Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         10. Trafiknätet
              01. Trafikverkets omkostnader
              20. Bastrafikledshållning
              78. Vissa trafikledsprojekt

Statsbudgeten 2017

10. TrafiknätetPDF-versio

Förklaring:Statens trafiknät består av landsvägsnätet, bannätet och farleder. Landsvägsnätets längd var 78 013 km, bannätets 5 962 km och farledernas 16 341 km vid utgången av 2015. Motsvarande bokföringsvärde för trafikledsegendomen var 15 miljarder euro för landsvägsnätets del, 4,4 miljarder euro för bannätets del och 0,2 miljarder euro för farledernas del. Trafikledernas återanskaffningsvärde är mångdubbelt.

Balansvärde för trafiknätet (mn euro)

  år 2015 år 2016 (uppskattning) år 2017 (uppskattning)
       
Vägar 14 974 14 842 14 731
Järnvägar 4 440 4 564 4 677
Farleder 189 210 229
Sammanlagt 19 603 19 616 19 637

Det eftersatta underhållet i fråga om landsvägar, järnvägar och farleder uppgick år 2015 till sammanlagt ca 2,5 miljarder euro. Med eftersatt underhåll avses den penningsumma som behövs för att trafiklederna ska vara i gott skick enligt dagens behov. Av anslaget för bastrafikledshållningen hör 304 miljoner euro till finansieringen för minskandet av det eftersatta underhållet inom regeringens strategiska spetsprojekt. Med gott skick avses en sådan teknisk-ekonomisk nivå på vilken trafikledens servicenivå är tillräcklig i förhållande till trafikledens trafikvolym och betydelse och på vilken upprätthållandet av servicenivån inte blir orimligt dyrt.

Trafikverket ansvarar för statens väg-, ban- och farledsnät samt underhållet av trafikens servicenivå på de trafikleder som förvaltas av staten. Verket upprätthåller och utvecklar trafiksystemet i samarbete med andra aktörer. Verket främjar trafiktjänsterna och en fungerande marknad för dem.

Trafikverkets roll vid förverkligandet av de samhälleliga effektmålen och förvaltningsområdets prioriteringar är att:

  • — se till att trafiknäten motsvarar transportbehov som är viktiga med tanke på näringslivet och konkurrenskraften och möjliggör trygga, miljömässigt ansvarsfulla och ändamålsenliga sätt att röra sig
  • — genomföra åtgärder med hjälp av vilka ökningen av det eftersatta underhållet av trafikledsnätet förhindras på ett kontrollerat sätt med beaktande av kundernas behov
  • — säkerställa driftssäkerheten i trafiken
  • — minska användningen av fossila bränslen i trafiken genom att förbättra det trafikledsnät som stöder bioekonomin
  • — förbättra trafikledshållningens energieffektivitet
  • — skapa förutsättningar för utveckladet av passagerarnas rese- och informationstjänster
  • — säkerställa förutsättningar för öppnandet av konkurrensen i fråga om järnvägstrafiken
  • — främja en automatisering av trafiken
  • — öppna och utnyttja den information som verket producerar för att få till stånd nya affärsverksamhetsmöjligheter
  • — säkerställa informationssäkerheten inom verkets informationssystem och datakommunikation för att främja utnyttjandet av verkets informationslager.

För Trafikverket ställer kommunikationsministeriet preliminärt upp följande centrala verksamhetsmål för 2017, som stöder de mål för samhälleliga verkningar som ställs upp i motiveringen till huvudtiteln samt de övriga mål som ställts upp för förvaltningsområdet.

Resultatmål 2015
utfall
2016
mål
2017
mål
       
PRODUKTION OCH KVALITETSLEDNING      
Trafik- och kommunikationsnäten      
Trafiknäten motsvarar transportbehov som är viktiga med tanke på näringslivet och konkurrenskraften och möjliggör trygga, miljömässigt ansvarsfulla och ändamålsenliga sätt att röra sig.      
Belåtenhet med vägnätets, bannätets och handelssjöfartens servicenivå, vilken möjliggör fungerande transporter (skalan 1—5) 3,0 - 3,1
Medborgarnas belåtenhet med hur resorna fungerar (skalan 1—5) 3,4 - 3,4
Förseningar i närtågstrafiken på grund av banhållningen, % av tågen försenade åtminstone 3 min. (högst) 2,7 1,5 1,5
Förseningar i fjärrtågstrafiken på grund av banhållningen, % av tågen försenade åtminstone 5 min. (högst) 5,6 4,0 4,0
Minskat antal olyckor med personskada i vägtrafiken efter åtgärd av trafikledshållningen, st. 13 15 15
Ökningen av det eftersatta underhållet förhindras på ett kontrollerat sätt med beaktande av kundernas behov.      
Belagda vägar i dåligt skick, km (livligt trafikerat vägnät/övrigt vägnät) (högst) 1 009/5 207 1 000/5 300 950/5 200
Landsvägs- och järnvägsbroar i dåligt skick, st (högst) 730 870 800
Konditionsindex för bannätet 95 97 96
Skyddsanordningar i dåligt skick i farleder för handelssjöfart vid kusten och i insjövatten, % (högst) 10 10 9
Trafiknätets driftsäkerhet förbättras.      
Vintersjöfartens väntetider, h (högst) 4,97 3,5 3,5
Energireformen inom trafiksektorn      
Användningen av fossila bränslen i trafiken minskas genom att man förbättrar det trafikledsnät som stöder bioekonomin och möjliggör ett distributionsnät för alternativa bränslen.      
Förbättring av det vägnät som stöder bioekonomin, km - 500 1 600
Grusvägar enligt framkomlighetsklasserna i dåligt skick och i mycket dåligt skick, km (högst) 2 850 2 900 2 850
FUNKTIONELL EFFEKTIVITET      
Produktivitet och totalekonomi      
Ökning av arbetets produktivitet, % 1,6 1,0 1,0
Ökning av den totala produktiviteten, % -2,9 0,2 0,2
Kostnadsmotsvarighet vid avgiftsbelagd verksamhet (%) 111 119 120

