Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2002

Statens resursförvaltningPDF-versio

De centrala funktionerna inom statens resursförvaltning är statens verksamhet som arbetsgivare samt utvecklande av förvaltningen. Resursförvaltningen hör till uppgifterna inom finansministeriets förvaltningsområde.

Arbetsgivar- och
personalpolitiken

Statens tjänste- och arbetskollektivavtal för 2001—2002 har avfattats i enlighet med det inkomstpolitiska avtal som undertecknades den 15 december 2000. I avtalet ingår fr.o.m. den 1 februari 2001 en allmän förhöjning om 33,64 euro per månad, minst 2,1 %, en justeringsmån om 0,5 % samt en jämställdhetspott som bestäms på basis av kvinnornas och de lågavlönades relativa andel. År 2002 justeras lönerna fr.o.m. den 1 mars 2002 med en allmän förhöjning om 30 euro per månad, minst 1,9 %, och en justeringsmån om 0,3 %. Fr.o.m. 2002 förkortar Kristi himmelsfärdsdagen arbetstiden, vilket innebär att kostnaderna ökar med 0,4 %. Ersättningsgrunderna i statens resereglemente har ändrats den 1 januari 2001. Detta medför en kostnadsökning på i genomsnitt 5,9 % i reseutgifterna.

Enligt det inkomstpolitiska avtalet skall den ekonomiska utvecklingen samt inkomst-, arbetsmarknads- och prisutvecklingen ses över vid olika tidpunkter år 2002. Ett eventuellt uppfyllande av indexvillkoret kontrolleras i januari 2002.

Kostnaderna för avtalsändringarna 2001 har för nämnda års del budgeterats i den första tilläggsbudgeten. De ökningar av utgifterna som föranleds av avtalsändringarna 2001 och 2002 har beaktats också i denna budgetproposition. På denna grund har omkostnadsanslagen höjts med sammanlagt ca 240 miljoner euro jämfört med nivån i den ordinarie budgeten för 2001.

En strävan är att förbättra statens förmåga att som arbetsgivare bedriva lönekonkurrens. Enligt underteckningsprotokollet till statens tjänste- och arbetskollektivavtal måste statens förmåga till lönekonkurrens kontinuerligt följas och tryggas, med beaktande av riktlinjerna i statens utredning om löneuppföljningen, dvs. den s.k. VALPAS-utredningen. Avsikten med de arbetsgivaråtgärder som vidtas vid ingången av 2002 är att fortsätta förbättra statens förmåga till lönekonkurrens i krävande lednings- och expertuppgifter och andra motsvarande uppgifter. Korrigeringen av problem i fråga om lönen i relation till uppgifternas svårighetsgrad samt beaktandet av goda presterare och av yrkesuppgifter fortgår. I budgeten för 2001 ökades omkostnadsanslagen med 45 miljoner euro för dessa åtgärder. De anslagstillägg som på denna grund gjorts i budgetpropositionen för 2002 uppgår till sammanlagt 30 miljoner euro och de konstateras i förklaringen till momenten.

De tjänste- och arbetskollektivavtal som hittills har ingåtts om en reform av lönesystemen omfattar 19 ämbetsverk och 10 000 personer, dvs. ca 9 % av de statsanställda. Avsikten är att alla statsanställda skall omfattas av nya system före utgången av 2002.

De statsanställdas inkomster beräknas öka med i genomsnitt 4,7 % från 2000 till 2001, varav 3,2 % beror på avtalsenliga förhöjningar och 1,5 % på tillämpningen av avtalen och justeringar enligt statens löneuppföljningsutredning. Från 2001 till 2002 beräknas inkomsterna öka med i genomsnitt 4 %, varav 2,6 % beror på avtalsenliga förhöjningar och 1,4 % på tillämpningen av avtalen och justeringar enligt löneuppföljningsutredningen.

Statens allmänna pensionsavgift steg med 0,2 % år 2001. På denna grund har omkostnadsanslagen höjts med sammanlagt 3,5 miljoner euro.

Tablå 15. Jämförelsetal som beskriver personalen inom budgetekonomin åren 1999—2002

Jämförelsetal 1999 2000 20011) 20022)
         
Antalet anställda 125 500 123 700 119 500 119 500
   Förändring från föregående år, % 0,5 -1,4 -3,4 0,0
Årsverken 123 200 121 500 117 400 117 400
Löner, milj. €3) 3 303 3 419 3 452 3 590
Arbetskraftskostnader, milj. €4) 4 223 4 380 4 374 4 549
Den totala inkomsten i genomsnitt € /mån.5) 2 148 2 234 2 339 2 432
Lönebikostnader, % 63,1 63,3 61,6 61,6
Pensionsutgifter, milj. € 2 304 2 386 2 410 2 506
Kvinnornas andel, % 46,1 46,4 46,7 47,0
Personalens genomsnittsålder, år 42,1 42,4 42,5 42,6

1) Åren 2001 och 2002 är huvudsakligen uppskattningar och de förändringar av antalet anställda som ingår i budgetpropositionen för 2002 har inte beaktats i dem.

