Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2019

5. Anslagen i budgetpropositionenPDF-versio

Anslagen i budgetpropositionen uppgår enligt förslaget till 55,3 miljarder euro, vilket är ca 0,5 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. I jämförelse med de budgeterade anslagen för 2018 (inklusive tilläggsbudgeten) sjunker anslagsnivån med ca 0,8 miljarder euro. Med beaktande av höjningen av prisnivån och ändringarna i budgetpropositionens struktur minskar anslagen under förvaltningsområdena med knappt 2 % jämfört med budgeten för 2018 och med ca 2,5 % jämfört med de budgeterade medlen för 2018 tilläggsbudgeten inräknad, eftersom anslagen utökats i den.

Utgiftsnivån sjunker på grund av avslutade tidsbestämda spetsprojekt, anpassningsåtgärder enligt bilaga 6 till regeringsprogrammet och minskade utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa till följd av det förbättrade sysselsättningsläget. Utgiftsnivån höjs bl.a. på grund av lagstadgade och avtalsbaserade höjningar, såsom exempelvis löneförhöjningarna enligt statens tjänste- och arbetskollektivavtal som man enades om på våren, och på grund av vissa automatiska faktorer, såsom ökningen av de åldersrelaterade statliga pensionsutgifterna.

Anslagen enligt huvudtitlar åren 2017—20191)

    År 2017
bokslut
År 2018
ordinarie
budget
År 2019
budgetprop.
 
Förändring 2018—2019
Kod Huvudtitel mn € mn € mn € mn € %
             
21. Riksdagen 174 125 124 -0 -0
22. Republikens president 9 19 20 1 5
23. Statsrådets kansli 218 210 266 55 26
24. Utrikesministeriets förvaltningsområde 1 077 1 103 1 122 19 2
25. Justitieministeriets förvaltningsområde 915 941 976 35 4
26. Inrikesministeriets förvaltningsområde 1 565 1 476 1 452 -24 -2
27. Försvarsministeriets förvaltningsområde 2 767 2 872 3 138 266 9
28. Finansministeriets förvaltningsområde 17 029 17 220 17 497 277 2
29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 6 672 6 605 6 404 -201 -3
30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2 636 2 606 2 574 -32 -1
31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde 3 192 3 388 2 858 -530 -16
32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde 2 948 2 822 2 532 -290 -10
33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 14 313 15 009 15 003 -6 -0
35. Miljöministeriets förvaltningsområde 196 184 199 15 8
36. Räntor på statsskulden 1 331 1 232 1 180 -51 -4
  Sammanlagt 55 042 55 814 55 347 -467 -1

1) Varje tal har avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

5.1. Budgetpropositionen och ramarna för statsfinanserna

I regeringsprogrammet ingår en utgiftsregel som styr budgetekonomins utgiftsutveckling under hela valperioden. Utgiftsregeln sätter ett maximibelopp för huvuddelen, ungefär fyra femtedelar, av utgifterna i statsbudgeten. Utanför utgiftsregeln och de utgiftsramar för statsfinanserna som fastställs på basis av den lämnas bl.a. utgifter som växlar med konjunkturerna och den automatiska finansieringen, ränteutgifterna för statsskulden samt finansinvesteringarna.

I planen för den offentliga ekonomin våren 2018 justerades utgiftsramen för perioden 2019—2022 enligt 2019 års pris- och kostnadsnivå. Efter detta har kalkylen för pris- och kostnadsnivån preciserats. Därför sänks priskorrigeringen av ramutgifterna med ett nettobelopp på sammanlagt 115 miljoner euro.

Justeringar av pris- och kostnadsnivån i ramen, mn euro

  2019
   
Justering av ramnivån jämfört med rambeslutet våren 2018:  
Lagstadgat indexbundna utgifter (pensioner, kommunernas statsandelar och övriga lagstadgat indexbundna statsbidrag, EU-medlemsavgiften) -40,9
Avtalsbaserat indexbundna utgifter -43,3
Övriga utgifter inom ramen -31,2
Sammanlagt -115,4

I ramnivån för 2019 beaktas dessutom de strukturella ändringarna i ramen, som sänker 2019 års ramnivå med ca 55 miljoner euro. De strukturella ändringarna har specificerats närmare i följande tabell.

Strukturella ändringar i ramen, mn euro

Moment Ärende 2018 2019
       
Olika moment Justeringar av konsekvenserna av konkurrenskraftsavtalet (omkostnaderna och moment 33.30.60)   -6,9
24.30.66 Samprojekt inom utvecklingssamarbetet. Genomgångspost, motsvarande inkomster har antecknats under moment 12.24.99.   6,7
25.50.20 Överföring av utgifterna för landskapsvalet från 2018 till 2019 -7,0 7,0
31.10.35 Ändrad tidsplan för ibruktagandet av Västmetron   -43,0
31.10.36 Ändrade tidsplaner för spårvägsprojekt   -9,5
32.60.41 Ändrad tidsmässig fördelning av utbetalningarna av investeringsstödet för LNG-terminaler -6,6 6,6
33.10.54, 33.10.57 Självrisktiden på 55 dagar för minimibeloppet av sjukdagpenningen slopas, vilket minskar de utgifter utanför ramen som gäller bostadsbidrag och grundläggande utkomststöd.   3,7
33.10.57 Justering av konsekvenserna av läromaterialstillägget. Tillägget minskar inte utkomststödet. Därför ökar de utgifter utanför ramen som gäller utkomstöd.   -1,5
33.10.57, 33.20.52 Rehabiliteringspenningen i form av aktivitetsbaserad inkomst för unga minskar de utgifter utanför ramen som gäller utkomststöd och utkomstskydd för arbetslösa.   3,0
33.10.54, 33.10.57,
33.20.52
Med anledning av pensionsstödet av engångsnatur minskar de utgifter utanför ramen som gäller utkomstskydd för arbetslösa, bostadsbidrag och utkomststöd.   5,3
33.20.50 På grund av en ändring av momentets struktur överförs den i ramen ingående statsandelen till alterneringsersättning (tidigare moment 33.20.56) till moment 33.20.50 (Statsandel till förtjänstskyddet och alterneringsersättningen inom arbetslöshetsförmånerna) utanför ramen. Strukturkorrigering mellan utgifterna inom och utgifterna utanför ramen.   -26,0
  Sammanlagt -13,6 -54,5

Ofördelad reserv

Med beaktande av samtliga ovannämnda justeringar ligger ramnivån för 2019 på 44 408 miljoner euro, vilket inkluderar en tilläggsbudgetreservering på 300 miljoner euro.

De anslag som ska hänföras till ramen för budgetpropositionen föreslås uppgå till 44 001 miljoner euro. Den ofördelade reserven för 2019 är således 107 miljoner euro. Dessutom har 300 miljoner euro avdelats för tilläggsbudgetar i ramen för 2019.

Utgifter utanför ramen

Utanför ramarna för statsfinanserna står framför allt utgifter som växlar med konjunkturerna och den automatiska finansieringen, såsom utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa, lönegarantin, bostadsbidraget och det grundläggande utkomststödet. Dessa utgifter inkluderas likväl i ramarna till den del som ändringar i utgiftsgrunden påverkar utgifterna. Utanför ramarna lämnas dessutom bl.a. ränteutgifterna för statsskulden, mervärdesskatteutgifterna, finansinvesteringarna och de utgifter där staten fungerar som teknisk förmedlare av medfinansiering från utomstående.

Som utgifter utanför ramen föreslås 11,3 miljarder euro, vilket är ca 400 miljoner euro mindre än vad som budgeterats för 2018 (inklusive tilläggsbudgetpropositionen). Minskningen i utgifterna utanför ramen föranleds i synnerhet av en minskning i de konjunkturrelaterade utgifterna och i utgifterna för finansinvesteringar. Också de anslag som reserverats för mervärdesskatteutgifter minskar. Däremot ökar kompensationerna till kommunerna för ändringar i skattegrunderna jämfört med 2018.

De konjunkturrelaterade utgifterna uppskattas till ca 4,7 miljarder euro 2019, vilket innebär att nettominskningen är ca 258 miljoner euro jämfört med 2018. Det förbättrade sysselsättningsläget inverkar i hög grad sänkande på utgifterna, i synnerhet när det gäller den inkomstrelaterade arbetslöshetsförmånen. Dessutom har kalkylen för användningen av lönesubventioner i relation till utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa sänkts. Samtidigt ökar utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa dels till följd av de förbättringar i utkomstskyddet för arbetslösa för företagarens familjemedlemmar som man beslutat om, dels till följd av de anslag som reserverats för förbättring av incitamenten för att ta emot arbete. Utgifterna för bostadsbidrag ökar fortfarande. Utgiftsökningen förklaras bl.a. av att merparten av de studerande i augusti 2017 övergick från att omfattas av studiestödets bostadstillägg till att omfattas av det allmänna bostadsbidraget.

Kompensationerna till kommunerna för ändringar av beskattningsgrunderna ökar med mer än 220 miljoner euro jämfört med 2018. Ökningen förklaras av de ändringar i beskattningsgrunderna som ingår i budgetpropositionen.

Utgifterna för finansinvesteringar minskar med ca 266 miljoner euro jämfört med 2018 i och med att statens tidsbestämda rekapitaliseringar av yrkeshögskolorna och universiteten upphör och de finansinvesteringar av engångsnatur som gjordes i den första tilläggsbudgeten för 2018 faller bort.

Ränteutgifterna för statsskulden uppgår till uppskattningsvis 1,2 miljarder euro och är därmed ca 50 miljoner euro mindre än vad som budgeterats för 2018.

Mervärdesskatteutgifterna föreslås uppgå till 1,2 miljarder euro. Siffran innebär en klar minskning jämfört med 2018 och beror på att kalkylen för mervärdesskatteutgifterna i synnerhet inom kommunikationsministeriets och försvarsministeriets förvaltningsområden justerats nedåt.

Anslag utanför ramen, mn euro

  2019 budgetprop.
   
Utkomstskyddet för arbetslösa, bostadsbidrag och lönegarantin 4 690
Kompensation till kommunerna för skattelättnader 1 011
Utgifter motsvarande inkomster från EU 1 143
Utgifter motsvarande Veikkaus Ab:s intäkter 1 026
Ränteutgifter 1 180
Finansiella investeringar 320
Tekniska genomgångsposter 295
Mervärdesskatteanslag 1 161
Överföring till statens televisions- och radiofond 519
Sammanlagt 11 346

5.2. Anslagen enligt förvaltningsområde

Regeringsperiodens spetsprojekt

Regeringen beslutade i regeringsprogrammet om tidsbestämda engångssatsningar på 1,6 miljarder euro på spetsprojekt och på minskning av det eftersatta underhållet åren 2016—2018. Spetsprojekt som avslutas 2019 sänker utgiftsnivån med drygt 700 miljoner euro år jämfört med 2018.