Inkomster av och utgifter för Trafikverket (mn euro)

  2015
utfall
2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
       
Omkostnader (01) 86,0 78,8 74,3
Inkomster av verksamheten 1,6 1,0 1,1
Omkostnader 87,6 79,7 75,4
— Förvaltning 83,0 73,7 70,2
— FoU 4,6 6,0 5,2
Bastrafikledshållning (20) 971,0 1 061,4 1 379,0
Inkomster 70,2 50,6 49,8
— Banavgift 39,2 41,0 38,8
— Övriga inkomster 31,0 9,6 11,0
Utgifter 1 041,2 1 112,0 1 328,8
Dagligt underhåll 375,4 396,5 406,2
— Skötsel 327,8 331,4 339,6
— Användning 47,6 65,1 66,6
Upprätthållande 385,1 374,2 357,2
— Reparation 62,3 57,4 52,5
— Livscykelhantering 308,8 300,3 288,2
— Egendomsförvaltning 14,0 16,5 16,5
Förbättring 122,9 65,2 79,7
— Investeringar i förbättring av trafikleder 78,5 31,4 35,2
— System för trafikledning 18,9 21,8 22,5
— Planering 25,5 12,0 22,0
Trafiktjänster 157,8 181,1 181,7
— Informations- och styrningstjänster för trafiken 71,7 74,6 74,7
— Isbrytning 34,6 51,0 52,1
— Landsvägsfärjetrafik 46,2 51,0 50,4
— Sjökartläggning 5,3 4,5 4,5
Minskandet av det eftersatta underhållet - 95,0 304,0
Utvecklingsinvesteringar (70, 76, 77, 78, 79) 610,8 540,0 469,2
Anskaffning av en isbrytare (70) 111,9 - -
Anskaffning av och ersättningar för mark- och vattenområden (76) 23,6 35,0 35,0
Utvecklande av trafikledsnätet (77) 350,9 343,0 272,8
Vissa trafikledsprojekt (78) 22,7 56,0 54,4
Livscykelsfinansieringsprojekt (79) 101,7 106,0 107,0
Nettoutgifter sammanlagt 1 667,8 1 680,2 1 822,5
       
Bruttoutgifter sammanlagt 1 739,6 1 731,7 1 873,4

Utvecklingen av uppgifter gällande verksamheten enligt lagen om farledsavgift samt intäkter av farledsavgifter (11.19.06)

  2015
utfall
2016
uppskattning
förändring 2017
uppskattning
förändring
           
Verksamhet som täcks med farledsavgifter          
Utländsk godstrafik vid havskusten, mn ton 87 913 89 000 1,2 % 91 000 2,3 %
Passagerartrafik, mn resenärer 18,5 18,5 0,0 % 18,5 0,0 %
Intäkter av farledsavgifter, 1 000 euro 45 382 44 800 -1,3 % 46 200 3,1 %
Övriga intäkter, 1 000 euro 1 291 200 -84,5 % 200 0,0 %
Kostnader, 1 000 euro 74 863 90 302 20,6 % 95 720 6,0 %
Kostnadsmotsvarighet 62,3 % 49,8 % -12,5 %-enh 48,5 % -1,3 %-enh

01. Trafikverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 74 313 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till utgifter för samarbetsprojekt i närområdena

2) till betalning av medlemsavgifter till internationella organisationer.

Förklaring:Trafikverket har till uppgift att ansvara för underhåll och utvecklande av servicenivån för trafiken på de trafikleder som förvaltas av staten. Genom sin verksamhet främjar verket hela trafiksystemets funktionsduglighet, trafiksäkerheten och en välbalanserad utveckling och hållbar utveckling inom regionerna.

Trafikverket har bl.a. till uppgift att

  • — svara för statens väg- och bannät samt de farleder det förvaltar och samorda de åtgärder som hänför sig till dem
  • — upprätthålla och utveckla trafiksystemet i samarbete med andra aktörer
  • — svara för att viktiga vägprojekt genomförs och för planering, underhåll och byggande av banor och farleder
  • — svara för den operativa styrningen av närings-, trafik- och miljöcentralerna inom sitt ansvarsområde och samordningen av väghållningen vid centralerna
  • — delta i samordningen av trafiken och markanvändningen
  • — sörja för ledningen och utvecklingen av trafiken på statens trafikleder och inom sjötrafiken
  • — trygga förutsättningarna för vintersjöfarten
  • — utveckla och främja trafiktjänsterna och en fungerande marknad för dem
  • — utveckla ramarna för kollektivtrafiken samt de understöd som är avsedda för att främja olika trafikformer.

De centrala verksamhetsmål för 2017 som kommunikationsministeriet preliminärt ställer upp för Trafikverket presenteras i samband med motiveringen till huvudtiteln.

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2015
utfall
2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 87 682 79 737 75 413
Bruttoinkomster 1 638 960 1 100
Nettoutgifter 86 044 78 777 74 313
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 24 788    
— överförts till följande år 19 824    

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Tjänsteöverföring (överföring till moment 31.01.01) -112
Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015) -33
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.) -579
Genomförandet av principen om självkostnadshyra i Senatfastigheters hyror -4
Löneglidningsbesparing -210
Lönejusteringar -92
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015) -1 140
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna -400
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) -88
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) -818
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) -413
Temporär sänkning av StPL-avgiften -509
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) -66
Sammanlagt -4 464

2017 budget 74 313 000
2016 II tilläggsb. -512 000
2016 budget 78 777 000
2015 bokslut 81 080 000

20. Bastrafikledshållning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 1 279 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter för uppgifter som hänförs till skötsel, användning och reparation av trafikledsnätet, livscykelhantering, egendomsförvaltning, planering, investeringar för att förbättra trafiklederna, trafikledningssystem samt styrning av och information om trafiken, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt isbrytning, landsvägsfärjetrafiken, sjökartläggning och andra uppgifter som den som upprätthåller trafikleder, banor eller farleder har ansvar för samt till betalning av skadestånd som föranleds av trafikledshållningen

2) till kostnader för andra åtgärder i anslutning till väg- eller banhållarens uppgifter än byggande och underhåll av landsvägar eller järnvägar enligt särskilda avtal

3) i enlighet med omkostnadsanslagets användningsändamål med standardinnehåll till uppgörande av sådana nödvändiga lagstadgade skyldigheter som får föranleda utgifter också under kommande finansår

4) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder

5) tillfälligt till betalning av materialleveranser för banhållningen innan materialet hänförs till de utvecklingsprojekt som budgeterats under investeringsutgiftsmomenten.

Vid nettobudgeteringen beaktas banavgiften, inkomsterna från den samfinansierade verksamheten, inkomsterna av tillståndsavgiften för Saima kanal, inkomsterna av den avgiftsbelagda serviceverksamheten och inkomsterna av försäljningen av egendom med undantag för intäkterna av försäljningen av fast egendom och inkomster av skadestånd från trafikledshållningen.

Fullmakt

Trafikverket bemyndigas att ingå avtal enligt de fullmakter som beviljats tidigare år till den del fullmakterna inte har använts.

Förklaring:Det befintliga trafiknätet underhålls med åtgärder enligt bastrafikledshållningen. Med anslagen för bastrafikledshållningen finansieras väg- och banhållning samt farledshållning. Det viktigaste i trafikledshållningen är att vidta de åtgärder som krävs för den dagliga framkomligheten i trafiknätet, att förhindra att det eftersatta underhållet ökar och att minska det på ett kontrollerat sätt åren 2017—2019 med beaktande av kundernas, i synnerhet näringslivets, behov, trafiksäkerheten och de möjligheter som digitaliseringen för med sig.

Vid dimensioneringen av anslaget har 38,8 miljoner euro beaktats som nettobudgeterade intäkter av banavgiftens grundavgift och och 11,0 miljoner euro av andra inkomster av trafikledshållningen (bl.a. fastighetsintäkter och kanalavgifter). Därutöver intäktsför Trafikverket med stöd av banskattelagen sammanlagt 5,2 miljoner euro i banskatt under moment 11.19.03.

Vid dimensioneringen av anslaget har man också beaktat en tilläggsfinansiering på 304 miljoner euro för att minska det eftersatta underhållet enligt regeringens strategiska mål. Tilläggsfinansieringen innehåller ett tillägg i spetsprojektfinansieringen enligt regeringsprogrammet på 100 miljoner euro och en överföring på 104 miljoner euro till bastrafikledshållningen från icke nämnda utvecklingsprojekt. Dessutom inleds den fortsatta planeringen av en snabb järnvägsförbindelse mellan Åbo och Helsingfors, vars totala kostnader är 40 miljoner euro.

Farledshållning indelas i dagligt underhåll, upprätthållande, förbättring och trafiktjänster. Dessa är vidare uppdelade i de delar som nämns i momentets beslutsdel. Finansieringen av bastrafikledshållningen är nästan till 60 % bunden till över ettåriga indexbundna avtal.

Genom dagligt underhåll (406 miljoner euro) garanteras den dagliga framkomligheten i trafiknätet. För trafiknätets underhåll används 340 miljoner euro, och dessa åtgärder prioriteras i hela trafikledshållningen. Utgifterna för energin för farlederna med utrustning samt för stödtjänsterna för el- och informationssystem uppgår sammanlagt till 66 miljoner euro.

Till upprätthållande används 357 miljoner euro. Vid upprätthållandet repareras skador som föranleds av att trafiknätet och dess specialkonstruktioner slits och blir äldre och förnyas konstruktioner med försvagad funktion. Trafiknätets reparationsskuld har i huvudsak orsakats av otillräckligt upprätthållande i samband med att nivån på bastrafikledshållningen sjunkit och köpkraften försämrats. Största delen av finansieringen av upprätthållandet används till livscykelhantering (288 miljoner euro). Åtgärderna består av systematisk reparation och modernisering av delar av trafikledsnätet eller ett stort enskilt objekt, inkl. projektprogrammet för reparation av huvudbanorna på områden med tjälskador och mjuk mark. Genom åtgärderna förebyggs sådana olägenheter för trafiken som föranleds av försämring av trafiknätets skick och förbättras trafikens säkerhet, framkomlighet och punktlighet.

För förbättringar används 80 miljoner euro och genom dem upprätthålls trafikledernas servicenivå på den nivå som den ökade trafiken och ändringarna i markanvändningen förutsätter. Genom investeringarna för förbättring av trafiklederna (35 mmiljoner euro) finansieras mindre byggnadsobjekt med tillhörande projektplanering. Dessa omfattar bl.a. projektprogrammet för råvirkesterminalerna (5 mn euro) och projektprogrammet för höjning av måtten och vikten för tunga fordon (15 miljoner euro). Den övriga finansieringen av förbättringen ska användas till att i mindre skala förnya och planera om de system som trafikcentralerna använder.

För trafiktjänster används 182 miljoner euro. Trafiktjänsterna består av trafikstyrning och trafikinformation (75 miljoner euro, främst ledningen av sjö-, järnvägs- och vägtrafiken och utveckling av den), isbrytning (52 miljoner euro), landsvägsfärjetrafik (50 miljoner euro) och sjökartläggning (4,5 miljoner euro). Genom åtgärderna främjas säkerheten, framkomligheten och miljömedvetenheten i trafiken och för transporterna och mobiliteten. Utgifterna för isbrytning är dimensionerade enligt 650 driftsdagar för isbrytarna och kostnadsmotsvarigheten för uppgifter i enlighet med lagen om farledsavgift uppskattas vara 48,5 % år 2017. Syftet med farledsavgiften är att täcka de kostnader som föranleds av byggande, skötsel och upprätthållande av farleder för handelssjöfarten samt de kostnader som föranleds av fartygstrafikservicen och isbrytarassistansen. Den tillfälliga halveringen av farledsavgiften gäller år 2017.

Som väg- och banhållare kan staten i enlighet med ett separat avtal också delta i kostnaderna för annat än byggande och underhåll av landsvägar och järnvägar om åtgärden hänför sig till en väg- eller banhållares uppgifter. Det handlar alltid om specialsituationer där trafiksystemets funktion eller säkerhet förutsätter att trafikledshållaren finansierar en åtgärd någon annanstans än på vägområdet på en landsväg eller någon annanstans än på järnvägsområdet och trafikledshållaren anser att åtgärden är nödvändig. Till exempel kan s.k. kalla rastplatser som tidigare byggts på landsvägsområdet i fortsättningen byggas också utanför landsvägsområdet i anslutning till service som riktar sig till vägtrafikanterna. I fortsättningen är det också möjligt för banhållaren att delta t.ex. i ordnandet av sådan anslutningsparkering som behövs för bannätet på en fastighet som angränsar till järnvägsområdet.

Inkomster av och utgifter för bastrafikledshållningen per trafikform åren 2015—2017 (mn euro)

  2015 utfall 2016 ordinarie budget 2017 budgetprop.
  bruttoutgifter bruttoinkomster nettoutgifter bruttoutgifter bruttoinkomster nettoutgifter bruttoutgifter bruttoinkomster nettoutgifter
                   
Väghållning 586 8 578 610 - 610 736 - 736
Banhållning 380 56 324 405 50 355 484 49 435
Farledshållning 75 6 69 97 1 96 109 1 108
Sammanlagt 1 041 70 971 1 112 51 1 061 1 329 50 1 279

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Fortsatta planer för en snabb järnvägsförbindelse mellan Åbo och Helsingfors 10 000
Liikenneverkon korjausvelan vähentäminen (kärkihanke) 100 000
Minskandet av det eftersatta underhållet inom trafiknätet 104 000
Minskning av ett tillägg av engångsnatur för reparation av broar -1 400
Nivåförändring 5 000
Sammanlagt 217 600

2017 budget 1 279 000 000
2016 I tilläggsb.
2016 budget 1 061 400 000
2015 bokslut 940 702 000

35. Statsbidrag för byggande av västmetron (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 83 000 000 euro.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:I och med det fortsatta projektet med byggandet av västmetron ska västmetron förlängas från Mattby till Stensvik i Esbo. Understödet betalas till Esbo stad i efterhand på basis av de faktiska kostnaderna från föregående år, men så att statsunderstödet betalas första gången 2017 för de faktiska understödsberättigande utgifterna 2014—2016. Det fortsatta projektet med byggandet av västmetron bedöms framskrida så att statsunderstöd betalas till ett belopp av 83 miljoner euro år 2017, ett belopp av 80 miljoner euro år 2018, ett belopp av 65 miljoner euro år 2019 och ett belopp av 14 miljoner euro år 2020. Maximibeloppet av understödet enligt kostnadsnivån för MAKU-index november 2013 (136,72 poäng 2005=100) är 240 miljoner euro.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (1 000 euro)

  2017 2018 2019 2020 Sammanlagt fr.o.m. 2017
           
Mattby—Stensvik 83 000 80 000 65 000 14 000 242 000
Sammanlagt 83 000 80 000 65 000 14 000 242 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförändring 62 150
Sammanlagt 62 150

2017 budget 83 000 000
2016 budget 20 850 000
2015 bokslut 88 713 000

41. Statsunderstöd för byggande och upprätthållande av vissa flygplatser (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 1 000 000 euro.

Anslaget kan användas för betalning av statsunderstöd till verksamhets- och investeringsutgifter för de flygplatser som ligger utanför Finavias flygplatsnät.

Förklaring:För att understödet ska beviljas till annat än flygtrafikkontrolltjänster samt skydds- och bevakningsverksamhet förutsätts det dessutom att en anmälan om statligt stöd lämnas till Europeiska kommissionen och att kommissionen godkänner stödet på basis av riktlinjerna om statligt stöd till flygplatser och flygbolag (EUT 2014/C/99/03). Maximibeloppet för bidraget samt stödkriterierna beror således på kommissionens godkännande.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bortfall av ett tillägg av engångsnatur -150
Sammanlagt -150

2017 budget 1 000 000
2016 budget 1 150 000
2015 bokslut 2 340 000

50. Statsunderstöd för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 13 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) i enlighet med lagen (358/1962) och förordningen (1267/2000) om enskilda vägar till betalning av statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar

2) till att stödja rådgivning och handledning av väglagen och till produktion av material och tjänster som stöder detta.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Avsikten är att anslaget ska användas för att understödja underhåll och förbättring av enskilda vägar. Anslaget får användas för att trygga lika möjligheter till mobilitet samt till understöd för vägar som den fasta bosättningen och näringslivet behöver.

Statsbidraget inriktas i första hand på vägförbättringar samt på stöd till användning och underhåll av färjor. Det finns ca 55 000 km vägar som är berättigade till statsbidrag, och det har bildats ca 16 000 väglag för att sköta dessa vägar. Antalet specialobjekt som understöds är ca 20.

Understöd beviljas bara för förbättring av de broar och stora vägtrummor som med tanke på framkomligheten på vägen är mest brådskande eller för reparation av skador på vägen. Stödet kan maximalt uppgå till 75 % av de faktiska godkända kostnaderna. För sedvanliga vägförbättringsobjekt utgör stödets andel för närvarande 50 % och i vissa av de mest betydande broobjekten högst 75 %. Kommunernas stöd för objekt av detta slag har varierat mellan 0—20 %. Det stöd som används för specialobjekt som erhåller understöd uppgår till ca 2,3 miljoner euro.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Tillägg till det eftersatta underhållet av enskilda vägar (regeringsprogr. 2015) 5 000
Sammanlagt 5 000

2017 budget 13 000 000
2016 budget 8 000 000
2015 bokslut 5 000 000

76. Anskaffning av och ersättningar för mark- och vattenområden (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 34 997 000 euro.

Anslaget får användas

1) förutom till betalning av jordområden och ersättningar enligt landsvägslagen (503/2005) även till betalning av nödvändiga utgifter i anslutning till dessa

2) till betalning av fastighetsförrättningsavgifter enligt lagen om fastighetsförrättningsavgift (558/1995)

3) till förvärv av bytesmark som kan användas för sådana områden som behövs för landsvägar och järnvägar och för ägoregleringar samt till ersättningar innan godkännandet av en väg- eller järnvägsplan äger rum

4) till betalning av köpeskillingar och ersättningar för jordområden som skaffas för verksamhet enligt banlagen (110/2007) samt till betalning av nödvändiga utgifter i anslutning till dessa

5) till betalning av anskaffningsutgifterna för jord- och vattenområden som behövs för byggandet av trafikleder och andra jord- och vattenbyggnadsobjekt

6) till betalning av ersättningar enligt vattenlagen (587/2011).

Förklaring:Avsikten är att 28 440 000 euro ska användas för anskaffningar, ersättningar och inlösen i fråga om vägområden, 6 540 000 euro för anskaffningar, ersättningar och inlösen i fråga om banområden och 17 000 euro för anskaffningar och ersättningar i fråga om jord- och vattenområden.


2017 budget 34 997 000
2016 budget 34 997 000
2015 bokslut 23 620 979

77. Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 272 800 000 euro.

Anslaget får användas

1) till utgifter som föranleds av genomförandet av sådana investeringar för utveckling av trafikledsnätet som är budgeterade under momentet

2) till utgifter som föranleds av projektplanering av investeringsprojekt som finansieras under momenten för investeringsutgifter innan det i samband med statsbudgeten fattas ett beslut om inledande av projektet.

Fullmakt

Fullmakt att ingå förbindelser om nya trafikledsprojekt.

Trafikverket bemyndigas att ingå avtal om de projekt som specificerats i tabellen nedan så att de föranleder staten utgifter för högst det belopp som nämns i tabellen:

Nya trafikledsprojekt

  Maximibeloppet för utgifter som av förbindelserna föranleds staten (euro)
   
Rv 4 Uleåborg—Kemi 125 000 000
Rv 5 S:t Michel—Juva 121 000 000
Rv 12 Lahtis södra ringväg 198 000 000
Luumäki—Imatra—ryska gränsen, förbättring av järnvägsförbindelsen 165 000 000

Fullmakt att ingå följande förbindelser för farledsprojekt som beslutats tidigare budgetår:

Trafikverket bemyndigas att ingå förbindelser för nedan i tabellen specificerade projekt som det beslutats om i tidigare budgetar på det sättet att de utgifter som föranleds staten inklusive de tidigare förbindelserna uppgår högst till det belopp som nämns i tabellen:

Trafikledsprojekt från tidigare budgetår

  Maximibeloppet för utgifter som av förbindelserna föranleds staten, inkl. utgifter som föranleds av förbindelser som ingåtts tidigare budgetår (euro)
   
Vägprojekt  
Rv 6 Villmanstrand—Imatra 177 000 000
Sv 51 Kyrkslätt—Stensvik 80 000 000
Rv 5 Päiväranta—Vuorela 90 000 000
Rv 6 vid Joensuu 47 100 000
E18 Fredrikshamns omfartsväg 180 000 000
Rv 8 Smedsby omfartsväg 57 500 000
Rv 19 Seinäjoki östra omfartsväg 75 500 000
E18 Forsby—Kotka, separat projekt 37 000 000
Rv 8 Åbo—Björneborg 92 500 000
Anslutningsförbindelser för Västmetron 19 900 000
Rv 4 vid Rovaniemi 25 000 000
Rv 5 vid S:t Michel 27 000 000
Lv 101 förbättring av Ring I 32 000 000
Rv 6 Taavetti—Villmanstrand 76 000 000
Förbättring av lv 148 vid Kervo 13 000 000
Rv 3 planskild anslutning i Arolammi 6 000 000
Sv 77 Viitasaari—Keitele 13 000 000
Rv 3 Tammerfors—Vasa, Laihela, 1 fasen 27 000 000
Rv 22 Uleåborg—Kajana—Vartius 15 000 000
Rv 8 väginvesteringar som föranleds av kärnkraftverket i Pyhäjoki 22 500 000
   
Banprojekt  
Rovaniemi—Kemijärvi, elektrifiering 24 000 000
Ringbanan 514 000 000
Österbottenbanan 674 000 000
Mellersta Böle, spår i väster 40 000 000
Triangelspåret i Riihimäki 10 000 000
Utökning av kapaciteten på banavsnittet Helsingfors—Riihimäki, 1 fasen 150 000 000
Bennäs–Jakobstad, elektrifiering 4 000 000
Förbättringen av funktionsdugligheten hos bangården i Helsingfors 60 000 000
   
Farledsprojekt  
Havsfarleden till Jakobstad 11 400 000
Havsfarleden till Raumo 28 000 000
Förflyttning av Nyslotts djupfarled 40 000 000
   
Gemensamma trafikledsprojekt  
Trafikförbindelser för Äänekoski bioproduktfabrik 168 000 000

Förklaring:Under momentet budgeteras alla anslag för trafikledsprojekt som genomförs med direkt finansiering från statsbudgeten. Projektens externa finansieringsandelar beaktas under moment 12.31.10 i de fall där Trafikverket betalar i första hand och därefter fakturerar den externa parten. På motsvarande sätt minskar behovet av anslag under detta moment. Med externa finansieringsandelar avses att andra aktörer deltar i kostnaderna för farledsprojekt som hör till statens ansvar.

Projekt

  Godkänd Färdigt för trafik Fullmakt att ingå avtal
mn €
Den ext. finansieringens andel av fullmakten att ingå avtal
mn €
Beräknad användning
mn €
Anslag 2017
mn €
Senare finansieringsbehov
mn €
               
Oavslutade trafikledsprojekt              
Vägprojekt              
Rv 8 Åbo—Björneborg I Tilläggsbudg. 2013/IITilläggsbudg. 2014 2018 92,5 2,5 83,1 6,9 -
Lv 101 förbättring av Ring I Budget 2014 2017 32,0   16,4 9,0 6,6
Rv 6 Taavetti—Villmanstrand I Tilläggsbudget för 2014 2018 76,0   47,7 24,0 4,3
Rv 3 Tammerfors—Vasa, Laihela, 1 fasen Budget 2015 2017 27,0   15,0 12,0 -
Rv 8 Uleåborg—Kajana—Vartius Budget 2015 2017 15,0   10,0 5,0 -
Rv 8 väginvesteringar som föranleds av kärnkraftverket i Pyhäjoki I Tilläggsbudget för 2015 2017 22,5   17,5 5,0 -
               
Banprojekt              
Österbottenbanan Budget 2011/ III tilläggsbudget 2011/ budget 2015 2017 674,0   646,7 27,3 -
Mellersta Böle, spår i väster Budget 2014 2020 40,0   18,0 9,0 13,0
Utökning av kapaciteten på banavsnittet Helsingfors—Riihimäki, 1 fasen Budget 2015 2020 150,0   32,0 43,0 75,0
Förbättringen av funktionsdugligheten hos bangården i Helsingfors Budget 2016 2020 60,0   12,0 12,0 36,0
               
Farledsprojekt              
Havsfarleden till Raumo II tilläggsbudg. 2014/ IV tilläggsbudg. 2015 2017 28,0   19,0 9,0 -
Förflyttning av Nyslotts djupfarled Budget 2015 2018 40,0   19,0 12,0 9,0
               
Gemensamma trafikledsprojekt              
Trafikförbindelser för Äänekoski bioproduktfabrik I tilläggsbudg. 2015/ budgetpropositionen 2017 2018 168,0   67,7 66,4 33,9
Annan planering av utvecklingsprojekt         - 5,0 -
Oavslutade trafikledsprojekt sammanlagt     1 425,0 2,5 1 004,1 245,6 177,8
               
Nya trafikledsprojekt              
Rv 4 Uleåborg—Kemi Budget 2017 2021 125,0     7,0 118,0
Rv 5 S:t Michel—Juva Budget 2017 2021 121,0     5,0 116,0
Rv 12 Lahtis södra ringväg Budget 2017 2021 198,0     12,2 185,8
Luumäki—Imatra—ryska gränsen, förbättring av järnvägsförbindelsen Budget 2017 2022 165,0     3,0 162,0
Nya trafikledsprojekt sammanlagt     609,0     27,2 581,8
Oavslutade och nya trafikledsprojekt sammanlagt     2 034,0 2,5 1 004,1 272,8 759,6

Som motivering till de nya projekten föreslås följande:

Rv 4 Uleåborg—Kemi

Ett mål med projektet är att öka säkerheten och smidigheten i trafiken på förbindelseleden, förbättra kollektivtrafikens driftsförhållanden samt minska rusningstrafiken vid Uleåborg. Ett annat mål är att förbättra driftssäkerheten för näringslivets transporter.

Vid Uleåborg byggs ett tredje körfält på motorvägen samt utvecklas planskilda anslutningar. Bullerbekämpningen förbättras. Vid Kempele byggs en ny planskild anslutning. Vid Haukipudas byggs motortrafikleden om till motorväg på sträckan Kello–Haukipudas och till en väg med omkörningsfil och mitträcke på sträckan Haukipudas—Räinänperä. Sträckan Ijo—Maksniemi i Simo förbättras bl.a. genom omkörningsfilsbyggande.

Kostnadskalkylen för projektet är 155 miljoner euro, varav statens finansieringsandel är 125 miljoner euro och kommunernas finansieringsandel 30 miljoner euro (MAKU 2010: 130). Förhållandet nytta/kostnad är 1,9 vid Uleåborg och 2,2 vid Haukipudas.

Rv 5 S:t Michel—Juva

Målet med projektet är att förbättra säkerheten och driftsäkerheten i gods- och passagerartrafiken samt utveckla riksvägsförbindelsens kvalitet. Projektet möjliggör utvecklande av markanvändningen i S:t Michelregionen. I projektet byggs sträckan Tuppurala—Nuutilanmäki som en väg med mitträcke i en ny terrängkorridor. Dessutom vidtas åtgärder för att förbättra säkerheten och driftsäkerheten på sträckan Nuutilanmäki–Juva. Kostnadskalkylen för projektet är 121 miljoner euro (MAKU 2010: 130), vilket inkluderar kommunernas andel. Förhållandet nytta/kostnad för projektet är 1,8.

Rv 12 Lahtis södra ringväg

Målet med projektet är att förbättra trafiksäkerheten och smidigheten i trafiken, i betydande grad minska skadorna vid vägkanten och främja utvecklandet av markanvändningen och näringslivet i hela Lahtisregionen.

Projektet omfattar förbättrande av rv 12 i en ny terrängkorridor mellan Soramäki och Okeroinen så att den blir en väg med två körfält och en körbana samt sträckan mellan Okeroinen och Kujala (rv 4) så att den blir en riksväg med fyra körfält. Också den södra infartsvägen till Lahtis (lv 167) förbättras. Dessutom görs behövliga arrangemang i fråga om tunneltrafik,vägtrafik, gatutrafik och lätt trafik, bullerbekämpning och grundvattenskydd. Den totala kostnadsberäkningen för projektet är 275 miljoner euro (MAKU 130, 2010=100) Enligt den avsiktsförklaring som ingåtts är statens andel 198 miljoner euro och kommunernas andel 77 miljoner euro (28 %). Förhållandet nytta/kostnad är ca 2,0.

Luumäki—Imatra—ryska gränsen, förbättring av järnvägsförbindelsen

Målet med projektet är att med avseende på industritransporterna förbättra ett viktigt banavsnitts förmedlingskapacitet och verksamhetsförutsättningarna för godstrafiken samt förbättra passagerartrafikens servicenivå och hanteringen av störningssituationer.

Projektet omfattar byggande av ett avsnitt med dubbelspår mellan Joutseno och Imatra. Överbyggnaden på banavsnittet Luumäki—Imatra, vilken nått slutet på sin livscykel, förnyas. Dessutom görs andra förbättringsåtgärder på järnvägsförbindelsen, såsom spårväxlings- och trafikplatsändringar, brolösningar och bullerbekämpning.

Kostnadsförslaget för projektet är 165 miljoner euro (MAKU 2010: 130). Förhållandet nytta/kostnad för projektet är 0,7. Förhållandet nytta/kostnad inbegriper inte nyttan av förbättrad störningskänslighet och exakthet.

Justering av fullmakten för projekt enligt tidigare beslut:

Trafikförbindelser för Äänekoski bioproduktfabrik

Behovet att höja fullmakten för projektet trafikförbindelser för Äänekoski bioproduktfabrik föranleds av det behov av reparation av gamla banbyggnader och anordningar på järnvägsförbindelsen Äänekoski—Jyväskylä—Tammerfors, vilket man inte kände till då man beslutade om projektet. Behovet av anslag som föranleds av fullmaktsökningen är 10 miljoner euro för 2017.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (1 000 euro)

  2017 2018 2019 2020— Sammanlagt fr.o.m. 2017
           
Oavslutade trafikledsprojekt 240 600 118 450 49 348 10 000 418 398
Nya trafikledsprojekt 27 200 169 200 159 400 253 200 609 000
Utgifter sammanlagt 267 800 287 650 208 748 263 200 1 027 398

Fullmakterna för tidigare år beräknas bli förnyade till ett belopp av ca 336,5 miljoner euro.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Förändring av behovet av anslag för trafikledsprojekt -80 230
Trafikförbindelser för Äänekoski bioproduktfabrik, tillägg föranlett av justeringen av fullmakten 10 000
Sammanlagt -70 230

2017 budget 272 800 000
2016 II tilläggsb. 4 699 000
2016 budget 343 030 000
2015 bokslut 358 857 000

78. Vissa trafikledsprojekt (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 54 400 000 euro.

Anslaget får användas till utgifter för genomförande av utvecklingsinvesteringar i trafikledsnätet. De finansieringsandelar som utomstående finansiärer betalar och som staten betalar i efterhand budgeteras enligt kontantprincipen.

Fullmakt

Trafikverket bemyndigas att ingå avtal enligt de fullmakter som beviljats tidigare år till den del fullmakterna inte har använts.

Förklaring:Under momentet budgeteras utomstående instansers finansieringsandelar från statens utgifter för utvecklingsprojekten för trafikledsnätet. Hur de utomstående finansiärernas (t.ex. kommuner och företag) finansieringsandelar budgeteras under momentet beror på den tidpunkt då staten betalar dem tillbaka till finansiärerna.

Projekt

  Godkänd Färdigt för trafik Fullmakt att ingå avtal
mn €
Beräknad användning
mn €
Anslag 2017
mn €
Senare finansieringsbehov
mn €
             
Oavslutade trafikledsprojekt            
Vägprojekt            
Rv 12 Tammerfors strandled Budget 2012/ tilläggsbudget 2013/ II tilläggsbudget 2016 2017 66,0 33,0 33,0 -
E18 Ring III, 2 fasen Budget 2013/tilläggsbudget 2013 2016 110,0 69,5 14,0 -
Vägförbindelse till Fennovoima Budget 2015 2015 7,4 - 7,4 -
Sammanlagt     183,4 102,5 54,4 -

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (1 000 euro)

  2017 Sammanlagt fr.o.m. 2017
     
Förbindelser som ingåtts före år 2017 54 400 54 400

Fullmakterna för tidigare år beräknas bli förnyade till ett belopp av ca 29,4 miljoner euro. Förnyandet av fullmakterna föranleds av nya avtal som ingås när projekten framskrider.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Förändring av behovet av anslag för trafikledsprojekt -1 600
Sammanlagt -1 600

2017 budget 54 400 000
2016 II tilläggsb. 2 000 000
2016 budget 56 000 000
2015 bokslut 22 100 000

79. Livscykelsfinansieringsprojekt (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 107 000 000 euro.

Anslaget får användas till utgifter som föranleds av utvecklingsinvesteringar i trafikledsnätet som genomförs som livscykelprojekt.

Fullmakt

Trafikverket bemyndigas att ingå avtal enligt de fullmakter som beviljats tidigare år till den del fullmakterna inte har använts.

Förklaring:Under momentet budgeteras de anslag som behövs för statens medfinansieringsandel i alla livscykelprojekt. År 2017 finansieras tre livscykelprojekt under momentet.

Projekt

  Godkänd Färdigt för trafik Fullmakt att ingå avtal
mn €
Beräknad användning
mn €
Anslag 2017
mn €
Senare finansieringsbehov
mn €
             
Oavslutade livscykelprojekt            
E18 Muurla—Lojo I Tilläggsbudget för 2004 2008 700,0 326,3 43,0 330,7
E18 Forsby—Kotka Budget 2010 2014 650,0 155,3 49,5 445,2
E18 Fredrikshamn—Vaalimaa Budget 2014 2018 660,0 14,6 14,5 630,9
Sammanlagt     2 010,0 496,2 107,0 1 406,8

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)

2017 2018 2019 2020— Sammanlagt fr.o.m. 2017
           
Förbindelser som ingåtts före 2017 107 000 123 000 114 000 1 162 800 1 406 800

Fullmakterna för tidigare år beräknas bli förnyade till ett belopp av ca 293,3 miljoner euro. Förnyandet av fullmakterna föranleds av nya avtal som ingås när projekten framskrider.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Förändring av behovet av anslag för trafikledsprojekt 1 030
Sammanlagt 1 030

2017 budget 107 000 000
2016 II tilläggsb. 3 056 000
2016 budget 105 970 000
2015 bokslut 100 992 000