2) Åren 2001 och 2002 är huvudsakligen uppskattningar och de förändringar av antalet anställda som ingår i budgetpropositionen för 2002 har inte beaktats i dem.

3) I uppskattningarna för 2001 och 2002 har de tillägg som föranleds av avtalsändringarna samt av statens löneuppföljningsutredning och tillämpningen av avtalen beaktats.

4) I uppskattningarna för 2001 och 2002 har de tillägg som föranleds av avtalsändringarna samt av statens löneuppföljningsutredning och tillämpningen av avtalen beaktats.

5) I uppskattningarna för 2001 och 2002 har de tillägg som föranleds av avtalsändringarna samt av statens löneuppföljningsutredning och tillämpningen av avtalen beaktats.

I tablå 16 ingår ett sammandrag av det uppskattade antal årsverken 2001 och 2002 som anges i förklaringen till varje huvudtitel. Grunderna för beräkningen av antalet årsverken avviker något från det som presenteras i tablå 15. Personal som anställts särskilt med sysselsättningsmedel ingår inte i tablå 16.

Tablå 16. Antalet anställda vid ämbetsverk inom budgetekonomin enligt årsverken 1)

  Huvudtitel 2001 2002 Förändring
2001—2002
        årsverken %
           
23. Statsrådet 270 260 -10 -3,7
24. Utrikesministeriets förvaltningsområde 2) 1 630 1 580 -50 -3,1
25. Justitieministeriets förvaltningsområde 9 080 9 290 210 2,3
26. Inrikesministeriets förvaltningsområde 16 820 17 000 180 1,1
27. Försvarsministeriets förvaltningsområde 18 680 18 720 40 0,2
28. Finansministeriets förvaltningsområde 10 580 10 690 110 1,0
29. Undervisningsministeriets förvaltningsområde 28 210 28 920 710 2,5
30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 5 290 5 350 60 1,1
31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde 4 250 4 220 -30 -0,7
32. Handels- och industriministeriets förvaltningsområde 6 700 6 740 40 0,6
33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 3 440 3 490 50 1,5
34. Arbetsministeriets förvaltningsområde 3 790 3 930 140 3,7
35. Miljöministeriets förvaltningsområde 2 560 2 580 20 0,8
  Sammanlagt 111 300 112 770 1 470 1,4

1) Förutom personalen under huvudtitel 21 och 22 och vid affärsverk som avses i lagen om statens affärsverk samt personal som avlönats med sysselsättningsmedel.

2) Inom utrikesministeriets förvaltningsområde beräknas dessutom de anställda som avlönas i stationeringslandet år 2001 och 2002 motsvara 880 årsverken samt de som avlönas för krishanteringsoperationer och fredsbevarande operationer motsvara 1 510 årsverken år 2001 och 1 000 årsverken år 2002.

Antalet årsverken beräknas 2002 öka med ca 1 600. Antalet anställda ökar vid universiteten och inom polisväsendet, i anslutning till inrättandet av brottspåföljdsverket och ordnandet av samservice inom arbetsförvaltningen och också på grund av att uppgifterna i övrigt har ökat inom de olika förvaltningsområdena. Under perioden 1999—2001 har antalet statsanställda sjunkit med 4,8 %, dvs. med i genomsnitt 1,6 % per år.

Statens arbetsgivar- och personalpolitik utvecklas i enlighet med statens personalstrategi, som fastställs 2001, och den verksamhetsplan som hänför sig till den. Ett viktigt mål är att främja statens konkurrenskraft som arbetsgivare. Åtgärderna för att förbättra ledningen och främja de anställdas kompetens samt tjänstemannaetiken fortgår också.

Resultatmålen för statens arbetsgivar- och personalpolitik och prioritetsområdena för verksamheten ingår i förklaringen i motiveringen till finansministeriets huvudtitel och finansministeriets kapitel.

Utvecklandet av
förvaltningen

Regeringen utvecklar en decentraliserad och flexibel serviceadministration. Regionalförvaltningens förutsättningar att ta emot nya uppgifter och beslutanderätt tryggas. Medborgarnas utslagning och förfördelningen av områden förebyggs genom att informationssamhällets tjänster finns inom räckhåll för alla på ett jämlikt sätt. Den offentliga förvaltningens serviceförmåga förbättras genom möjligheten att uträtta ärenden elektroniskt.

