Statsbudgeten 2002

Sammanfattning

Den ekonomiska utvecklingen i Finland håller efter en långvarig uppgång på att bli långsammare. Samtidigt har osäkerheten i fråga om den ekonomiska utvecklingen ökat kraftigt. Den framtida utvecklingen beror i hög grad på den internationella ekonomiska utvecklingen och i synnerhet på hur djup och långvarig avmattningen inom Förenta staternas ekonomiska tillväxt blir. När budgeten har gjorts upp har utgångspunkten varit att ingen snabb återhämtning är att vänta inom den internationella ekonomin och att effekterna av den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna är avsevärda för euroområdet och därigenom för Finlands viktigaste exportmarknad. Den ekonomiska tillväxten väntas ännu i år fortsätta med en takt på 2,7 % och sjunka till 2,5 % 2002. Sysselsättningen fortsätter att öka relativt kraftigt i år, men avtar tydligt 2002. Arbetslösheten väntas vara oförändrad 2002, även om den som ett årsgenomsnitt ännu sjunker en aning från årets 9,0 % till 8,8 %.

Budgetpropositionen följer regeringsprogrammets finanspolitiska linje, vars syfte är att man skall förbereda sig på det utgiftstryck inom den offentliga ekonomin som befolkningens stigande genomsnittsålder medför. Detta sker genom att man betalar av på statsskulden och stöder en höjning av sysselsättningsgraden. Överskottet inom den offentliga ekonomin väntas 2002 minska från årets 4,1 % till 2,6 % av bruttonationalprodukten. Överskottet 2001 påverkas fortfarande av vissa engångsinkomster. Budgetpropositionens finanspolitiska linje stöder den inhemska efterfrågan nästa år. Den nedgång inom statsekonomin som är i sikte hotar att försvaga den offentliga ekonomins stabilitet på lång sikt. Denna risk minskar om det går att säkerställa omstruktureringar som på längre sikt stärker den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen.

Budgetpropositionen stöder en fortsatt ekonomisk tillväxt och en förbättring av sysselsättningen genom att inkomstskatten lindras med 665 miljoner euro och de privata arbetsgivarnas folkpensionsavgift sänks med 0,65 procentenheter för de arbetsintensivaste företagens del. För övriga privata arbetsgivare sjunker avgiften med 0,45 procentenheter. Kommunerna och församlingarna får som arbetsgivare en sänkning av avgiften med 0,75 procentenheter. Lättnaderna inom inkomstskatten är en aning gynnsammare för inkomsttagare med en låg inkomstnivå, och de sänker skattegraden för medelinkomsttagare med en dryg procentenhet 2002. Den extra sjukförsäkringspremien för pensionsinkomster föreslås bli sänkt med 0,8 procentenheter. De föreslagna ändringar av skatter, avgifter och premier genom vilka en utveckling av hushållens köpkraft stöds minskar den offentliga sektorns inkomster med drygt en miljard euro totalt på årsbasis. Kommunernas serviceproduktion stöds genom en höjning av nivån på statsandelarna. Propositionen innehåller också avsevärda tillägg för byggande och underhåll av vägar och järnvägar.

Tablå 1. Budgetekonomins inkomstpost, anslag och balans, milj. euro

Inkomstposterna

Den avtagande ekonomiska tillväxten, industriföretagens försvagade konjunkturutsikter och börskursernas fall i år märks i statens inkomstposter för 2002. Statens inkomster beräknas 2002 uppgå till 35,3 miljarder euro, vilket är 4,3 % mindre än de inkomster som i tilläggsbudgeten för 2001 beräknades flyta in utan att överskottet används. Fördelningen av inkomsterna för 2002 påverkas av att statens inkomster av samfundsskatten ökar med ca 530 miljoner euro i anknytning till stabiliseringen av kommunalekonomin och av att andra inkomster minskar. Skattelättnaderna i fråga om förvärvsinkomster minskar de skatteinkomster som flyter in till staten med ca 460 miljoner euro på årsbasis. Skatteinkomsterna från försäljningsvinster och från inkomster av anställningsoptioner väntas 2002 minska jämfört med i år. Också intäkterna av samfundsskatten väntas nästa år bli mindre än det som har beräknats för i år. Inkomsterna från försäljning av statens egendom har på vedertaget sätt antecknats till 420 miljoner euro.