Beredskap inför landskaps- och vårdreformen

Genomförandet av landskaps- och vårdreformen flyttas till ingången av 2021. Regeringen har som mål att landskapsvalet ska hållas i maj 2019 så att landskapsfullmäktige kan inleda sin verksamhet i augusti samma år. Landskapen kommer emellertid att inrättas så snart lagarna träder i kraft. Avsikten är att landskapens temporära förvaltning ska leda beredningen av landskapens förvaltning och verksamhet till dess att de invalda landskapsfullmäktige inleder sin mandatperiod. Att reformen skjuts upp har inga nämnvärda konsekvenser för budgetpropositionen 2019. På grund av att landskapsvalet skjuts upp föreslås i anslaget för valutgifter ett tillägg på 7 miljoner euro. Samtidigt minskar behovet av anslag 2018. Eftersom inrättandet av statens tillstånds- och tillsynsmyndighet (Luova) skjuts upp till 2021 överförs den finansiering som behövs för avlönandet av ämbetsverkets ledning, sammanlagt 0,4 miljoner euro, från 2019 till 2020. Också reformen av studerandehälsovården för högskolestuderande skjuts upp till 2021. Med anledning av detta föreslås i budgetpropositionen ett anslag på sammanlagt 3 miljoner euro för arbetet med att förbereda utvidgningen av Studenternas hälsovårdsstiftelses verksamhet 2019—2020. För det förberedande arbetet för landskaps- och vårdreformen och för stödet för och styrningen av genomförande av reformen föreslås sammanlagt 211 miljoner euro. Anslagsbehovet minskar på grund av att tidpunkten för inledandet av landskapsfullmäktiges mandatperiod senarelagts. Finansieringen av beredningsskedet kommer att granskas som en helhet i samband med beredningen av planen för de offentliga finanserna för åren 2020—2023 och den s.k. tekniska ram som ingår i den. Då kan de ytterligare kostnader som senareläggningen av reformen föranleder samt en eventuell tidigareläggning av finansieringen beaktas i finansieringsnivån för 2020.

Utgifter som anknyter till asylsökande

De utgifter som anknyter till asylsökande minskar med 25 miljoner euro jämfört med 2018. 2019 förväntas det komma in ca 4 000 nya asylansökningar. Andelen ansökningar som får ett positivt beslut bedöms vara 41 %. Avslag på ansökan har i regel lett till att personen gjort en ny ansökan. Inom inrikesministeriets förvaltningsområde har det anvisats ytterligare resurser för handläggning av beslut. Antalet personer vid förläggningarna för asylsökande förväntas minska från 11 800 till 10 500 personer 2019.

Anpassningsåtgärderna enligt regeringsprogrammet år 2019

I anslagen har de anpassningsåtgärder som det beslutats om i regeringsprogrammet inklusive senare ändringar av dem beaktats. Spareffekten av flera åtgärder inom exempelvis basunderhållet av transportinfrastrukturerna (bastrafikledshållningen), centraliseringen av den specialiserade sjukvården i regionerna och omkostnaderna ökar 2019. De anpassningsåtgärder som redovisas i bilaga 6 till regeringsprogrammet minskar statens utgifter med ca 0,3 miljarder euro jämfört med 2018. Dessutom förbättras budgetbalansen på grund av att inga indexhöjningar görs.

Besparingar som gäller omkostnaderna

Statsförvaltningens omkostnader påverkas av ett flertal besparingar. Omkostnadsbesparingen enligt regeringsprogrammet ökar med 30 miljoner euro 2019. Andra omkostnadsbesparingar som den nuvarande regeringen fattat beslut om är exempelvis effektiviseringen av upphandlingsprocessen, där besparingen ökar också 2019. Som ett arv från den föregående valperioden görs dessutom en årlig produktivitetsbesparing på 0,5 procent i omkostnaderna, vilket ökar inbesparingarna med ca 20 miljoner euro 2019. Det konkurrenskraftsavtal som ingicks 2016 har en minskande effekt på förvaltningens omkostnader som föranleds av den förlängda arbetstiden och ändringarna i socialskyddsavgifterna.

I avsnitt 7, Utveckling av förvaltningen, granskas faktorer som även påverkar omkostnaderna, bl.a. statens nya tjänste- och arbetskollektivavtal samt ändringen av statens pensionsavgiftsstruktur.

Statsrådets kansli (huvudtitel 23)

Under huvudtiteln för statsrådets kansli föreslås anslag på sammanlagt 265,6 miljoner euro, vilket är 55 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. Anslagsökningen föranleds huvudsakligen av Finlands EU-ordförandeskap.

Finland är ordförande för Europeiska unionens råd 1.7—31.12.2019. Statsrådets kansli leder förberedelserna inför ordförandeskapet och sköter samordningen av de ärenden som gäller planeringen och genomförandet. För detta ändamål föreslås ett centraliserat anslag på 60 miljoner euro för 2019. Det finns beredskap för sammanlagt 70 miljoner euro 2018—2020 för de totala utgifterna för EU-ordförandeskapsperioden. Utöver detta finns det ett anslag för utgifter för ordförandeskapsperioden under riksdagens huvudtitel samt ett anslag för polisväsendets och Gränsbevakningsväsendets säkerhetsutgifter under ordförandeskapsperioden under inrikesministeriets huvudtitel.

För omkostnaderna för statsrådets kansli föreslås ett anslag på ca 125 miljoner euro. Av detta anslag föreslås 1,5 miljoner euro bli anvisade för den sannings- och försoningsprocess som gäller samerna. Utgifter föranleds av arbetet vid den samiska sannings- och försoningskommissionen samt av arbetet för att främja sannings- och försoningsprocessen. I omkostnaderna föreslås dessutom anslagsöverföringar i syfte att genomföra statsrådets gemensamma utvecklingsprojekt samt ett anslagstillägg för en grundlig renovering av Sjöekipaget och för andra lokalutgifter.

För åtgärdsprogrammet Sunda lokaler 2028 föreslås 0,7 miljoner euro 2019. Målet för åtgärdsprogrammet är att göra offentliga byggnader sundare och att effektivisera vården, behandlingen och rehabiliteringen av alla som lider av dåligt inomhusklimat.

För Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot föreslås ett anslag på 1,14 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 0,37 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2018.

Utrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 24)

För förvaltningsområdet föreslås ett anslag på 1,1 miljarder euro. Ökningen är 19 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2018. Av anslagen under huvudtiteln utgör andelen för utrikesförvaltningen 22 %, andelen för internationellt utvecklingssamarbetet 65 % andelen för krishantering 6 % och andelen för övriga utgifter 7 %.

Utrikesförvaltningen

För utrikesförvaltningens omkostnader föreslås ett anslag på 225 miljoner euro. Målet för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att stärka Finlands internationella ställning, trygga vår självständighet och territoriella integritet, förbättra finländarnas säkerhet och välfärd och upprätthålla ett fungerande samhälle. Utrikesförvaltningen stöder sig på ett omfattande nätverk av beskickningar. De operativa prioriterade områdena är Arktisregionen, säkerheten kring Östersjön, stärkt samarbete mellan Finland och Sverige, transatlantiskt samarbete och fredsmedling. I verksamheten 2019 ligger fokus på Finlands EU-ordförandeskap under den senare hälften av 2019. Finland är också ordförande för Arktiska rådet 2017—2019 och ordförande för Europarådet 2018—2019.

Krishantering

Den andel av utgifterna för underhållet av de finländska krishanteringsstyrkorna som faller inom utrikesministeriets förvaltningsområde är 51,2 miljoner euro, vilket är 6,8 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. För civil krishantering föreslås ett anslag på 15,4 miljoner euro, i vilket ingår en andel på 0,5 miljoner euro för fredsförmedling. Antalet anställda i militära krishanteringsinsatser 2019 uppskattas motsvara högst ca 500 årsverken, och det uppskattas att ca 120 sakkunniga kommer att anställas för civil krishantering 2019.

Utvecklingssamarbete

För internationellt utvecklingssamarbete föreslås sammanlagt 1,0 miljarder euro. Anslagen för utvecklingssamarbete uppskattas år 2019 vara 0,41 % i förhållande till bruttonationalinkomsten. För egentligt utvecklingssamarbete föreslås anslag på 584 miljoner euro samt fullmakter att ingå förbindelser till ett värde av 416 miljoner euro så att utgifterna för dem infaller efter 2019. För en höjning av Finnfunds kapital föreslås 10 miljoner euro och för finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet 130 miljoner euro.

Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde

För betalning av medlemsavgifter till internationella organisationer och betalning av finansiella bidrag föreslås 76 miljoner euro. För samarbetet i Östersjöområdet, Barentsregionen och Arktis föreslås 3,4 miljoner euro. Med anslaget främjas Finlands nationella mål inom det arktiska samarbetet samtidigt som Finlands ställning som aktör i Arktis stärks genom stöd till projekt som stöder Finlands ordförandeskap i Arktiska rådet.

Justitieministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 25)

För justitieministeriets förvaltningsområde föreslås ett anslag på 976 miljoner euro. Om man bortser från valutgifterna, som varierar från år till år, är anslagsnivån inom förvaltningsområdet 37 miljoner euro högre än 2018. Ökningen beror bl.a. på lönejusteringar och utbetalningar av ersättningar i anslutning till den s.k. WinCapita-helheten. Av anslagen under huvudtiteln anslås 15 % för ministeriet och förvaltningen, 43 % för domstolarna och rättshjälpen, 10 % för utsökningsväsendet och konkursbevakningen, 5 % för åklagarna, 23 % för verkställighet av straff och 4 % för valutgifter.

Rättssäkerhet

Rättsskyddet ska utvecklas och anpassas till de allt stramare ekonomiska ramarna med utgångspunkt i reformprogrammet för rättsvården och dess uppdateringar. Åtgärderna ska främja medborgarnas rättssäkerhet, göra det möjligt för sektorerna inom rättsvården att koncentrera sig på sina kärnuppgifter, minska brottsligheten och utveckla påföljdssystemet samt påverka det rättsliga samarbetet inom EU.

Vid ingången av 2019 kommer det att finnas 20 tingsrätter, dvs. antalet minskar från nuvarande 27. Målet med reformen är att öka effektiviteten och samtidigt utnyttja domarnas kompetens på ett mångsidigare sätt än hittills.

Avsikten är att behandlingen av summariska tvistemål år 2019 ska centraliseras till åtta tingsrätter i Fastlandsfinland.

Den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen överförs från arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde till justitieministeriets förvaltningsområde, till rättshjälpsbyråerna. Ett anslag på 12,7 miljoner euro riktas till rättshjälpsbyråerna för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning och för verksamhet för att förbättra de överskuldsattas ställning. För att förbättra de överskuldsattas ställning riktas dessutom ett tilläggsanslag på 3 miljoner euro till domstolarna och utsökningsväsendet.

Bekämpning av brottsligheten

Målet är att det straffrättsliga ansvaret ska realiseras effektivt, att brottsligheten och dess negativa följder ska minska och att säkerheten och känslan av säkerhet ska öka.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagstiftningen om tilläggspåföljder i samband med villkorligt fängelse samt en proposition med förslag till lag om ändring av bestämmelserna om övervakning av villkorlig frihet. För de ytterligare utgifter som ändringarna föranleder Brottspåföljdsmyndigheten 2019 föreslås en tilläggsfinansiering på 1,8 miljoner euro.

Planeringen av nya byggnader för fängelserna i Uleåborg och Vaala inleds.

Valutgifter

År 2019 ordnas riksdagsval och Europaparlamentsval samt landskapsval.

Inrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 26)

För inrikesministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 1,5 miljarder euro, vilket är ca 24 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Av anslagen under huvudtiteln är andelen för polisväsendet 55 %, andelen för Gränsbevakningsväsendet 17 %, andelen för räddningsväsendet och Nödcentralsverket 5 % och andelen för invandringen 13 %. Servicenivån inom de kärnfunktioner som sköts av aktörerna inom den inre säkerheten hålls kvar på nuvarande nivå 2019. Finlands inre säkerhet hänger samman med säkerhetsläget i de andra EU-medlemsstaterna och grannländerna. Centrala teman är bl.a. migrationen, gränssäkerheten, cybersäkerheten, larmverksamheten och bekämpningen av terrorism. De internationella förpliktelserna ställer krav på verksamheten. Man skapar beredskap för Finlands ordförandeskap för Europeiska unionens råd under andra hälften av 2019 genom att i omkostnaderna för såväl polisväsendet som Gränsbevakningsväsendet budgetera de anslag som behövs för att upprätthålla säkerheten.

