Statsbudgeten 2002

De ekonomiska utsikterna 2001—2002

Utsikterna på kort sikt är nu exceptionellt osäkra inom den internationella ekonomin. Den ekonomiska tillväxten i Förenta staterna bromsas upp av den privata sektorns behov av att stärka sin finansiella ställning efter den långa perioden av snabb tillväxt, som delvis har åstadkommits genom upplåning. Trots penning- och finanspolitisk stimulans kommer den ekonomiska tillväxten i Förenta staterna nästa år antagligen att vara klart långsammare än den har varit under de senaste åren.

Skötseln av de strukturella problemen inom den japanska ekonomin förbättrar tillväxtutsikterna på längre sikt. I år och nästa år kommer den ekonomiska tillväxten i Japan antagligen ändå att vara mycket svag.

Den ekonomiska tillväxten inom euroområdet har också avtagit. Det är osannolikt att den ekonomiska tillväxten i euroområdet i år eller nästa år återhämtar sig så mycket att denna återhämtning kan upphäva de verkningar som den avtagande ekonomiska tillväxten i Förenta staterna och Japan har på den internationella ekonomins och världshandelns utveckling.

Att tillväxten har avtagit inom de tre stora ekonomiska regionerna har redan tydligt påverkat utvecklingsländernas ekonomiska tillväxt, som annars också bygger på en bräcklig grund. Samtidigt har de finansiella problemen i vissa betydande utvecklingsländer tillspetsats.

Den långsammare tillväxten inom den internationella ekonomin dämpar inflationstrycket, och i synnerhet trycket att höja priset på råolja har minskat. Med tanke på en hållbar internationell ekonomisk tillväxt är det också viktigt att obalans och strukturella problem av central betydelse håller på att rättas till.

Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet

De ekonomiska utsikterna i euroområdet vände neråt under den senare hälften av fjolåret. Efter det har tillväxttakten för totalproduktionen blivit långsammare i euroområdet, och tillväxten verkar att vara fortsatt lam åtminstone in på den senare hälften av detta år. Delvis är orsaken att nedgången inom tillväxten i Förenta staterna har blivit djupare och långvarigare än beräknat, men också tillväxten inom euroområdet har varit svagare än väntat.

Produktionstillväxten i euroområdet når 2001 upp till ca 2 % i genomsnitt. Utsikterna för 2002 är inte särskilt mycket bättre, och ingen stor ökning av tillväxttakten är i sikte, åtminstone inte på årsbasis. Förbättringen av sysselsättningen har mattats av i början av året, och nedgången i arbetslösheten kan stanna upp redan före slutet av detta år. Dyra oljeprodukter och baslivsmedel samt den svaga euron har påskyndat prisstegringen och minskat hushållens köpkraft. Det faktum att de målsatta priserna har överskridits har begränsat Europeiska Centralbankens möjligheter att anpassa sin finanspolitik efter de försvagade ekonomiska utsikterna. Den snabbare inflationen blir troligen ändå bara temporär, för den väntas inte avspegla sig i den kommande löneutvecklingen. Skattesänkningar och en avmattning av ökningen inom den inhemska efterfrågan leder till minskade inkomster för den offentliga sektorn, vilket i många länder gör det svårt att nå de mål som har satts upp för balansen inom den offentliga ekonomin.

Den ekonomiska
utvecklingen i Finland

Den ekonomiska tillväxten i Finland har klart avtagit efter en lång tids uppgång. Avgörande för den framtida utvecklingen är hur långvarig och djup den pågående recessionen i Förenta staterna blir. Denna prognos baserar sig på uppfattningen att ekonomin i USA återhämtar sig endast långsamt, varför också recessionens verkningar på euroområdet och andra länder som är viktiga för vår export kommer att bli mer påtagliga än vad som tidigare har beräknats.

Totalproduktionen

Ökningen inom totalproduktionen blev åren 1999—2000 starkare än vad som uppskattades när budgeten för 2000 gjordes upp. Totalproduktionen ökade totalt med så mycket som en tiondedel under de nämnda två åren. Det var i synnerhet el- och elektronikindustrin som höll tillväxten igång.