Anslagen

Anslagen i budgetpropositionen för 2002 föreslås, utan den huvudtitel som gäller minskningen av statsskulden, uppgå till 34 582 miljoner euro. Detta är 1 329 miljoner euro, dvs. 4 %, mer än i budgeten för 2001. Slutsumman av anslagen i budgetpropositionen beräknas reellt sett överskrida anslagsnivån i den ordinarie budgeten för 1999 med knappt en miljard euro. En del av denna ökning beror på de lättnader inom socialskyddsavgifter av skattenatur som ingår i budgetarna för 2000 och 2001. Lindringen i budgetpropositionen för 2002 av arbetsgivarens folkpensionsavgift och av den extra sjukförsäkringspremie som skall betalas för pensionsinkomster föreslås bli finansierad huvudsakligen genom att den direkta intäktsföringen till Folkpensionsanstalten av intäkterna av mervärdesskatten ökas med 296 miljoner euro.

I syfte att förebygga fattigdom och utslagning föreslås i budgetpropositionen höjningar av arbetsmarknadsstödets och folkpensionernas barntillägg, av de ersättningar för uppehälle som betalas medan en person deltar i arbetskraftspolitiska åtgärder, av grunderna för bostadsbidrag och av sjukdagpenningen för vissa missgynnade grupper. Samordningen av utkomststödet och förvärvsinkomsterna mjukas upp, tillsammans med kommunerna ordnas service för klienter som är gemensamma för arbetskraftsbyråerna och socialförvaltningen, och statsandelarna höjs för att mentalvårdsarbetet och vården av missbrukande mödrar skall kunna utökas. I budgeten för 2002 föreslås anslag på totalt ca 265 miljoner euro för en fortsättning av de åtgärder för att förebygga fattigdom och utslagning som inleddes i budgeten för 2001 och för de nya åtgärder som ingår i budgetpropositionen för 2002.

I budgetpropositionen föreslås omfattande investeringar i underhållet och utvecklingen av trafiknäten. I propositionen ges en avtalsfullmakt på 500 miljoner euro för inledandet av fyra investeringsprojekt: direktbanan Kervo—Lahtis, motorvägen Lojo—Lojoåsen, det fjärde spåret på banavsnittet Dickursby—Kervo samt elektrifieringen av banan Uleåborg—Idensalmi/Vartius. Ett tillägg på närmare 60 miljoner euro totalt föreslås för basväghållning och en förbättring av säkerheten vid plankorsningar längs stambanorna.

Utgifterna för statsskulden

Ränteutgifterna för skulden inom statens budgetekonomi beräknas uppgå till 3 743 miljoner euro. Detta innebär på jämförbara grunder en minskning med 368 miljoner euro jämfört med budgeten för i år. Under den huvudtitel som gäller minskningen av statsskulden föreslås sammanlagt 678 miljoner euro.

Statsskuldens nominella värde beräknas uppgå till ca 60 miljarder euro i slutet av 2001. Statsskulden i relation till totalproduktionen minskar från 43½ % i år till 42 % i slutet av 2002. Den framtida ränte- och valutakursutvecklingen är avgörande för hur skuldens marknadsvärde utvecklas. I slutet av juni 2001 var marknadsvärdet på skulden inom statens budgetekonomi ca 3,2 miljarder euro större än skuldens nominella värde.

Den statsekonomiska balansen

Budgetpropositionen bygger på det beslut om anslagsramarna som fattades i mars. Enligt nationalräkenskaperna uppskattas statsförvaltningens överskott till 0,5 % av nationalprodukten. Det sätt på vilket statsekonomins finansiella balans beräknas inom nationalräkenskaperna avviker till vissa delar från de beräkningar som har gjorts med de begrepp som används i budgetsammanhang. T.ex. påverkar vissa engångsposter, såsom inkomster från försäljning av statens egendom, inte den finansiella balansen i nationalräkenskaperna.

I fråga om budgetekonomin uppvisar budgetpropositionen ett överskott på 0,7 miljarder euro, varav 0,5 miljarder euro används för nettoamorteringar och 0,2 miljoner euro för skuldhanteringen i anknytning till minskningen av framtida ränteutgifter. De statliga fonder som står utanför statsbudgeten beräknas uppvisa ett ekonomiskt överskott på ca 200 miljoner euro, vilket huvudsakligen beror på överskottet i statens pensionsfond. Enligt detta beräknas överskottet i statsekonomin till 0,9 miljarder euro. Fondekonomin behandlas närmare i kapitel 8.

Tablå 2. Balansen inom budgetekonomin och statsekonomin, milj. euro

¹⁾ Inklusive utgifter för skuldhantering, vilka i budgetarna för 2001 och 2002 ingår i minskningen av statsskulden.

²⁾ Budgetekonomins och fondernas inkomster och utgifter kan inte som sådana räknas samman på grund av inbördes transfereringar.

³⁾ Inklusive utgifter för skuldhantering, vilka i budgetarna för 2001 och 2002 ingår i minskningen av statsskulden.