Central- och regionalförvaltningen

Revideringen av statens centralförvaltning fortgår. Målet är att stärka statsrådets strategiska beslutsfattande samt ministeriernas ställning som ledare av sina förvaltningsområden, skapa nya procedurer och arbetsredskap för statsrådets verksamhet, förbättra kvaliteten på den information som ligger till grund för beslutsfattandet samt stärka programaspekten i statsrådets arbete för att främja i synnerhet den tväradministrativa planeringen och koordineringen. Målet är också att förbättra ministeriernas verksamhetsbetingelser genom att verksamhetsområdesindelningen görs klarare, samarbetet mellan ministerierna utökas och uppgifter överförs till den övriga förvaltningen. En strävan med det reformarbete som inleddes sommaren 2000 och pågår fram till år 2003 är också att öka medborgarnas och ministeriepersonalens förtroende för förvaltningen och att göra centralförvaltningen lättare.

Reformprojektet leds av en ministerarbetsgrupp. Finansministeriet ansvarar för beredningen av utvecklingsförslag.

Effektiveringen av samarbetet mellan myndigheterna på regional och lokal nivå fortgår och lokalförvaltningens distriktsindelning görs klarare och enhetligare. Kommunerna, Folkpensionsanstalten och arbetsförvaltningen inleder ett tvåårigt försök med gemensamma serviceställen i de största städerna. Samserviceställenas kunder utgörs huvudsakligen av långtidsarbetslösa som får arbetsmarknadsstöd.

Serviceförmågan och servicekvaliteten

Utvecklandet av den infrastruktur som informationssamhället kräver fortsätter. Möjligheterna att uträtta ärenden på elektronisk väg utökas för att tillgången på service och kundcentreringen skall förbättras. Det ökade utbudet av offentliga tjänster i datanäten förutsätter att särskild uppmärksamhet fästs vid den elektroniska kommunikationens säkerhet och vid datasäkerheten inom förvaltningen i allmänhet.

I syfte att förbättra servicekvaliteten och göra organisationerna effektivare utvidgas användningen av instrument för utvärdering av kvalitet och resultat inom förvaltningen.

Lagstiftningens kvalitet och informationen om författningar

Förbättrandet av författningsberedningen fortgår. Lagberedningen kopplas fastare till statsrådets allmänna verksamhetspolitiska planering och ministeriernas beredskap för en högklassig författningsberedning, där en utvärdering av alternativen och verkningarna i fråga om lagstiftningen utgör ett särskilt insatsområde, utvecklas.

Omorganiseringar av uppgifter som ingår i budgetpropositionen

Inom justitieministeriets förvaltningsområde fortgår utvecklandet av organisationen för det straffrättsliga påföljdssystemet genom att uppgiftsfördelningen mellan dels centralförvaltningen, dels regional- och lokalförvaltningen inom systemet för verkställighet av straff ses över. Marknadsdomstolens och konkurrensrådets uppgifter slås samman. En ny marknadsdomstol inrättas den 1 mars 2002. Bostadsdomstolarna indras och omorganiseringen av tingsrätternas domkretsar fortsätter.

Inom inrikesministeriets förvaltningsområde bereds en revidering av systemet inom räddningsväsendet så att ansvaret för ordnande av räddningsväsendet kan överföras från de enskilda kommunerna till ca 20 räddningsområden och en proposition med förslag till ändring av lagen om räddningsväsendet och vissa andra lagar bereds i anslutning till detta. Sjöräddningsväsendets radiokommunikation i risksituationer och upprätthållandet av den beredskap som hänför sig till detta överförs till gränsbevakningsväsendet.

Inom finansministeriets förvaltningsområde inrättas statsrådets dataadministrationsenhet vid ministeriet vid ingången av 2002. Till enheten överförs statsrådets gemensamma dataadministrationsuppgifter, som har skötts vid statsrådets kansli och finansministeriet, samt de resurser som de förutsätter.

Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde överförs jordbruks- och landsbygdspolitiska verkställighetsuppgifter på centralförvaltningsnivå till Landsbygdsverket, som inrättas inom förvaltningsområdet den 1 april 2002. Till landsbygdsverket överförs uppgifter och resurser både från jord- och skogsbruksministeriet och från ministeriets informationstjänstcentral. De uppgifter som blir kvar vid jord- och skogsbruksministeriet omorganiseras. Verksamheten vid jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral upphör den 31 mars 2002.