Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2019

4. Budgetpropositionens inkomstposterPDF-versio

Inkomstposterna avdelningsvis åren 2017—20191)

    År 2017
bokslut
År 2018
ordinarie
budget
År 2019
budgetprop.
 
Förändring 2018—2019
Kod Avdelning mn € mn € mn € mn € %
             
11. Skatter och inkomster av skattenatur 43 107 44 012 45 816 1 804 4
12. Inkomster av blandad natur 5 533 5 540 5 826 287 5
13. Ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst 2 135 2 769 2 213 -557 -20
15. Lån, exkl. nettoupplåning och skuldhantering 566 413 65 -348 -84
  Sammanlagt 51 341 52 734 53 920 1 186 2
 
15.03.01 Nettoupplåning och skuldhantering 3 084 3 080 1 427 -1 653 -54
  Sammanlagt 54 425 55 814 55 347 -467 -1

1) Varje tal har avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

År 2019 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 53,9 miljarder euro. Andelen för skatterna och avgifterna av skattenatur är ca 45,8 miljarder euro (85 %). Statens skatteinkomster uppskattas öka med 3,7 % år 2019, dvs. med 1,6 miljarder euro jämfört med vad som har budgeterats för 2018 (budgeten inklusive tilläggsbudgeten).

Högkonjunkturen förväntas fortsätta 2019, även om tillväxten sker betydligt långsammare än året innan, då högkonjunkturen nådde sin kulmen. Tillväxten i totalproduktiviteten avtar och stannar på 1,7 %, vilket beror på såväl den inhemska efterfrågan som på att exportökningen dämpas. Sysselsättningsläget fortsätter att förbättras, även om det sker i mera blygsam takt än året innan. Konsumenternas förtroende förväntas förbli på en högre nivå än normalt, vilket i kombination med den förbättrade sysselsättningen stöder konsumtionsefterfrågan. Utvecklingen inom exporten svarar mot tillväxten på exportmarknaden. Den globala ekonomin och därmed också exportutvecklingen hotas emellertid av risken för ett utvidgat handelskrig.

Jämfört med den ordinarie budgeten för 2018 uppskattas skatteinkomsterna öka med ca 1,8 miljarder euro och inkomsterna utan upplåning med 1 186 miljoner euro. Behovet av upplåning i budgetpropositionen är ca 1,4 miljarder euro. I den första tilläggsbudgeten för 2018 höjdes nettobeloppet i kalkylen över ordinarie inkomster med sammanlagt 1,7 miljarder euro, varav den tidigarelagda återbetalningen av exportkrediter utgjorde 1,4 miljarder euro.Arrangemangen gällande exportkrediter minskar de amorteringar som gäller lån som staten beviljat med något över 300 miljoner euro 2019 jämfört med den ordinarie budgeten året innan.

Av figuren nedan framgår utvecklingen av statens skatteinkomster enligt de viktigaste skatteslagen åren 2005—2019. Den återhämtning i ekonomin som inträdde 2016 har snabbat upp ökningen i skatteinkomster. Avkastningen av de olika skatteslagen har dock utvecklats mycket olika. Mervärdesskatten utgör staten största enskilda inkomstkälla. Dess avkastning avgörs i hög grad av utvecklingen inom den privata konsumtionen, och avkastningen har uppvisat en jämförelsevis stabil ökning under de senaste åren.

Målet för regeringens skattepolitik har varit att motverka en strängare skatt på arbete. Därför har man årligen gjort indexjusteringar i beskattningen för att den inte ska skärpas på grund av en höjning av den allmänna inkomstnivån. Skatteintäkterna av förvärvs- och kapitalinkomster har minskat på grund av de skattelättnader som genomförts under regeringsperioden. Under en högkonjunktur bidrar intäkterna av beskattningen av förvärvs- och kapitalinkomster till ökad sysselsättning och större kapitalinkomster.

Tyhjä elementti, POISTA

Kraftiga konjunkturväxlingar är karaktäristiska för samfundsskatten, och under den pågående högkonjunkturen har avkastningen av samfundsskatten mycket riktigt uppvisat en betydande ökning. På lång sikt har intäkterna av samfundsskatten minskat delvis därför att samfundsskattesatsen har sänkts på grund av skattekonkurrens, eftersom målet har varit att säkerställa att Finland förblir ett konkurrenskraftigt investeringsobjekt.

