penningautomater och kasinospel samt för spelkasinoverksamhet föreslås bli höjd från nuvarande 5 till 6 %. Regeringen kommer att avlåta en proposition med förslag till lagstiftning om tonnageskatt. Enligt propositionen kan rederierna under vissa förutsättningar i stället för beskattning av inkomsterna välja en tonnageskatt som betalas utifrån fartygens dräktighet.

Skattestödet till små kraftverk föreslås fortsätta. Regeringen kommer före behandlingen av ramarna för 2002 att utreda hur energiskatterna används som styrmedel när det gäller att till 2010 uppfylla förpliktelserna i Kyotoprotokollet i enlighet med Finlands nationella klimatprogram.

Skattelagstiftningen övergår till euro

Markbeloppen i skattelagstiftningen räknas om i euro och cent. Beskattningsgrunder i mark omvandlas likväl till närmaste belopp i euro på så sätt att belopp som i lagen är avsedda att vara jämna också avrundas i euro. I de flesta fall gynnar ändringarna de skattskyldiga. Avrundningen leder till en minskning av alla skatteinkomster med några miljoner euro.

Skatteinkomstposterna

Beskattningsutfallet påverkas i väsentlig grad såväl av utvecklingen när det gäller de skattepliktiga inkomsterna och den övriga skattebasen som av ändringar i beskattningsgrunderna. Ändringarna i de skattepliktiga inkomsterna och i beskattningsgrunderna beror på hur hela samhällsekonomin och dess delområden utvecklas. Intäkterna av inkomst- och förmögenhetsskatten ökar när hushållens och företagens inkomster ökar. Hur skatterna på nyttigheter och produkter ökar beror på hushållens efterfrågan och nyttigheternas prisutveckling. De framförda uppskattningarna av skattebasen har härletts från de uppskattningar och prognoser som ingår i den ekonomiska översikt som finns som bilaga till budgetpropositionen.

Tablå 9. Vissa inkomst- och efterfrågeposter som inverkar på de skattepliktiga inkomsterna och skattebasen

Inkomst- och förmögenhetsskatten

Utfallet av inkomst- och förmögenhetsbeskattningen uppskattas till 12 667 miljoner euro 2002. Av denna summa betalar hushållen knappt två tredjedelar och företagen en dryg tredjedel i form av samfundsskatt.

De förvärvs- och kapitalinkomster för vilka statsskatt skall betalas ökar enligt beräkningarna med knappt 3 % 2002. Av de skattepliktiga inkomsterna utgör löneinkomsterna drygt 60 %. Utvecklingen inom lönerna och sysselsättningen är således av avgörande betydelse för skatteinkomsterna, åtminstone på längre sikt. Förvärvsinkomsternas ökning bromsas upp till 3,7 % 2002. Detta beror delvis på att inkomsterna av anställningsoptioner väntas minska jämfört med årets nivå. Den lönesumma där inkomster av anställningsoptioner inte ingår ökar med ca 4 %. Av inkomstöverföringarna ökar pensionsinkomsterna med 5 %, och de sammanlagda övriga skattepliktiga socialskyddsförmånerna minskar en aning. Effekten av indexhöjningarna i förvärvspensionerna är ca 3 % och av indexhöjningarna i folkpensionerna 2,4 %. Det ökade antalet pensionstagare och den höjda pensionsnivån, när nya pensioner som börjar betalas ut är högre än pensionerna i genomsnitt, leder till att pensionsinkomsterna ökar med ungefär ett par procent per år. Övriga skattepliktiga sociala förmåner är bl.a. förmånerna inom utkomstskyddet för arbetslösa. De som åtnjuter dessa förmåner minskar fortfarande en aning i antal. Också antalet personer som får stöd för hemvård av barn och föräldradagpenning minskar en aning. Däremot är det fler som får sjukdagpenning. Ändrade grunder och en höjning av den inkomstnivå som ligger till grund för förmånen ökar de övriga skattepliktiga sociala förmånerna, räknade per mottagare, med ett par procent.

Hushållens företagar- och i synnerhet kapitalinkomster har ökat mycket till följd av såväl hushållens ökade investeringar som investeringarnas goda avkastning samt försäljningsvinster. I år väntas ökningen av kapitalinkomsterna redan stanna upp och kapitalinkomsterna börja sjunka. År 2002 minskar kapitalinkomsterna ytterligare.

Att ökningen inom kapitalinkomsterna och inkomsterna av anställningsoptioner har börjat sjunka påverkar de skatteinkomster som flyter in med ett visst dröjsmål, eftersom en stor del av de skatter som betalas utifrån dem betalas som kvarskatt 1—2 år efter tidpunkten för inkomsten. I kassauppskattningen av skatteinkomsterna har man beaktat den ändring av förskottsuppbörden genom vilken den ränta på stor kvarskatt — närmast på grund av anställningsoptioner och överlåtelsevinster — som påförs fysiska personer höjs till samma nivå som samfundsräntan. Med de nuvarande referensräntorna stiger räntan från 2 till 6 %. Till följd av att räntan stiger blir förskottsuppbörden av skatteinkomster effektivare, och de skatter som flyter in ökar i synnerhet 2002, när en större del än nu av den kvarskatt för vilken ränta skall betalas blir betalad som kompletteringar av förskottet.