Polisväsendet

Omkostnaderna för polisväsendet (polisen och Skyddspolisen tillsammans) föreslås bli höjda till 798 miljoner euro. Satsningar görs på såväl tekniska lösningar och materielanskaffningar i anslutning till utveckling av polisens operativa prestationsförmåga som på utveckling av polisens egna rutiner. Det anvisas resurser för verksamhet med förortspoliser och resurser för glesbygdsområden och andra områden som innebär utmaningar för polisens verksamhet.

Att brottsbekämpningen och övervakningen effektiviseras digitalt är en förutsättning för att polisen ska kunna utöva en effektiv proaktiv tillsyn och utföra kontroller av bakgrundsinformation om människor, fordon eller föremål. Polisen avslöjar och förhindrar i synnerhet förberedelser för terrordåd, och upprätthåller en lägesbild i realtid när ett terrordåd eller allvarligt våldsbrott inträffar. Genom investeringar i informations- och kommunikationsteknik skapas betydande kapaciteter för polisverksamheten. Dessutom möjliggörs elektroniska polistjänster för medborgarna och företagen oberoende av tid och plats.

Polisens operativa verksamhet och antalet poliser hålls kvar på åtminstone den nuvarande nivån också 2019. Antalet poliser är således omkring 7 200 (exklusive Skyddspolisen). Antalet nybörjarplatser inom polisutbildningen hålls kvar vid 400 personer. När det gäller polisväsendet kommer verksamheten att koncentreras på tillhandahållandet av nödvändig service i enlighet med såväl redogörelsen och strategin för den inre säkerheten som det operativa programmet för strategin, så att det råder jämvikt mellan prestationsförmågan och de förväntningar som ställs på polisens verksamhet. Åtgärderna för att bekämpa terrorism stärks.

För att den nationella säkerheten ska kunna garanteras i en omvärld som ständigt förändras behöver Skyddspolisens verksamhetsförutsättningar säkerställas och kapaciteten utvecklas genom ökade personalresurser och större teknisk beredskap. Skyddspolisens centrala mål är att förbättra säkerheten i samhället genom att inhämta föregripande och viktig information för statsledningens och myndigheternas räkning och förebygga sådana gärningar och förehavanden som kan utgöra hot mot den nationella säkerheten. I budgetförslaget har man beredskap att anvisa ett extra anslag på 10 miljoner euro för verkställigheten av lagstiftningen om civil underrättelse förutsatt att lagreformen i fråga träder i kraft 2019.

Gränsbevakningsväsendet

För Gränsbevakningsväsendets omkostnader föreslås ett anslag på 242 miljoner euro. Det som mest påverkar Gränsbevakningsväsendets verksamhet är läget i Ryssland, den olagliga invandringen och terrorismen inom Europeiska unionens territorium, utvecklingen av Europeiska unionens integrerade gränssäkerhetssystem och havspolitiken samt utvecklingen inom den offentliga ekonomin. Gränsbevakningsväsendets uppgifter prioriteras med utgångspunkt i riktlinjerna i redogörelsen och strategin för den inre säkerheten och i de krav som säkerheten i vår omvärld ställer. Gränsbevakningsväsendet stärker övervakningen av östgränsen och kapaciteten för bekämpning av säkerhetshot vid de yttre gränserna samt säkerställer förmågan att utföra säkerhetsuppdrag i havsområdena. Gränsbevakningsväsendet utvecklar sin beredskap att fungera i alla säkerhetssituationer. EU:s gränssäkerhet och den marina säkerheten främjas. Gränsbevakningsväsendet fördelar ytterligare resurser för att garantera säkerheten vid östgränsen och en smidig trafik på Helsingfors-Vanda flygplats.

Räddningsväsendet och nödcentralerna

För Räddningsväsendets och Nödcentralsverkets omkostnader föreslås sammanlagt 68 miljoner euro. Räddningsväsendets mål är ett tryggt och kriståligt Finland där räddningsväsendets kompetensutveckling och tjänster har organiserats på ett högkvalitativt, kostnadseffektivt, enhetligt och föregripande sätt. I enlighet med regeringsprogrammet stärks och förbättras den riksomfattande ledningen, planeringen, styrningen, övervakningen och samordningen av räddningsväsendet och beredskapen. Inrikesministeriet fortsätter reformen av räddningsväsendet.

Verksamheten vid nödcentralerna och hos de myndigheter som utnyttjar nödcentralstjänster förenhetligas på riksnivå vad gäller larmtjänsterna. Syftet är att förbättra nödcentralernas verksamhet och myndighetssamarbetet och därigenom säkerhetstjänsterna för allmänheten. Nödcentralsverksamheten och datasystemen förnyas under 2019 så att nödcentralernas nätverk kan stödja varandra vid arbetstoppar och störningar.

Invandring

För inrikesministeriets omkostnader för invandring föreslås ett anslag på 193 miljoner euro. Också EU beviljar Finland medel ur EU:s asyl-, migrations- och integrationsfond. Dessutom föranleder migrationen utgifter för bl.a. polisen. Anslagen för 2019 har dimensionerats för 4 000 nya asylsökande. Därutöver avhjälper Migrationsverket anhopningen av tidigare ärenden, ansökningar som returnerats med stöd av Dublinförordningen samt ansökningar som returnerats från besvärsinstanser. Det bedöms att utgifterna för mottagning av asylsökanden kommer att fortsätta att minska. Behovet av anslag för mottagning av flyktingar och asylsökanden påverkas på ett central sätt av antalet personer som omfattas av mottagningsverksamheten och som bor vid flyktingförläggningarna, vilket varierar enligt antalet nyanlända sökanden och antalet personer som inte längre omfattas av verksamheten. Kalkylerna över anslagsbehovet grundar sig dessutom på antaganden om det genomsnittliga antalet personer inom mottagningsverksamheten 2019 och på priset för ett inkvarteringsdygn.

Mottagningspenning beviljas för att trygga den oundgängliga försörjning som en person behöver för ett människovärdigt liv samt för att främja personens möjligheter att klara sig på egen hand, om personen är i behov av stöd och inte kan få sin försörjning genom förvärvsarbete, andra inkomster eller tillgångar.

Flyktingkvoten för 2019 är fortfarande 750 personer.

Försvarsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 27)

För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 3,1 miljarder euro, vilket är ca 266 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. Tillägget föranleds främst av 2019 års finansieringsandel för projekt Flottilj 2020 och av en nivåförändring i försvarsbudgeten som följer av regeringsprogrammet.

I utgifterna för försvarsmaktens omkostnader (exkl. löneutgifter), anskaffningen av försvarsmateriel samt utgifterna för den militära krishanteringen har det gjorts en föregripande kostnadsnivåjustering på 1,5 % i enlighet med etablerad praxis. Av anslagen under huvudtiteln är andelen för det militära försvaret 87 %, varav de utgifter som hänför sig till den materiella beredskapen uppgår till 44 %. Andelen för militär krishantering är 2 %.

Försvarsmaktens nya beställningsfullmakter enligt budgetpropositionen för 2019 och de tidigare beviljade beställningsfullmakterna föranleder utgifter till ett belopp av sammanlagt 850 miljoner euro år 2019 och sammanlagt 1 773 miljoner euro åren efter budgetåret.

Militärt försvar

För försvarsministeriets omkostnader föreslås anslag på sammanlagt 1,9 miljarder euro, vilket är nästan samma belopp som i den ordinarie budgeten för 2018. Omkostnadsanslagen ökar till följd av lönejusteringar, justeringar av pris- och kostnadsnivån, en ökning av antalet årsverken vid försvarsmakten med cirka 100 samt till följd av den tilläggsfinansiering som krävs med anledning av lagen om militär underrättelseinhämtning. Omkostnadsanslagen minskar på grund av de omkostnadsbesparingar som följer av regeringsprogrammet och på grund av en teknisk ändring i fråga om pensionsavgiftsstrukturen som medför att omkostnaderna minskas med ett belopp som motsvarar minskningen av arbetsgivarens pensionsavgifter.

För anskaffning av försvarsmateriel föreslås anslag till ett belopp av 773 miljoner euro, vilket är 294 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. Det som höjer anslagen är det inledande årets finansieringsandel inom projekt Flottilj 2020 och en nivåförändring i försvarsbudgeten som följer av regeringsprogrammet.

Budgetpropositionen innehåller två nya beställningsfullmakter. För anskaffning av försvarsmateriel föreslås en beställningsfullmakt för materiell utveckling av försvarsmakten 2019 på cirka 69,6 miljoner euro, där utgifterna infaller under perioden 2019–2027. De största anskaffningarna inom beställningsfullmakten är upphandling av målidentifieringssystem för artilleribekämpningen och system för elektronisk spaning. För försvarsmaktens omkostnader föreslås en beställningsfullmakt på 164 miljoner euro, med vilken tryggas sådana service- och underhållsavtal för systemen som krävs för att nå användbarhetsmålen, reservdelsanskaffningar med lång leveranstid samt behövliga andra tjänster 2019—2022.

Militär krishantering

För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 58,5 miljoner euro för materiel- och förvaltningsutgifter för den militära krishanteringen, vilket innebär en ökning med 1,5 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2018. Tillägget föranleds i huvudsak av att OIR-insatsen i Irak och RS-insatsen i Afghanistan planeras fortsätta. Krishanteringen behandlas även i den allmänna motiveringen till utrikesministeriets förvaltningsområde under rubriken krishantering.

Finansministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 28)

För finansministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 17,5 miljarder euro, vilket är ca 280 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. Av förvaltningsområdets anslag utgör stöden till kommunerna 49 %, de statliga pensionerna och ersättningarna 29 %, EU-avgifterna 12 %, energiskattstöden 1,6 % och de avgifter som betalas till landskapet Åland 1,6 %. Av anslagen under huvudtiteln upptar ämbetsverkens omkostnader 8 %.

Beskattningen och Tullen

För Skatteförvaltningens och Tullens omkostnader föreslås anslag på sammanlagt 581 miljoner euro. I utgifterna ingår omkostnader för det nationella inkomstregistret till ett belopp av 12 miljoner euro. Dessutom föreslås ett förslagsanslag på 36 miljoner euro för återbetalning av skatter och för ränteutgifter som hänför sig till beskattningen.

Tjänster för statssamfundet

För tjänster för statssamfundet föreslås ett anslag på 37 miljoner euro. I anslaget ingår omkostnaderna för Statskontoret, Palkeet och Valtori. För Senatfastigheters investeringsfullmakt föreslås maximalt 240 miljoner euro. Merparten av tjänsterna finansieras som avgiftsbelagd verksamhet enligt självkostnadsprincipen. Utöver detta producerar Statskontoret centraliserade tjänster för staten bland annat för medelsanskaffningen och centralbokföringen.

Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen

För statistikväsendet, statens ekonomiska forskning och registerförvaltningen föreslås ett anslag på totalt 86 miljoner euro. Det föreslås att 49 miljoner euro av anslaget anvisas för Statistikcentralens omkostnader, 29 miljoner euro för Befolkningsregistercentralens omkostnader och 3,5 miljoner euro för Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader. Dessutom föreslås ett anslag på 5 miljoner euro för utgifter för elektronisk identifiering.

Statens regional- och lokalförvaltning

För regionförvaltningsverken och magistraternas omkostnader föreslås sammanlagt 79 miljoner euro. Dessutom föreslås 1,8 miljoner euro för kostnaderna för projektet för att inrätta Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet (Luova). Avsikten är att den nya myndigheten ska inleda sin verksamhet vid ingången av 2021.

