Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2017

5. Anslagen i budgetpropositionenPDF-versio

Anslagen i budgetpropositionen uppgår enligt förslaget till 55,2 miljarder euro, vilket är 0,8 miljarder euro mera än i den ordinarie budgeten för 2016. I jämförelse med vad som har budgeterats för 2016 ökar anslagsnivån med ca 0,3 miljarder euro när tilläggsbudgetarna är inberäknade. Med beaktande av höjningen av prisnivån och de strukturella ändringarna i budgetpropositionen ökar anslagen under förvaltningsområdena med ca 0,7 % jämfört med budgeten för 2016 och minskar med ca 0,4 % jämfört med vad som har budgeterats för 2016 med beaktande av tilläggsbudgetarna för innevarande år, i vilka anslagen har ökats.

Utgiftsnivån ökar som en följd av ökningen av de anslag som används för bl.a. spetsprojekten med drygt 200 miljoner euro jämfört med 2016 samt de ändringar som följer av konkurrenskraftspaketet och vars nettobelopp ökar utgifterna med mer än 400 miljoner euro. Utgifterna ökar även till följd av vissa automatiska faktorer, t.ex. ökningen av statens pensionsutgifter, som är åldersrelaterade. Utgiftsnivån minskar som en följd av de anpassningsåtgärder enligt bilaga 6 till regeringsprogrammet som leder till att statens utgifter minskar med ca 0,5 miljarder euro jämfört med 2016. De utgifter som används för invandring minskar med ca 180 miljoner euro jämfört med vad som har budgeterats för innevarande år.

Anslagen enligt huvudtitlar åren 2015—20171)

    År 2015
bokslut
År 2016
ordinarie
budget
År 2017
budgetprop.
 
Förändring 2016—2017
Kod Huvudtitel mn € mn € mn € mn € %
             
21. Riksdagen 175 163 180 17 11
22. Republikens president 16 13 14 0 2
23. Statsrådets kansli 183 208 210 3 1
24. Utrikesministeriets förvaltningsområde 1 210 1 048 1 067 19 2
25. Justitieministeriets förvaltningsområde 920 926 916 -11 -1
26. Inrikesministeriets förvaltningsområde 1 397 1 710 1 508 -202 -12
27. Försvarsministeriets förvaltningsområde 2 692 2 886 2 824 -62 -2
28. Finansministeriets förvaltningsområde 16 702 17 317 16 967 -350 -2
29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 6 685 6 801 6 773 -28 -0
30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2 501 2 560 2 545 -14 -1
31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde 2 957 2 932 3 236 303 10
32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde 3 747 2 936 2 928 -8 -0
33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 12 781 13 115 14 580 1 466 11
35. Miljöministeriets förvaltningsområde 203 202 180 -22 -11
36. Räntor på statsskulden 1 530 1 573 1 308 -266 -17
  Sammanlagt 53 700 54 391 55 236 845 2

1) Varje tal har avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

5.1. Budgetpropositionen och ramarna för statsfinanserna

I regeringsprogrammet ingår en utgiftsregel som styr budgetekonomins utgiftsutveckling under hela valperioden. Utgiftsregeln sätter ett maximibelopp för huvuddelen, ungefär fyra femtedelar, av utgifterna i statsbudgeten. Utanför utgiftsregeln och de utgiftsramar för statsfinanserna som fastställs på basis av den lämnas bl.a. utgifter som växlar med konjunkturerna och den automatiska finansieringen, ränteutgifterna för statsskulden samt finansinvesteringarna.

I planen för de offentliga finanserna från våren 2016 justerades ramarna för åren 2017—2020 så att de motsvarar 2017 års pris- och kostnadsnivå. Efter detta har den beräknade pris- och kostnadsnivån preciserats, och därför sänks priskorrigeringen av ramutgifterna med sammanlagt 104 miljoner euro.

Justeringar av pris- och kostnadsnivån i ramen, mn euro

  2017 2018 2019
       
Justering av ramnivån jämfört med rambeslutet från våren 2016:      
   Enligt lagstiftningen indexbundna utgifter (pensioner, kommunernas statsandelar och övriga enligt lagstiftningen indexbundna statsbidrag, EU-medlemsavgiften) -61,2 -61,1 -61,1
   Övriga utgifter inom ramen -42,9 -43,7 -44,9
Sammanlagt -104,0 -104,8 -105,9

I ramnivån för 2017 beaktas dessutom de strukturella ändringar i ramen som höjer ramnivån för 2017 med ca 63 miljoner euro. De strukturella ändringarna har specificerats närmare i följande tabell. Utöver dessa gjordes i samband med den andra tilläggsbudgeten för 2016 strukturella korrigeringar, som höjde ramnivån för 2017 med 12 miljoner euro. De strukturella korrigeringarna höjer således ramnivån med sammanlagt 75 miljoner euro jämfört med planen för de offentliga finanserna från våren 2016. Den största korrigeringen utgörs av konkurrenskraftsavtalets effekter på utgifterna i budgeten. Enligt regeringens rambestämmelse är avsikten med ramjusteringarna att vid behov säkerställa att ramen behandlar olika ändringar av beskattningen på samma sätt, om de har samma konsekvenser för den offentliga ekonomin. En sänkning av arbetsgivaravgifterna ökar statens utgifter som överföringar till socialskyddsfonderna med 736 miljoner euro, vilket ökar underskottet i statsfinanserna med motsvarande belopp om detta genomförs som en sänkning av inkomstskatten. Detta beaktas i ramnivån som en förhöjning. Å andra sidan medför konkurrenskraftsavtalet att omkostnaderna och statsandelarna minskar. Minskningen av utgifterna med 507 miljoner euro till följd av detta beaktas som en faktor som sänker ramnivån, för att de övriga ramutgifterna inte ska öka i motsvarande utsträckning, utan att det genom en minskning av utgifterna blir möjligt att täcka den försämring av statsfinanserna som beror på de skattesänkningar som stöder avtalet. Sänkningen är nödvändig även för den helhet som avser att täcka hållbarhetsunderskottet i regeringsprogrammet. Ramnivån höjs genom den samlade nettoeffekten av dessa faktorer, som höjer ramnivån med 229 miljoner euro.

Strukturella ändringar i ramen, mn euro

Moment Ärende 2016 2017 2018 2019
           
Olika moment Konkurrenskraftsavtalets effekt   229,5 229,5 229,5
24.01.20 Bruttobudgetering av hyresinkomster av institutfastigheter utomlands, motsvarande inkomster har antecknats under moment 12.24.99   1,0 1,0 1,0
24.30.66 Utgifter för projekt som genomförs i samarbete med andra länder. Motsvarande inkomster har antecknats under moment 12.24.99 (genomgångspost).   7,0    
29.80.59 Ombudgetering av stiftelsen Nationalgalleriets kapital.   10,0    
31.10.20 Ändrad tidsmässig fördelning av spetsprojektfinansieringen av bastrafikledshållningen från 2017 till 2018.   -100,0 100,0  
32.60.40 Senareläggning av utbetalningar i fråga om energistöd p.g.a. fördröjda bioraffinaderiprojekt. -8,4 8,4    
32.60.41 Senareläggning av utbetalningar i fråga om LNG-terminalstöd p.g.a. fördröjt terminalprojekt i Fredrikshamn. -5,5 5,5    
33.10.54, 33.10.57 Överföring av studerandes bostadsbidrag till det allmänna bostadsbidraget. Överföringen minskar ramutgifterna och ökar utgifterna utanför ramen med ett nettobelopp på 112 miljoner euro 2017 och med 250 miljoner euro på årsnivå.   -112,0 -250,0 -250,0
33.20.52 Med anledning av pensionsstödet av engångsnatur minskar utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa utanför ramen.   14,0 14,0 14,0
  Sammanlagt -13,9 63,4 94,5 -5,5

Ofördelad reserv

Med beaktande av alla de nämnda justeringarna ligger ramnivån för 2017 på 44 805 miljoner euro, inklusive en tilläggsbudgetreservering på 300 miljoner euro.

De anslag som ska hänföras till ramen för budgetpropositionen föreslås uppgå till 44 352 miljoner euro. Den ofördelade reserven för 2017 uppgår således till 153 miljoner euro. För 2017 har i ramen dessutom avdelats 300 miljoner euro för tilläggsbudgetarna.

Utgifter utanför ramen

Utanför ramarna för statsfinanserna är framför allt utgifter som växlar med konjunkturerna och den automatiska finansieringen, såsom utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa, lönegaranti, bostadsbidrag och grundläggande utkomststöd. De nämnda utgifterna inkluderas likväl i ramarna när det gäller hur de ändringar som gjorts i grunderna för utgifterna inverkar på dem. Utanför ramarna lämnas dessutom bl.a. ränteutgifterna för statsskulden, mervärdesskatteutgifterna, finansinvesteringarna och de utgifter där staten fungerar som teknisk förmedlare av medfinansiering från utomstående.

Som utgifter utanför ramen föreslås 10,9 miljarder euro, vilket är ca 1,0 miljarder euro mer än vad som budgeterats för 2016 (inkl. tilläggsbudgetarna). Den mest betydande orsaken till denna ökning är en teknisk ändring i fråga om ramarna som träder i kraft 2017 och som innebär att beviljandet och utbetalningen av det grundläggande utkomststödet överförs från kommunerna till Folkpensionsanstalten. En partiell överföring av finansieringen av startpeng och lönesubventionerat arbete till arbetslöshetsförmånsanslagen ökar i motsvarande utsträckning utgifterna utanför ramen. Även det faktum att studerandena börjar omfattas av det allmänna bostadsbidraget höjer nivån på utgifterna utanför ramen. De besparingar som bestämts i regeringsprogrammet och planen för de offentliga finanserna för 2017—2020 sänker för sin del utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa.

Utgifterna för finansinvesteringar ökar fr.o.m. 2016 särskilt med anledning av statens finansiering av kapitalplaceringar i universitet som ökar med 150 miljoner euro.

Mervärdesskatteutgifterna ökar fr.o.m. 2016 till följd av de ökade mervärdesskatteutgifterna inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde.

Kompensationen till kommunerna för skattelättnader ökar med knappt 400 miljoner euro på grund av ändringar av beskattningsgrunderna särskilt i anslutning till konkurrenskraftsavtalet.

Ränteutgifterna för statsskulden uppgår uppskattningsvis till ca 1,3 miljarder euro, dvs. 0,2 miljarder euro mindre än vad som budgeterats för 2016 med anledning av den sänkta räntenivån.

Anslag utanför ramen, mn euro

  2017 budgetprop.
   
Utkomstskyddet för arbetslösa, bostadsbidrag och lönegarantin 4 832
Kompensation till kommunerna för skattelättnader 652
Utgifter motsvarande inkomster som erhålls från EU 1 109
Utgifter motsvarande tippningsvinstmedel och intäktsföringen från Penningautomatföreningen samt totospel 961
Ränteutgifter 1 308
Finansinvesteringar 584
Tekniska genomgångsposter 215
Mervärdesskatteanslag 1 223
Sammanlagt 10 884

5.2. Anslagen enligt förvaltningsområde

Konkurrenskraftsavtalets effekter på anslagen

Konkurrenskraftsavtalet ökar anslagsbehovet med mer än 400 miljoner euro 2017. Statens omkostnader minskar som en följd av ändringar i socialförsäkringsavgifterna, minskningen av semesterpenningen och förlängningen av arbetstiden. Statsandelarna till kommunerna minskas som en följd av den besparing som uppstår när semesterpenningen minskas och arbetstiden förlängs. Den statliga finansieringen till universiteten och yrkeshögskolorna minskas med anledning av de sänkta arbetsgivaravgifterna. Den statliga finansieringen till FPA ökar med anledning av ändringar i den privata sektorns socialförsäkringsavgifter.

De kostnadseffekter enligt konkurrenskraftsavtalet som följer av statens tjänste- och arbetskollektivavtal har dragits av till fullt belopp. Anslagsminskningarna beror på en minskning av de statsanställdas semesterpenning med 30 % och på en förlängning av deras arbetstid samt även på en sänkning av arbetsgivares arbetspensions- och socialförsäkringsavgifter. Minskningens effekter på statsförvaltningens omkostnader uppgår till 127 miljoner euro 2017.

Vad beträffar universiteten och yrkeshögskolorna har på grund av konkurrenskraftsavtalet som kostnadseffekter beaktats endast den besparing som beror på sänkningen av arbetsgivaravgifterna och vars effekt är 21 miljoner euro 2017. I kalkylen har inte uppskattats effekterna av förlängningen av den årliga arbetstiden och frysningen av löneförhöjningar 2017.

