Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2017

4.1. Centrala ändringar i skattegrunderna 2017PDF-versio

Enligt statsminister Sipiläs regeringsprogram är målsättningen med skattepolitiken att öka tillväxten, företagandet och sysselsättningen. Enligt regeringsprogrammet är valperiodens viktigaste mål inom beskattningen följande:

  • — Beskattningen sporrar till att arbeta, vara företagare, sysselsätta, ta risker, äga, investera och placera i Finland. Det totala skatteuttaget stiger inte under valperioden.
  • — Beskattningen är förutsägbar och konsekvent. Den allmänna linjen för beskattningen slås fast i början av valperioden, och linjeändringar som medför osäkerhet ska undvikas under valperioden.
  • — Skattelättnaderna fokuserar på låg- och medelinkomsttagare. Bidragsfällorna ska åtgärdas. Beskattningen av löneinkomster skärps inte på någon inkomstnivå.
  • — Beskattningen utvecklas så att företagande, ägande och investeringar lönar sig bättre än för närvarande. Beskattningsstrukturen stöder Finlands konkurrenskraft och regeringens viktigaste mål. Tyngdpunkten inom beskattningen flyttas från beskattning av arbete och företagande till i synnerhet miljöskatter.
  • — Den grundläggande principen inom beskattningen är en bred skattebas och låga skattesatser. Finland arbetar aktivt för att förhindra internationell skatteflykt.
  • — Beskattningsförfarandena är kundorienterade och beaktar att beskattningen ska vara konsekvent, förutsägbar och trygga rättssäkerheten och tillgången till information.

Förändringar 2017

Handlingsutrymmet inom regeringens finanspolitik styrs 2017 fortsättningsvis av den långsamma ekonomiska tillväxten och underskottet i de offentliga finanserna. År 2017 genomförs dock i överensstämmelse med regeringsprogrammet flera förändringar som lindrar beskattningen. Dessutom lindras beskattningen av förvärvsinkomster för att stödja konkurrenskraftsavtalet.

Beskattningen av arbete lindras med 515 miljoner euro på grund av konkurrenskraftsavtalet och regeringens skattelättnader. Beskattningen av pensionsinkomster lindras på motsvarande sätt, vilket minskar skatteinkomsterna med ca 135 miljoner euro per år. Dessutom görs det i skattegrunderna för förvärvsinkomster en justering som motsvarar höjningen av konsumentprisindexet. I överensstämmelse med regeringsprogrammet införs 2017 ett s.k. företagaravdrag. Generationsväxlingar inom skogsbruket stöds genom att ett s.k. skogsgåvoavdrag införs. Hushållsavdraget höjs. Arvs- och gåvobeskattningen lindras för att främja generationsväxlingar inom jordbruket och inom andra företag. Den avdragsgilla delen av räntorna på bostadslån minskas fortsatt.

Åren 2016—2019 höjs punktskatten på tobak stegvis. Punktskatten på tobak höjs 2017 i två steg, den 1 januari 2017 och den 1 juli 2017, och en skatt på elektroniska cigarretter införs. Punktskatten på sötsaker och glass slopas eftersom Europeiska kommissionen har misstänkt att skatten har samband med förbjudet statligt stöd till produkter som inte omfattas av skatten. Samtidigt görs det ändringar i skattebasen för punktskatten på läskedrycker. Dessutom höjs skatten på trafikbränslen samt bränslen för uppvärmning, kraftverk och arbetsmaskiner. Fordonsskatten höjs 2017. Avsikten är dessutom att det i början av 2017 ska införas en skatt på båtar och lätta motorfordon. Den stegvisa lindringen av bilbeskattningen fortsätter.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet kommer kommunerna att kompenseras för de effekter regeringens ändringar i skattegrunderna har på skatteintäkterna.

Figur 4. Offentliga samfunds skatteinkomster sektorsvis i förhållande till totalproduktionen 1980—2017 (total skattegrad)

Figur 4. Offentliga samfunds skatteinkomster sektorsvis i förhållande till totalproduktionen 1980—2017 (total skattegrad)