Statens skatteinkomster enligt skatteslag 2005—2019 (mn euro)

Statens skatteinkomster enligt skatteslag 2005—2019 (mn euro)

4.1. Centrala ändringar i skattegrunderna

Enligt statsminister Sipiläs regeringsprogram är målsättningen med skattepolitiken att öka tillväxten, företagandet och sysselsättningen. Enligt regeringsprogrammet är valperiodens viktigaste mål inom beskattningen följande:

  • — Beskattningen sporrar till att arbeta, vara företagare, sysselsätta, ta risker, äga, investera och placera i Finland. Det totala skatteuttaget stiger inte under valperioden.
  • — Beskattningen är förutsägbar och konsekvent. Den allmänna linjen för beskattningen slås fast i början av valperioden, och linjeändringar som medför osäkerhet ska undvikas under valperioden.
  • — Skattelättnaderna fokuserar på låg- och medelinkomsttagare. Bidragsfällorna ska elimineras. Beskattningen av löneinkomster skärps inte på någon inkomstnivå.
  • — Beskattningen utvecklas så att företagande, ägande och investeringar lönar sig bättre än för närvarande. Beskattningsstrukturen stöder Finlands konkurrenskraft och regeringens viktigaste mål. Tyngdpunkten inom beskattningen flyttas från beskattning av arbete och företagande till i synnerhet miljöskatter.
  • — Den grundläggande principen inom beskattningen är en bred skattebas och låga skattesatser. Finland arbetar aktivt för att förhindra internationell skatteflykt.
  • — Beskattningsförfarandena är kundorienterade och beaktar att beskattningen ska vara konsekvent, förutsägbar och trygga rättssäkerheten och tillgången till information.

Förändringar 2019

Största delen av ändringarna av beskattningsgrunderna enligt regeringsprogrammet genomfördes redan 2016—2018. Centrala åtgärder har varit att lindra beskattningen av arbete och att strama åt punktskatterna och fastighetsbeskattningen. År 2019 fortsätter de stegvis ikraftträdande ändringarna i överensstämmelse med regeringsprogrammet: höjning av tobaksskatten, lindring av bilbeskattningen och begränsning av ränteavdraget för bostadslån. I överensstämmelse med regeringsprogrammet görs en indexjustering i beskattningsgrunderna för skatten på förvärvsinkomster på samtliga inkomstnivåer.

Beskattningen av förvärvsinkomster lindras med betoning på låg- och medelinkomsttagare år 2019. Det maximala beloppet av avdraget för bostad på arbetsorten höjs så att avdraget bättre stöder flytt på grund av arbete. Skattefriheten för kilometerersättningar för frivilligarbetare utvidgas. Sänkningen av den undre gränsen för den s.k. solidaritetsskatten fortsätter. Begränsningen av ränteavdragsrätten för företag skärps i och med att Finland genomför EU-direktivet mot skatteflykt.

Punktskatten skärps i syfte att kompensera de förluster av skatteintäkter som lättnaderna i inkomstbeskattningen medfört. Punktskatterna på alkohol och på läskedrycker höjs. Beskattningen av uppvärmningsbränslen ändras så att bränslenas genomsnittliga livscykelutsläpp beaktas i beräkningsgrunderna för bränslenas koldioxidskatt. Dessutom höjs torvskatten, och skatteutgiften för kombinerad produktion av el och värme ändras enligt vad som beslutats tidigare så att halveringen av koldioxidskatten ersätts med en sänkning av energiinnehållsskatten. Giltighetstiden för den halverade farledsavgiften förlängs. Fordonsskatten sänks för skattedagarna efter ingången av 2020. Detta kommer att minska skatteutfallet redan 2019.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet kommer kommunerna att kompenseras för de effekter regeringens ändringar i beskattningsgrunderna har på skatteintäkterna.

Figur 4. Offentliga samfunds skatteinkomster sektorsvis i förhållande till totalproduktionen 1980—2019 (total skattegrad)

Figur 4. Offentliga samfunds skatteinkomster sektorsvis i förhållande till totalproduktionen 1980—2019 (total skattegrad)

4.2. Utvecklingen i fråga om de skattepliktiga inkomsterna och den övriga skattebasen

Förutom av ändringarna i beskattningsgrunderna, påverkas skatteutfallet även av skattebasens utveckling, som i sin tur är beroende av hur samhällsekonomin och dess olika delar utvecklas. De bedömningar av skattebasens utveckling som använts som grund för inkomstposterna (vidstående tablå) har härletts ur prognoserna i budgetpropositionens bilaga Ekonomisk översikt.