Kommunernas minskade arbetskraftskostnader har beaktats i statsandelarna till kommunerna så att effekten av den uppskattade kostnadsbesparingen av minskningen av semesterpenningen har dragits av till fullt belopp. Det uppskattas att förlängningen av arbetstiden realiseras stegvis som en utgiftsbesparing för kommunerna, och dessutom har det uppskattats att en förlängning av arbetstiden inte medför några besparingar inom utbildningssektorn. Den uppskattade kostnadsbesparingen av förlängningen av arbetstiden har delvis beaktats vid dimensioneringen av statsandelen för basservice 2017. Någon besparing som följer av sänkta arbetsgivaravgifter har däremot inte beaktats vid dimensioneringen av statsandelarna. Beräknat utifrån dessa antaganden minskas statsandelen för kommunernas basservice och statsandelarna för UKM:s förvaltningsområde med sammanlagt ca 370 miljoner euro. De kompensationer för skattelättnader som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet ökar statsandelen för basservice med 273 miljoner euro.

Som en följd av sänkningen av arbetsgivares socialskyddsavgift med 0,94 procentenheter, sänkningen av löntagarnas sjukvårdspremie och höjningen av de försäkrades dagpenningspremie har statens andel av finansieringen av sjukförsäkringsutgifterna höjts med 706 miljoner euro. Även vissa andra ändringar har gjorts inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde med anledning av konkurrenskraftsavtalet.

Besparingar som gäller omkostnaderna

Förutom konkurrenskraftsavtalet inverkar även ett flertal besparingar som gäller omkostnaderna på alla omkostnader inom statsförvaltningen. Omkostnadsbesparingen enligt regeringsprogrammet ökar med 30 miljoner euro 2017. Andra omkostnadsbesparingar som den nuvarande regeringen har beslutat om är t.ex. en effektivisering av upphandlingsprocessen, där man eftersträvar en besparing på 5 miljoner euro 2017. Omkostnaderna omfattas dessutom som ett arv från den föregående valperioden av en årlig produktivitetsbesparing på 0,5 %, som ökar besparingen med en effekt på drygt 20 miljoner euro 2017.

Utgifter som anknyter till asylsökande

De utgifter som beror på situationen i fråga om asylsökande minskar med ca 180 miljoner euro jämfört med vad som har budgeterats för 2016. Det antas att antalet asylsökande är 10 000 åren 2016 och 2017. Den andel som får ett positivt beslut om asyl uppskattas uppgå till 24 % 2016 och till 30 % 2017. Utgifterna för mottagande samt övriga utgifter inom inrikesministeriets förvaltningsområde minskar med 287 miljoner euro fr.o.m. 2016. Inom justitieministeriets förvaltningsområde minskar de utgifter som beror på situationen i fråga om asylsökande med 4 miljoner euro. Integrationsutgifterna ökar i och med att de som fått asyl flyttar från mottagningscentralerna till kommunerna. Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde ökar utgifterna med 35 miljoner euro. Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde stiger utgifterna för bl.a. integrationsutbildning och ersättningar som betalas till kommunerna för integration av invandrare med 53 miljoner euro. Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde stiger utgifterna med 16 miljoner euro jämfört med vad som har budgeterats för 2016.

Statsrådets kansli (huvudtitel 23)

Under huvudtiteln för statsrådets kansli föreslås anslag på sammanlagt 210,4 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 2,8 miljoner euro jämfört med budgeten för 2016. Ökningen beror på det anslag som föreslagits för utvecklingsprojekt på statsrådsnivå samt på genomförandet av 100-årsjubileet för Finlands självständighet.

Med anslag under huvudtiteln för statsrådets kansli stöds genomförandet av regeringsprogrammet. Av regeringsprogrammets spetsprojekt är "Införande av en försökskultur" på statsrådets kanslis ansvar. Dessutom ska regeringens grundläggande projekt hållbar utveckling och regeringens framtidsarbete genomföras av statsrådets kansli.

I enlighet med regeringens riktlinjer eftersträvar statens ägarpolitik ett samhälleligt och företagsekonomiskt hållbart resultat. Vid ägarstyrningen av statens tillgångar i bolagsform eftersträvas aktivare än tidigare en höjning av ägarvärdet samt utnyttjande av värdestegringen för att skapa samhälleligt viktig företagsverksamhet.

Finlands 100-årsjubileum firas 2017. Jubileumsårets program skapas tillsammans med olika aktörer under temat Tillsammans. Målet är ett engagerande och intressant jubileumsår, som ökar den allmänna kännedomen om hur Finland blev en självständig stat och om nationens utveckling. För genomförandet av jubileumsårets program föreslås ett anslag på 10,1 miljoner euro för 2017.

Utrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 24)

För förvaltningsområdet föreslås anslag till ett belopp av 1,1 miljarder euro, vilket är 18,9 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2016. Ökningen beror i huvudsak på den höjda nivån på anslagen för utvecklingssamarbete. Av anslagen under huvudtiteln utgör andelen för utrikesförvaltningen 23 %, andelen för internationellt utvecklingssamarbete 63 %, andelen för krishantering 5 % och andelen för övriga utgifter 9 %.

Utrikesförvaltningen

För utrikesförvaltningen föreslås ett anslag på 247,1 miljoner euro, vilket är 7,4 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2016. För utrikesförvaltningens omkostnader föreslås ett anslag på 219,8 miljoner euro. Utrikesförvaltningens resurser koncentreras till de länder vars politiska och ekonomiska betydelse för Finland ökar. Man fortsätter att utveckla strukturen för Finlands representation i utlandet på basis av riktlinjerna för projektet om Finlands representation, dess sätt och modeller. Vid utvecklandet beaktas möjligheterna att samarbeta med Nordens, de baltiska ländernas och EU:s utrikesförvaltning samt Team Finland-verksamhetsmodellen. Som ett led i regeringens samlade spetsprojekt stärks nätverket Team Finland genom anställning av specialsakkunniga med fokus på handelsekonomiska frågor som stationeras vid utvalda finska beskickningar. Detta föranleder ytterligare utgifter till ett belopp av 1,6 miljoner euro 2017. I omkostnaderna har beaktats de ökade utgifter som beror på det ökade antalet asylsökande vid beskickningarna i anknytning till bl.a. processer för familjeåterförening. Finland är ordförande för Arktiska rådet 2017—2019.

Ägarbesittningen av fastigheter för vetenskaps- och kulturinstitut som staten äger utomlands överförs från finansministeriet till utrikesministeriet den 1 januari 2017. Utrikesministeriet fortsätter att hyra ut lokaliteterna i institutfastigheterna till de nuvarande stiftelsehyresgästerna. Överföringen av ägarbesittningen påverkar inte resultatstyrningen av stiftelserna. Under 2017 är avsikten att renovera lokaliteterna i Finlands Frankrikeinstitut i Paris, som föreslås få ett tilläggsanslag på 1,3 miljoner euro.

Krishantering

Utrikesministeriets förvaltningsområdes andel av utgifterna för underhållet av de finländska krishanteringsstyrkorna är 37,9 miljoner euro, vilket är 11,1 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2016. För civil krishantering föreslås ett anslag på 15,4 miljoner euro. I anslaget ingår en andel på 0,5 miljoner euro för fredsförmedling. Antalet anställda i uppgifter inom militär och civil krishantering beräknas år 2017 vara sammanlagt ca 510.

Utvecklingssamarbete

För internationellt utvecklingssamarbete föreslås sammanlagt 0,9 miljarder euro. Nivån på anslagen för utvecklingssamarbete uppskattas 2017 vara 0,40 % i förhållande till bruttonationalinkomsten. För egentligt utvecklingssamarbete föreslås anslag på 535,2 miljoner euro samt fullmakter att ingå förbindelser till ett värde av 366 miljoner euro så att utgifterna för dem infaller efter 2016. För biståndslån föreslås 100,0 miljoner euro, för höjning av Finnfunds kapital 10,0 miljoner euro och för finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet 30,0 miljoner euro.

Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde

För medlemsavgifter och finansieringsunderstöd till internationella organisationer föreslås ett anslag på 87,2 miljoner euro och för samarbetet i Östersjöområdet, Barentsregionen och Arktis 1,8 miljoner euro. I verksamheten prioriteras i första hand politiken för den nordliga dimensionen, det multilaterala samarbetet i de nordliga regionala råden och verkställandet av regeringens Rysslandspolitik samt projekt som stöder Finlands ordförandeskap i Arktiska rådet.

Justitieministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 25)

För justitieministeriets förvaltningsområde föreslås ett anslag på 915,8 miljoner euro. Om man bortser från valutgifterna, som varierar från år till år, är nivån på anslaget för förvaltningsområdet 16,4 miljoner euro mindre jämfört med 2016. Av anslagen under huvudtiteln utgör andelen för ministeriet och förvaltningen 14 %, andelen för domstolarna och rättshjälpen 46 %, andelen för utsökningsväsendet och konkursbevakningen 11 %, andelen för åklagarna 5 %, andelen för straffverkställigheten 24 % och andelen för valutgifterna 1 %.

Rättssäkerhet

Målet är att rättssystemet bildar en konsekvent helhet, som stöder förutsebarheten och likabehandlingen, och att rättssäkerheten realiseras i praktiken. Rättssäkerheten utvecklas och anpassas till de allt stramare ekonomiska ramarna utifrån reformprogrammet för rättsvården för åren 2013—2025 och riktlinjerna på basis av programmet.

Avsikten är att minska antalet tingsrätter genom att bilda större enheter. Syftet med reformen är att skapa förutsättningar för en förbättrad lagstiftning och att utnyttja domarnas kompetens på ett mångsidigare sätt samt att förbättra effektiviteten när det gäller domstolarnas verksamhet. I samband med strukturreformen minskas de olägenheter som beror på allt längre avstånd genom att möjligheterna till elektronisk ärendehantering och arbetsmetoder som är oberoende av platsen ökas.

Avsikten är att koncentrera ostridiga fordringsmål och vissa andra civilrättsliga ärenden till några tingsrätter, och målet är att lämna en regeringsproposition om saken våren 2017.

Rättshjälpsbyråernas struktur moderniseras genom en reform som träder i kraft i oktober 2016. Målet är att administrationen lättas upp och görs tydligare så att resurser i fortsättningen kan riktas till kundarbetet i större utsträckning än i nuläget. Genom effektiviseringsåtgärderna svarar man på den allt stramare situationen i fråga om anslag. Med anledning av att strukturreformen träder i kraft syns effekterna fr.o.m. 2017. De sex rättshjälpsdistrikten ombildas till sex ämbetsverk. Avsikten är inte att ändra verksamhetsställena genom reformen.

När det gäller strukturreformen inom utsökningsväsendet är målet att utveckla informationssystemen, arbetsgången och organisationen. Enligt de mål som ställts upp slutförs projektet 2018.

Inom justitieministeriets förvaltningsområde pågår fem omfattande projekt för att reformera funktionerna med hjälp av IKT. Avsikten är att effektivisera verksamheten vid domstolarna, åklagarväsendet, utsökningsväsendet och Brottspåföljdsmyndigheten. För utvecklandet av informationssystemen föreslås ett anslag på 17 miljoner euro för 2017. Utöver detta föreslås ett anslag på 3 miljoner euro för att förse de allmänna domstolarnas rättssalar med sådan utrustning som krävs för elektronisk behandling av materialet.

Riksdagen har godkänt de förslag till ändring av utlänningslagen och vissa lagar som har samband med den som finns i en regerinsproposition (RP 32/2016). Ändringarna trädde i kraft den 1 september 2016. I fortsättningen arbetar i huvudsak ett offentligt rättsbiträde vid en rättshjälpsbyrå som juridiskt biträde vid behandlingen av ett förvaltningsärende med stöd av rättshjälpslagen, vilket i allt större utsträckning innebär en flyttning av tyngdpunkten i asylärenden från privat rättshjälp till offentlig rättshjälp.

Bekämpning av brottsligheten

Målet är att det straffrättsliga ansvaret realiseras effektivt, att brottsligheten och dess negativa följder minskar och att säkerheten och känslan av säkerhet ökar. Åtgärder mot korruption genomförs i enlighet med den strategi som utarbetats 2016.

Det föreslås ett anslag på 8 miljoner euro för de ersättningar som motsvarar de förverkandepåföljder som dömts förverkade till staten. I brottmål har målsäganden möjlighet att söka skadestånd hos Rättsregistercentralen i fall där vinning av ett brott har dömts förverkad till staten och förverkandepåföljden har verkställts. I förfarandet är det fråga om att den vinning som gärningsmannen eller tredje man haft av brottet sammanjämkas med det motsvarande skadeståndet.

År 2017 bereds en organisationsändring inom åklagarväsendet utifrån funktionella utgångspunkter så, att den nya organisationen kan inleda sin verksamhet vid ingången av 2018. Brottpåföljdsmyndighetens verksamhet utvecklas i det nuvarande fängelsenätet. För tryggande av verksamhetsförmågan föreslås för Brottspåföljdsmyndigheten en anslagsökning på 3,7 miljoner euro. Byggandet av Tavastehus kvinnofängelse, Kervo öppna fängelse och nybygget i Jyväskylä inleds under 2017.

Inrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 26)

För inrikesministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt ca 1,5 miljarder euro, vilket är 202,0 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2016. Anslagsminskningen beror till största delen på en minskning av det förslagsanslag som behövs för mottagning av flyktingar och asylsökande jämfört med föregående år. Av anslagen under huvudtiteln är andelen för polisväsendet 49 %, andelen för gränsbevakningsväsendet 16 %, andelen för räddningsväsendet och Nödcentralsverket 5 % och andelen för invandringen 22 %.

Det har varit möjligt att öka resurserna för den inre säkerheten trots det svåra ekonomiska läget. I hela landet ser man till att trygga tjänsterna inom den inre säkerheten och myndigheternas serviceförmåga. Nödvändiga anpassningsåtgärder måste vidtas framför allt genom att uppgifter, resurser och investeringar prioriteras och genom att anskaffningar senareläggs. Utifrån den redogörelse för den inre säkerheten som publicerades i maj 2016 utarbetas strategin för den inre säkerheten, i vilken definieras de åtgärder som bidrar till att göra Finland till världens tryggaste land när det gäller boende, företagande och arbete samt livet överlag.

Polisväsendet

Polisverksamheten anpassas till tillgängliga resurser på ett sådant sätt att det är möjligt att stävja minskningen av antalet poliser. Antalet nybörjarplatser vid polisutbildningen höjs till 400 personer och för detta ändamål föreslås att det beviljas ett tilläggsanslag på 0,4 miljoner euro. Enligt statsrådets redogörelse för den inre säkerheten från 2016 ska antalet poliser stabiliseras på en nivå om ca 7 000 poliser under innevarande ramperiod. Uppdragen utförs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt i den prioritetsordning som omständigheterna kräver. Tillgången till brådskande utryckningstjänster tillgodoses. Synligheten för sådana polisuppdrag som gäller säkerheten och tillgången till tjänster ökas genom bl.a. tekniska lösningar. Den automatiska trafikövervakningen ökas. Bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet effektiviseras genom allt bättre samarbete mellan myndigheterna och den privata sektorn.

Det centrala målet för skyddspolisen är att förebygga gärningar och projekt som hotar den nationella säkerheten samt att i rätt tid producera information som främjar säkerheten i samhället och stöder beslutsfattandet. Skyddspolisens regionala verksamhetsförmåga säkerställs och åtgärder vidtas fortsättningsvis för att förnya och utvidga det nuvarande funktionella informationssystemet.

Gränsbevakningsväsendet

Gränsbevakningsväsendets verksamhet påverkas främst av läget i Ryssland och Östersjöområdet. Gränsbevakningsväsendet har som mål att öka den inre och den yttre säkerheten vid östgränsen. Gränsövergångstrafiken bevaras trygg. Gränsbevakningsväsendet håller krisberedskapen och den militära försvarsförmågan på en hög nivå. Gränsbevakningsväsendet upprättar den snabbreserv med gränsbevakare som Europeiska gräns- och kustbevakningen förutsätter.

Räddningsväsendet och nödcentralerna

Räddningsväsendets mål är att ha en sådan helhetsbild av riskerna i samhället som grundar sig på en fortgående analys samt beredskap att svara på dessa risker inom sitt eget verksamhetsområde. Den riksomfattande ledningen, planeringen, styrningen, övervakningen och samordningen av räddningsväsendet och beredskapen ska stärkas och förbättras. Inrikesministeriet fortsätter under 2017 med ett projekt som syftar till att bereda den reform av räddningsväsendet som är avsedd att träda i kraft vid ingången av 2019. Vid reformen överförs räddningsväsendets uppgifter från kommunerna till landskapsnivå.

Verksamheten vid nödcentralerna och hos de myndigheter som utnyttjar nödcentralstjänster förenhetligas på riksnivå i fråga om larmtjänsterna. Syftet är att förbättra nödcentralernas verksamhet och myndighetssamarbetet och därigenom säkerhetstjänsterna för befolkningen. Nödcentralsverksamheten utvecklas genom att myndigheternas gemensamma nödcentralssystem tas i bruk i alla nödcentraler.

Invandring

Migrationsförvaltningens verksamhet påverkas av det ökade antalet asylsökande. Anslagen i budgetpropositionen har dimensionerats enligt 10 000 asylsökande, mottagningssystemet omfattar i genomsnitt 13 000 personer och utgifterna för mottagningen uppgår till uppskattningsvis 50 euro/person/månad. Asylsökande som får positivt beslut (uppskattningsvis ca 30 % av sökandena) placeras i kommunerna så fort som möjligt. Flyktingkvoten för 2017 är 750 personer. Finland påverkas även av EU:s gemensamma beslut att flytta (s.k. intern förflyttning) och omplacera asylsökande inom EU.

Den produktivitetsökning som det elektroniska systemet för hantering av utlänningsärenden (UMA) för med sig utnyttjas fullt ut genom att man utvecklar arbetsprocesserna. En smidig och snabb behandling av asylansökningar dämpar på lång sikt de totala kostnaderna av mottagningen av asylsökande när de sökandes väntetid vid förläggningarna inte blir onödigt lång.

Försvarsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 27)

För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 2,8 miljarder euro, vilket innebär en minskning med 62,2 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. Minskningen beror närmast på den tidsmässiga förläggningen av anskaffningen av materiel och på en ökning av omkostnadsbesparingarna.

I försvarsmaktens omkostnader (exkl. löneutgifter), anskaffningen av försvarsmateriel samt utgifterna för den militära krishanteringen har det gjorts en föregripande kostnadsnivåjustering på 1,5 % i enlighet med etablerad praxis. Det militära försvarets andel av anslagen under huvudtiteln uppgår till 85 %, varav 38 % (914 miljoner euro) är utgifter som hänförs till den materiella beredskapen. Den militära krishanteringens andel är 2 %.

Försvarsmaktens nya beställningsfullmakter enligt budgetpropositionen för 2017 och de tidigare beviljade beställningsfullmakterna föranleder utgifter på sammanlagt 653 miljoner euro 2017 och på sammanlagt 1 290 miljoner euro åren efter budgetåret.

Militärt försvar

För försvarsmaktens omkostnader föreslås anslag på 1,9 miljarder euro, vilket är 3,4 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2016. Omkostnadsanslagen minskas av besparingar som föranleds av konkurrenskraftsavtalet. Dessa besparingar uppgår till sammanlagt ca 26 miljoner euro. Från anskaffningen av försvarsmateriel har anslag på 40 miljoner euro mer än i budgeten för 2016 överförts till omkostnaderna.

För anskaffning av försvarsmateriel föreslås anslag på 479,8 miljoner euro, vilket är 65,0 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2016. Detta beror huvudsakligen på nämnda överföring av anslag samt på tidigare ändringar av den tidsmässiga fördelningen av utgifterna för beställningsfullmakter, vilka minskar de anslag som föreslås för anskaffningen av försvarsmateriel med sammanlagt 99 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. Anslagen minskas dessutom av minskningen av den tilläggsfinansiering av engångsnatur som beviljats för att stödja sysselsättningen inom den inhemska industrin med 4 miljoner euro fr.o.m. 2016. De anslag som föreslås för anskaffningen av försvarsmateriel ökas främst av en anslagsökning enligt regeringsprogrammet som ökar med 30 miljoner euro jämfört med budgeten för 2016 samt av en föregripande kostnadsnivåjustering på 8 miljoner euro.

Budgetpropositionen innefattar tre nya beställningsfullmakter. Utgifterna för den beställningsfullmakt för materiell utveckling av försvarsmakten 2017 på 519 miljoner euro som föreslås för anskaffningen av försvarsmateriel förläggs till åren 2017—2025. För försvarsmaktens omkostnader föreslås en beställningsfullmakt på 181 miljoner euro, med vilken bl.a. fordon, reservdelar samt service- och underhållstjänster för materielen ska skaffas. Utgifterna för beställningsfullmakten förläggs till åren 2017—2020. För anskaffning av underhålls- och flygutbildningstjänster för det utbildningssystem som ersätter flygvapnets Vinka-utbildning föreslås en beställningsfullmakt på 32 miljoner euro. Utgifterna för fullmakten förläggs till åren 2017—2024.

Militär krishantering

För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 47,0 miljoner euro för materiel- och förvaltningsutgifter för den militära krishanteringen, vilket innebär en ökning på 10,4 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. Ökningen föranleds huvudsakligen av utbildningsinsatsen i Irak. Krishanteringen behandlas även i den allmänna motiveringen till utrikesministeriets förvaltningsområde under rubriken krishantering.

Finansministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 28)

För finansministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 17 miljarder euro, vilket innebär en minskning på 350 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. Av förvaltningsområdets anslag är andelen för stöd till kommunerna 51 %, andelen för pensioner och ersättningar som staten betalar 29 % och andelen för EU-avgifter 11 %. Av anslagen under huvudtiteln utgör andelen för ämbetsverkens omkostnader 4 %. De flesta omkostnadsanslagen minskas av ett flertal besparingar enligt regeringsprogrammet som gäller omkostnaderna.

Beskattningen och tullväsendet

Det föreslås att skatteförvaltningens omkostnader minskas med ca 1,8 miljoner euro och Tullens omkostnader med 11,4 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. I förslaget har beaktats en överföring av vissa beskattningsuppgifter från Tullen till skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen fortsätter Valmis-projektet genom att införa det stegvis. Inom projektet genomförs skatteförvaltningens elektroniska tjänster på en ny plattform.

Tullen genomför en totalreform av tullklareringssystemen. I regeringsprogrammet är det överenskommet att bilbeskattningen, punktbeskattningen och mervärdesbeskattningen av import överförs från Tullen till skatteförvaltningen. Trots överföringen av nationella beskattningsuppgifter svarar Tullen fortfarande för betydande övervaknings- och brottsbekämpningsuppgifter vid punktbeskattningen och mervärdesbeskattningen av import samt sköter beskattningen av dessa vid vissa införseltillfällen.

Statens pensionsutgifter

För de pensioner och ersättningar som staten betalar föreslås 4,8 miljarder euro, vilket innebär en ökning på ca 100 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. Ökningen beror på indexjusteringar, pensionernas ökade volym och en förändring i ränteprognosen.

Stöd till kommunerna

För statsandelen för kommunal basservice föreslås 8,5 miljarder euro, vilket innebär en minskning på 444 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016.

Statsandelen minskas på grund av den minskning på 356 miljoner euro som görs på basis av konkurrenskraftsavtalet. Statsandelen minskas också av att beviljandet och utbetalningen av grundläggande utkomststöd fr.o.m. 2017 övergår från kommunerna till FPA. I anknytning till denna ändring och i syfte att bevara finansieringsförhållandet mellan staten och kommunerna (50/50 %) minskas den andel som motsvarar kommunernas finansieringsandel, dvs. 331 miljoner euro, från anslaget för statsandelen för kommunal basservice. Statsandelen minskas även av en nedskärning som hänför sig till besparingen av indexbundna utgifter, dvs. 75 miljoner euro, samt den nedskärning av statsandelen som fastställdes under föregående valperiod, dvs. 50 miljoner euro. Kommunernas utgifter sänks av sparåtgärder, t.ex. effektiviseringen av ordnandet av den regionala specialiserade sjukvården, den ändrade dimensioneringen av personalen inom äldreomsorgen och slopandet av vissa deluppgifter i äldreomsorgslagen, och detta har även beaktats i dimensioneringen av statsandelen.

I statsandelen har som tillägg beaktats utvecklandet av närstående- och familjevården samt äldreomsorgen så att statsandelsprocenten är 100. Den kompensation för ändringarna i skattegrunderna som från den kommunala ekonomins synvinkel är neutral ökar med 390 miljoner euro.

För beredningen av social- och hälsovårds- och landskapsreformen anvisas tilläggsfinansiering. Den finansiering som reserverats för beredningen av reformerna uppgår till sammanlagt 21 miljoner euro under finansministeriets huvudtitel. Anslagen under finansministeriets huvudtitel riktas särskilt till inledandet av landskapsförvaltningen och grundandet av servicecentra samt till IKT-förändringsstödet.

Den kommunala ekonomin, det statliga stödet till kommunerna och effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin behandlas i avsnitt 7 Den kommunala ekonomin.

Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 29)

För undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 6,8 miljarder euro, vilket är 28,4 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2016. Av anslagen under huvudtiteln är andelen för statlig finansiering av högskoleundervisning och forskning 49 %, andelen för den allmänbildande utbildningen och det fria bildningsarbetet 14 %, andelen för yrkesutbildning 11 %, andelen för studiestöd 12 % och andelen för kultur, konst, idrottsverksamhet och ungdomsarbete 10 %. I statsandelarna för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och i den statliga finansieringen av universiteten och yrkeshögskolorna har beaktats de ändringar som beror på konkurrenskraftsavtalet. Dessa behandlas närmare i avsnitt 5.2. Innehållet i och effekterna av de åtgärder som gäller statsandelarna för förvaltningsområdet behandlas närmare i avsnitt 7, som gäller den kommunala ekonomin.

Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet

Beredningen av lagen om småbarnspedagogik fortsätter. Rätten till småbarnspedagogik för barn i förskoleundervisning ändras så att det blir möjligt för kommunerna att genomföra vården av barn i förskoleundervisning som avgiftsbelagd klubbverksamhet. Digitala lärandemiljöer införs och pedagogiken moderniseras. Autentiseringslösningarna för minderåriga utvecklas som en del av den nationella servicearkitekturen. Inom den allmänbildande utbildningen främjas övergången till digitalt material och utvecklas olika sätt att stödja lärarnas egen produktion och spridning av läromedel till andra. Standardiseringen av utbildningsmolntjänster främjas. Kunnandet i naturvetenskap och matematik förbättras med hjälp av ett riksomfattande utvecklingsprogram. Stärkandet av språkkunskaperna fortsätter genom att språkbadsverksamheten och språkförsök stöds.

En översyn av finansieringssystemet för gymnasieutbildningen och en reform av nätet av anordnare av gymnasieutbildning bereds. Syftet är att förbättra gymnasieutbildningens genomslag, kvalitet och effektivitet och trygga den regionala tillgången till gymnasieutbildning. Studentexamen utvecklas så att den stöder utbildningens allmänbildande mål och att den i större utsträckning kan utnyttjas i högskolornas antagning. Ibruktagandet av informations- och kommunikationsteknik i studentexamen genomförs successivt före utgången av 2019.

Yrkesutbildning

För att öka yrkesutbildningens samhälleliga genomslag genomförs en reform av yrkesutbildningen. Syftet med reformen är att slopa överlappningar i utbildningen och skiljemurarna mellan ungdomars och fullvuxnas yrkesutbildning samt att samla utbildningsutbudet, finansieringen och styrningen till en enhetlig helhet och att samtidigt sörja för ett heltäckande utbildningsutbud. I reformen inrättas ett nytt styr- och finansieringssystem för yrkesutbildningen samt införs en enhetlig process för personlig tillämpning och ett enhetligt sätt att avlägga examen. Genom revideringen av finansieringssystemet eftersträvas en effektivisering av anordnandet av utbildning genom att betydelsen av studieprestationernas och utbildningens verkningsfullhet ökas när finansieringen fastställs. Målet är dessutom att förbättra genomströmningen inom utbildningen och erkännandet av tidigare förvärvat kunnande, att möjliggöra kombination av olika sätt att anordna utbildning samt att öka det lärande som sker på arbetsplatsen. Beredningen av reformen slutförs under 2017, och reformen träder huvudsakligen i kraft vid ingången av 2018.

För främjande av sysselsättningen bland unga som står utanför utbildning och arbetsliv anvisas tilläggsfinansiering på 10 miljoner euro för en fortsättning av kompetensprogrammet för unga vuxna.

Högskoleundervisning och forskning

Högskolorna fortsätter det funktionella och strukturella utvecklandet. Högskolorna profilerar sig samt förtydligar och intensifierar samarbetet och arbetsfördelningen sinsemellan samt med olika forskningsinstitut. Målet är samla kunskaperna och slopa oändamålsenliga överlappningar. Resurserna koncentreras till färre och effektivare operativa enheter vars ekonomiska bärkraft är starkare.

Högskolorna förbättrar kvaliteten på utbildningen genom att modernisera utbildningsinnehållet, undervisningsmetoderna, lärandemiljöerna och lärarnas kunnande samt genom att öka samarbetet. De möjligheter som följer av digitaliseringen utnyttjas fullt ut. Högskolorna utvecklar antagningen av studerande, de flexibla studiemöjligheterna, förfarandena för tillgodoräknande av tidigare införskaffad kompetens och examina på ett sådant sätt att den nationella och internationella mobiliteten ökar och arbetskarriären förlängs.

Genom forskningsfinansieringen stärks förutsättningarna för spetsforskning och forskningsinfrastrukturerna samt forskning och innovationsverksamhet som stöder och skapar nationella starka sidor. Inom ramen för totalreformen av forskningsinstituten och forskningsfinansieringen effektiviseras samarbetet mellan högskolorna och forskningsinstituten och samarbetets genomslag. Dessutom omfördelas resurserna i enlighet med samhällets förändrade behov. Bevillningsfullmakten för Finlands Akademi höjs med 30 miljoner euro för främjande av unga forskares forskning.

Studiestöd

Spareffekten av reformen av studiestödssystemet på lång sikt är ca 112 miljoner euro. Nivån på studiepenningen för utbildning på andra stadiet och på högre nivå förenhetligas till 250,28 euro i månaden fr.o.m. den 1 augusti 2017. Samtidigt frångår man systemet med att föräldrarnas inkomster inverkar förminskande på studiepenningen för 18—19-åriga studerande på andra stadiet som bor självständigt.

Den stödtid som gäller för alla högskolestudier förkortas från 64 månader till 54 stödmånader. Den examensspecifika stödtiden förkortas med två månader. Beloppet av statsborgen för studielån höjs. Studerandenas egna inkomstgränser binds vid förtjänstnivåindex och de ses över regelbundet, dock så att inkomstgränserna inte sjunker. Förhöjningen av det belopp av studiepenningen och bostadstillägget som ska återkrävas på basis av studerandens egna inkomster jämkas från 15 % till 7,5 %.

De studerande överförs till det allmänna bostadsbidraget. Ändringen är sett ur de offentliga finansernas synvinkel kostnadsneutral och de merkostnader som föranleds av den täcks med medel under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel.

Konst och kultur

Statsunderstödspolitiken och statsandelssystemen inom kulturen utvecklas så att de blir mer strategiska än tidigare. Den lagstiftning som styr kulturarvspolitiken samt programstyrningen utvecklas så att de motsvarar den förändrade omvärlden. Den digitala åtkomsten och långtidsförvaringen i fråga om kulturarvsmaterial ökas.

Nivån på den ersättning för utlåning som betalas för utlåning från allmänna bibliotek höjs till samma nivå som i det övriga Norden, dvs. till 15,6 miljoner euro 2017 (inkl. mervärdesskatt).

Med hjälp av en utvidgning av procentprincipen inom konsten främjas konstens och kulturens effekt på välbefinnandet och tillgången till konst och kultur för alla medborgare genom att öka användningen av konst- och kulturtjänster i vård- och klientarbetet inom social- och hälsovården. Barns och ungdomars hobbyn inom konst och kultur stöds genom att inkludera hobbyverksamheten i skoldagen. Dessa mål främjas i ett spetsprojekt för att göra konst och kultur tillgängligare.

Idrottsverksamhet

Målet är att främja en motionsinriktad livsstil hos hela befolkningen och därigenom öka delaktigheten samt förbättra befolkningens välbefinnande och hälsa. Stödet till programmet Skolan i rörelse utvidgas så att det täcker alla skolor på grundstadiet. Stöd riktas även till en etisk och samhällsansvarig elitidrottsverksamhet och träningsmöjligheterna för idrottare.

Ungdomsarbete

Man strävar efter att säkerställa tjänsterna inom verkstadsverksamheten för unga och det uppsökande ungdomsarbetet samtidigt som man utvecklar dessa verksamheter så att de ännu bättre än tidigare svarar mot de ungas behov. En ökning på 4,5 miljoner euro föreslås i anslaget. Målet är att stärka de ungas livskompetens och minska ungdomsarbetslösheten, förebygga utslagning bland unga och utveckla befintliga processer för att stödja unga.

Användningen av vinstmedel från penningspelsverksamheten

Vinstmedel från penningspelsverksamheten beräknas inflyta till ett belopp av 545,7 miljoner euro till förmån för förvaltningsområdet, varav 19,4 miljoner euro är outdelade vinstmedel som fonderats. Av vinstmedlen används minst 25 % till att främja idrott och fysisk fostran, 9 % till att främja ungdomsarbete, 17,5 % till att främja vetenskap och 38,5 % till att främja konst. Av utgifterna för vetenskapen finansieras 23 % med avkastningen från penningspelsverksamhet och sammanlagt 64 % av utgifterna för konst, kultur, idrott och ungdomsarbete.

Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 30)

För jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde föreslås sammanlagt 2,5 miljarder euro, vilket innebär en minskning på 14,4 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. De beräknade inkomsterna för 2017 är 886 miljoner euro, vilket är 84 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2016. Av anslagen under huvudtiteln används 5 % för förvaltning och forskning, 13 % för utveckling av landsbygden, 72 % för jordbruk och livsmedelsekonomi, 8 % för naturresursekonomi, 0,2 % för Forststyrelsen och 2 % för lantmäteriverksamhet och datalager.

Förvaltning och forskning

Under kapitlet för förvaltning och forskning har budgeterats utgifterna för jord- och skogsbruksministeriets och förvaltningsområdets viktigaste forskningsanstalt, Naturresursinstitutet. Omkostnadsanslaget minskar med 8,8 miljoner euro på grund av reformen av statens forskningsstruktur och de besparingar som görs i ämbetsverkens och inrättningarnas omkostnader.

Utveckling av landsbygden

Anslagen för utveckling av landsbygden ökar med 22,3 miljoner euro, främst på grund av att genomförandet av landsbygdsprogrammet fortskrider. Utvecklingen av landsbygden stöds bl.a. genom företagsstöd, forsknings- och utvecklingsprojekt och rådgivning till landsbygden. De centrala instrumenten är programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020 (landsbygdsprogrammet) och det arbete som bedrivs i landsbygdspolitiska rådet och skärgårdsdelegationen. Det anslag som reserverats för avträdelsestöd och avträdelseersättning minskar i enlighet med de preciserade behovskalkylerna.

Jordbruk och livsmedelsekonomi

Anslagen minskar med 24,8 miljoner euro, vilket huvudsakligen beror på att tidsplanerna för utbetalning av EU:s utkomststöd har normaliserats. Anslaget används för att främja en konkurrenskraftig tillväxt för affärsverksamhet som bygger på bioekonomi och livsmedel. Samtidigt säkerställer man genom ansvarsfull verksamhet hälsan, välbefinnandet och säkerheten hos människor, djur och växter. På grund av jordbrukets lönsamhetsläge beslutade regeringen i planen för de offentliga finanserna 2017—2020 att år 2017 bevilja ett tilläggsanslag på 20,3 miljoner euro för kompensationsersättningar och 6,7 miljoner euro för nationella stöd i anslagen enligt ramen.

Vidare har i dimensioneringen av anslaget i form av spetsprojektfinansiering enligt det strategiska insatsområdet Bioekonomi och ren energi i regeringsprogrammets genomförandeplan beaktats en överföring på 38 miljoner euro (11 miljoner euro år 2016) till Gårdsbrukets utvecklingsfond Makera. Spetsprojektfinansiering anvisas dessutom till ett belopp av 2,5 miljoner euro (1 miljon euro år 2016) för åtgärder som främjar export och användning av inhemska livsmedel, i syfte att förbättra handelsbalansen.

Naturresursekonomi

Anslagen ökar med 1,2 miljoner euro, vilket delvis beror på ökad finansiering för spetsprojektet Bioekonomi och ren energi. Målet för naturresursekonomin, som omfattar fiskeri- och vilthushållning, skogsbruk, vattenhushållning och allmänna naturresursfrågor, är hållbar vård och användning av förnybara naturresurser och hantering av risker i anslutning till dem.

Lantmäteri och datalager

Anslagen minskar med 2,8 miljoner euro på grund av ytterligare besparingar och slopande av ett tillägg för ägoregleringar. Arbetet med att öppna datalager fortsätter enligt planerna.

Kommunikationsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 31)

För kommunikationsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 3,2 miljarder euro, vilket innebär en ökning på ca 303,4 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. Av anslagen under huvudtiteln används 59 % för upprätthållande och utvecklande av trafiknätet, 2 % för myndighetstjänster för trafiken, 6 % för stöd till trafiken och köp av tjänster för trafiken, 16 % för kommunikationstjänster och kommunikationsnät och 1 % för väder-, havs- och klimattjänsterna.

Förvaltningsområdet skapar en fungerande marknadsmiljö för efterfrågan och utbudet på olika trafik- och kommunikationstjänster samt digitala tjänster så att det uppstår nya affärsverksamhetsmöjligheter och export och så att urvalet av tjänster växer. Regleringen görs smidigare och man lättar på den administrativa bördan. Föråldrade normer och normer som utgör hinder för marknadsaktörernas verksamhet avvecklas. Nya verksamhetssätt främjas genom försök och innovativ upphandling.

Tjänsterna inom transport och kommunikation ordnas i första hand på marknadsvillkor. I situationer där tillräckliga trafik- och transporttjänster inte kan tillhandahållas på marknadsvillkor säkerställs en basnivå av tjänster. När det gäller mediebranschen säkerställer man genom förvaltningsområdets åtgärder att den finländska mediebranschen bevarar sin livskraft och konkurrenskraft i en allt mer internationell verksamhetsmiljö som formas av internets utveckling och digitaliseringen.

Genom sina åtgärder vill förvaltningsområdet skapa bättre förutsättningar än tidigare för affärsverksamhet som baserar sig på nyttjande och delning av data. Till förvaltningsområdets mål hör att stärka användarnas förtroende för digitala tjänster och nya digitala affärsmodeller. Dessutom upprätthåller och ökar man kompetensen på området för informationssäkerhet samt riskhanteringen.

Kommunikationspolitik

När det gäller kommunikationsnäten satsar man på att utöka utbudet av trådlösa och fasta kommunikationsförbindelser som behövs för nya digitala tjänster och tjänster som utnyttjar automatisering, samt på att förbättra den kommersiella tillgången på snabba bredband. Kommunikationsverket, som sköter administrativa uppgifter på kommunikationsområdet, har omkostnader på 31,9 miljoner euro varav 11,0 miljoner euro täcks med anslagsfinansiering och resten med intäkterna av de avgifter som Kommunikationsverket tar ut. Det riksomfattande projektet för bredband till glesbygdsområden genomförs med anslag som överförts från tidigare år (25,2 miljoner euro). Till statens televisions- och radiofond överförs 508 miljoner euro i syfte att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet.

Trafikpolitik

Inom trafikledshållningen satsar man i synnerhet på trafikledernas skick och kvalitet. Målet är att få den ökande eftersättningen av underhållet att bli betydligt långsammare. Markanvändningen, boendet, trafiken och tjänsterna samordnas så att vårt lands konkurrenskraft stärks. Genom prissättningen av trafiken inverkar man vid sidan av finansieringsaspekten på styrningen av trafiken. Möjligheterna att utveckla trafiknätet på företagsekonomiska grunder utreds. Målet är att skapa långsiktiga förutsättningar för en hållbar finansiering av trafikens infrastruktur och underhåll.

För omkostnaderna för Trafikverket, som ansvarar för upprätthållandet av servicenivån för trafiken på de trafikleder som förvaltas av staten och som i samarbete med andra aktörer ansvarar för att trafiksystemet fungerar, anvisas 74 miljoner euro. Utgifterna för bastrafikledshållningen beräknas uppgå till 1,329 miljarder euro, varav 1,279 miljarder euro finansieras med anslag. För åtgärder för att minska eftersättningen av underhållet används 304 miljoner euro, varav 200 miljoner euro finansieras med spetsprojektfinansiering och 104 miljoner euro med en överföring från momentet för utveckling av trafikledsprojekt. Vidare föreslås för den fortsatta planeringen av en snabb järnvägsförbindelse mellan Helsingfors och Åbo 40 miljoner euro, varav 10 miljoner euro allokeras till år 2017. För trafikinvesteringar, inklusive efterfinansierings- och livscykelsfinansieringsprojekt, föreslås det 444 miljoner euro. Det föreslås att nya investeringsprojekt som gäller förbättring av banavsnittet Luumäki—Imatra och vidare till ryska gränsen (165 miljoner euro), riksväg 4 Uleåborg—Kemi (125 miljoner euro), riksväg 5 S:t Michel—Juva (121 miljoner euro) och riksväg 12 på ringvägen söder om Lahtis (198 miljoner euro) inleds 2017.

Trafiksäkerhetsverket ansvarar för myndighetstjänster för trafiken som gäller trafiksystemets säkerhet, datalager, driftsäkerhet och marknaden. Utgifterna för myndighetstjänsterna för trafiken beräknas uppgå till 140 miljoner euro, varav 91 miljoner euro finansieras med avgiftsintäkter och 49 miljoner euro med anslag. För åtgärder som främjar säkerhetsverksamheten inom vägtrafiken föreslås ett anslag på 9,1 miljoner euro. En motsvarande inkomst har beaktats i inkomstposten.

För stöd till trafiken och köp av tjänster för trafiken föreslås 209,2 miljoner euro, varav 105 miljoner euro anvisas för att främja sjöfarten och den övriga sjötrafiken, 84 miljoner euro för köp och utvecklande av tjänster inom kollektivtrafiken samt 18 miljoner euro för upprätthållande av förbindelsefartygstrafiken i skärgården och för köp och avtal om köp inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården.

Forskning

Meteorologiska institutets utgifter beräknas uppgå till 72 miljoner euro, varav 26 miljoner euro finansieras med inkomster och 45,2 miljoner euro med anslag. För finansieringen av reparationsinvesteringar i nätverket av väderradar föreslås 1 miljon euro.

Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 32)

För arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde föreslås sammanlagt 2,9 miljarder euro, vilket innebär en minskning med 8 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. På grund av organisationsreformer inom ministeriet har anslag överförts mellan kapitlen 01, 20, 30 och 50. Med den nuvarande strukturen används av anslagen under huvudtiteln 9 % för förvaltning, 29 % för närings- och innovationspolitik, 20 % för sysselsättnings- och företagsamhetspolitik, 3 % för företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet, 15 % för regionutveckling och strukturfondspolitik, 16 % för energipolitik och 8 % för integration.

Förvaltning

I anslag för förvaltningen föreslås 271,4 miljoner euro, vilket är 13,2 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2016. Minskningen föranleds av olika spar- och effektiviseringsbeslut som gäller omkostnaderna för närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna)

Närings- och innovationspolitik

För politikområdet föreslås 860 miljoner euro, vilket innebär en minskning med ca 65,5 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. Minskningen föranleds av anslagsminskningar som huvudsakligen gäller stöd för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och lån för Finlands Exportkredit Ab:s refinansieringsverksamhet. För Finlands Exportkredit Ab:s utbetalning av krediter som beviljats tidigare inom ramen för refinansieringsverksamheten föreslås anslag på 82,4 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 23,9 miljoner euro.

För innovationsfinansieringsverket Tekes fullmakt att bevilja understöd föreslås 240,5 miljoner euro och för Tekes lånefullmakt föreslås 147 miljoner euro. Finansiering riktas särskilt till riskfyllda projekt som påskyndar förnyandet av näringslivets strukturer.

Det föreslås att Tekes lånefullmakt utökas med 9,5 miljoner euro med anledning av införandet av ett produktionsincitament för den audiovisuella branschen. Det nya incitamentet syftar till att öka Finlands konkurrenskraft som inspelningsort för såväl inhemska som utländska produktioner.

I anslag för kapitalisering av Finlands Industriinvestering Ab föreslås 29,5 miljoner euro. Anslaget för Industriinvestering för 2017 fördelas på fonder som investerar i finländska tillväxtföretag, med syfte att utveckla och diversifiera kapitalinvesteringsmarknaden i Finland.

Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

För sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken föreslås ett anslag på 595,3 miljoner euro, vilket innebär en minskning med 155,2 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. Minskningen föranleds huvudsakligen av en minskning i anslagen för offentlig arbetskrafts- och företagsservice.

För den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen föreslås ett anslag på 422,2 miljoner euro, vilket innebär en minskning med 163,2 miljoner euro jämfört med föregående års ordinarie budget. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen en proposition till riksdagen med ett lagförslag där antalet aktiveringsåtgärder ökas genom att man utvidgar användningsändamålet för arbetslöshetsförmånerna. De anslag som staten anvisar för arbetslöshetsförmåner används för finansiering av rörlighetsunderstöd, startpeng och lönesubvention. Lönesubventionerat arbete och startpeng för arbetslösa som ämnar bli företagare finansieras med de anslag som reserverats för arbetslöshetsförmåner så att grunddagpenningens belopp finansieras med anslagen och den överskjutande delen finansieras med sysselsättningsanslag. Genom att utvidga användningsändamålet kan man bättre än hittills svara på de arbetslösas servicebehov. Av denna anledning överförs från moment 32.30.51 sammanlagt 151 miljoner euro till momenten 33.20.50, 51 och 52 under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. Också anpassningsåtgärderna inom den offentliga ekonomin (-20 miljoner euro) påverkar dimensioneringen av anslaget under momentet.

Som ett led i regeringens sysselsättningspaket föreslås ett tillägg på 17 miljoner euro i arbets- och näringsbyråernas omkostnader. Tillägget är avsett att användas för att effektivisera serviceverksamheten så att det för alla arbetslösa arbetssökande utarbetas en sysselsättningsplan och med 3 månaders mellanrum ordnas en intervju och så att reglerna om sanktioner verkställs inom ramen för den nuvarande lagstiftningen.

Regeringen bereder en överföring av ansvaret för ordnande av arbets- och näringstjänster till landskapen från och med ingången av 2019. Åren 2017—2018 genomförs regionala försök med arbetssökar- och arbetsgivarorienterad sysselsättningsservice genom vilka det skapas en med tanke på arbetssökandena och arbetsgivarna kundorienterad verksamhetsmodell som överskrider gränserna för förvaltningsområdena. Inom försöksområdena överförs ansvaret för att ordna offentlig arbetskrafts- och företagsservice till landskapsnivå.

Inom reformen av den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen inriktas resursanvändningen på att aktivera de arbetssökande. Arbets- och näringsbyråns uppgift ska vara att bedriva företags- och arbetsgivarorienterad arbetsförmedling som stöder snabb sysselsättning och så effektiv besättning av lediga arbetsplatser som möjligt. Den privata arbetskraftsservicens roll inom serviceproduktionen utvidgas. De ungas förankring på arbetsmarknaden stöds genom ungdomsgarantin, som genomförs i ett samarbete med bred sammansättning. Målet är en modell där unga arbetstagare får stöd enligt principen om sektorsövergripande service.

Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet

För politikområdet föreslås ett anslag på 76,3 miljoner euro, vilket innebär en minskning med 9,3 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. Minskningen beror hudsakligen på minskade anslag för lönegarantier. I enlighet med regeringsprogrammet avvecklas den reglering som gäller företag. Dessutom kommer man att gallra och lätta upp de bestämmelser som gäller tillstånd och anmälningsförfaranden inom förvaltningsområdet. Konkurrenslagstiftningen ses över så att ställningen för dem som lidit skada på grund av konkurrensförseelse förbättras. I enlighet med EU:s reviderade direktiv sätts sådana bestämmelser i kraft som förtydligar och förenklar sökandet av ersättning för en skada som förorsakats av konkurrensförseelse.

Regeringen lämnade i juni 2016 en proposition med förslag till ny lagstiftning om upphandlingsförfarandet. I anslutning till detta föreslås det att Konkurrens- och konsumentverket ges i uppgift att övervaka i synnerhet olaglig direktupphandling. För skötseln av de nya uppgifterna föreslås i omkostnaderna för Konkurrens- och konsumentverket ett tilläggsanslag på 1 miljon euro.

Regionutveckling och strukturfondspolitik

För regionutvecklingen och strukturfondspolitiken föreslås ett anslag på 437,5 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 95,3 miljoner euro. Ökningen föranleds delvis av anslagsöverföringar och delvis av en ökning av anslagen under momentet EU-medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram, program för samarbete vid de yttre gränserna och andra program inom sammanhållningspolitiken. Anslagen under momentet uppgår till 357 miljoner euro, vilket utgör en ökning med 115 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. Ökningen av anslaget beror delvis på en förhandsbudgetering av reserveringen för utbetalningar. Ökningen av anslaget påverkas också delvis av att utbetalningarna infaller år 2017, eftersom inga utbetalningar har gjorts såsom planerat under tidigare år.

Energipolitik

För energipolitiken föreslås ett anslag på 464,5 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 81,1 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. Ökningen av anslaget föranleds i huvudsak av ytterligare satsningar på förnybar energi och på införandet av ett kompensationsstöd för indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter.

De anslag som reserverats för produktionsstöd för förnybar energi ökar med 64 miljoner euro, och regeringens spetsprojektfinansiering under momentet Investeringsstöd för förnybar energi och ny energiteknik ökar med 20 miljoner euro. I överensstämmelse med regeringsprogrammet införs ett kompensationsstöd för indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter, för vilket det föreslås ett anslag på 43,0 miljoner euro år 2017. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen en proposition till riksdagen med förslag till lag om kompensationsstöd för indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter. De i lagen angivna sektorer som är särskilt utsatta för risker för kolläckage kan enligt förslaget beviljas stöd som kompensation för det högre elpris som beror på priset på utsläppsrätterna. Fär att lagen ska kunna träda i kraft måste Europeiska unionens kommission godkänna det statliga stöd som ingår i lagförslaget.

Integration

För integrationspolitiken föreslås anslag på 223,0 miljoner euro, vilket är 58,6 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2016. Ökningen beror på det kraftigt ökade antalet personer som omfattas av ersättningarna.

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 33)

För social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på ca 14,6 miljarder euro, vilket är 1,5 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2016. De största anslagsökningarna föranleds av åtgärder enligt konkurrenskraftsavtalet, av överföringen av utbetalningen av det grundläggande utkomststödet till Folkpensionsanstalten, av att studerande ska börja omfattas av det allmänna bostadsbidraget, av utgifter för asylsökande som fått uppehållstillstånd samt av att finansieringen av startpengen delvis överförs från arbets- och näringsministeriets huvudtitel. Också genomförandet av reformerna enligt regeringsprogrammet och justeringarna av behovskalkylerna för socialförsäkringsförmåner och förmåner i samband med utkomstskydd påverkar anslagsbehovet.

Av förvaltningsområdets anslag används 31 % för pensionsutgifter, 28 % för utjämning av familje- och boendekostnader, 19 % för utkomstskydd för arbetslösa, 1 % för avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare, 13 % för sjukförsäkring, 2 % för understöd för främjande av hälsa och social välfärd, 2 % för stöd för veteraner, 1 % för den social- och hälsovård som kommunerna ordnar, 1 % för forskning och utveckling samt 1 % för förvaltning och tillsyn.

Den besparing som man beslutade om i planen för de offentliga finanserna och som gjordes i de utgifter som ingår i indexbesparingarna i bilaga 6 till regeringsprogrammet genomförs genom att man sänker folkpensionsindexets poängtal och genom att man ändrar bestämningsfaktorerna för bostadsbidrag och barnbidrag. Med beaktande av effekten av utkomststödet är nettoeffekten av sparåtgärderna under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel 67,3 miljoner euro. I budgetförslaget har man beaktat den könsneutrala äktenskapslag som träder i kraft den 1 mars 2017.

Forskning och utveckling

För genomförandet av genomstrategin föreslås att anslag på 5,8 miljoner euro. I enlighet med strategin inrättas i Finland ett genomcentrum i syfte att göra vårt land till ett föregångsland och en internationellt eftertraktad samarbetspartner för hälso- och sjukvård, toppforskning och global affärsverksamhet som utnyttjar genominformation. Eftersom forskning som utnyttjar genominformation utförs främst inom ramen för biobanker innebär detta samtidigt att också verksamheterna vid de offentliga biobankerna blir effektivare och att ett effektivt samarbete med genomcentret säkerställs. Dessutom inrättas ett nationellt cancercentrum. För kostnaderna för inrättandet anvisas totalt 17 miljoner euro 2017—2020.

Sysselsättningsfrämjande åtgärder

Den finansieringsandel som motsvarar lönesubventionens och startpengens grunddel, dvs. 151,1 miljoner euro, överförs från arbets- och näringsministeriets huvudtitel till social- och hälsovårdsministeriet. Systemen för finansiering av lönesubventionerat arbete och startpeng föreslås bli ändrade så att dessa tjänster också finansieras med det statliga anslag som reserverats för arbetslöshetsförmåner. Slopandet av kostnadsersättningen för dem som studerar frivilligt medan de får arbetslöshetsförmån innebär en besparing på ca 29 miljoner euro i statens utgifter. Att kostnadsersättning börjar betalas till unga utan yrkesutbildning som deltar i arbetsprövning ökar statens kostnader med 7 miljoner euro. Med överskottet av ovannämnda ändringar blir det möjligt att öka antalet personer som får lönesubvention. Resebidraget och ersättningen för flyttningskostnader slås ihop till ett rörlighetsunderstöd. Efter reformerna står ett belopp på sammanlagt ca 257 miljoner euro till förfogande för startpeng och lönesubvention.

För att undanröja flitfällor höjs rehabiliteringspenningen för unga och den rehabiliteringspenning för yrkesinriktad rehabilitering som betalas till unga till samma nivå som garantipensionen. Användningen av rehabiliteringspenningen för yrkesinriktad rehabilitering utvidgas till att också omfatta allmänbildande utbildning. Till alla som får rehabiliteringspenning för unga betalas också reseersättning och anslag för studiematerial, och minimibeloppet av rehabiliteringspenningen binds till FPL-index. Förslaget ökar statens utgifter med 14,2 miljoner euro.

Åtgärderna är ett led i regeringens spetsprojekt för att undanröja de flitfällor som utgör hinder för att ta emot arbete och minska den strukturella arbetslösheten samt förnya arbetskraftsförvaltningen så att den stöder sysselsättningen.

För att främja likabehandlingen och sysselsättningen av unga kvinnor och jämna ut de kostnader som familjeledigheter orsakar arbetsgivaren föreslås det att till arbetsgivaren betalas en engångsersättning, vars kostnadseffekt varje år är 75 miljoner euro och 45 miljoner euro 2017. Merkostnaderna finansieras med arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift och påverkar således inte statens utgifter.

EU:s direktiv om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal och säsongsanställning har beaktats vid beredningen av budgeten. Effekterna på social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel av direktivet om företagsintern förflyttning av personal är uppskattningsvis 5,6 miljoner euro och av direktivet om säsongsanställning uppskattningsvis 4,2 miljoner euro.

Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster

För utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd och vissa tjänster föreslås anslag till ett belopp av 4,1 miljarder euro, vilket är 731,4 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2016. Tillägget föranleds huvudsakligen av ökade anslag för det grundläggande utkomststödet och bostadsbidraget samt av att studerande övergår till att omfattas av det allmänna bostadsbidraget, vilket genomförs kostnadsneutralt med tanke på de offentliga finanserna. De ytterligare utgifter som övergången föranleder täcks genom att man låter bli att höja de maximala boendeutgifterna samtidigt som man sänker de maximala boendeutgifterna med 4 % i kommungrupperna III och IV.

Beviljandet och utbetalningen av grundläggande utkomststöd överförs från kommunerna till Folkpensionsanstalten från och med ingången av 2017. På grund av denna överföring utökas anslagen för Folkpensionsanstaltens omkostnader med 27,3 miljoner euro. Till följd av överföringen ökar behovet av anslag under momentet för det grundläggande utkomststödet med 478,6 miljoner euro. Kommunernas andel av de uppskattade utgifterna för det grundläggande utkomststödet dras av från momentet för statsandelen för kommunal basservice 28.90.30.

För att genomföra besparingen i de indexbundna utgifterna ändras bestämningsfaktorerna inom det allmänna bostadsbidraget och bostadsbidraget för pensionstagare samt barnbidragen så att statens utgifter minskar med 67,3 miljoner euro 2017.

Ökningen av antalet asylsökande som fått uppehållstillstånd har beaktats i form av anslagsökningar till ett belopp av sammanlagt 105 miljoner euro 2017. Ytterligare anslag föreslås under momentet för barnbidrag, för den finansiering som reserveras för det allmänna bostadsbidraget, under momentet för arbetsmarknadsstöd och för den statliga finansieringen av sjukförsäkringen.

Socialförsäkringsavgifter

Socialförsäkringsavgifter, % av lönen

  2014 2015 2016 2017
         
Arbetsgivare:        
Sjukförsäkring        
Alla arbetsgivare 2,14 2,08 2,12 1,06
         
Arbetslöshetsförsäkring1)        
lägre avgift 0,75 0,80 1,00 0,80
högre avgift 2,95 3,15 3,90 3,30
         
Arbetspensionsförsäkring2)        
Arbetsgivarnas genomsnittliga ArPL-avgift 17,75 18,00 18,00 17,95
         
De försäkrade:        
Sjukförsäkring        
Sjukvårdsförsäkring        
— Sjukvårdspremie        
Förmånstagare (pensioner och inkomster av förmåner) 1,49 1,49 1,47 1,45
Löntagare och företagare 1,32 1,32 1,30 0,06
         
Arbetsinkomstförsäkring        
— Dagpenningspremie        
Löntagare 0,84 0,78 0,82 1,54
Företagare 0,97 0,91 0,91 1,61
         
Arbetslöshetsförsäkring 0,50 0,65 1,15 1,60
         
Arbetspensionsförsäkring, personer under 53 år 5,55 5,70 5,70 6,15
personer över 53 år 7,05 7,20 7,20 7,65
         
Företagare och lantbruksföretagare:        
Arbetspensionsförsäkring, personer under 53 år 23,3 23,7 23,6 24,1
personer över 53 år 24,8 25,2 25,1 25,6

1) Arbetsgivares lägre premie betalas upp till en viss gräns för lönesumman. År 2015 är gränsen 2 025 000 euro och år 2016 2 044 500 euro. För lönebelopp som överstiger detta betalas den högre premien.

2) I arbetspensionsförsäkringsavgifterna har beaktats den tillfälliga sänkning på 0,4 procentenheter som genomfördes 2016 och som riktades till såväl arbetstagarna som till de små arbetsgivarna

Sjukförsäkring

För finansieringen av sjukförsäkringen föreslås anslag till ett belopp av 1,9 miljarder euro, vilket är 0,7 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2016. Tillägget föranleds huvudsakligen av effekterna av konkurrenskraftsavtalet. Som en följd av sänkningen av arbetsgivares socialskyddsavgift, sänkningen av den sjukvårdspremie som tas ut hos löntagare och höjningen av den dagpenningspremie som tas ut hos de försäkrade ökar de utgifter som följer av sjukförsäkringslagen med 706 miljoner euro. Avgiftsbelastningen på de löntagare som har de lägsta inkomsterna lindras med ett belopp på 30 miljoner euro som ett led i de föreslagna ändringarna av beskattningsgrunderna.

Läkemedelsersättningarna sänks från och med ingången av 2017 med 134 miljoner euro, varav statens andel är 60 miljoner euro.

Ersättningen av sjukvårdskostnaderna för besök hos den privata hälso- och sjukvården fortgår till slutet av 2018 i de fall där den privata hälso- och sjukvården ordnas i kommunala lokaler. Förslaget ökar statens utgifter med 0,1 miljoner euro.

Det föreslås att inkomstgränserna och ersättningsgraden för sjukdagpenningen och rehabiliteringspenningen sänks i fråga om de högsta inkomstgränserna. Detta innebär att kostnaderna för arbetsinkomstförsäkringen minskar med 25 miljoner euro varje år och med 18 miljoner euro 2017. Åtgärden har ingen effekt på statens utgifter.

Pensioner

För pensionerna föreslås anslag till ett belopp av 4,5 miljarder euro, vilket är 47 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2016. Täckningsprocenten för medlen i de pensionsansvarsfonder som täcker det pensionsansvar som följer av Folkpensionsanstaltens tjänstemannapensioner sänks så att den börjar motsvara fonderingsgraden för pensionsmedlen inom den offentliga och privata sektorn. Detta minskar statens andel av Folkpensionsanstaltens omkostnader med 6,5 miljoner euro. Förfarandet för betalning av statens andel av den pension som intjänas under tiden för vård av barn och under studietiden ändras till ett förskottsförfarande.

Ett pensionsstöd av engångsnatur riktas till långtidsarbetslösa som är över 60 år. Pensionsstödet gäller över 60-åringar som varit arbetslösa i fem år, och det har en nettoeffekt på 38 miljoner euro under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel.

Förändringar i index och lönekoefficienten

Åren 2017—2019 görs det inga indexhöjningar av de förmåner som är bundna till FPL-index och konsumentprisindex. För att genomföra besparingarna i de indexbundna utgifterna sänks dessutom folkpensionsindexets poängtal 2017.

  2014 2015 2016 2017
         
Arbetspensionsindex 2 509 2 519 2 519 2 533
FPL-index 1 630 1 637 1 631 1 617
Konsumentprisindex, % 1,0 -0,2 0,4 1,1
Lönekoefficient 1,35 1,36 1,37 1,39

Utkomstskydd för arbetslösa

I anslag för utkomstskyddet för arbetslösa föreslås 2,8 miljarder euro.

För att genomföra den besparing på 200 miljoner euro som anges i regeringsprogrammet förlängs självrisktiden för utkomstskyddet för arbetslösa, förhöjningsdelarna i det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa sänks, förhöjningsdelen för en lång arbetshistoria slopas helt och den maximala tiden för utbetalning av arbetslöshetsdagpenningen förkortas med hundra dagar. Ändringen innebär en besparing på 20 miljoner euro i statens utgifter.

Det föreslås att arbetslösa arbetssökande som med stöd av utlänningslagen har fått uppehållstillstånd i Finland ska betalas integrationsstöd i stället för arbetsmarknadsstöd. Förändringen bedöms minska utgifterna för arbetsmarknadsstöd med 3,4 miljoner euro och öka utgifterna för utkomststödet med 1 miljon euro 2017.

Staten slopar finansieringen av grunddelen i vuxenutbildningsstödet. Den maximala tiden för utbetalning av stödet förkortas till 15 månader och grunddelen minskas med 15 %.

Veteranerna

För stödet för veteraner föreslås sammanlagt 226,9 miljoner euro, vilket är 9,0 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2016. Av anslaget anvisas 104,5 miljoner euro för ersättningar för skada ådragen i militärtjänst, 57,0 miljoner euro för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar, 16,0 miljoner euro för fronttillägg och 41,3 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner. För rehabilitering för makar till dem som blivit invalider på grund av olycksfall i militärtjänst, för rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig och för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater föreslås sammanlagt 6,7 miljoner euro och som statlig ersättning för vården av personer som lidit skada av krigen 1,5 miljoner euro.

För ersättning av kostnader för tjänster inom öppenvården enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst anvisas ett tillägg på 20 miljoner euro av penningspelsverksamhetens avkastning. I anslaget har dessutom beaktats att den invaliditetsgrad som berättigar till kommunala öppenvårdstjänster har sänkts från och med den 1 januari 2017 från 15 % till 10 % i fråga om krigsinvalider med lindriga skador. Detta får en kostnadseffekt på 4,7 miljoner euro år 2017.

Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

För den social- och hälsovård som kommunerna ordnar föreslås anslag till ett belopp av 181,8 miljoner euro, vilket är 22,0 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2016. Minskningen föranleds i huvudsak av att det inte längre beviljas något separat statsunderstöd för anläggningskostnaderna för det barnsjukhus som ska tillhandahålla riksomfattande offentlig hälsovård (mom. 33.60.50).

För genomförandet av regeringens spetsprojekt för välfärd och hälsa anvisas det år 2017 56 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 32,5 miljoner euro. Spetsprojekten omfattar bl.a. försök med servicesedlar och basinkomst och utvärdering av en bosättningsbaserad fördelning av den sociala tryggheten. Dessutom anvisas år 2017 1,5 miljoner euro för en översyn av verksamhetsprocesserna inom social- och hälsovården för unga i enlighet med ungdomsgarantin.

För att öka antalet platser på skyddshem föreslås för finansiering av sådan verksamhet ett anslag på sammanlagt 13,6 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 2,0 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2016. Den statliga finansieringen för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten föreslås förbli på samma nivå som året innan, dvs. 29 miljoner euro.

För beredningen av servicestrukturreformen inom social- och hälsovården och för stöd för reformen föreslås ett anslag på ca 5,6 miljoner euro, vilket är 3,4 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2016. Dessutom har det reserverats 3,0 miljoner euro för finansieringen av det nationella utvecklingsprogrammet SoteDigi. Den statliga finansieringen av hälso- och sjukvårdsenheternas forskning på universitetsnivå minskar med 3 miljoner euro medan den statliga ersättningen för hälso- och sjukvårdsenheternas kostnader för läkar- och tandläkarutbildning ökar med 1,6 miljoner euro.

Den kommunala ekonomin, statsbidrag till kommunerna samt effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin behandlas närmare i avsnitt 7 i den allmänna motiveringen.

Främjande av hälsa och funktionsförmåga

För åtgärder som främjar hälsan och funktionsförmågan föreslås 34,5 miljoner euro, vilket är 9,0 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2016. Ökningen föranleds av en ökning av anslagen för anskaffning av vaccin. Det föreslås att vaccination mot vattkoppor tas in i det nationella vaccinationsprogrammet. Detta ökar anslagsbehovet med 4,2 miljoner euro. Det föreslås att vaccination mot fästingburen hjärnhinneinflammation (TBE) inkluderas i det nationella vaccinationsprogrammet i alla sådana områden där incidensen överstiger 15/100 000 fall per år. Utöver på Åland erbjuds vaccinationen hädanefter för kommuninvånarna i Pargas och Simo, samt för besökare från andra kommuner som rör sig i naturen inom dessa områden i mer än fyra veckor. Kostnadsförslaget för det utvidgade programmet är ca 120 000 euro.

Avbytarverksamhet och vikariehjälp

Utgifterna för avbytarverksamheten för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare minskar med 8,3 miljoner euro jämfört med nivån året innan, och uppgår till 162,2 miljoner euro. Minskningen beror på den ändring av lagen om avbytarservice som trädde i kraft vid ingången av 2016 och på en ändring i behovskalkylen. För de administrativa utgifterna i samband med avbytarservice föreslås att anslag på 16,1 miljoner euro. I anknytning till jordbrukets krispaket har i anslaget som tillägg till avbytarverksamheten beaktats 10 miljoner euro, som bl.a. används för att sänka jordbrukarnas avgifter, och 1 miljon euro, som ska användas för att stödja lantbruksföretagarnas arbetsmotivation.

Ämbetsverk och inrättningar

Under omkostnadsmomenten för ämbetsverken och inrättningarna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås 180,5 miljoner euro, i vilket belopp har beaktats sparåtgärder till ett belopp av sammanlagt 8,6 miljoner euro. De största besparingarna uppstår av det finansiella instrumentet för strategisk forskning till ett belopp av 3,9 miljoner euro, inom sektorforskningen till ett belopp av 3,1 miljoner euro och inom övriga omkostnadsbesparingar till ett belopp av 1,6 miljoner euro.

I samband med sammanslagningen av penningspelsbolagen överförs Penningautomatföreningens understödsverksamhet till ministeriet från och med ingången av 2017. I anslutning till detta har under ministeriets omkostnadsmoment beaktats ett tillägg på 3,38 miljoner euro, som motsvarar hälften av de beräknade kostnaderna för understödsverksamheten. Anslaget täcks med medel under spelbolagets avkastningsmoment 12.33.90, medan spelbolaget faktureras för den andra hälften av kostnaderna.

Miljöministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 35)

För miljöministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt ca 180,1 miljoner euro, vilket är 21,8 miljoner euro mindre än 2016. Av minskningen föranleds 8 miljoner euro av en minskning av finansieringen av Forststyrelsens förvaltningsuppgifter, som beror på att skyddsåtgärder har slutförts på tidigare inrättade naturskyddsområden, och 5 miljoner euro av en minskning av anslagen för vatten- och miljövård. Av anslagen under huvudtiteln används 35 % för miljöförvaltningens omkostnader, 51 % för miljö- och naturvård samt 14 % för samhällen, byggande och boende.

Miljö- och naturvård

Genomförandet av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) och genomförandet av nätverket Natura 2000 och naturskyddsprogram som man tidigare beslutat om fortsätter. För Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter föreslås under miljöministeriets huvudtitel sammalagt ca 29,4 miljoner euro. En nationalpark för Finlands 100-årsjubileum öppnas i juni 2017.

Man arbetar för att förbättra Östersjöns tillstånd i ett internationellt och nationellt samarbete mellan olika förvaltningsområden, där målet är att skyddsåtgärderna ska ha så god effekt och vara så kostnadseffektiva som möjligt. Åtgärderna för att förbättra Östersjöns och insjöarnas tillstånd inriktas på att reducera näringsbelastningen i synnerhet från jordbruket. Havsforskningsfartyget Aranda genomgår en grundlig renovering. I understöd för Pidä Saaristo Siistinä - Håll Skärgården Ren rf föreslås ett tilläggsanslag på 0,5 miljoner euro för anskaffning av ett nytt servicefartyg.

Samhällen, byggande och boende

Med undantag för reparationsunderstöd betalas stöd för boende med medel ur statens bostadsfond. Som ett led i helheten av sysselsättningsfrämjande åtgärder som regeringent beslutat om ingår i budgetpropositionen ett flertal åtgärder som ökar bostadsbyggandet. Bostadsbyggandet ökas genom att man tar in fullmakten att bevilja kortvariga räntestödslån i den allmänna räntestödslånefullmakten och höjer fullmakten för bostadsrättsbostäder med 160 miljoner euro. För den statsunderstödda bostadsproduktionen anvisas i form av fullmakter för räntestöd som betalas med medel ur bostadsfonden totalt 1 410 miljoner euro med stöd av lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån och lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus. Dessutom sänks självriskandelen för de 40-åriga räntestödslånen från nuvarande 3,4 % till 1,7 % före slutet av 2019, och utbetalningarna inom ramen för låneamorteringsprogrammen förläggs till början av programmen för att göra det lättare att få finansiering när husen börjar vara så gamla att de kräver grundläggande renovering. I huvudstadsregion införs en inkomstgräns på 3 000 euro i statligt understödda bostäder. Fullmakten att bevilja investeringsbidrag för grupper med särskilda behov höjs till 130 miljoner euro, och stödet riktas i första hand till att främja produktionen av bostäder för de svagaste grupperna.

För att öka den statsunderstödda produktionen av hyresbostäder kan de kommuner i Helsingforsregionen som har ingått avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal) beviljas tidsbundna startbidrag till ett belopp av högst 20 miljoner euro. I de områden som omfattas av MBT-avtal främjas dessutom bostadsproduktionen genom understöd för byggande av kommunalteknik, som beviljas till ett belopp av högst 15 miljoner euro. För reparationsunderstöd har det reserverats 35 miljoner euro,varav 15 miljoner euro av bostadsfondens medel. Understöden riktas huvudsakligen till stöd för installation av hissar i efterhand och reparation av bostäder för äldre och för personer med funktionsnedsättning. Behandlingen av reparationsunderstöd överförs från kommunerna till Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, vilket innebär mindre utgifter för den offentliga sektorn.

Anslagen enligt ekonomisk art

Anslagen enligt ekonomisk art åren 2015—20171)

    År 2015
bokslut
År 2016
ordinarie
budget
År 2017
budgetprop.
 
Förändring 2016—2017
Kod Utgiftsart mn € mn € mn € mn € %
             
01-14 Omkostnader 6 444 6 520 6 351 -169 -3
15-17 Pensioner 4 439 4 495 4 601 106 2
18-19 Anskaffning av försvarsmateriel 474 545 480 -65 -12
20-28 Övriga konsumtionsutgifter 1 613 1 935 2 170 234 12
29 Mervärdesskatteutgifter 1 148 1 136 1 223 87 8
01-29 Konsumtionsutgifter 14 118 14 631 14 824 193 1
30-39 Statsbidrag till kommuner och samkommuner m.fl. 10 841 11 356 11 038 -318 -3
40-49 Statsbidrag till näringslivet 3 522 3 733 3 712 -21 -1
50-59 Statsbidrag till hushåll och allmännyttiga samfund 12 518 12 940 13 240 300 2
60 Överföringar till statliga fonder utanför budgeten och folkpensionsanstalten 5 737 5 637 6 405 768 14
61-65 EU:s strukturfondsfinansiering, finansieringen från andra EU:s fonder och den motsvarande statliga medfinansieringen och övriga överföringar inom landet 894 812 931 119 15
66-69 Överföringar till EU och utlandet 2 734 2 584 2 574 -10 -0
30-69 Överföringsutgifter 36 246 37 062 37 900 838 2
70-73 Anskaffning av inventarier 92 27 20 -6 -23
74-75 Husbyggen 60 54 62 8 14
76 Jordområden, byggnader och fastigheter 24 36 35 -1 -4
77-79 Jord- och vattenbyggen 483 505 434 -71 -14
70-79 Realinvesteringar 659 622 552 -71 -11
80-86 Lån som beviljas av statens medel 687 248 322 74 30
87-89 Övriga finansinvesteringar 395 223 261 39 17
80-89 Lån och övriga finansinvesteringar 1 082 471 584 113 24
70-89 Investeringsutgifter 1 741 1 093 1 135 42 4
90-92 Räntor på statsskulden 1 524 1 536 1 296 -240 -16
93-94 Nettoamorteringar på statsskulden och skuldhantering2) 0 0 0 0
95-99 Övriga och icke specificerade utgifter 72 69 81 12 17
90-99 Övriga utgifter 1 596 1 605 1 377 -228 -14
Sammanlagt 53 700 54 391 55 236 845 2

1) Utgifterna har samlats i grupper enligt sin ekonomisk art på basis av momentets nummerkod. Varje tal har avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperatio­nerna stämmer därför inte till alla delar.

2) Utgifter för skuldhantering beaktas under momentet Nettoupplåning och skuldhantering (15.03.01), om budgeten uppvisar ett underskott.

5.3. Vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken

Genom forsknings- och innovationspolitik (FoI) stärks Finlands internationella konkurrenskraft, medborgarnas välfärd och förutsättningarna för en miljömässigt hållbar tillväxt. Regeringen har varit tvungen att anpassa också FoI-verksamheten till villkoren för de offentliga finanserna, samtidigt som man genomför reformer för att skapa förutsättningar av världsklass för att ta fram ny kunskap, framgångsrika innovationer, tillväxtföretag samt näringsverksamhet med högt förädlingsvärde. Regeringen inleder nya tillväxtfrämjande åtgärder och sörjer för att det trots utmaningarna i de offentliga finanserna avsätts finansiering för de områden som är allra viktigast med tanke på ekonomin, produktiviteten och sysselsättningen.

Politikåtgärderna styrs av regeringsprogrammet och spetsprojekten i regeringsprogrammet samt av forsknings- och innovationsrådets riktlinjer (2015—2020). Det centrala målet under regeringsperioden är att åter höja kvaliteten på och genomslaget av forsknings- och innovationsverksamheten. Man påskyndar reformen av högskolornas strukturer och verksamhet samt profilering på styrkeområden. Genom högskolornas, näringslivets och förvaltningens gemensamma åtgärder främjas användningen av forskningsresultat och forskningsresultatens genomslag. En gynnsam företagskultur som främjar internationalisering stöds. Regeringen stärker kapitalmarknaden tillsammans med privata aktörer. Offentligt stöd och riskfördelningsmekanismer riktas till nystartade och innovativa (tillväxt)företag med potential samt till exportfrämjande åtgärder.

På grund av den minskade finansieringen till såväl den offentliga sektorn som företagssektorn sjönk Finlands FoU-intensitet (FoU-utgifter/bnp) till 3,1 % år 2015. Enligt befintliga uppgifter kommer intensiteten att stanna vid ca 2,9 % år 2016. Detta innebär att vi redan sjunde året i följd har haft en sjunkande FoU-intensitet. År 2015 var den statliga FoU-finansieringen ca 1 % av bnp, men 2016 sjunker den till mindre än 0,9 % och under de närmaste åren till 0,8 %.

Reformen av systemet med statens forskningsinstitut och av statens FoU-finansiering fortsätter i enlighet med statsrådets riktlinjer. Rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi finansierade 2015—2016 sina första långsiktiga forskningsprojekt. Statsrådet väljer huvudteman för rådets program. Forskningsinstitut har lagts ned, slagits ihop och överförts till universitet. År 2014 fanns det 18 forskningsinstitut, men år 2016 återstod endast 12. Av dessa institut har Statens tekniska forskningscentral VTT formen av ett aktiebolag. Vid sidan av reformerna har forskningsinstitutens finansiering minskats och fokuserats till det finansiella instrumentet för strategisk forskning och till finansiering av forskning som stöder beslutsfattandet. Den finansiering för forskning, framsyn och utredning som statsrådets kansli delar ut har etablerats vid en nivå på ca 11 miljoner euro.

Systemen för finansiering och styrning av högskolorna utvecklas. En reviderad finansieringsmodell för universiteten införs 2017. Modellen stöder en förbättring av kvaliteten på forskningen och undervisningen, en snabbare övergång till arbetslivet, utnyttjandet av forskningsresultat, internationalisering samt universitetens profilering på sina respektive styrkeområden.

Universitetens profilering samt prioriteringen och valet av forskningsområden stöds med specialfinansiering från Finlands Akademi. Detta genomförs genom att 50 miljoner euro av universitetens statliga finansiering stegvis överförs till Akademin för vidarefördelning. Den konkurrensutsatta finansieringens andel av högskolornas finansiering ökas. Universiteten och yrkeshögskolorna kapitaliseras. I kapitaliseringskriterierna betonas högskolornas kvalitet, genomslag i samhället och förmåga att skaffa extern finansiering.

Den samordnade utvecklingen av högskolornas och forskningsinstitutens strukturer fortsätter. Målet är att det i Finland under de närmaste åren ska uppstå starka regionala och sektoriella kompetenskluster av högskolor och forskningsinstitut med hög internationell profil. En utvärdering av utfallet av samarbetet mellan högskolorna och forskningsinstituten, av deras arbetsfördelning och av strukturreformerna genomförs senast 2018.

För utveckling av forskningens infrastruktur och för deltagande i EU:s gemensamma forskningsinfrastrukturer genomförs en nationell strategi och färdplan (2014—2020). Infrastrukturer och utvecklingsmiljöer stöds på områdena för cleantech och bioekonomi men också på andra prioriterade områden som anges i regeringsprogrammet. Den öppna åtkomsten till och utnyttjandet av offentliga datalager och forskningsmaterial, -metoder och -resultat förbättras systematiskt. Man fortsätter att verkställa den nationella färdplanen för öppen vetenskap och forskning (2014—2017) och bereder utvecklingsåtgärder och politiklinjer för den följande fasen.

Vid beredningen av projekt inom EU:s Horisont 2020 och för investeringar i infrastruktur på internationell nivå utnyttjas finansiering från Rådet för strategisk forskning, Akademin och Tekes samt Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och EU:s strukturfonder. Utbildningsexporten på alla utbildningsnivåer främjas genom att man undanröjer hindren för uppdragsutbildning och ökar utbildningsexportens volym. Terminsavgifter och ett stipendiesystem för studerande från länder utanför EU/EES-området införs. Utländska studerande uppmuntras att stanna i Finland.

Tillväxtstrategin för forskning och innovation inom hälsobranschen och den färdplan för perioden 2016—2018 som stöder den genomförs som ett samarbete mellan flera olika förvaltningsområden samt privata och offentliga aktörer. Man skapar en internationellt konkurrenskraftig verksamhetsmiljö. Man ökar investeringarna och exporten bl.a. genom att stärka de sektorsspecifika kompetensklustren och stödja kommersialisering av forskning.

Arbetsfördelningen och samarbetet mellan forsknings- och kapitalfinansiärerna förtydligas. I Tekes finansiering sker en stor förändring: 2016 minskas Tekes resurser med 130 miljoner euro och 2017 med ytterligare 20 miljoner euro. Ett försök med innovationssedlar inleds 2016. Sedlarna (à 5 000 €) riktas till mikroföretag och till små och medelstora företag som upphandlar innovationsexpertis hos företag, högskolor och forskningsinstitut.

Den offentliga finansieringen för de strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation (SHOK) slopas. Programmet Innovativa städer (INKA) läggs ned. Man fortsätter att utveckla lockande kluster med stor internationell synlighet. Klusterpolitiken och samarbetsplattformerna förnyas genom att man samlar kompetensen och genom att man drar nytta av erfarenheterna och praxis i samband med ovannämnda instrument.

Nätverket Team Finland effektiviseras genom allt intensivare samarbete och genom att man stöder tillväxtprojekt som främjar investeringar. Tjänsterna inom ramen för Team Finland utvecklas för att få fart på exporten, internationalisera sektorn för små och medelstora företag och få utländska investeringar till Finland.

Forsknings- och innovationsrådet, som genomgått en totalreform, inleder sin verksamhet hösten 2016. Rådet behandlar de viktigaste åtgärderna för att utveckla FoI-politiken, främjar samarbetet mellan förvaltningsområdena och olika aktörer samt upprätthåller en helhetsbild av läget i fråga om innovationssystemet.

OECD genomför en oberoende, internationell bedömning av det finländska innovationssystemet som blir klar våren 2017. De viktigaste iakttagelserna och policyrekommendationena i bedömningen utnyttjas vid halvtidsöversynen av regeringsperioden och i andra åtgärder för att utveckla FoI-politiken.

Utveckling av de centrala anslagen för forskning och utveckling, mn euro1)

  2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
2016—2017
förändring
2016—2017
förändr., %
         
Högskolor2) 581 561 -20 -3
Statliga forskningsinstitut3) 197 186 -11 -6
— varav VTT4) 78 76 -2 -2
Forskningsorganisationernas forskningsanslag, sammanlagt 778 747 -31 -4
         
Finlands Akademi 441 450 +9 +2
— varav strategisk forskning 56 56 0 0
Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer 486 487 +1 0
— varav FoU-finansiering5) 381 378 -3 -1
Finansieringsorganisationer sammanlagt 927 936 +10 +1
         
Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 11 11 0 0
         
Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård 18 15 -3 -17
Sammanlagt 1 734 1 710 -24 -1
— endast FoU-finansiering, sammanlagt 1 629 1 601 -28 -2
Uppskattning av statens totala FoU-finansiering 1 845 1 820 -25 -1

1) På grund av metodologiska förändringar och andra förändringar är siffrorna för FoU-finansieringen för 2016 och 2017 inte direkt jämförbara med uppgifterna från tidigare år.

2) För att få större jämförbarhet när det gäller utvecklingen av FoU-finansieringen har i kalkylen för den statliga finansieringen till universiteten inte inkluderats arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie eller mervärdesskattekompensation. Andelen statlig finansiering som anvisas för forskning har fr.o.m. 2016 höjts med två procentenheter. Detta gör uppgifterna i tabellen mer jämförbara med uppgifterna i Statistikcentralens FoU-budgetanalys.

3) Minskningen av forskningsinstitutens resurser beror på totalreformen av statens forskningsinstitut och forskningsfinansieringen.

4) Bedömningen av VTT:s FoU-finansiering har gjorts genom att på basis av uppgifter från VTT och Statistikcentralen dra av mervärdesskatteandelen från statsunderstödet enligt budgeten.

5) En del av finansieringen för Tekes riktas till annan än sådan FoU-verksamhet som uppfyller internationella statistiska kriterier, som t.ex. innovations- och kapitalinvesteringsverksamhet. I tabellen anges endast FoU-finansieringen separat.

5.4. Regionutveckling och strukturfonder

Utveckling av regionerna

Regionutvecklingen sköts av staten, kommunerna och landskapsförbunden i egenskap av regionutvecklingsmyndigheter. Målet är att skapa ett system för utveckling av regionerna som drivs i växelverkan mellan myndigheterna och de övriga för regionutvecklingen centrala aktörerna och som utgår från de olika parternas arbetsfördelning och gemensamma mål. Systemet ska skapa förutsättningar för tillväxt och förnyelse som utgår från regionerna och som baserar sig på hållbar utveckling, samt för välfärd och social integration.

Riktlinjerna för regionutvecklingen och de viktigaste åtgärderna fastställs i regeringsprogrammet och i statsrådets beslut om de riksomfattande prioriteringarna i regionutvecklingen. Regionutvecklingsarbetet genomförs med såväl nationella som EU-delfinansierade program och åtgärder. Den nationella regionalpolitiken och genomförandet av EU:s regional- och strukturpolitik samordnas till ett fungerande system.

Verksamhetssystemet för regionutveckling och åtgärderna för att nå de nationella prioriteringarna i regionutvecklingen behandlas närmare i kapitel 32.50 under arbets- och näringsministeriets huvudtitel.

EU:s strukturfonders verksamhet i Finland och strukturfondsmedlen i budgetpropositionen för 2017

Finlands strukturfondsprogram Hållbar tillväxt och jobb 2014—2020, som utarbetats för programperioden 2014—2020, har som mål att skapa ny och mångsidig näringslivsstruktur i regionerna och att främja sysselsättningen, förbättra små och medelstora företags tillväxtmöjligheter, öka andelen förnybar energi och förbättra energiprestandan, minska den strukturella arbetslösheten och utveckla arbetslivets kvalitet, nyttiggöra kunnande och ny kunskap för att stärka konkurrenskraften, säkerställa att det finns kompetent arbetskraft som motsvarar de behov arbetsmarknaden och näringslivet har, stödja livslångt lärande och främja social integration. Med strukturfondsprogrammet genomförs Europa 2020-strategin och det anknytande nationella programmet.

Med åtgärder inom ramen för målet Europeiskt territoriellt samarbete samt delområdet Gränsöverskridande samarbete inom det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI CBC) under programperioden 2014—2020 stöds utbyte av erfarenheter, samarbete och skapande av nätverk i gränsområdena och i de större samarbetsområdena.

Strukturfondsmedel väntas bli intäktsförda i statsbudgeten till ett belopp av sammanlagt 150 miljoner euro 2017. Här ingår inkomsterna från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden för programperioden 2007—2013 samt inkomsterna för programperioden 2014—2020.

EU:s strukturfondsprogram 2014—2020 och den finansiering som föreslås i budgetpropositionen 2017 (EU-finansieringen och den statliga finansieringen sammanlagt) miljoner euro

Program/delområde/prioritet De ekonomiska ramarna
i form av fullmakt
under programperioden
2014—2020
Bevillningsfullmakt
2017
     
Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) 1 336,9 212,3
Europeiska socialfonden (ESF) 897,2 138,3
Europeiskt territoriellt samarbete (ETS) och delområdet Gränsöverskridande samarbete inom det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI CBC) 121,0 24,3
Fonden för europeiskt bistånd (Fead) 26,5 3,8
SMF-företagsinitiativprogrammet 40,0 0,0
Sammanlagt 2 421,6 378,7