Statsbudgeten 2002

Statens ägarpolitik och affärsverksamhet

Statens ägarpolitik styrs av statsrådets principbeslut om statens ägarpolitik, som reviderades den 16 september 1999. De mer väsentliga ändringarna jämfört med det tidigare beslutet är principerna för ägarens placeringar och dividendpolitik, för utvecklandet av statsbolagens administration, för användningen av belöningssystem samt för ändringar i ägarunderlaget och för ägararrangemang.

I syfte att utveckla ägarstyrningen och delägartillsynen har handels- och industriministeriet utarbetat (13.11.2000) en rekommendation för utvecklande av "god förvaltningssed" (corporate governance) vid statsbolagen och statliga intresseföretag. Rekommendationen innehåller frågor som hänför sig till styrelsens verksamhet, säkerställande av dess oavhängighet, delägarnas deltagande i bolagsstämman samt statens ägarställning. Målet för rekommendationen är att statsbolagen fortfarande skall ses som intressanta placeringsobjekt samt att göra statens ägarstyrning och delägartillsyn effektivare.

Principerna för statens ägarpolitik

Inom statens ägarpolitik ses bolagens lönsamhet som det primära. Enligt detta är utgångspunkten för dividendpolitiken att dividenden, som bestäms bolagsvis, skall kunna jämföras med dividenden från andra bolag inom samma bransch samt också vara tillräckligt konkurrenskraftig i ett internationellt perspektiv med tanke på bolagets värde. Målet är att varje år uppnå ett relativt jämnt dividendflöde som mätt i förhållandet dividend per resultat motsvarar den genomsnittliga nivån på börsen.

Inom statens ägarpolitik har det funnits motiverat att i statsägda bolag ta i bruk system som skall knyta ledningen och hela personalen närmare till bolaget och sporra dem. Med dessa arrangemang tryggas bolagens konkurrenskraft när det gäller att anställa personal. Samtidigt stöds bolagets förmåga att uppvisa resultat och betala dividend samt aktiens värdestegring.

I anknytning till statsbolagens ändrade ägarunderlag och till ägararrangemangen har statsbolagen i principbeslutet indelats i tre grupper utifrån behovet av statens deltagande. I den första gruppen ingår bolag som utför någon statlig specialuppgift och som bör kontrolleras av staten. I den andra gruppen ingår övriga bolag som är strategiskt viktiga för staten och där statens betydande ägande är motiverat. I den tredje gruppen ingår bolag vars strategiska betydelse för staten har minskat och där det räcker att staten är minoritetsdelägare eller där staten kan avstå från sitt ägande helt och hållet. Enligt dessa principer kommer beslut om ändringar i ägarunderlaget och om ägararrangemang att fattas från fall till fall inom ramen för de fullmakter som riksdagen beviljar. Vid fastställandet av arrangemangen beaktas förhållandena och utsikterna på marknaden samt bolagets ekonomiska läge och utvecklingsutsikter.

Statens ägarstyrning och kapitalanvändning görs effektivare också med hjälp av vissa strukturella arrangemang inom administrationen av statens fastigheter och lokaliteter. När det gäller försvarsförvaltningens fastigheter fortgår genomförandet av statens fastighetsstrategi genom att försvarsförvaltningens skogsområden överförs till Forststyrelsen. Den planerade överföringen av fastighetstillgångarna till Senatfastigheter bereds så att reformen kan genomföras den 1 januari 2003.

Statens affärsdrivande ämbetsverk och inrättningar

Verksamheten vid statens affärsverk grundar sig på lagen om statens affärsverk (627/1987) och de lagar som gäller affärsverken. Statens affärsverk har sin egen ekonomi och deras verksamhet styrs i kapitelmotiveringarna i budgeten. I tablå 17 har de viktigaste uppgifterna om verksamheten vid fem statliga affärsverk sammanförts. Av de statliga affärsverkens intäktsföring av vinster 2001 beräknas det inflyta inkomster på 60,1 miljoner euro i statsbudgeten för 2002.

Tablå 17. Statens affärsverk. Verksamhet år 2002