Uppskattningar av utvecklingen i fråga om vissa inkomst- och efterfrågeposter som inverkar på de skattepliktiga inkomsterna och skattebasen

    2016 2017 2018 2019
     
  förändring per år, %  
Skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster   1,5 2,3 3,5 3,3
— löneinkomster   1,7 2,3 4,2 3,5
— pensioner och andra sociala förmåner   1,8 0,4 1,0 2,4
— kapitalinkomster   -1,8 7,7 6,3 4,2
Inkomstnivåindex   0,9 0,3 1,8 2,6
Rörelseöverskott   6,3 13,2 9,0 5,2
Skattebasen för hushållens skattepliktiga konsumtionsutgifter   1,6 1,6 3,3 2,9
Mervärdesskattebasen   3,0 1,9 3,8 2,6
Bensinförbrukning   -1,4 -0,2 -2,5 -1,5
Förbrukning av dieselolja   1,6 4,8 -0,5 0,5
Elförbrukning   2,0 1,4 3,0 0,5
Konsumtion av skattebelagd alkohol   0,1 -1,2 0,8 0,1
Nya beskattningsbara personbilar (st.)   115 300 116 300 123 700 126 900
Konsumentprisindex   0,4 0,7 1,1 1,4

4.3. Analys av risker och känslighet i anslutning till uppskattningarna av skatteinkomsterna

De uppskattade skatteinkomsterna i budgetpropositionen grundar sig på finansministeriets ekonomiska prognos och på bedömning av utvecklingen av skattebaserna enligt prognosen. Om den ekonomiska utvecklingen avviker från prognosen är konsekvenserna av detta för skatteintäkterna beroende av vilka faktorer avvikelsen grundar sig på. Ju mer prognosavvikelsen vad gäller makroutvecklingen har sitt ursprung i den inhemska efterfrågan jämfört med förändringar som sker via den yttre efterfrågan, desto större blir konsekvenserna. På basis av den utveckling som skett bedöms det att om den ekonomiska tillväxten avtar med en procentenhet försämras statens finansiella ställning med ca 0,3 procentenheter i förhållande till totalproduktionen. Detta beror till största delen på att skatteinkomsterna minskar. I förhållande till totalproduktionen 2019 påverkar en förändring på en procentenhet i den ekonomiska tillväxten statens finansiella ställning med 0,7 miljarder euro.

I vidstående tablå anges en uppskattning av i vilken mån intäkterna från vissa skatteslag påverkas av förändringar i skattebasen.

Det redogörs närmare för uppgörandet av skatteinkomstprognoser i finansministeriets promemoria, Förfarandena för sammanställning av budgetekonomins inkomstposter vid finansministeriet (www.vm.fi).

Konsekvenserna för statens skatteintäkter av en förändring i vissa skattebasposter

Skatteslag Skattebas/efterfrågepost Förändring Förändring i skatteintäkterna, mn euro
       
Skatt på förvärvsinkomster Löneinkomster 1 procentenhet 424 (inkl. avgifter), varav staten 126
  Pensionsinkomster 1 procentenhet 135, varav staten 35
Skatt på kapitalinkomster Kapitalinkomster 1 procentenhet 38
Samfundsskatt Rörelseöverskott 1 procentenhet 61, varav staten 42
Moms Värdet av den privata konsumtionen 1 procentenhet 126
Bilskatt Försäljning av nya personbilar, st. 1 000 st. 6
Energiskatt Förbrukning av el i elklass I 1 % 9
  Bensinförbrukning 1 % 13
  Dieselförbrukning 1 % 14
Punktskatt på alkoholdrycker Alkoholkonsumtion 1 % 15
Punktskatt på tobak Cigarettkonsumtion 1 % 10

4.4. Skatteutgifter

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts inom skattelagstiftningen. Med skatteutgifter avses i praktiken skattefrihet, skatteavdrag, lägre skattesatser och andra med dessa jämförbara metoder, med hjälp av vilka en viss näringsgren eller skattskyldighetsgrupp stöds.

För närvarande har 184 olika skatteutgifter definierats. För ungefär en tredjedel av dessa kan inte någon beräkning i eurobelopp läggas fram och för en del kan endast en uppskattning av storleksklassen göras. Skatteutgifternas totalbelopp 2019 uppskattas till ca 28,5 miljarder euro, varav 18 miljarder euro hänför sig till statens skatteinkomster. Vid granskning av skatteutgifterna bör det beaktas att slopandet av en skatteutgift inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av stöden är överlappande, vilket innebär att de påverkar varandras storlek. Skatteutgifterna och deras inverkan på skatteintäkterna har behandlats enligt skatteslag i förklaringsdelen till inkomstmomenten.