Under den förra hälften av detta år har den ekonomiska tillväxten minskat tydligt i och med att tillväxttakten inom industriproduktionen har avtagit, och under årets första kvartal låg totalproduktionen t.o.m. på en något lägre nivå än i slutet av fjolåret. Utvecklingen i Finlands viktigaste exportländer visar sig vara svagare än vad som tidigare har bedömts. Detta års tillväxtprognoser för totalproduktionen har därför skrivits ned med en procentenhet, till 2,7 %, jämfört med senvårens prognos, och prognosen för nästa år med en halv procentenhet till 2,5 %. Det finns en risk för att den närmaste tidens ekonomiska utveckling t.o.m. blir svagare än dessa uppskattningar.

Sysselsättningen

Antalet arbetstillfällen ökar ännu i år snabbt inom de funktioner som betjänar affärslivet och inom den offentliga servicen; däremot kommer arbetstillfällena nästa år antagligen bara att öka främst inom den offentliga sektorn. Andelen sysselsatta av befolkningen i arbetsför ålder kommer i år att stiga till 67,7 % men nästa år bara en aning, uppskattningsvis med 0,2 procentenheter. Utbudet av arbetskraft ökar i år snabbare än antalet personer i arbetsför ålder, men nästa år tros detta utbud inte längre öka just alls. Arbetslöshetsnivån sjunker ännu i år med i genomsnitt nästan en procentenhet, till 9 %. Nästa år beräknas arbetslöshetsnivån inte längre sjunka, även om den sjunker något räknat som ett årsgenomsnitt.

Inflationen

Prisernas tillväxttakt har i år avtagit till ungefär den genomsnittliga nivån i euroområdet. Bensinpriset gick brant upp i våras, men det har under sommaren sjunkit tydligt. Prisnivån på bostäder har varit stabil, och en sänkning av räntorna håller på att minska kostnadstrycket. Konsumentprisindex stiger i år med i genomsnitt 2,7 %. Om inte yttre faktorer medför några nya betydande kostnads- eller pristryck avtar stegringen ytterligare 2002 och stannar under 2 %.

Löneökningslinjen enligt det inkomstpolitiska avtal som ingicks i december 2000 tycks ha hållit rätt bra, och löneglidningarna har varit relativt ringa. Index för löntagarnas inkomstnivå stiger i år med i genomsnitt 4,3 % och 2002 med drygt 3 %.

Utrikeshandeln

Exportutsikterna blev snabbt dystrare i början av detta år. Förändringen har varit tvärast inom skogsindustrin och elektronikindustrin. Inom maskin- och fartygsindustrin är exporten stabilare tack vare långfristiga avtal och en god orderstock. Allt som allt ökar exporten i år med bara 2½ % och 2002 med 3 %. Exportpriserna beräknas sjunka båda åren; nästa år minskar värdet av exporten. Importen ökar aningen snabbare än exporten. Överskotten inom handels- och bytesbalansen är fortfarande avsevärda, men deras andel av bruttonationalprodukten börjar minska redan i år.

Den privata konsumtionen

Den privata konsumtionen ökade i fjol med 3 %, dvs. aningen långsammare än tidigare år. I övrigt utvecklades konsumtionen väl under den förra hälften av 2001, men anskaffningen av nya bilar minskade med en femtedel. Därför ökar konsumtionen långsammare 2001 än i fjol. Förutsättningarna för även en snabbare ökning av konsumtionen är i sig gynnsamma, eftersom hushållens disponibla realinkomster i år ökar med 4 % och nästa år med 3 % till följd av de inkomstpolitiska avtalen, skattelättnaderna och den avtagande inflationen. Eftersom tillväxten inom den privata konsumtionen åtminstone i år blir långsammare än ökningen av köpkraften, stiger hushållens sparkvot.

Investeringarna

Investeringarna ökar fortfarande trots de försvagade konjunkturutsikterna. I synnerhet industrin har många investeringsprojekt på gång i år. Också i tillväxtcentren tilltar byggandet av lokaler fortfarande. Nästa år börjar osäkerheten på det internationella planet ändå bromsa upp i synnerhet företagens produktiva byggnadsinvesteringar. Investeringarna i bostäder samt i jord- och vattenbyggnader kvarstår både i år och nästa år på ungefär samma nivå som i fjol.

Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling