Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning och forskning
              51. Främjande av renskötseln
              63. Utveckling av landsbygden
         40. Naturresursekonomi
         64. Forststyrelsen
         70. Lantmäteri och datalager

Statsbudgeten 2019

10. Utveckling av landsbygdenPDF-versio

Förklaring:Denna förklaringsdel gäller kapitlen 30.10 och 30.20.

Omvärlden

Största delen av Finlands areal är landsbygd. På landsbygden bor ungefär en tredjedel av befolkningen. Landsbygdsområdena utgör en miljö med såväl företagsverksamhet som fast boende och fritidsboende. Landsbygdsområdenas möjligheter ligger i en mångsidigare företagsverksamhet och ett hållbart och mångsidigt utnyttjande av bioekonomin. Ett bättre utnyttjande av de möjligheter som företagandet och boendet ger förutsätter att man genom samarbete mellan de olika förvaltningsområdena säkerställer att landsbygden är tillgänglig och att de grundläggande strukturerna och tjänsterna fungerar. För att det ska vara möjligt att trygga servicen behövs det inte bara stöd från samhällets sida utan även innovationer och nyföretagsamhet samt lokalt förankrad utveckling på eget initiativ.

Landsbygdsområdenas näringsstruktur varierar enligt landsbygdstyp och region. På kärnlandsbygden och den stadsnära landsbygden är näringsstrukturen mångsidigare och sysselsättningsmöjligheterna bättre än i glesbygden. Antalet mikro- och småföretag har ökat i synnerhet på den stadsnära landsbygden. I glesbygden är näringsstrukturen mer ensidig och sårbar och sysselsättningsmöjligheterna sämre. Samtidigt har många företag på landsbygden brist på kvalificerad arbetskraft. Situationen för landsbygdsområdena är bättre i södra och västra Finland än i östra och norra Finland.

På landsbygden accentueras många av de framtida utmaningar som vårt land står inför. De äldres andel av befolkningen ökar i synnerhet i glesbygden. Den lägre inkomstnivån på landsbygden samt de långa avstånden och den glesa bebyggelsen försvårar bl.a. upprätthållandet av servicen.

Den inhemska jordbruksproduktionen utgör grunden för vårt livsmedelssystem. Jordbruk idkas i hela landet, även om produktionen de senaste åren har koncentrerats till de områden som med tanke på produktionsförhållandena relativt sett är förmånligast. Antalet gårdar har minskat och gårdarna ökat i storlek redan i årtionden, men produktionsmängderna och åkerarealerna har ändå hållits på en relativt stabil nivå.

Produktionsmängderna när det gäller de viktigaste produkterna motsvarar i det närmaste den inhemska konsumtionen med undantag för produktionen av nöt- och fårkött, råg och socker samt produktionen av proteingrödor och oljeväxter. En betydande mängd av det kompletterande protein som behövs vid utfodringen av djuren är man tvungen att importera, vilket är problematiskt med tanke på försörjningsberedskapen.

Strukturutvecklingen inom jordbruket beräknas fortsätta. Antalet gårdar minskar, produktionen blir effektivare och koncentreras till större produktionsenheter. Den genomsnittliga åkerarealen har ökat med 17 hektar sedan år 2000 och är nu ca 47 hektar (gårdar med ekologisk produktion nästan 57 hektar). På motsvarande sätt ökar också storleken på produktionsenheterna inom husdjursskötseln och ny teknik tas i bruk inom produktionen.

Bibehållandet av den relativa konkurrenskraften förutsätter att jordbrukets struktur- och produktionsutveckling är minst lika snabb som i de viktigaste konkurrentländerna. Strukturstöden har central betydelse när det gäller att främja investeringar. En del av gårdarna väljer att göra verksamheten mångsidigare i stället för att specialisera produktionen, vilket märks i form av en relativ ökning av andelen gårdar som bedriver annan företagsverksamhet.

Det är viktigt att förbättra jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft så att den inhemska råvaruproduktionen bibehålls. Då känner man också till matens ursprung så bra som möjligt. Tillräcklig lönsamhet är också en förutsättning för produktionsutvecklande investeringar och för att det ska finnas sådana som vill ta över produktionen på gårdarna. Investeringar och utvecklande av kompetensen främjar produktionseffektiviteten, en hållbar användning av naturresurserna och miljöns tillstånd. Det har blivit svårare att förutse jordbrukets ekonomiska omvärld till följd av att priserna på produkter och insatsvaror har varierat mera än tidigare. De senaste åren har priserna på insatsvaror stigit snabbare än priserna på produkterna, vilket har försämrat produktionens lönsamhet i synnerhet inom husdjursskötseln. Händelser liknande Rysslands förbud mot import av livsmedel har ytterligare försämrat lönsamheten, i synnerhet inom mjölkproduktionen. På grund av konkurrenssituationen har gårdarna begränsade möjligheter att förbättra lönsamheten på marknadsvillkor. Hur försäljningsinkomsterna av jordbruksprodukter och priserna på insatsvaror utvecklas kan inte just påverkas med åtgärder från statsmaktens sida.

Jordbruksproduktionens lönsamhet påverkas inte bara av försäljningsinkomsterna och kostnaderna utan på ett centralt sätt också av EU-stöden och de nationella stöden för jordbruket. Deras andel av jordbrukets och trädgårdsodlingens totala intäkter är ungefär en tredjedel. Stödhelheten har byggts upp så att den är så balanserad som möjligt med tanke på de olika produktionsinriktningarna och regionerna. Det är möjligt att påverka jordbrukarnas inkomstnivå och lönsamheten inom produktionen i synnerhet genom EU:s direkta stöd (mom. 30.20.41), kompensationsersättningarna (mom. 30.20.44) och de nationella stöden för jordbruket och trädgårdsodlingen (mom. 30.20.40). Ungefär hälften av jordbrukarstöden ingår i landsbygdsprogrammet.

Stöden till jordbrukarna och stödens EU-andel åren 2017—2019 (mn euro)1)

  2017
2018
uppskattning
2019
uppskattning
       
Ersättningar för djurens välbefinnande (30.10.43) 68 68 68
— statens andel 39 39 39
— EU:s andel 29 29 29
Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (30.20.40) 328 323 319
EU-inkomststöd (30.20.41) 534 525 525
Arealbaserade miljöersättningar, ekologisk produktion och icke-produktiva investeringar sammanlagt (30.20.43) 300 291 291
— statens andel 174 169 169
— EU:s andel 126 122 122
Kompensationsersättningar sammanlagt (30.20.44) 573 519 548
— statens andel 470 422 451
— EU:s andel 103 97 97
Jordbrukarstöd sammanlagt 1 803 1 726 1 751
— statens andel 1 011 953 978
— EU:s andel 792 773 773
— EU:s andel, % 44 45 44

1) I tabellen anges det stöd som gäller åren 2017—2019. Utbetalningen av stödet kan fördelas mellan stödåret och det därpå följande året.

Jordbrukets och livsmedelsekonomins konkurrenskraft i finländska förhållanden baserar sig i framtiden allt mer på ett gediget kunnande hos alla aktörer inom livsmedelssystemet och på utvecklandet av innovationer och på ett snabbt ibruktagande av dem. Till innovationerna hör bl.a. nya produkter inom bioekonomin, ny produktionsteknik och nya miljövänliga produktionssätt. Konkurrenskraften kan ökas genom en höjning av förädlingsvärdet på produktionen, ökad export eller specialisering på t.ex. ekologisk produktion. Även naturproduktbranschen är en växande sektor som ger olika fördelar med tanke på välbefinnandet och kommersiella möjligheter.

Livsmedelssektorn är den fjärde största branschen inom industrin. Hela livsmedelsbranschen sysselsätter ca 340 000 personer i Finland, dvs. ca 13 % av den sysselsatta arbetskraften. Förädlingen av livsmedel har polariserats i Finland. Några stora företag har en stark roll i branschen, trots att 99 % av företagen i branschen, mätt enligt antalet anställda, hör till de små och medelstora företag som sysselsätter färre än 250 personer. Med tanke på livsmedelssystemet är det viktigt att branschen har tillräckligt många starka, innovativa, tillväxtorienterade och konkurrenskraftiga företag.

Konsumenternas val och matkunnande har stor inverkan på livsmedelssystemet och dess framtid. Allt oftare fattar konsumenterna sina köpbeslut inte bara utifrån den egna hälsan och det egna välbefinnandet utan också utifrån produktionsdjurens välbefinnande samt produktionskedjans miljöbelastning tillsammans med sociala aspekter och sysselsättningsaspekter. Livsmedelssystemet har blivit mångsidigare och internationaliserats, samtidigt som intresset för bl.a. närproducerad och ekologisk mat har ökat. Matens ursprung, produktionssätt, säkerhet och hur hälsosam den är intresserar konsumenterna. Genom information och matfostran är det möjligt att öka kunskapen om ett ansvarstagande och hållbart livsmedelssystem.

Globaliseringen av livsmedelsmarknaden medför nya utmaningar när det gäller att hantera riskerna inom livsmedelssystemet, såsom sjukdomar som sprider sig med livsmedel, levande djur eller animaliska produkter samt växter från länder med bristfällig sjukdoms- eller hygiensituation eller med produktionsförhållanden som leder till att dessa risker inte kan hanteras fullt ut. De medvetna konsumenterna kräver ansvarstagande verksamhet inom handeln, industrin och primärproduktionen. De olika delarna av livsmedelssystemet är på många sätt kopplade till varandra, vilket medför att framgång för en part också inverkar på framgången för övriga parter. Denna helhet styrs genom livsmedelspolitiken. Statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik (Mat2030) håller för närvarande på att genomföras.

Näringsutsläppen från jordbruket i marken och vattendragen har minskat tack vare landsbygdsprogrammets åtgärder, ökad miljömedvetenhet och miljökompetens, ändrade konsumtionsvanor samt nya, preciserade produktionsmetoder och ökad ekologisk produktion. Klimatförändringen, mängden och kvaliteten på naturresurserna, planläggningen och annan styrning av samhällsstrukturen samt metoderna för energiproduktion inverkar i väsentlig grad också på utvecklingen inom livsmedelssystemet och i landsbygdsområdena. Att bromsa klimatförändringen och anpassa sig till den kvarstår som en stor framtida utmaning. Den kräver lösningar som inverkar på markanvändningen, energiförbrukningen, återvinningen av näringsämnen, jordbruksproduktionen och produktionsteknikerna. I enlighet med målen för den nationella energi- och klimatstrategin kommer produktionen och användningen av jordbruksbaserade energikällor att öka de närmaste åren.

Centrala mål för åtgärderna

I samband med beredningen av budgetpropositionen för 2019 ställer jord- och skogsbruksministeriet preliminärt upp de mål som följer för verksamheten inom politiksektorerna för landsbygdsutveckling (kapitel 30.10) och jordbruk och livsmedelsekonomi (kapitel 30.20) som stöder de samhälleliga effektmål som anges i motiveringen till huvudtiteln. Anslagen för främjandet av dessa mål har budgeterats under momenten i kapitel 30.10 och 30.20.

  • — det finns grundläggande strukturer och förutsättningarna för en mångsidig näringsverksamhet som stöder tillväxt och ökad sysselsättning på landsbygden
  • — de möjligheter digitaliseringen ger utnyttjas
  • — det finns goda förutsättningar för stadigvarande bosättning och fritidsboende och en god livskvalitet
  • — det finns en livskraftig och frivillig lokalt ledd utveckling
  • — resurserna för konkurrenskraft, kunnande och utveckling inom livsmedelsproduktion och förädling är tryggade
  • — företagsverksamheten med avseende på bioekonomi och cirkulär ekonomi har ökat och blivit mer mångsidig
  • — verksamheten inom livsmedelskedjan utgår från konsumenterna
  • — handelsbalansen har förbättrats i och med ökad konsumtion och ökad export av inhemska livsmedel
  • — jordbruksstrukturen och jordbrukets produktivitet har förbättrats och branschen har tillräckligt många nya företagare
  • — styrpraxis och författningar har främjat företagsamheten och försökskulturen
  • — åkerarealernas produktionsförmåga bibehålls och bra odlingsmetoder och återvinning av näringsämnen används i stor omfattning
  • — skyddet av vattendragen och jordmånen, naturens mångfald, motverkandet av klimatförändringen och de anpassningsåtgärder som behövs har beaktats inom livsmedelskedjan
  • — resursanvändningen och återvinningen av näringsämnen har effektiviserats och skapat ny affärsverksamhet
  • — användningen av naturprodukter och naturens olika immateriella tillgångar har ökat
  • — det förekommer inte några djursjukdomar som är farliga eller lätt sprider sig och inte heller några farliga växtskadegörare
  • — djurens välbefinnande håller en hög nivå
  • — inom livsmedelskedjan används ansvarsfulla arbetssätt som näringsidkarna utvecklat tillsammans
  • — tillsynen grundar sig på riskbedömning och egenkontroll inom branschen
  • — den antimikrobiella resistensen är under kontroll
  • — det finns tillräckligt med högklassiga, säkra och för Finland lämpliga produktionsinsatser att tillgå
  • — livsmedlen är säkra i mikrobiologiskt, kemiskt och näringsmässigt hänseende
  • — konsumenterna får korrekt och tillräcklig information om livsmedlen
  • — hälsosamma kostvanor och den finländska matkulturen förs fram i samarbete med branschen
  • — insamlandet, organiseringen och användningen av geografisk information och utvecklandet av informationstjänster i anslutning till den stöds genom tjänster som bidrar till utnyttjandet och utvecklandet av den rikstäckande infrastrukturen för geografisk information
  • — förvaltningsområdets datalager kan utnyttjas på ett mångsidigt sätt och användas gemensamt samt förvaltas bra och är säkra att använda
  • — naturresursdata är aktuella och interoperabla och används effektivt vid styrningen av naturresursekonomin.
Nyckeltal för politiksektorerna Utveckling av landsbygden (30.10) samt Jordbruk och livsmedelsekonomi (30.20)

Utveckling av landsbygden1)

  2005 2010 20152) 20163)
         
Andelen företag med verksamhetsställe på landsbygden av samtliga verksamhetsställen, % 32,2 37,3 37,4 36,4
Sysselsättningsgrad sammanlagt 64,3 65,0 64,5 64,3
— glesbygd 54,8 57,7 58,3 58,5
— kärnlandsbygd 62,4 63,2 63,4 63,3
— stadsnära landsbygd 68,0 68,8 68,6 68,5
— stad 65,1 65,5 64,6 64,3
Andel av befolkningen som bor i landsbygdsområden, % 32,0 31,0 29,7 29,3
Andel av befolkningen som bor stadigvarande i landsbygdsområden eller är sommargäster, % 39,5 38,4 37,2 36,8
Andel övernattningar i landsbygdsområden av alla övernattningar, % 35,5 33,9 33,2 33,7

1) Siffrorna i tabellen gäller fastlandet (Källa: Statistikcentralen, landsbygdsindikatorer).

2) Verksamhetsställen och sysselsättningsgrad 2014.

3) Verksamhetsställen och sysselsättningsgrad 2015.

Landsbygdsprogram (delfinansierade av EU)1)

  2007—2013
utfall
2014—2017
utfall
2014—2020
mål
       
Nya arbetstillfällen 7 948 796 5 700
Företag som fått understöd, st 10 599 824 6 550
Deltagit i utbildning, antal personer 39 456 990 25 000
Landsbygdsinvesteringar, st. 1 771 1 743 7 000
Startstöd, st. 2 942 215 2 700

1) Genomförandet av landsbygdsprogrammet för perioden 2014—2020 inleddes fullt ut 2016.

Jordbruk och livsmedelsekonomi

  2015 2016 2017 2018—2019
mål
         
Företagarinkomst från jordbruket/FWU (euro/år)1) 16 400 12 500 11 900 ökar
Den inhemska produktionens andel (%) av konsumtionen        
— kött, sammanlagt 81 81 80 ökar
— mjölkprodukter, sammanlagt 67 67 68 ökar
Självförsörjningsgraden i fråga om kompletterande protein (%)2) 16 17 >17 ökar
Värdet av jordbruksproduktionen (mn euro)3) 3 820 3 370 3 290 ökar
Bruttovärdet av livsmedelsproduktionen sammanlagt (mn euro)4) 26 602 26 909 27 510 ökar
Värdet av livsmedelsexporten (mn euro)5) 1 475 1 465 1 621 ökar

1) FWU är antalet heltidsarbetande medlemmar av en företagarfamilj beräknat utifrån företagarfamiljens arbetstimmar (0,9 personer per gård 2016). Företagarinkomsten från jordbruket beskriver den genomsnittliga inkomsten per företagare och år. Siffran för 2017 är en uppskattning.

2) Inbegriper andelen ryps, raps, bondbönor och ärter av det kompletterande proteinet inom husdjurssektorn. Siffran för 2017 är en uppskattning.

3) Siffrorna innehåller med undantag av stöden värdet av all jordbruksproduktion, även av mellanprodukter. Siffran för 2017 är en uppskattning.

4) Produktionens bruttovärde inom jordbruket, livsmedelsindustrin, förplägnadsverksamheten samt parti- och detaljhandeln med livsmedel. Siffran för 2017 är en uppskattning.

5) Källa: Tullen/Livsmedelsindustriförbundet Siffrorna omfattar inte foder.

Miljöbelastning från jordbruket

  2000—2006
i genomsnitt
2007—2013
i genomsnitt
2014
utfall
2015
utfall
2016
utfall
2017—2019
mål
             
Kvävebalans på riksnivå, kg N/ha1) 53,8 46,3 47,5 49,5 47,4 <46,0
Fosforbalans på riksnivå, kg P/ha1) 7,6 4,0 3,8 4,0 3,6 <5,0
Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn, miljoner ton CO2/ekv2) 6,4 6,4 6,5 6,5 6,5 <6,5
Utsläpp av växthusgaser från markanvändningen inom jordbruket, miljoner ton CO2/ekv3) 7,6 7,7 7,7 7,7 7,9 <7,9
Utsläpp av ammoniak från jordbruket, kt/år4) 30,9 30,8 30,2 28,8 28,6 <28,6

1) Kväve- och fosforbalansen beskriver skillnaden mellan de näringsmängder som kommer via de insatser som används på en åkerhektar och de näringsmängder som är bundna vid slutprodukten (Källa: Naturresursinstitutet, Agrikaattori).

2) Till utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn räknas utsläpp av metan från husdjurens matsmältning och gödselhanteringen, utsläpp av dikväveoxid från gödselhantering och odlingsjord samt koldioxidutsläpp från kalkning (Källa: Statistikcentralen ”Greenhouse gas emissions in Finland 1990—2016” 15.3.2018).

3) Utsläpp av växthusgaser från markanvändningen inom jordbruket (markanvändning, förändringar i markanvändningen samt skogsbrukssektorn) är koldioxidutsläpp från odlingsmark och gräsbevuxna områden (Källa: Statistikcentralen ”Greenhouse gas emissions in Finland 1990—2014” 15.3.2017).

4) Källa: Inventeringsrapport till konventionen om långväga transport av luftföroreningar – Informative Inventory Report, IIR 2018, 15.3.2018.

Ekologisk och närproducerad mat

  2015 2016 2017 2018—2019
mål
         
Mikro- och småföretag i livsmedelsbranschen1)        
— antal (st.) 1 722 1 655 >1 655 ökar
— produktionens förädlingsvärde (mn euro) 641,7 670,9 >670,9 ökar
Åkerareal med ekologisk odling (%)2) 9,9 10,7 11,4 ökar
Antal ekologiska husdjursgårdar (st.)2) 899 959 974 ökar
Antal producenter av ekologiska livsmedel (st.)1) 674 697 >697 ökar

1) Statistikunderlaget för uppgifterna om antalet företag har ändrats (källa: Statistikcentralen). På grund av tidtabellen för när statistiken är klar finns inte utfallet för 2016 att tillgå.

2) Källa: Livsmedelssäkerhetsverket.

Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

  2015 2016 2017 2018—2019
mål
         
Djursjukdomar som är farliga eller lätt sprider sig (st.) 0 15 13 0
Farliga växtskadegörare (nya bestående) (st.) 0 0 0 0
Andelen husdjursgårdar som fått ersättningar för djurens välbefinnande (%) 45 43 46 ökar
Rapporterade livsmedelsburna matförgiftningsepidemier (st.) 40 56 47 under 45
— antal insjuknade (st.) 655 1 382 983 under 1 000
Förekomst av salmonella (%)        
— i djur inom livsmedelsproduktionen och i livsmedel under 1 under 1 under 1 under 1
— i foder för djur inom livsmedelsproduktionen 0 0 0 0
Objekt som nått den bästa nivån vid OIVA-inspektionerna av lokalerna (%) 88 86 87 över 85
Andel objekt som uppfyller kraven (%)        
— jordbrukets insatsvaror (frön, gödselfabrikat, växtskyddsmedel och foder) över 94 89 90 över 95
— en ekologisk livsmedelskedja 98 98 98 över 95
— på urval baserad tillsyn över djurskyddet 82 76 uppskattning 88 över 85
Fonder utanför statsbudgeten
Gårdsbrukets utvecklingsfond

De investeringsbidrag som i sin helhet finansieras nationellt beviljas och betalas fortfarande ur Gårdsbrukets utvecklingsfond. Det inflyter inte längre spetsprojektmedel till Gårdsbrukets utvecklingsfond 2019, och den ekonomiska situationen för fonden försämras därför. Utvecklingsfondens ekonomiska situation granskas i följande tabell. Investerings- och startbidrag som delfinansieras av EU finansieras med anslag i budgeten (mom. 30.10.40). Jordbruksinvesteringar och etablering av jordbruk främjas också med hjälp av räntestöd (mom. 30.10.41).

Stödform i fråga om det strukturstöd till jordbruket som beviljas ur Gårdsbrukets utvecklingsfond och budgeten åren 2017—2019 (mn euro)

  2017
bokslut
2018
uppskattning
2019
uppskattning
       
GÅRDSBRUKETS UTVECKLINGSFOND      
Disponibla medel sammanlagt 123,17 159,70 114,202)
— egna inkomster1) (bl.a. amorteringar och räntor) 18,34 17,80 15,60
— återtagande av lån och bidrag 0,02 0,20 0,10
— inkomster från EU + diverse inkomster 1,12 0,50 0,40
— belopp som överförs från föregående år 67,55 91,20 98,09
— övriga inkomster 3,13 1,00 -
— överföring från budgeten2) 33,00 49,00 -
       
LÅN, sammanlagt      
Ur Gårdsbrukets utvecklingsfond (statliga lån) 0,16 1,90 1,90
Räntestödslån sammanlagt (mom. 30.10.41) 175,00 250,00 250,00
       
BIDRAG      
Ur Gårdsbrukets utvecklingsfond 23,77 44,80 44,50
EU-delfinansierade bidrag (mom. 30.10.41) 67,503) 67,503) 96,00
       
RÄNTESTÖD FÖR RÄNTESTÖDSLÅN (mom. 30.10.41) 10,58 25,00 25,00

1) Innehåller också köpeskillingsfordringar och försäljning av gårdar.

2) I enlighet med regeringsprogrammet ska satsningar som förbättrar lönsamheten inom jordbruket kanaliseras via Gårdsbrukets utvecklingsfond under regeringsperioden åren 2016—2018. Överföringen år 2018 är enligt regeringsprogrammet 49,0 miljoner euro.

3) Dessutom beräknas det att en obunden bevillningsfullmakt på 41,2 miljoner euro överförs från 2016 och en obunden bevillningsfullmakt på 12,7 miljoner euro överförs från 2017.

Interventionsfonden för jordbruket

Alltför stora störningar på marknaden för jordbruksprodukter stabiliseras med hjälp av de marknads- och interventionsåtgärder som ingår i EU:s marknadssystem. Till interventionsverksamheten hör närmast lagring av produkter. För finansieringen av åtgärderna finns Interventionsfonden för jordbruket, vars utgifter i huvudsak finansieras med medel ur EU:s garantifond för jordbruket. De utgifter för Interventionsfonden för jordbruket som staten ska svara för täcks av en budgetöverföring till fonden från moment 30.20.60.

40. Start- och investeringsbidrag till jordbruket (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 84 976 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av EU-medfinansiering och statlig medfinansiering ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) för startbidrag till unga jordbrukare och unga näringsidkare och investeringsbidrag till jordbruket enligt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014—2020

2) till betalning av åtaganden som föranleds av förbindelser som ingåtts under programperioden 2014—2020 samt till betalning av Finlands åtaganden enligt artikel 52 (kontroll av överensstämmelse) och artiklarna 54 och 56 (gemensamma bestämmelser och särskilda bestämmelser för EJFLU om oegentligheter) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

År 2019 får beslut om beviljande som hänför sig till programperioden 2014—2020 fattas för 96 000 000 euro. Om en del av den bevillningsfullmakt för 2018 som gäller programperioden 2014—2020 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2019.

Förklaring:Startbidragen till unga jordbrukare och unga näringsidkare samt investeringsbidragen till jordbruket ingår i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020. Genom bidragen förbättras jordbrukets produktivitet och konkurrenskraft, minskar den ekonomiska risken i samband med etablering av jordbruk samt tryggas en fortsatt jordbruksproduktion. Investeringar stöds förutom med delfinansierade bidrag som beviljas under momentet dessutom med räntestöd (mom. 30.10.41) samt nationella bidrag och statsborgen som beviljas ur Gårdsbrukets utvecklingsfond.

Bidragsbesluten beräknas uppgå till sammanlagt 96 000 000 euro. Av detta belopp beräknas startbidragen uppgå till ca 13 000 000 euro och investeringsbidragen till 83 000 000 euro. Utbetalningen av bidragen sker under fyra år.

År 2019 behövs det uppskattningsvis sammanlagt 84 976 000 euro, varav EU:s medfinansiering är 35 690 000 euro och den nationella medfinansieringen 49 286 000 euro. EU:s medfinansiering under programperioden 2014—2020 är 42 %.

Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.02.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (mn euro)

  20191) 2020 2021 2022 Sammanlagt
fr.o.m.
2019
           
Förbindelser som ingåtts före år 20192) 65,6 28,1 4,6 - 98,3
Förbindelser 2019 28,8 38,4 24,0 4,8 96,0
Utgifter sammanlagt 94,4 66,5 28,6 4,8 194,3

1) En del av utgifterna täcks av en post som överförs.

2) I utgifterna har beaktats den bevillningsfullmakt på 12,75 miljoner euro som ingick i den första tilläggsbudgeten för 2018.

De ekonomiska ramarna under programperioden och den beräknade användningen av anslaget (mn euro)

  De ekonomiska ramarna under programperioden 2014—2020 Anslag
Åtgärd EU staten Offentlig finansiering
sammanlagt
betalat 2015—2017 budgeterat
2018
budgetprop.
2019
             
Start- och investeringsbidrag 170,9 236,1 407,0 114,1 75,3 85,0

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Ändring som hänför sig till genomförandet av stödprogrammet -10 300
Nivåförändring 20 000
Sammanlagt 9 700

Anslaget står delvis utanför ramen.


2019 budget 84 976 000
2018 I tilläggsb.
2018 budget 75 276 000
2017 bokslut 71 976 000

41. Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 25 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av räntegottgörelser till kreditinstitut för räntestödslån enligt lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007), lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999), skoltlagen (253/1995), lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar (986/2011), lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar (45/2000), landsbygdsnäringslagen (1295/1990) och lagen om gårdsbruksenheter (188/1977).

Fullmakt

År 2019 får räntestöd godkännas i fråga om ett lånekapital på högst 250 000 000 euro.

Förklaring:För räntestödslån som beviljas med stöd av lagen om strukturstöd till jordbruket är det årliga räntestödet i fråga om lån som beviljats 2013 och därefter högst tre procent av det återstående lånebeloppet och i fråga om lån som beviljats tidigare på motsvarande sätt högst fyra procent. För lån som 1996—2012 beviljats med stöd av den tidigare finansieringslagstiftningen är räntestödet högst fyra eller fem procent av det återstående lånebeloppet beroende på tidpunkten för beviljande av lånet. För lån som före 1996 beviljats enligt landsbygdsnäringslagen betalas till kreditinstitutet i räntestöd 50 % av den totala ränta som kreditinstitutet tar ut. Beloppet av räntegottgörelse för lån enligt lagen om gårdsbruksenheter varierar beroende på året för beviljande av lånet och låneslaget. Det utestående kapitalet i fråga om räntestödslån uppgick vid utgången av 2017 till sammanlagt ca 1,49 miljarder euro. Vid dimensioneringen av anslaget har det antagits att det genomsnittliga räntestödet för 2019 är 2 % av räntestödslånens kapital.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (mn euro)

  2019 2020 2021 2022 2023– Samman-
lagt fr.o.m.
2019
             
Räntestödslån som beviljats före 2019 23,9 26,6 23,9 24,3 86,6 185,3
Räntestödslån som beviljas 2019 1,1 3,3 4,3 4,9 29,0 42,6
Utgifter sammanlagt 25,0 29,9 28,2 29,21) 115,6 227,9

1) Fr.o.m. 2022 beräknas räntestödsbeloppet uppgå till 3 % av räntestödslånens kapital.


2019 budget 25 000 000
2018 budget 25 000 000
2017 bokslut 10 582 104

42. Avträdelsestöd och avträdelsepension (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 40 500 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av ersättningar enligt lagen om avträdelsepension (16/1974)

2) till betalning av avträdelsestöd och skötselkostnader enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) och lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006)

3) till betalning av Finlands åtaganden som föranleds av förbindelser enligt systemet med avträdelsestöd och programmet för skogliga åtgärder under EU:s programperiod 1995—1999 helt och hållet med nationella medel.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Genom avträdelsestödet främjas en förstoring av enhetsstorleken samt generationsväxlingar inom jordbruket och renhushållningen. Syftet är också att sänka lantbruksföretagarnas medelålder. Nya beslut om avträdelsestöd kan fattas till utgången av 2018, varefter det inte längre är möjligt att bevilja förtidspension från jordbruk i Europeiska unionen.

År 2019 betalas utgifter för de fyra helt och hållet nationellt finansierade systemen med avträdelsestöd för lantbruksföretagare (perioderna 2003—2006, 2007—2010, 2011—2014 och 2015—2018) och för systemet med avträdelsepension och avträdelseersättning från tidigare år, inklusive kostnaderna för förvaltningen av avtalen.

Utfall av avträdelsestöden och avträdelsepensionerna år 2019

  Antal som omfattas av systemet under dess giltighetstid Pensioner som utbetalas i slutet av år 2019, uppskattning Genomsnittlig ersättning år 2019, uppskattning
Stödform Gårdar Avträdare st. euro/månad
         
Avträdelsepension     7 454 242
Avträdelsestöd 2003—2006 3 389 5 794 18 874
Avträdelsestöd 2007—2010 2 467 4 298 190 650
Avträdelsestöd 2011—2014 2 113 3 276 1 410 995
Avträdelsestöd 2015—20181) 351 535 432 1 214
Sammanlagt 8 320 13 903 9 504  

1) Uppskattning av situationen i slutet av år 2019.

Åren 2018 och 2019 beräknas användningen av anslaget fördela sig på följande sätt (mn euro)

  2018
uppskattning
2019
uppskattning
     
Avträdelsepensioner 25,86 23,45
Avträdelsestöd för lantbruksföretagare, åren 2003—2006 0,97 0,42
Avträdelsestöd för lantbruksföretagare, åren 2007—2010 2,84 1,86
Avträdelsestöd för lantbruksföretagare, åren 2011—2014 21,22 18,55
Avträdelsestöd för lantbruksföretagare, åren 2015—2018 3,92 6,09
Förvaltningskostnader1) 1,52 0,72
Sammanlagt 56,33 51,092)

1) Grunderna för förvaltningskostnaderna har fastställts för åren 2015—2018. Förvaltningskostnaderna för 2019 är LPA:s uppskattning.

2) Under momentet står även anslag som överförs från föregående år till förfogande.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Ändring i behovskalkylen -5 830
Nivåförändring -12 000
Sammanlagt -17 830

2019 budget 40 500 000
2018 budget 58 330 000
2017 bokslut 57 230 000

43. Ersättningar för djurens välbefinnande (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 67 767 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av EU-medfinansiering och statlig medfinansiering ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) för ersättningar för djurens välbefinnande enligt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014—2020

2) till betalning av sådana stöd för djurens välbefinnande enligt det av Europeiska kommissionen för åren 2007–2013 godkända programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland som förlängts med ett år till 2014

3) till betalning av åtaganden som föranleds av förbindelser som ingåtts under EU:s tidigare programperioder och som ingås under programperioden 2014—2020 samt till betalning av Finlands åtaganden enligt artikel 52 (kontroll av överensstämmelse) och artiklarna 54 och 56 (gemensamma bestämmelser och särskilda bestämmelser för EJFLU om oegentligheter) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 samt enligt tidigare programperioders motsvarande rättsakter.

Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen.

Förklaring:Ersättningarna för djurens välbefinnande ingår i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020.

Syftet med ersättningar för djurens välbefinnande är att djurens välbefinnande ska förbättras. Avsikten är att främja en mer artspecifik skötsel av produktionsdjuren och att öka jordbrukarnas medvetenhet om de faktorer som inverkar på djurens välbefinnande. En förbindelse om djurens välbefinnande kan ingås i fråga om nötkreatur, svin, får, getter och fjäderfä. I förbindelser om djurens välbefinnande förbinder sig jordbrukaren att iaktta villkoren för åtgärderna i fråga om de djurarter som jordbrukaren valt. Förbindelsen gäller 1 år, men den kan förlängas varje år.

År 2017 förband sig ca 6 200 husdjursproducenter till ersättning för djurens välbefinnande. Vid granskning av produktionsinriktningarna har 52 % av nötkreatursgårdarna, 72 % av svingårdarna, 47 % av gårdarna med får och getter och 81 % av fjäderfägårdarna ingått förbindelse.

År 2019 behövs det ett anslag på uppskattningsvis sammanlagt 67 767 000 euro, varav EU:s medfinansiering är 28 462 000 euro och den nationella medfinansieringen 39 305 000 euro. EU:s medfinansiering under programperioden 2014—2020 är 42 %.

Under momentet kan det även betalas sådana stöd som främjar djurens välbefinnande enligt programperioden 2007—2013 och som förlängts med ett år till 2014. Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.02.

De ekonomiska ramarna under programperioden och den beräknade användningen av anslaget (mn euro)

  De ekonomiska ramarna under programperioden 2014—2020 Anslag
Åtgärd EU staten Offentlig finansiering
sammanlagt
betalat
2014—2017
budgeterat
2018
budgetprop.
2019
             
Ersättningar för djurens välbefinnande 192,360 265,640 458,000 186,550 67,767 67,767

Anslaget står delvis utanför ramen.


2019 budget 67 767 000
2018 budget 67 767 000
2017 bokslut 67 767 000

50. Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 3 466 000 euro.

Anslaget får enligt statsrådets förordning om statsunderstöd för jordbruksrådgivningstjänster (431/2016) användas till betalning av statsbidrag som beviljas för rådgivning, till företag och andra sammanslutningar som bedriver riksomfattande rådgivning.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Med statsbidraget garanteras regionalt och innehållsmässigt täckande yrkeskunnig rådgivning till skäligt pris. Detta skapar för sin del förutsättningar för bedrivande av jordbruksproduktion i hela Finland. De statsbidragstagande rådgivningsorganisationernas effektivitet mäts bl.a. i antalet kunder. Cirka 40 % av lantbruks- och trädgårdsföretagen är kunder eller medlemmar i rådgivningsorganisationer.

Preliminära mål för användningen av statsbidraget när det gäller främjande av näringarna på landsbygden:

1. Genom att främja rådgivning och olika samarbetsformer skapas det förutsättningar för konkurrenskraft och tillväxt inom affärsverksamhet som baserar sig på bioekonomi och livsmedelskedjan.

2. Genom rådgivning och utveckling av rådgivningstjänsterna främjas miljövänligare produktionsmetoder och en hållbar användning av förnybara naturresurser bl.a. genom en optimal och hållbar användning av produktionsinsatserna.

3. Genom rådgivning och metoder inom husdjursaveln samt genom utvecklande av mätare och metoder främjas människors, djurs och växters hälsa, välbefinnande och säkerhet samt ansvarsmedvetenheten inom livsmedelskedjan.

I resultatavtalen kommer man närmare överens om vilka mål för 2019 som är förknippade med anslagsanvändningen.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bortfall av tillägg av engångsnatur (Jordbruksrådgivning) (riksdagen) -1 752
Bortfall av tillägg av engångsnatur (Suomen Hevostietokeskus ry) (riksdagen) -48
Sammanlagt -1 800

2019 budget 3 466 000
2018 budget 5 266 000
2017 bokslut 5 366 000

51. Främjande av renskötseln (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 1 843 000 euro.

Anslaget får användas för följande bidrag till Renbeteslagsföreningen i enlighet med renskötsellagen (848/1990):

1) statsbidrag för byggande och underhåll av rengärden vid riksgränserna

2) stöd för rådgivnings- och utvecklingsarbete som syftar till att främja renskötseln.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:De statliga skyldigheterna i anslutning till rengärden vid riksgränserna baserar sig på rengärdesavtal som ingåtts mellan staterna och innefattar åtgärder för att bygga och underhålla rengärden vid Finlands gräns till Norge respektive Ryssland.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Byggande och underhåll av rengärden vid riksgränserna i enlighet med rengärdesavtalen 987 000
Stödjande av rådgivningsarbetet 803 000
Försöksverksamhet inom renskötseln 53 000
Sammanlagt 1 843 000

2019 budget 1 843 000
2018 budget 1 843 000
2017 bokslut 1 843 000

54. Främjande av hästhushållning och hästsport med avkastningen av penningspelsverksamhet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 41 592 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av understöd som avses i lotterilagen (1047/2001) och i den förordning av statsrådet (14/2017) som gäller användning av penningspelsbolagets avkastning för främjande av hästuppfödning och hästsport.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Av Veikkaus Ab:s avkastning ska 4 % användas för att främja hästuppfödning och hästsport. Motsvarande inkomst har antecknats under moment 12.30.20. I form av understöd som beviljas efter prövning används en del som motsvarar inkomsterna till att främja hästuppfödning och hästsport. Dessutom kan 168 000 euro användas till hästhushållsforskning (moment 30.01.05) samt 240 000 euro till utgifter som föranleds av beviljande av understöd för främjande av hästhushållning (moment 30.01.01).

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Precisering av inkomstposten under moment 12.30.20 1 500
Sammanlagt 1 500

Momentets rubrik har ändrats.

Anslaget står utanför ramen.


2019 budget 41 592 000
2018 budget 40 092 000
2017 bokslut 39 772 000

55. Statsbidrag för 4H-verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 3 305 000 euro.

Anslaget får användas till stödjande av 4H-verksamheten.

Förklaring:4H-verksamheten främjar landsbygdens livskraft och dragningskraft som boendemiljö genom att erbjuda mångsidig hobby-, service- och tävlingsverksamhet, sysselsätta unga och erbjuda dem möjligheter att prova på företagande, bl.a. genom att grunda egna företag.

Särskild vikt läggs vid en ökning av sysselsättningsmöjligheterna arbetslivsfärdigheter för unga och på främjandet av företagsamhet, genom vilket man också svarar på den allt större utmaningen med arbetslöshet bland unga. Inom organisationen har man tagit bruk bl.a. verksamhetsmodellen ”tre steg till arbetslivet”. 4H-föreningarna fungerar också som arbetsgivare för tusentals unga.

4H-organisationen har sammanlagt ca 250 föreningar som får statsbidrag och vilkas verksamhet omspänner ca 90 % av kommunerna i Finland. Föreningarna har över 51 000 medlemmar.

I resultatavtalet kommer man närmare överens om vilka mål för 2019 som är förknippade med anslagsanvändningen.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bortfall av tillägg av engångsnatur (4H-ungdomsarbetet) (riksdagen) -600
Sammanlagt -600

2019 budget 3 305 000
2018 budget 3 905 000
2017 bokslut 3 905 000

63. Utveckling av landsbygden (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 3 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter för genomförande av rikstäckande utvecklings- och forskningsprojekt som gäller landsbygden och skärgården, inklusive de konsumtionsutgifter som ingår i projekten, i den utsträckning som anges i lagen om finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller jordbruk och livsmedelsekonomi samt landsbygden (1413/2011)

2) till verksamhet som bedrivs av landsbygdspolitiska rådet enligt lagen om finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller jordbruk och livsmedelsekonomi samt landsbygden (1413/2011)

3) i anslutning till genomförandet av offentligrättsliga samfunds projekt, till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst 10 årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter

4) för riksomfattande utveckling av byaverksamheten

5) för genomförande av försöksprojektet Bybutiker som mångservicecenter

6) till verksamhet som bedrivs av den skärgårdsdelegation som avses i 14 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981).

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Nationella forsknings- och utvecklingsprojekt 682 000
Statsbidrag för byaverksamhet 1 100 000
Försöksprojektet Bybutiker som mångservicecenter 1 000 000
Landsbygdspolitiska rådet 68 000
Skärgårdsdelegationen 150 000
Sammanlagt 3 000 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Försöksprojektet Bybutiker som mångservicecenter 1 000
Sammanlagt 1 000

2019 budget 3 000 000
2018 budget 2 000 000
2017 bokslut 1 273 000

64. EU-medfinansiering och statlig medfinansiering för den regionala och lokala landsbygdsutvecklingen (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 153 500 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av EU-medfinansiering och statlig medfinansiering ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) för projekt som verkställer programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och det tekniska biståndet i anslutning därtill under programperioden 2014—2020 samt till betalning av förskott i motiverade fall

2) till avlönande av sådan personal motsvarande sammanlagt högst 223 årsverken som behövs för genomförande av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland programperioden 2014—2020 samt till betalning av andra nödvändiga konsumtionsutgifter

3) till betalning av åtaganden som föranleds av förbindelser som ingåtts under EU:s tidigare programperioder och som ingås under programperioden 2014—2020 samt till betalning av Finlands åtaganden enligt artikel 52 (kontroll av överensstämmelse) och artiklarna 54 och 56 (gemensamma bestämmelser och särskilda bestämmelser för EJFLU om oegentligheter) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 samt enligt tidigare programperioders motsvarande rättsakter.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

År 2019 får beslut om beviljande som hänför sig till programperioden 2014—2020 fattas för 121 700 000 euro, varav 44 000 000 euro anvisas för åtgärder som anknyter till den lokala utvecklingen och 77 700 000 euro för andra åtgärder som finansieras under detta moment.

Om en del av de bevillningsfullmakter för 2018 som gäller programperioden 2014—2020 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2019.

Förklaring:Med medel under detta moment finansieras under programperioden 2014—2020 sådana åtgärder enligt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland som hänför sig till utveckling av företagsverksamheten, servicen, byarna och samarbetet på landsbygden, till utbildning och informationsförmedling på landsbygden samt till lokal utveckling genom Leader-verksamhet.

Finansieringen genomförs i form av företagsstöd samt i form av lokala, regionala, interregionala, riksomfattande och internationella projekt. Det tekniska biståndet stöder genomförandet av hela programmet. De årsverken som behövs för att genomföra programmet motsvarar utöver det tekniska biståndet det maximala antalet anställda årligen inom projekt som hör till statsförvaltningens s.k. egna produktion. Tekniskt bistånd kan användas för avlönande av personal motsvarande 871 årsverken under åren 2014—2023 för genomförande av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014—2020. Av dessa årsverken hade 251,25 årsverken använts vid utgången av 2017.

Bevillningsfullmakten anvisas närings-, trafik- och miljöcentralerna utifrån den riktgivande finansiering till lokal utveckling som fastställts för varje Leadergrupp, som valts genom beslut av jord- och skogsbruksministeriet, samt utifrån godkända planer i syfte att anvisa regionala medel för andra åtgärder som finansieras under detta moment. Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.02.

Den beräknade fördelningen av anslagen och bevillningsfullmakterna 2019 (euro)

  Anslag Fullmakt
     
Sammanlagt, varav 153 500 000 121 700 000
— EU:s andel 70 000 000 56 985 000
— statens andel 83 500 000 64 715 000

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (mn euro)

  2019 2020 2021 2022 2023– Sammanlagt
fr.o.m.
2019
             
Förbindelser som ingåtts före 2019 145,800 127,000 95,000 13,600 - 381,400
Förbindelser 2019 7,700 21,000 44,000 43,000 6,000 121,700
Sammanlagt 153,500 148,000 139,000 56,600 6,000 503,100

De ekonomiska ramarna under programperioden och den beräknade användningen av bevillningsfullmakten och anslaget (mn euro)

        Anslag
Program De ekonomiska
ramarna i form av
fullmakt under programperioden
Budgeterat utan
fullmakt under
programperioden
Bevillnings-
fullmakt
2019
betalat
2014—2017
budgeterat
2018
budgetprop.
2019
             
Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland (programperioden 2014—2020) sammanlagt 912,000 683,400 121,700 165,199 136,700 153,400
— varav tekniskt bistånd 70,000 50,000 - 6,899 10,000 11,000
Programkorrigeringar - - - 3,028 0,100 0,100
Alla sammanlagt 912,000 683,400 121,700 168,227 136,800 153,500

Momenten 30.10.40, 30.10.43, 30.20.43 och 30.20.44 utgör även en del av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020. Fullmakten och anslaget för tekniskt bistånd i anslutning till genomförandet av programmet finns under detta moment. Fullmakten för den följande posten för tekniskt bistånd tilldelas 2020.

De poster som föranleds av återkrav antecknas under moment 12.30.99.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Ändring som hänför sig till genomförandet av stödprogrammet 16 700
Sammanlagt 16 700

Anslaget står delvis utanför ramen.


2019 budget 153 500 000
2018 I tilläggsb.
2018 budget 136 800 000
2017 bokslut 126 821 126