Statens pensionsutgifter och ersättningar

För pensioner som betalas av staten föreslås anslag på 5,1 miljarder euro, vilket är 115 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. Ökningen beror i huvudsak på en ökning av pensionsvolymen och på indexjusteringar av pensionerna.

För ersättningar enligt lagen om olycksfall i militärtjänst föreslås 2,5 miljoner euro.

Stöd till kommunerna

För statsandelen för kommunal basservice föreslås 8,5 miljarder euro, vilket är ca 86 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018.

Statsandelen minskar bland annat på grund av ett tilläggsavdrag på 29 miljoner euro i samband med konkurrenskraftsavtalet, en justering av kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten på 214 miljoner euro, en minskning av kommunernas uppgifter till ett belopp av 33 miljoner euro i enlighet med bilaga 6 i regeringsprogrammet samt på grund av en överföring på 30 miljoner euro till incitamentsystemet för digitalisering i kommunerna. Kommunerna kompenseras för minskade skatteinkomster genom ett tillägg på 223 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice. Vid dimensioneringen av anslaget för statsandelen beaktas regeringsprogrammet och andra åtgärder som inverkar på kommunernas utgifter. Kommunernas utgifter minskar bl.a. på grund av effektiviseringen av ordnandet av regional specialiserad sjukvård och den besparing som uppstår vid utvecklandet av familje- och närståendevården. Däremot anvisas ett tillägg till barnskyddet och hemservicen för barnfamiljer samt till hemvården av äldre och till tjänster som tillhandahålls veteraner i hemmet.

Den kommunala ekonomin, det statliga stödet till kommunerna samt effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin behandlas i avsnitt 8, Den kommunala ekonomin.

Landskaps- och vårdreformen

För arbetet med att bereda landskaps- och social- och hälsovårdsreformen föreslås ett anslag på 211 miljoner euro. Finansiering anvisas för de förberedande åtgärderna och för kostnaderna för den temporära förvaltningen och landskapen, förändringsledarskapet, utvecklande av informationssystem och informationsförvaltning och programändringar samt för inrättandet av landskapens gemensamma servicecenter och för centrens verksamhet.

Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 29)

För undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 6,4 miljarder euro, vilket är 201 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Minskningen föranleds till största delen av att spetsprojektfinansiering avslutats.

Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet

För den allmänbildande utbildningen och den småbarnspedagogiska verksamheten föreslås ett anslag på 924 miljoner euro, vilket är 22 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Genomförandet av gymnasiereformen inleds genom att man slopar begränsningarna i fråga om omtagning av prov inom studentexamen. För genomförande av den nya gymnasielagen och för utvecklande av kvaliteten på gymnasieutbildningen föreslås 10 miljoner euro. Den finansiering som reserverats för stödjande av sådan undervisning i modersmål och i finska eller svenska som andra språk som ges elever med främmande språk som modersmål samt för stödjande av annan undervisning för dessa elever ökas när undervisningsbehovet ökar. Jämlikheten inom småbarnspedagogiken och större deltagande i småbarnspedagogik främjas. För ändamålet föreslås ett tilläggsanslag på 10 miljoner euro. Målet med understödet är att göra grupperna mindre och anställa extra personal i daghem i utsatta områden. Försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar fortsätter, och för ändamålet anvisas 5 miljoner euro.

Yrkesutbildning

För omkostnaderna för yrkesutbildning föreslås anslag på 838 miljoner euro, vilket är 24 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. Den examensinriktade arbetskraftsutbildningen och en del av den arbetskraftsutbildning som inte leder till examen flyttas gradvis över till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Av denna anledning ökas anslagen för yrkesutbildning med 29,3 miljoner euro. Satsningarna på ett större utbildningsutbud i syfte att svara på kompetensbehoven och minska på ungdomsarbetslösheten föreslås fortsätta.

Reformen av den yrkesinriktade utbildningen förs vidare och reformen stöds genom tilläggsfinansiering på 15 miljoner euro. Systemet för yrkesutbildning utvecklas så att det på ett dynamiskt och effektivt sätt kan tillgodose alla kundgruppers behov. Yrkesutbildningssystemets kundorientering, funktion och genomslag förbättras bl.a. genom att det utvecklas individuella studievägar, genom att inlärningsmiljöerna görs mångsidigare och genom att det ordnas mer utbildning på arbetsplatserna.

Högskoleundervisning och forskning

För högskoleundervisning och forskning föreslås anslag på 3 137 miljoner euro, vilket är 167 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Största delen av minskningen föranleds av att tidsbundna anslagsökningar och engångsplaceringar i universitetens kapital fallit bort. I bevillningsfullmakten för Finlands Akademi har beaktats ett tillägg på 25 miljoner euro för att främja målet om att FoU-utgifternas andel ska vara 4 % i förhållande till BNP.

Högskolorna fortsätter att utveckla den operativa och strukturella verksamheten i enlighet med regeringsprogrammet. Samtidigt profilerar högskolorna sig och förtydligar och effektiviserar samarbetet och arbetsfördelningen sinsemellan och tillsammans med forskningsinstituten. Högskolorna höjer kvaliteten på utbildningen genom att se över utbildningsinnehållet, undervisningsmetoderna, inlärningsmiljöerna och lärarnas kompetens och genom att öka samarbetet. De möjligheter digitaliseringen för med sig utnyttjas fullt ut. Högskolorna utvecklar antagningen av studerande, flexibla studiemöjligheter, förfarandena för tillgodoräkning av tidigare förvärvad kompetens samt examina i syfte att öka den nationella och internationella rörligheten och förlänga tiden i arbetslivet.

Genom forskningsfinansieringen stärks förutsättningarna för spetsforskning, stöd för unga forskares karriärutveckling och forskningsinfrastruktur samt sådan forskning och innovationsverksamhet som stöder och genererar nationellt starka sidor.

Studiestöd

För studiestödet föreslås anslag på 586 miljoner euro, vilket är 3 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Utgifterna för studiepenningen ökar med 7,98 miljoner euro på grund av att rätten till studiestöd utsträcks till personer som passerat läropliktsåldern, rätten till studiematerialstillägg inom studiepenningen utsträcks till studerande inom gymnasieutbildning och yrkesutbildning och på grund av att stödtiden under läsåret i gymnasieutbildning förlängs. Det som däremot minskar anslagsbehovet är minskningen av antalet stödtagare inom yrkesutbildningen och vissa åtgärder inom studiestödsreformen som trädde i kraft den 1 augusti 2017.

Konst och kultur

För konst och kultur föreslås anslag på 444 miljoner euro, vilket är 15 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Förfarandena för statsunderstödspolitiken och statsandelssystemen inom kultursektorn utvecklas för att bli mer strategiska. Målen och metoderna för konst- och konstnärspolitiken ses över och förtydligas. Konst- och kulturtjänsterna utvecklas så att de i allt högre grad är tillgängliga för olika befolkningsgrupper. Reformer av finansieringen av museer och utövande konst bereds och genomförs. Den digitala åtkomsten till och långtidsförvaringen av kulturarvsmaterial utökas.

Idrottsverksamhet

För idrottsverksamheten föreslås anslag på 158 miljoner euro, vilket är 15 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Målet för verksamheten är att främja en motionsinriktad livsstil hos hela befolkningen, öka delaktigheten samt förbättra befolkningens välbefinnande och hälsa. Medborgarverksamhet, samhällsansvarig och framgångsrik elitidrott, studier och träningsmöjligheter för idrottare och projektet för totalrenovering av Olympiastadion samt byggandet av en multifunktionsarena i Tammerfors stöds. För programmet Studier i rörelse anvisas 2,8 miljoner euro. Programmet omfattar i huvudsak läroanstalter på andra stadiet.

Ungdomsarbete

För ungdomsarbetet föreslås anslag på 76 miljoner euro, vilket är på samma nivå som i den ordinarie budgeten för 2018. Målet är att stärka de ungas delaktighet, aktivitet och livskompetens. De ungas möjligheter att påverka samt deras förmåga och förutsättningar att verka i samhället främjas genom att man stöder de ungas uppväxt, självständighetsutveckling, sociala gemenskaper och förmåga att ta till sig kunskaper och färdigheter i dessa livsskeden.

Avkastningen av penningspelsverksamheten

Av penningspelsverksamhetens vinstmedel bedöms andelen för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde vara 542,6 miljoner euro. Dessutom har man för avsikt att använda ofördelade vinstmedel till ett belopp av 16,9 miljoner euro och återställda, oanvända tippningsvinstmedel till ett belopp av 4,4 miljoner euro. Det totala beloppet av penningspelsverksamhetens vinstmedel som står till förfogande 2019 uppgår således till 563,8 miljoner euro, vilket innebär en minskning på ca 6,7 miljoner euro jämfört med budgeten för 2018. Av vinstmedlen används minst 25 % till att främja idrott och fysisk fostran, 9 % till att främja ungdomsarbete, 17,5 % till att främja vetenskap och 38,5 % till att främja konst. Av utgifterna för vetenskap finansieras 21 % av avkastningen av penningspelsverksamheten medan sammanlagt 67 % av utgifterna för konst, kultur, idrottsväsendet och ungdomsarbetet finansieras av avkastningen av penningspelsverksamhet.

Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 30)

För jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde föreslås sammanlagt 2,6 miljarder euro, vilket innebär en minskning med ca 32 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2018. I budgetpropositionen ingår förslag som avser att underlätta jordbrukets svåra lönsamhetsläge och trygga den finländska matproduktionen samt lindra de problem som torkan under vegetationsperioden 2018 har orsakat. Förvaltningsområdets beräknade inkomster för 2019 är ca 1,0 miljarder euro, vilket innebär en ökning på ca 191 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2018.

Av anslagen under huvudtiteln används 5 % för förvaltning och forskning, ca 17 % för utveckling av landsbygden, 69 % för jordbruk och livsmedelsekonomi, 7 % för naturresursekonomi och ca 2 % för lantmäteriverksamhet och datalager.

Förvaltning och forskning

Anslagen för förvaltning och forskning minskar med 3,2 miljoner euro, vilket beror på överföringar av anslag under momentet Administrativa arrangemang till omkostnadsmomenten för förvaltningsområdets ämbetsverk samt på avslutad spetsprojektfinansiering.

Utveckling av landsbygden

Anslagen för utveckling av landsbygden ökar med 8,7 miljoner euro till 425 miljoner euro, främst på grund av att genomförandet av landsbygdsprogrammet fortskrider. Målet är att utnyttja landsbygdsområdenas potential och öka livskraften på ett hållbart sätt. Målen för utveckling av landsbygden stöds genom bl.a. företagsstöd för landsbygden, forsknings- och utvecklingsprojekt samt rådgivning till landsbygden. Det centrala verktyget är programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020 (landsbygdsprogrammet) samt det arbete som bedrivs i landsbygdspolitiska rådet och skärgårdsdelegationen.

Jordbruk och livsmedelsekonomi

Anslagen under jordbruket och livsmedelsekonomin är 1,78 miljarder euro, vilket innebär en minskning på 14,3 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2018. Minskningen beror i huvudsak på att den spetsprojektfinansiering som regeringen riktat till Gårdsbrukets utvecklingsfond slopas i budgeten. Med anslagen under kapitlet främjas en konkurrenskraftig tillväxt för den affärsverksamhet som bygger på bioekonomi och livsmedel samtidigt som man säkerställer hälsan, välbefinnandet och säkerheten för människor, djur och växter genom ansvarsfull verksamhet.

Naturresursekonomi

Anslagen minskar med 12,1 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2018. Minskningen föranleds i huvudsak av att spetsprojektfinansiering har slopats i budgeten.