År 2019 minskar beloppet av skatteutgifterna till följd av begränsningen av rätten att dra av räntan på bostadslån, den minskade skatteutgiften för taxibilar och ersättandet av halveringen av koldioxidskatten för kombinerad produktion av el och värme med en sänkning av energiinnehållsskatten. Eurobeloppet av skatteutgifterna ökar till följd av att arbetsinkomstavdraget, pensionsinkomstavdraget vid stats- och kommunalbeskattningen och avdraget för bostad på arbetsorten har höjts.

4.5. Övriga inkomstposter

  2017 bokslut 2018 uppskattning 2019
budgetprop.
2018—2019 förändr., %
         
Inkomster av blandad natur, mn euro 5 533 5 540 5 826 5
— överföring från statens pensionsfond 1 827 1 866 1 904 2
— inkomster från EU 1 137 1 090 1 234 13
— Avkastning av penningspelsverksamhet (SHM, UKM, JSM) 1 060 1 087 1 100 1
— överföring från statens bostadsfond 27 12 5 -56
— övriga 1 483 1 485 1 582 7
  2017 bokslut 2018
uppskattning
2019 budgetprop. 2018—2019 förändr., %
         
Ränteinkomster och intäktsföring av vinst, mn euro 2 135 2 769 2 213 -20
— ränteinkomster 87 95 44 -54
— utdelningsinkomster och inkomster av försäljning av aktier 1 746 2 404 1 883 -22
— andel i Finlands Banks vinst 91 90 100 11
— intäktsföring av de statliga affärsverkens vinst 211 180 186 3

Statens inkomster av blandad natur 2019 beräknas uppgå till 5 826 miljoner euro, dvs. ca 287 miljoner euro mer än vad som har budgeterats för 2018. Den viktigaste enskilda posten bland inkomsterna av blandad natur utgörs av den intäktsföring på 1 904 miljoner euro som görs från statens pensionsfond till statens budgetekonomi.

Inkomster från Europeiska unionen beräknas inflyta till ett belopp av 1 234 miljoner euro, varav de största posterna består av jordbruksstöd och stöd för utveckling av landsbygden samt strukturpolitiska stöd. Stöden för utveckling av landsbygden har nära nog fördubblats jämfört med vad som budgeterats för 2018. Enligt bedömningarna kommer inkomsterna från EU totalt sett att öka endast måttligt.

Till de blandade inkomsterna hänförs också undervisnings- och kulturministeriets, social- och hälsovårdsministeriets och jord- och skogsbruksministeriets andelar av vinstmedlen av penningspelsverksamhet. Den sammanlagda summan beräknas uppgå till 1 100 miljoner euro 2019.

Ränteinkomsterna och intäktsföringen av vinst beräknas uppgå till ett belopp av 2 213 miljoner euro, vilket är ca 557 miljoner euro mindre än vad som har budgeterats för 2018. Inkomstminskningen förklaras till stor del av att försäljningen av aktier antas bli mindre än året innan. Detta påverkas av att finansieringen av regeringens s.k. spetsprojekt, som är avsedda att vara temporära, avslutas. I enlighet med vad som överenskommits i början av regeringsperioden har spetsprojekten finansierats med kapitalinkomster, och inkomsterna av vinstutdelning och aktieförsäljning budgeterades därför till ett ovanligt högt belopp 2018.

Också statens ränteinkomster minskar. Statens ränteinkomster inflyter av räntor på lån som staten har beviljat samt på investeringar av kassareserver som överskrider det dagliga behovet. På grund av den låga räntenivån blir avkastningen av statens kassareserv liten. Också den tidigarelagda återbetalningen av exportkrediter som infaller 2018 gör att ränteinkomsterna minskar.

Enligt lagen om Finlands Bank intäktsför Finlands Bank 50 % av sitt resultat från föregående år till staten. Bankfullmäktige kan dock bestämma att en större andel än så ska intäktsföras. För 2019 antas intäktsföringen uppgå till 100 miljoner euro. Intäktsföringen av de statliga affärsverkens vinst beräknas uppgå till 186 miljoner euro, varav Forststyrelsens andel är 101 miljoner euro och Senatfastigheters andel 85 miljoner euro.