Samfundsskatteintäkterna har ökat avsevärt under de senaste åren. Orsaker till denna utveckling har varit såväl företagens goda avkastning av normal näringsverksamhet som engångsrealiseringar av aktieinnehav och omstruktureringar av företag samt försäljningsvinster i anknytning till detta. Kassainflödet för 2000 påverkas också av de exceptionellt stora kompletteringarna av förskott 1999.

Konjunkturutsikterna för industriföretagen har försvagats allt sedan andra hälften av 2000. Den avtagande ekonomiska tillväxten, kostnadsstegringarna och den skärpta internationella konkurrensen försämrar företagens resultat. Därför är risken uppenbar att skatteintäkterna härigenom minskar.

De omsättningsbaserade skatterna

De omsättningsbaserade skatterna beräknas inbringa sammanlagt 10 642 miljoner euro. Av denna summa står mervärdesskatten för 96 %, dvs. 10 194 miljoner euro. Den kalkylerade basen för mervärdesskatten är till 63—64 % privat konsumtion. Utöver konsumtionen ingår i skattebasen dessutom investeringar och användning av mellanprodukter vid offentlig och skattefri verksamhet samt privat verksamhet som inte eftersträvar vinst. Dessutom består en egen post av mervärdesskattebasen för den begränsade rättten till avdrag för firmabilar. År 2002 ökar skattebasen med ca 5 %.

Acciserna

Acciser beräknas 2002 flyta in till ett sammanlagt värde av 4 519 miljoner euro, dvs. aningen mindre än vad som har budgeterats för i år.

Över hälften av acciserna är energiskatter. Intäkterna av de skatter som baserar sig på de förbrukade energimängderna ökar en aning. Även om världsmarknadspriserna och konsumentpriserna på energiprodukter, t.ex. oljeprodukter, fortfarande är höga har förbrukningen av de viktigaste produkterna redan börjat öka svagt efter den senaste tidens prischocker. Av energiskatterna flyter tre fjärdedelar in från trafiken (accis på motorbensin och dieselolja) och resten från bl.a. uppvärmning och energiproduktion. Förbrukningen av motorbensin och dieselolja beräknas öka med 3 % nästa år. När det gäller övriga energiprodukter är efterfrågan inte lika enhetlig som i fråga om bränslen för trafik: förbrukningen av naturgas och lätt brännolja ökar, elförbrukningen ligger på samma nivå som i år och efterfrågan på bränntorv, stenkol och tung brännolja minskar. Strukturförändringen inom förbrukningen stöder en minskning av koldioxidutsläppen till en nivå som ligger närmare normnivåerna.

Andra betydande acciser är tobaks- och alkoholacciserna. De beräknas nästa år flyta in till ett värde av 1 821 miljoner euro totalt, dvs. ca 4 % mindre än i år. Intäkterna av tobaksaccisen beräknas minska med drygt 7 %, främst på grund av att försäljningen av cigarretter har gått ner. Också den skattepliktiga försäljningen av alkohol beräknas minska med ca 2 %.

Övriga skatter och inkomster av skattenatur

Övriga skatter och inkomster av skattenatur beräknas 2002 flyta in till ett sammanlagt värde av 1 929 miljoner euro, vilket är ca 3,3 % mer än det som har budgeterats för i år.

I euro räknat hänför sig de största skatterna till trafiken: intäkterna från bilskatten beräknas uppgå till 887 miljoner euro, från motorfordonsskatten till 209 miljoner euro och från fordonsskatten till 237 miljoner euro. Registreringen av nya person- och paketbilar beräknas hålla sig på en relativt låg nivå, även om utsikterna för bilhandeln är osäkra. Intäkterna från bilskatten har uppskattats utifrån antagandet att 110 000 nya bilar kommer att registreras 2002.

Inkomster av blandad natur, ränteinkomster och intäktsföring av vinst

Statens inkomster av blandad natur (exklusive indragna anslag) beräknas uppgå till 3 889 miljoner euro, vilket är 12,7 % mindre än det som har budgeterats för i år. Det faktum att återkravet av kommunernas mervärdesskatteåterbäringar frångås minskar inkomsterna av blandad natur med ca 925 miljoner euro (se avsnitt 3.2 i den allmänna motiveringen). Uppskattningen av inkomsterna av blandad natur baserar sig till stor del på uppskattningar som har gjorts inom de olika förvaltningsområdena.

Ränte- och dividendinkomsterna samt intäktsföringen av vinst beräknas till 817 miljoner euro.

Statens ränteinkomster består av långfristiga lån som staten har beviljat samt av räntor på investeringar av kassareserver som överskrider det som behövs för löpande utgifter. Kassareserven har uppskattats till ca 5 miljarder euro och intäkterna till 4½ %.

Företagens och affärsverkens förmåga att betala ut dividender antas hålla sig kvar på i genomsnitt samma nivå som i år. En jämförelse av dividendinkomstposten med den senaste tidens utveckling försvåras av vissa exceptionellt stora dividender som har betalats ut: I bokslutet för 2000 ingår den extra dividend som Leonia Abp betalade i samband med ägararrangemangen inom Sampo Abp och Leonia Abp. Siffrorna i budgeten för 2001 inkluderar en exceptionellt stor dividend som Sampo Abp har betalat. Finlands Banks intäktsföring av vinst bidrar för sin del till att öka den post som har budgeterats för 2001.