Målet för naturresursekonomin, som omfattar fiskeri- och vilthushållning, skogsbruk, vattenhushållning och allmänna naturresursfrågor, är hållbar vård och användning av förnybara naturresurser samt hantering av risker i anslutning till dem. Genom förvaltningens åtgärder skapar man förutsättningar för en konkurrenskraftig affärsverksamhet som baserar sig på ett hållbart nyttjande av naturresurser, samordnar behovet av att använda naturresurserna med behovet att skydda dem samt skapar välmående genom möjligheten att använda naturen för rekreation.

Lantmäteri och datalager

Anslagen minskar med ca 10,9 miljoner euro, vilket huvudsakligen beror på att spetsprojektfinansiering har slopats i budgeten. Fastighets- och terrängdatasystemet bidrar till att trygga grunden för det enskilda markägandet och det nationella garantisystemet och tillgången till information om fastigheter och terräng. Tillgängliggörandet av informationsresurser fortsätter i enlighet med planerna.

Kommunikationsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 31)

För kommunikationsministeriets förvaltningsområde anvisas anslag på sammanlagt 2,9 miljarder euro, vilket är 530 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Minskningen föranleds i huvudsak av att anslagsnivån och mervärdesskatteutgifterna inom bastrafikledshållningen har sjunkit. Av anslagen under huvudtiteln används 56 % för upprätthållande och utvecklande av trafiknätet, 3 % för myndighetstjänster för trafiken, 7 % för stöd till trafiken och köp av tjänster för trafiken, 18 % för kommunikationstjänster och kommunikationsnät och något mer än 1 % för väder-, havs- och klimattjänsterna. Dessutom används ca 14 % av anslagen för förvaltningen och för verksamhetsområdets gemensamma utgifter.

Trafiknätet

För omkostnaderna för Trafikledsverket, som ansvarar för upprätthållandet av servicenivån för trafiken på de trafikleder som förvaltas av staten och som i samarbete med andra aktörer ansvarar för att trafiksystemet fungerar, anvisas 50,8 miljoner euro. Utgifterna för bastrafikledshållningen beräknas uppgå till 1 088 miljoner euro, varav 1 037 miljoner euro finansieras med anslag. För trafikinvesteringar, inklusive livscykelsfinansieringsprojekt, föreslås det 451 miljoner euro. År 2019 inleds inga helt nya trafikledsprojekt. För underhåll och iståndsättning av enskilda vägar föreslås ett tillägg på 4 miljoner euro. Dessutom anvisas 2,8 miljoner euro för främjande av säkerheten i vägtrafiken och 1 miljon euro för planeringen av stambanan.

Myndighetstjänster för trafiken

Transport- och kommunikationsverket ansvarar för de myndighetstjänster för trafiken som gäller trafiksystemets säkerhet, informationsresurser, driftsäkerhet och marknaden. Utgifterna för myndighetstjänsterna för trafik och kommunikation beräknas uppgå till 189 miljoner euro, varav 112 miljoner euro finansieras med avgiftsintäkter och 77 miljoner euro med budgetanslag.

Stöd till trafiken och köp av tjänster

För stöd till trafiken och upphandling av tjänster för trafiken anvisas det 208 miljoner euro, varav 96 miljoner euro anvisas för att främja sjöfarten och den övriga sjötrafiken, 88,8 miljoner euro för upphandling och utvecklande av tjänster inom kollektivtrafiken samt 18 miljoner euro för upprätthållande av förbindelsefartygstrafiken i skärgården och för upphandling och upphandlingsavtal inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården.

Kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt stöd för kommunikation

När det gäller kommunikationsnäten satsar man på att utöka utbudet av trådlösa och fasta kommunikationsförbindelser som behövs för nya digitala tjänster och tjänster som utnyttjar automatisering, samt på att förbättra den kommersiella tillgången på snabba bredband.

Inom förvaltningsområdet genomförs en ämbetsverksreform där Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket slås samman till ett nytt ämbetsverk, Transport- och kommunikationsverket. Till det nya ämbetsverket överförs också vissa myndighetsuppgifter som hör till Trafikverket. Det nuvarande Trafikverket fortsätter under namnet Trafikledsverket och verksamheten fokuserar på planering, utveckling och underhåll av transportlederna. De trafiklednings- och trafikstyrningstjänster som för närvarande sköts vid Trafikverket bolagiseras till ett bolag som sköter statliga specialuppgifter. De lagar som gäller ändringarna av uppgifterna träder i kraft den 1 januari 2019.

Det riksomfattande projektet för bredband till glesbygdsområden genomförs med anslag som överförts från tidigare år. Till statens televisions- och radiofond överförs 519,1 miljoner euro i syfte att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet.

Väder-, havs- och klimattjänster

Meteorologiska institutets utgifter beräknas uppgå till 68,7 miljoner euro, varav 25,8 miljoner euro finansieras med inkomster och 43,0 miljoner euro med budgetanslag.

Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 32)

För arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 2,5 miljarder euro, vilket är 290 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Av anslagen under huvudtiteln används 10 % för förvaltning, 30 % för närings- och innovationspolitik, 16 % för sysselsättnings- och företagsamhetspolitik, 3 % för företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet, 17 % för regionutveckling och strukturfondspolitik, 15 % för energipolitik och 9 % för integration.

Förvaltning

För förvaltningen föreslås anslag på 258,4 miljoner euro, vilket är 16,1 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Avdraget föranleds av slopandet av spetsprojektfinansieringen för turism inom statsunderstödet för företagens internationalisering samt av överföringar mellan moment.

Närings- och innovationspolitik

För närings- och innovationspolitiken föreslås anslag på 768,8 miljoner euro, vilket är 99,7 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Minskningen beror huvudsakligen på förtida återbetalning av refinansieringslån för export, avslutad spetsprojektfinansiering inom cleantech och bioekonomi samt på en precisering av beloppet av ersättningarna för Finnvera Abp:s kredit- och borgensförluster.

För Business Finlands föreslås en biståndsfullmakt till ett belopp av 344,4 miljoner euro, vilket är 73,9 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. Genom tillägget förbättras Business Finlands möjligheter att stödja i synnerhet sådan tillämpad forskning som bedrivs i samarbete mellan företag och andra forskningsorganisationer. I omkostnaderna för Innovationsfinansieringsverket Business Finland föreslås ett tillägg på 13,4 miljoner euro, varav 8 miljoner euro anvisas för åtgärder som främjar internationalisering, export och investeringar.

I syfte att stärka det inhemska batteriklustret föreslås för Geologiska forskningscentralen ett tillägg på 1 miljon euro för att utreda reserver och potentiella reserver av mineraler som används i batterier. Understödet för Teknologiska forskningscentralen VTT föreslås bli höjt med sammanlagt 17,4 miljoner euro för åtgärder som stärker den strategiska forskningen, för kostnaderna för nedläggningen av forskningsreaktorn FiR1 och för iståndsättningen av de högaktiva cellerna i Otsvängen 3, som VTT ansvarar för.

Räntestödet till Finnvera Abp och ersättningarna för bolagets förluster minskar som en följd av den goda ekonomiska konjunkturen och den ändring i borgensförlustförbindelsen som gjordes 2018. Beloppet av ersättningarna för kredit- och borgensförluster föreslås bli minskat med 25,4 miljoner euro.

Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

För sysselsättnings- och företagsamhetspolitik föreslås anslag på 415,9 miljoner euro, vilket är 74,3 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Ändringen föranleds huvudsakligen av en minskning i anslagen för offentlig arbetskrafts- och företagsservice.

För offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreslås ett anslag på 244,1 miljoner euro, vilket är 83 miljoner euro mindre jämfört med året innan. Av minskningen hänför sig 50 miljoner euro till stora anslagsposter som överförts från tidigare år. Anslaget för arbetskrafts- och företagsservice minskar också på grund av en anslagsöverföring på 31 miljoner euro till undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel i anslutning till reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet, och på grund av ett avdrag på 20 miljoner euro i de omedelbara anpassningsåtgärderna inom de offentliga finanserna. Det föreslås att det högsta antalet personer som kan omfattas av den lönesubvention som betalas till bl.a. föreningar och stiftelser höjs från 3 000 till 4 000.

I arbets- och näringsbyråernas omkostnader föreslås ett tillägg på 10,3 miljoner euro för att stödja aktiv jobbsökning och bättre service för arbetssökande.

Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet

För företagens omvärld, marknadsreglering och arbetsliv föreslås anslag på 79,5 miljoner euro, vilket är 1,2 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Av förändringen föranleds 3,7 miljoner euro av en överföring av anslag från magistraterna till omkostnaderna för Konkurrens- och konsumentverket, när konsumentrådgivningen vid ingången av 2019 överförs till Konkurrens- och konsumentverket. Samtidigt överförs ersättningarna för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning, som uppgår till 4,7 miljoner euro, till rättshjälpsbyråerna under justitieministeriets huvudtitel.

Regionutveckling och strukturfondspolitik

För regionutveckling och strukturfondspolitik föreslås anslag på 419,1 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 27 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2018. Ökningen föranleds huvudsakligen av att bevillningsfullmakten för EU:s strukturfonder 2020 och motsvarande anslag på 25,3 miljoner euro tidigareläggs till 2019. På grund av tidigareläggningen föreslås en bevillningsfullmakt på 668,8 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 286,9 miljoner euro jämfört med året innan.

För åtgärder för att införa regionala innovationer och inleda regionala försök föreslås ett tillägg på 3 miljoner euro. Tillägget anvisas till snabbt genomförbara regionala projekt som ska stödja tillgången på kompetent arbetskraft i regionstäderna. För regionalt transportstöd föreslås 6 miljoner euro, vilket är 1 miljon euro mer än vad som budgeterades för 2018.

Energipolitik

För energipolitiken föreslås anslag på 366,8 miljoner euro, vilket är 105,7 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Minskningen föranleds huvudsakligen av förändringar i prognosen för marknadspriset på el som producerats med produktionsstöd för förnybar energi och i prognosen för priset på en utsläppsrätt samt på en sänkning av kvoten för vindkraft. Dessutom avslutas spetsprojektfinansieringen för investeringsstöd för förnybar energi och ny energiteknik. För energistöd föreslås en bevillningsfullmakt på 80 miljoner euro, vilket är 25 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. Ökningen baserar sig på den nationella energi- och klimatstrategin.

Integration

För integration föreslås anslag på 223,7 miljoner euro, vilket är 20,5 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Minskningen beror på en förändring i antalet asylsökande som beviljats uppehållstillstånd.

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 33)

För social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 15 miljarder euro, vilket är nästan samma belopp som i den ordinarie budgeten för 2018. De största anslagsökningarna föranleds av justeringar av behovskalkylerna för sjukförsäkringarna, bostadsbidragen och pensionerna. Inom utkomstskyddet för arbetslösa minskar anslagsbehovet med ca 296 miljoner euro på grund av den förbättrade sysselsättningen. Anslagen för försök med valfrihet och för spetsprojekt minskar med ca 150 miljoner euro. Genomförandet och slutförandet av försöken och spetsprojekten fortsätter emellertid med anslag som överförts från tidigare år.

För att minska ojämlikheten höjs de dagpenningar som betalas ut till minimibelopp samt garantipensionen. För dessa höjningar reserveras det 30 miljoner euro. Genom det föreslagna slopandet av självrisktiden på 55 dagar för minimibeloppet av sjukdagpenningen garanteras det att alla får sjukdagpenning åtminstone till minimibelopp. Förslagets kostnadseffekt för staten är 4,4 miljoner euro.

Av förvaltningsområdets anslag används 31 % för pensionsutgifter, 29 % för utjämning av familje- och boendekostnader och för grundläggande utkomststöd, 16 % för utkomstskydd för arbetslösa, 16 % för sjukförsäkring och 2 % för understöd för främjande av hälsa och social välfärd. För de övriga kapitlen under huvudtiteln används ca 1 % var av anslagen under huvudtiteln.

Som ett led i utvecklandet av hälsovårdssektorns forsknings- och innovationsverksamhet föreslås ett anslag på 3,3 miljoner euro för inrättande av en ny tillståndsmyndighet för administrering av användningen av social- och hälsovårdsuppgifter. För inrättandet av det nya utvecklingscentret för läkemedelsområdet föreslås 1,5 miljoner euro.

Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster

För utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd och vissa tjänster föreslås anslag på 4,4 miljarder euro, vilket är 57 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. Tillägget föranleds huvudsakligen av de fasta omkostnader som FPA föranleds av verkställigheten av aktiveringsmodellen inom inkomstskyddet för arbetslösa och det grundläggande utkomststödet samt av att nivån för det genomsnittliga bostadsbidraget till studerande är högre än beräknat.

Ställningen för adoptiv- och flerlingsfamiljer förbättras och det föreslås ändringar i den bosättningsbaserade sociala tryggheten. För en justering av adoptionsbidraget till adoptivfamiljer anvisas en anslagsökning på 0,3 miljoner euro. Pappor i flerlingsfamiljer beviljas förlängd faderskapspenning. Mammor som ensamma sköter ett barn beviljas rätt till föräldradagpenningsdagar som motsvarar faderskapspenningen, och föräldradagpenningsperioden för adoptivföräldrar förlängs. Det föreslås att kravet på en anställningsperiod på minst fyra månader för arbetstagare som kommer till Finland slopas. Dessutom underlättas utländska studerandes rätt till den bosättningsbaserade sociala tryggheten. Samtidigt stramar man åt rätten till social trygghet i Finland för personer som arbetar eller bor utomlands.

Främjande av sysselsättningen

För utkomstskydd för arbetslösa föreslås anslag på 2,37 miljarder euro, vilket är 296 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Minskningen beror i huvudsak på att arbetslöshetsgraden har sjunkit. Det föreslås att finansieringen av det lönesubventionerade arbetet med anslag för arbetslöshetsförmåner och sysselsättningsanslag ska fortsätta också 2019.

För att stödja möjligheterna för unga som är i utsatt ställning att studera och få arbete lindras kriterierna för yrkesinriktad rehabilitering för unga. Till unga som omfattas av yrkesinriktad rehabilitering betalas rehabiliteringspenning i form av aktivitetsbaserad inkomst under hela den tid som rehabiliteringsbeslutet är i kraft. Ändringen i lagstiftningen ökar statens kostnader med 3,6 miljoner euro år 2019.

I syfte att främja rätten för företagares familjemedlemmar att få inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa föreslås det att en företagares familjemedlem som inte är delägare i företaget ska börja betraktas som löntagare i stället för företagare. För en familjemedlem som inte är delägare i företaget ska det föreskrivas ett arbetsvillkor på 12 månader och dessutom en granskningsperiod på 12 månader under vilken familjemedlemmen inte får ha innehav eller bestämmanderätt i företaget.

För att främja mottagande av kortvarigt arbete övergår man vid jämkning av arbetslöshetsförmån från den nuvarande jämkningen enligt tidpunkten för intjänandet av inkomsten till jämkning enligt tidpunkten för betalningen av inkomsten. Till övriga delar förblir bestämmelserna om jämkningen av förmånen oförändrade. För denna åtgärd för att förbättra incitamenten att ta emot arbete föreslås 20 miljoner euro.

Socialförsäkringsavgifter

Socialförsäkringsavgifter, % av lönen

  2016 2017 2018 2019
         
Arbetsgivare:        
Sjukförsäkring        
Alla arbetsgivare 2,12 1,08 0,86 0,77
         
Arbetslöshetsförsäkring1)        
lägre avgift 1,00 0,80 0,65 0,50
högre avgift 3,90 3,30 2,60 2,05
         
Arbetspensionsförsäkring2)        
Arbetsgivarnas genomsnittliga ArPL-avgift 18,00 17,95 17,75 17,35
         
De försäkrade:        
Sjukförsäkring        
Sjukvårdsförsäkring        
— Sjukvårdspremie        
Förmånstagare (pensioner och inkomster av förmåner) 1,47 1,45 1,53 1,61
Löntagare och företagare 1,30 0,00 0,00 0,00
         
Arbetsinkomstförsäkring        
— Dagpenningspremie        
Löntagare 0,82 1,58 1,53 1,54
Av årsinkomster under 14 251 euro   0,00 0,00 0,00
Företagare 0,95 1,64 1,70 1,77
Av årsinkomster under 14 251 euro   0,06 0,17 0,23
Arbetslöshetsförsäkring 1,15 1,60 1,90 1,50
         
Arbetspensionsförsäkring, personer under 53 år 5,70 6,15 6,35 6,75
personer över 53 år 7,20 7,65 7,85 8,25
         
Företagare och lantbruksföretagare:        
Arbetspensionsförsäkring, personer under 53 år 23,6 24,1 24,1 24,1
personer över 53 år 25,1 25,6 25,6 25,6

1) Arbetsgivares lägre premie betalas upp till en viss gräns för lönesumman. År 2018 är gränsen 2 083 500 euro och år 2019 är den 2 086 500 euro. För lönebelopp som överstiger detta betalas den högre premien.

2) I arbetspensionsförsäkringsavgifterna har beaktats den tillfälliga sänkning på 0,4 procentenheter som genomfördes 2016 och som riktades till såväl arbetstagarna som till de små arbetsgivarna.

Sjukförsäkring

För finansieringen av sjukförsäkringen föreslås anslag på 2,43 miljarder euro, vilket är 306 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. Tillägget föranleds huvudsakligen av effekterna av konkurrenskraftsavtalet. Sänkningen av arbetsgivares socialskyddsavgift ökar behovet av anslag med 165 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2018.

I syfte att minska ojämlikheten och betona primära förmåner föreslås det att sjukdagpenningen, föräldradagpenningen, rehabiliteringspenningen och specialvårdspenningen, vilka betalas ut till minimibelopp, höjs så att de motsvarar arbetsmarknadsstödet. Dagpenningarna kommer att stiga till 80,50 euro per månad. Kostnadsnyttoeffekten för staten är uppskattningsvis 18,9 miljoner euro, i vilket belopp har beaktats ett avdrag på 1,5 miljoner euro i utgifterna för det grundläggande utkomststödet. Det föreslås att självrisktiden på 55 dagar för minimibeloppet av sjukdagpenningen slopas och att sjukdagpenning ska betalas till alla åtminstone till minimibelopp. Förslaget ökar statens utgifter med 4,4 miljoner euro 2019. Årssjälvrisken för läkemedelsersättningar föreslås bli sänkt med ca 40 euro. Verkningarna av detta på statsandelen är 5 miljoner euro. Det föreslås att betalningen av sjukförsäkringsersättning för privat vård som ges i den offentliga sjukvårdens utrymmen ska fortsätta till utgången av 2021.

Pensioner

För pensioner föreslås anslag på 4,6 miljarder euro. För en höjning av garantipensionen föreslås 10 miljoner euro, vilket innebär att garantipensionen stiger med ca 9 euro per månad. Även pensionsstödet, rehabiliteringspenningen för unga och det minsta beloppet av dagpenningen för yrkesinriktad rehabilitering höjs på motsvarande sätt. Höjningen av garantipensionen bedöms minska utgifterna för det grundläggande utkomststödet med ca 0,7 miljoner euro. Pensionsstödet föreslås bli utvidgat till att omfatta nya årsklasser. Enligt förslaget ska personer som har fyllt 60 år och varit arbetslösa i fem år kunna få stödet om de så vill. För pensionsstöd föreslås ett nettoanslag på ca 3 miljoner euro för nästa år. Det föreslås att den temporära sänkningen av lantbruksföretagares pensionsförsäkringsavgift ska förbli i kraft också 2019 och 2020.

Förändringar i index och lönekoefficienten

I enlighet med regeringens tidigare beslut görs det förutom av utkomststödet inga indexförhöjningar år 2019 av de förmåner som är bundna till folkpensionslagen och konsumentprisindex.

  2016 2017 2018 2019
         
Arbetspensionsindex 2 519 2 534 2 548 2 582
FPL-index 1 631 1 617 1 617 1 617
Konsumentprisindex, % 0,4 0,7 1,1 1,4
Lönekoefficient 1,373 1,389 1,391 1,414

Veteranerna

För stöd till veteranerna föreslås 219 miljoner euro, vilket är 28 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. Höjningen av anslagsnivån föranleds av en lagstiftningsreform som innebär att frontveteraner kommer att omfattas fr.o.m. den 1 november 2019 av samma tjänster som tillhandahålls i hemmet som krigsinvalider omfattas av. Av anslaget anvisas 85,4 miljoner euro för ersättningar för skada ådragen i militärtjänst, 38,0 miljoner euro för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar, 9,5 miljoner euro för fronttillägg och 78 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner och för tjänster som tillhandahålls för frontveteraner i hemmet. För rehabilitering för makar till dem som blivit invalider på grund av olycksfall i militärtjänst, för rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig och för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater föreslås sammanlagt 6,6 miljoner euro och som statlig ersättning för vården av personer som lidit skada av krigen 1,3 miljoner euro.

Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

För den social- och hälsovård som kommunerna ordnar föreslås under ministeriets huvudtitel anslag till ett belopp av 200 miljoner euro, vilket är 94 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Minskningen beror huvudsakligen på att det anslag som föreslagits för pilotförsök med valfrihet har minskat med 100 miljoner euro.

För att öka antalet platser på skyddshem föreslås för finansiering av sådan verksamhet ett anslag på sammanlagt 19,6 miljoner euro, vilket är 2,0 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. Det anslag på 3 miljoner euro som föreslagits för vården av drogmissbrukande mödrar hålls kvar på 2018 års nivå. Den statliga finansieringen för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten föreslås förbli på samma nivå som året innan, dvs. 29 miljoner euro. I anslaget för medling vid brott föreslås en höjning på 0,15 miljoner euro.

Finansieringen för att bereda och stödja servicestrukturreformen inom social- och hälsovården koncentreras från och med 2017 till det gemensamma momentet 28.70.05 under finansministeriets huvudtitel. Anslaget under momentet uppgår till 211 miljoner euro 2019.

För den statliga finansieringen av hälso- och sjukvårdsenheternas forskning på universitetsnivå föreslås ett anslag på 21 miljoner euro. För den statliga ersättningen av hälso- och sjukvårdsenheternas kostnader för läkar- och tandläkarutbildning föreslås ett anslag på 96 miljoner euro, vilket är 1,3 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. I anslaget för ersättning för utbildningskostnader har man bl.a. beaktat 1,3 miljoner euro för utbildning av specialsocialarbetare.

För att minska hälso- och välfärdsskillnaderna hos högskolestuderande föreslås det i syfte att trygga de studerandes lika tillgång till välfungerande tjänster att FPA från och med 2021 ska ordna tjänsterna inom studerandehälsovården för högskolestuderande medan studenternas hälsovårdsstiftelse ska producera tjänsterna. För beredningen av reformen föreslås sammanlagt 3,0 miljoner euro för studenternas hälsovårdsstiftelse och 0,9 miljoner euro för FPA under åren 2019—2020.

Det föreslås att den fullmakt för pilotförsök med valfrihet som beviljades i tilläggsbudgeten för 2018 ska få utnyttjas till den del som förblivit oanvänd 2018.

Den kommunala ekonomin, statsbidrag till kommunerna samt effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin behandlas närmare i avsnitt 8 i den allmänna motiveringen.

Hälsa och funktionsförmåga främjas

För främjande av hälsa och funktionsförmåga föreslås 35 miljoner euro. Anslagen förblir på nästan samma nivå som i den ordinarie budgeten för 2018.

Det nationella vaccinationsprogrammet utvecklas genom att man utvidgar influensavaccinationerna för barn. För utvidgningen anvisas 1 miljon euro.

Avbytarverksamhet och vikariehjälp

Utgifterna för avbytarverksamheten för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare minskar med 18 miljoner euro jämfört med nivån 2017, och uppgår till 155 miljoner euro. Minskningen beror på att behovskalkylen ändrats. För projektet Ta hand om bonden, som stöder lantbruksföretagare så att de orkar med sitt arbete, föreslås ett anslag på 3 miljoner euro.

Ämbetsverk och inrättningar

Under omkostnadsmomenten för ämbetsverken och inrättningarna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås totalt 189 miljoner euro. Den tillståndsmyndighet som ska administrera användningen av social- och hälsovårdsuppgifter inleder sin verksamhet 2019. För tillståndsmyndigheten har det anvisats 3,3 miljoner euro för det första året för investeringar och verksamhet av engångskaraktär. För det förberedande arbetet inför inrättande av ett nationellt center för läkemedelsutveckling har det anvisats 1,5 miljoner euro.

Understöd för främjande av hälsa och social välfärd

För understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd föreslås ett anslag på ca 362 miljoner euro. Att anslaget ökar med 3,9 miljoner euro föranleds av en precisering av intäktskalkylen och av minskade behov av anslag under de övriga moment som finansieras med Veikkaus Ab:s avkastning.

Miljöministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 35)

För miljöministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt ca 199 miljoner euro, vilket är 15 miljoner euro mer än 2018. Av anslagen under huvudtiteln används 29 % för miljöförvaltningens omkostnader, 59 % för miljö- och naturvård samt 12 % för samhällen, byggande och boende. Förutom med de ovannämnda anslagen finansieras utgifterna med medel ur Statens bostadsfond och Oljeskyddsfonden, vilka är fonder utanför statsbudgeten och ramen.

Miljö- och naturvård

Genomförandet av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) samt genomförandet av nätverket Natura 2000 och naturskyddsprogram som man beslutat om tidigare fortsätter. För Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter föreslås under miljöministeriets huvudtitel sammanlagt ca 32 miljoner euro.

Förbättrandet av Östersjöns och insjöarnas tillstånd fortsätter genom att vattenvårds- och havsvårdsåtgärder som genomförs internationellt och nationellt stöds gemensamt av olika förvaltningsområden, den privata sektorn och organisationer i syfte att skyddsåtgärderna ska ha så stort genomslag och vara så kostnadseffektiva som möjligt. För genomförande av det nya programmet för effektiviserat vattenskydd reserveras 15 miljoner euro.

Finlands ordförandeskap i Arktiska rådet är av stor vikt med tanke på miljöpolitikens genomslagskraft. För andra fasen av nedläggningen av Hitura-gruvan i Nivala reserveras 16,3 miljoner euro.

Samhällen, byggande och boende

För att öka den statsunderstödda produktionen av hyresbostäder kan de kommuner i Helsingforsregionen som har ingått avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal) beviljas tidsbundna startbidrag till ett belopp av högst 20 miljoner euro. I de områden som omfattas av MBT-avtal främjas dessutom bostadsproduktionen genom understöd för byggande av kommunalteknik, som beviljas till ett belopp av högst 15 miljoner euro. Som räntestödsfullmakter för den statsunderstödda sociala bostadsproduktionen fördelas 1 410 miljoner euro, som borgenslånefullmakter 285 miljoner euro och som statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag 100 miljoner euro. Merparten av den statsunderstödda bostadsproduktionen riktas till de största tillväxtcentrumen och då särskilt Helsingforsregionen. Av statens bostadsfonds medel används ca 180 miljoner euro till betalning av understöd och räntestöd för bostäder. För rekapitaliseringen av A-Kruunu Oy får dessutom användas medel ur Statens bostadsfond till ett belopp av 50 miljoner euro. Från statens bostadsfond intäktsförs 5,25 miljoner euro i budgeten.

Byggande och reparation av bostäder för grupper med särskilda behov stöds utöver genom räntestödslån även genom investeringsunderstöd till ett belopp av 110 miljoner euro. Understöden riktas primärt till åtgärder för att främja bostadsproduktionen för de svagaste grupperna. För reparationsunderstöd har det reserverat sammanlagt 35,5 miljoner euro, varav 20 miljoner euro är medel ur Statens bostadsfond. Anslaget riktas i huvudsak till stöd för installation av hissar i efterhand och reparation av bostäder för äldre och för personer med funktionsnedsättning.

Anslagen enligt ekonomisk art

Anslagen enligt ekonomisk art åren 2017—20191)

    År 2017
bokslut
År 2018
ordinarie
budget
År 2019
budgetprop.
 
Förändring 2018—2019
Kod Utgiftsart mn € mn € mn € mn € %
             
01-14 Omkostnader 6 429 6 593 6 744 151 2
15-17 Pensioner 4 598 4 697 4 792 95 2
18-19 Anskaffning av försvarsmateriel 504 483 773 290 60
20-28 Övriga konsumtionsutgifter 2 128 2 249 1 782 -467 -21
29 Mervärdesskatteutgifter 1 144 1 283 1 161 -122 -9
01-29 Konsumtionsutgifter 14 803 15 304 15 251 -53 -0
30-39 Statsbidrag till kommuner och samkommuner m.fl. 11 078 11 175 10 947 -228 -2
40-49 Statsbidrag till näringslivet 3 673 3 640 3 502 -138 -4
50-59 Statsbidrag till hushåll och allmännyttiga samfund 13 049 13 219 12 928 -291 -2
60 Överföringar till statliga fonder utanför budgeten och folkpensionsanstalten 6 317 6 555 6 878 323 5
61-65 EU:s strukturfondsfinansiering, finansieringen från andra EU:s fonder och den motsvarande statliga medfinansieringen och övriga överföringar inom landet 904 1 016 1 028 12 1
66-69 Överföringar till EU och utlandet 2 566 2 583 2 790 207 8
30-69 Överföringsutgifter 37 587 38 188 38 072 -116 -0
70-73 Anskaffning av inventarier 25 24 14 -11 -44
74-75 Husbyggen 62 25 21 -4 -16
76 Jordområden, byggnader och fastigheter 18 35 35 0 0
77-79 Jord- och vattenbyggen 470 460 416 -44 -10
70-79 Realinvesteringar 574 544 486 -58 -11
80-86 Lån som beviljas av statens medel 235 262 140 -122 -47
87-89 Övriga finansinvesteringar 466 223 180 -44 -20
80-89 Lån och övriga finansinvesteringar 701 485 320 -166 -34
70-89 Investeringsutgifter 1 275 1 029 805 -224 -22
90-92 Räntor på statsskulden 1 325 1 221 1 170 -51 -4
93-94 Nettoamorteringar på statsskulden och skuldhantering2) 0 0 0 0
95-99 Övriga och icke specificerade utgifter 52 71 48 -23 -32
90-99 Övriga utgifter 1 377 1 292 1 218 -74 -6
Sammanlagt 55 042 55 814 55 347 -467 -1

1) Utgifterna har samlats i grupper enligt sin ekonomisk art på basis av momentets nummerkod. Varje tal har avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperatio­nerna stämmer därför inte till alla delar.

2) Utgifter för skuldhantering beaktas under momentet Nettoupplåning och skuldhantering (15.03.01), om budgeten uppvisar ett underskott.

5.3. Vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken

Huvudmålen för vetenskaps- och innovationspolitiken är att förbättra forsknings- och utvecklingsverksamhetens (FoU) kvalitet och effektivitet, att reformera strukturerna och verksamheten inom den offentliga forskningen, att skapa globalt framgångsrika innovationer samt att få till stånd en mångsidigare näringsstruktur. På detta sätt höjs produktiviteten, antalet arbetsplatser som ger högt mervärde ökar och den internationella konkurrenskraften stärks.

Politikåtgärderna styrs av regeringsprogrammet och av spetsprojekten i regeringsprogrammet (2015—2019) samt av forsknings- och innovationsrådets vision och färdplan fram till 2030 (publicerad 2017) och politiklinje 2015—2020. Finansieringen riktas i synnerhet till de viktigaste objekten som stöder ekonomisk reform och tillväxt.

Rådets vision fastställer på ett allmänt plan utvecklingsåtgärderna inom vetenskaps- och innovationspolitiken. Visionens fyra huvudteman är säkerställande av en kunskapsgrund, strategiska val som främjar reformer, utveckling av lärandeplattformar och tillväxtekosystem samt internationalisering som förutsättning för kvalitet och genomslagskraft. Målet är att Finland senast 2030 ska vara världens mest attraktiva försöks- och innovationsmiljö. Intensitetsmålet för FoU-insatserna (FoU-utgifter/bnp) är 4 %.

År 2017 skedde det en svag ökning i den privata och offentliga sektorns FoU-utgifter, men FoU-intensiteten sjönk till 2,70 %. År 2018 uppskattas den vara ca 2,65 %. Under de närmaste åren torde FoU-intensiteten förbli vid 2,6 %.

Ännu 2015 var den statliga FoU-finansieringens förhållande till bruttonationalprodukten närmare 1 %, men siffran sjönk till 0,80 % 2018. År 2019 ökar den statliga FoU-finansieringen klart, men intensiteten förblir oförändrad.

OECD:s bedömning av Finlands innovationssystem publicerades i juni 2017. Rapporten bildar ett underlag för utvecklandet av vetenskaps- och innovationspolitiken under de närmaste åren. Med utgångspunkt i bedömningen strävar man bl.a. efter att stärka samarbetet mellan de offentliga forskningsorganisationerna och näringslivet, främja en omfattande tillämpning av forskningsresultat och öka finansieringen inom tillämpad forskning, produktutveckling och innovationsverksamhet.

Den 1 januari 2018 sammanslogs Tekes och Finpro i organisationen Business Finland. Inrättandet av organisationen svarar mot det behov som även fördes fram i OECD-bedömningen, nämligen att främja företagens konkurrenskraft och export med hjälp av kunskap och innovationer. Finland kan konkurrera globalt och vara en attraktiv partner när FoU-verksamheten är högkvalitativ och när innovationsverksamheten är intressant och öppnar för helt ny affärsverksamhet.

Business Finland förfogar under perioden 2018—2019 över 60 miljoner euro för kapitallån till tillväxtmotorernas ekosystem. Tillväxtmotorerna är de samarbetsnätverk som siktar på affärsverksamhet med en omsättning på mer än en miljard euro. Nätverken drivs inom ramen för en företagsledd partnerskapsmodell som omfattar näringslivet, FoU-organisationer och offentliga aktörer och som syftar till att ta fram lösningar på globala utmaningar och skapa nya tillväxtområden i Finland.

Finlands Akademi har för perioden 2018—2019 anvisats 50 miljoner euro för genomförande av ett flaggskeppsprogram som riktas till forskningsinstituten. Målet är att föra samman högklassig kompetens så att det bildas internationellt konkurrenskraftiga forskningskluster som också stärker den ekonomiska tillväxten och i förlängningen FoU-verksamhetens samhälleliga genomslag. De två första finansierade flaggskeppen fokuserar på utveckling av trådlös nätverksteknik samt på framtida bioekonomiska lösningar och materialforskning. Fullmakterna för Finlands Akademi höjs med 25 miljoner euro i syfte att stödja unga forskare och förbättra kvaliteten och öka förnyelsen inom FoU-verksamheten.

Vägplanen för forskningsinfrastrukturerna (2014—2020) har uppdaterats utifrån den bedömning som gjordes 2018. Rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi fortsätter finansieringen i syfte att ta fram lösningar på samhälleliga utmaningar, förnya näringslivet och utveckla arbetslivet och den offentliga sektorn.

Vid förhandlingarna mellan undervisnings- och kulturministeriet och högskolorna har man kommit överens om högskolornas gemensamma mål, de högskolespecifika åtgärderna, de centrala områdena för verksamheten, målen för examina samt anslagen fram till 2020. Högskolornas finansieringsmodeller reformerades 2017 i syfte att förbättra verksamhetens resultat, kvalitet och genomslag. Modellerna ses över 2019. Tammerfors tekniska universitet och Tammerfors universitet sammanslås den 1 januari 2019 till ett stiftelseuniversitet under namnet Tammerfors universitet. Utvecklandet av samarbetet och arbetsfördelningen mellan högskolorna och forskningsinstituten fortsätter på basis av den bedömning som gjordes 2017.

Undervisnings- och kulturministeriet genomför riktlinjerna för främjandet av internationaliseringen inom högskoleutbildningen och forskningen (2017—2025). Finlands Akademi iakttar riktlinjerna för kvalitet, genomslagskraft och reformer inom det internationella samarbetet (2017—2021). Riktlinjerna stöder också statsrådets gemensamma Talent Boost-program, som bl.a. har som mål att locka internationella sakkunniga till Finland.

Utvecklandet av Team Finland-nätverket och servicemodellerna inom nätverket fortsätter i syfte att främja exporten, internationalisera sektorn för små och medelstora företag och locka utländska investeringar till Finland. Finländsk sakkunskap ges större synlighet bl.a. genom Team Finland Knowledge-nätverket. Inom ramen för nätverket kommer sex högskole- och forskningssakkunniga att sändas ut i världen före 2019. Utbildningsexporten har stimulerats genom att man avlägsnat exporthinder och med hjälp av tillväxtprogrammet Education Finland. Målet är att ytterligare öka den andel av EU:s FoU-finansiering som beviljas till Finland, trots att den är större än vårt proportionella EU-bidrag.

Under perioden 2015—2019 kommer 50 miljoner euro av universitetens statliga finansiering att stegvis överföras till att delas ut via Finlands Akademi. Målet är att stödja universitetens profilering utifrån deras respektive strategier. Enligt en bedömning har denna finansiering främjat förankringen och uppföljningen av universitetens strategier, stärkt ledningens beslutsfattande och påskyndat förändring i universiteten.

I och med Business Finland-reformen tar man i bruk nya tjänster som för samman dem som tillhandahåller och dem som utnyttjar sakkunskap och som ökar användningen av forskningsinformation och kunskap i kommersiellt syfte. Business Finland fortsätter bl.a. att tillhandahålla verktyget Innovationscheck och finansieringen Ny affärsverksamhet från forskningsidéer, i syfte att stödja utnyttjandet av ny kunskap och kompetens i företagen. Återvinning av plast och utveckling av ersättande alternativ påskyndas som ett led i det kommande programmet för cirkulär ekonomi.

I syfte att öka volymen för hållbar och innovativ offentlig upphandling inrättades 2018 det nätverksbaserade kompetenscentrumet KEINO. Målet är att förbättra den offentliga upphandlingens och de offentliga tjänsternas genomslag och kvalitet på ett sätt som särskilt främjar hållbar utveckling och cirkulär ekonomi. Man vill också skapa marknader för nya produkter.

Utvecklingen mot ett mångsidigare näringsliv och en start-up-kultur stärks genom att man kanaliserar offentlig kapitalfinansiering till marknaden. För närvarande genomförs ett nationellt program för artificiell intelligens i syfte att öka utnyttjandet av artificiell intelligens och robotik i Finland och öka innovationsverksamheten i anslutning till detta.

Öppen tillgång till och fritt utnyttjande av offentliga informationsresurser och av forskningsmaterial, forskningsmetoder och forskningsresultat främjas. Regeringen fortsätter genomförandet av utvecklingsprogrammet för databaserad forskning (2017—2021) och anvisar resurser för att höja forskningsinfrastrukturen på området till en internationell nivå.

Tillväxtstrategin och färdplanen för forskning och innovation inom hälsobranschen (2016—2018) har genomförts som ett samarbete mellan flera olika förvaltningsområden och privata och offentliga aktörer samt som ett slags pilotförsök för en systemisk utveckling av statsförvaltningen. I syfte att påskynda tillväxten inom hälsobranschen inleds i fortsättningen nya åtgärder inom särskilt fastställda prioriteringsområden.

Finlands genomcentrum inleder sin verksamhet den 1 januari 2019. Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde har man som mål att verksamheten och finansieringen för genomcentrumet, det nationella cancercentrumet, det nationella neurocentrumet och det andelslag som sammanför biobankerna ska vara etablerad 2020. Med hjälp av dessa organ stöds tillväxten inom hälsobranschen samtidigt som den nationella FoU- och innovationsverksamheten stärks.

För närvarande samarbetar samtliga ministerier, Finlands Akademi samt Business Finland för att utveckla förfaranden för nationella strategiska val inom FoU- och innovationsverksamheten. Avsikten är att skapa en samarbetsmodell för de olika förvaltningsområdena som också bidrar till att stärka Finlands globala ställning som en kunskapsbaserad ekonomi.

Visionen för högskoleutbildning och forskning 2030, som undervisnings- och kulturministeriet har utarbetat tillsammans med högskolesamfundet och intressentgrupperna, fastställer måltillståndet för högskoleutbildningen och forskningen och förutsättningarna att utveckla dem. Målet är att Finlands högskolesystem även i fortsättningen ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och ha genomslag.

I fråga om den totalreform av forskningsinstituten och forskningsfinansieringen som statsrådet genomförde 2013 har det skett betydande förändringar i omvärlden. Den utvärdering av reformen som blir klar i slutet av 2018 kommer att ge viktig information med tanke på utvecklingen av vetenskaps- och innovationspolitiken.

Utveckling av de centrala anslagen för forskning och utveckling, mn. euro1)

  2018
ordinarie
budget
2019
budgetprop.
2018—2019 förändring 2018—2019 förändr., %
         
Universitet2) 616 602 -14 -2
Statliga forskningsinstitut 189 195 6 3
— varav VTT3) 73 77 4 6
Forskningsorganisationernas forskningsanslag, sammanlagt 805 798 -7 -1
         
Finlands Akademi 444 469 25 6
— varav strategisk forskning 56 56 0 0
Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer 532 559 29 5
— varav FoU-finansiering4) 391 430 39 10
Finansieringsorganisationer sammanlagt 974 1 028 54 6
         
Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 11 11 0 0
         
Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård 15 21 6 40
Sammanlagt 1 805 1 858 53 3
— endast FoU-finansiering, sammanlagt 1 666 1 729 63 4
Uppskattning av statens totala FoU-finansiering 1 883 1 950 67 4

1) På grund av metodologiska förändringar och andra förändringar är siffrorna för FoU-finansieringen för 2018 och 2019 inte direkt jämförbara med uppgifterna från tidigare år.

2) För att få större jämförbarhet när det gäller utvecklingen av FoU-finansieringen har i kalkylen för den statliga finansieringen till universiteten inte inkluderats arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie eller mervärdesskattekompensation. Andelen statlig finansiering som anvisas för forskning har fr.o.m. 2018 höjts med fyra procentenheter. Detta gör uppgifterna i tabellen mer jämförbara med uppgifterna i Statistikcentralens FoU-budgetanalys.

3) VTT:s FoU-finansiering är en uppskattning som utöver uppgifterna i budgetpropositionen baserar sig på VTT:s och Statistikcentralens material. Siffran preciseras i februari 2019 i samband med Statistikcentralens budgetanalys.

4) Finansieringen för Business Finland (andelen för det som tidigare var Tekes) riktas också till annan FoU-verksamhet än sådan som uppfyller internationella statistiska kriterier. Därför anges FoU-finansieringen separat i tabellen.

5.4. Regionutveckling och strukturfonder

Regionutveckling

Regionutvecklingen sköts av staten, kommunerna och landskapsförbunden i egenskap av regionutvecklingsmyndigheter. Målet är att skapa ett system för utveckling av regionerna som utgår från växelverkan mellan myndigheterna och de övriga centrala aktörerna inom regionutvecklingen samt de olika parternas arbetsfördelning och gemensamma mål och som skapar förutsättningar för regionalt inriktad tillväxt och förnyelse på hållbar grund samt förutsättningar för välfärd och social integration.

Riktlinjerna för regionutvecklingen och de viktigaste åtgärderna fastställs i regeringsprogrammet och i statsrådets beslut om de riksomfattande prioriteringarna i regionutvecklingen. Regionutvecklingsarbetet genomförs med såväl nationella som EU-delfinansierade program och åtgärder. Den nationella regionalpolitiken och genomförandet av EU:s regional- och strukturpolitik samordnas till ett fungerande system.

Verksamhetssystemet för regionutveckling och åtgärderna för att nå de nationella prioriteringarna i regionutvecklingen behandlas närmare i kapitel 32.50 under arbets- och näringsministeriets huvudtitel.

EU:s strukturfonders verksamhet i Finland och strukturfondsmedlen i budgetpropositionen för 2019

Finlands strukturfondsprogram Hållbar tillväxt och jobb 2014—2020, som utarbetats för programperioden 2014—-2020, har som mål att skapa ny och mångsidig näringslivsstruktur i regionerna och att främja sysselsättningen, förbättra små och medelstora företags tillväxtmöjligheter, öka andelen förnybar energi och förbättra energieffektiviteten, minska den strukturella arbetslösheten och utveckla arbetslivets kvalitet, nyttiggöra kunnande och ny kunskap för att stärka konkurrenskraften, säkerställa att det finns kunnig arbetskraft som motsvarar behoven på arbetsmarknaden och i näringslivet, stödja livslångt lärande och främja social delaktighet. Med strukturfondsprogrammet genomförs Europa 2020-strategin och det anknytande nationella programmet.

Med åtgärder inom ramen för målet Europeiskt territoriellt samarbete samt delområdet Gränsöverskridande samarbete inom det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI CBC) under programperioden 2014—2020 stöds utbyte av erfarenheter, samarbete och skapande av nätverk i gränsområdena och i de större samarbetsområdena.

Strukturfondsmedel väntas bli intäktsförda i statsbudgeten till ett belopp av sammanlagt 200 miljoner euro 2019. Här ingår inkomsterna från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden för programperioden 2007—2013 samt inkomsterna för programperioden 2014—2020.

EU:s strukturfondsprogram 2014—2020 och den finansiering som föreslås i budgetpropositionen 2019 (EU-finansieringen och den statliga finansieringen sammanlagt), miljoner euro

Program/delområde/prioritet De ekonomiska ramarna
i form av fullmakt
under programperioden
2014—2020
Bevillningsfullmakt
2019
     
Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) 1 381,9 387,4
Europeiska socialfonden (ESF) 902,2 253,8
Europeiskt territoriellt samarbete (ETS) 51,0 0,0
Delområdet gränsöverskridande samarbete inom det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI CBC) 70,0 19,6
Fonden för europeiskt bistånd (Fead) 26,5 8,0
Sammanlagt 2 431,6 668,8