Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2019

9. Statsfinanserna utanför budgetenPDF-versio

9.1. Statliga fonder utanför budgeten

Staten har för närvarande elva fonder som står utanför budgeten. De sammanlagda inkomsterna av dessa beräknas 2019 uppgå till ca 4,7 miljarder euro och utgifterna till ca 4,9 miljarder euro. Inkomsterna av fondekonomin minskar på grund av fondernas minskade ränteinkomster och intäktsföring av vinst. Räntenivån förväntas alltjämt förbli på en lägre nivå än normalt. Även återbetalningarna av lån som fonderna beviljat går ner från en exceptionellt hög nivå. Fondekonomins nettounderskott uppgår till cirka 278 miljoner euro 2019. Det föreslås att sammanlagt ca 1,9 miljarder euro från fonderna intäktsförs i statsbudgeten och att ca 0,5 miljarder euro överförs till fonderna år 2019. Enligt nationalräkenskaperna inräknas statens pensionsfond i sektorn för arbetspensionsanstalter, medan övriga fonder utanför statsbudgeten ingår i statsförvaltningssektorn. Underskottet för fonderna utanför budgetekonomin uppgår till ca 100 milj. euro, utan beaktande av statens pensionsfond.

Statliga fonder utanför budgeten, mn euro

  2017 2018** 2019**
       
Skatter och inkomster av skattenatur sammanlagt 245 169 168
Inkomster av blandad natur 117 155 90
Pensionsavgifter 1 374 1 358 1 350
Ränteinkomster och intäktsföring av vinst 882 408 393
Överföringar från budgeten 544 550 522
Inkomster exkl. finansoperationer 3 162 2 640 2 523
Återbetalning av beviljade lån 2 752 2 107 2 129
Inkomster sammanlagt 5 915 4 747 4 652
       
Konsumtionsutgifter 96 110 105
Överföringsutgifter 821 825 876
Ränteutgifter 1 2 2
Överföringar till budgeten 1 854 1 928 1 895
Övriga utgifter 20 20 20
Utgifter exkl. finansoperationer 2 791 2 885 2 2898
Beviljade lån samt övriga finansinvesteringar 2 532 1 739 2 032
Utgifter sammanlagt 5 323 4 624 4 930
       
Nettofinansieringsöverskott/nettofinansieringsunderskott 592 123 -278

Statens bostadsfond (SBF)

Med stöd av den fullmakt som godkänts i statsbudgeten betalas av bostadsfondens medel de lån, räntestöd och understöd som beviljas för social bostadsproduktion och de utgifter som föranleds av statsborgen för bostadslån. Utgifterna för eventuella skulder betalas också ur fondens medel.

Fonden får sina medel av räntor och amorteringar på aravalån samt av borgensavgifter i anslutning till statsborgen. Finansiering för fonden kan även tas som en del av statens upplåning.

Vid ingången av budgetåret är fonden skuldfri och det finns inte något behov av medelsanskaffning. Kapitalbeloppet för Statens bostadsfonds bostadslånefordringar beräknas vid ingången av 2019 vara ca 4,2 miljarder euro, och den lånestock som omfattas av räntestöd som betalas ur fonden beräknas vara ca 15,5 miljarder euro. Fondens borgensansvar beräknas vara ca 13 miljarder euro i fråga om räntestödslån, ca 2,1 miljarder euro i fråga om borgen för delar av ägarbostadslån, under 0,05 miljarder euro i fråga om primärlån i aravalån och ca 0,3 miljarder euro i fråga om konverteringsborgen för gamla aravalån. Dessutom beräknas fondens borgensansvar för lån för byggande av hyreshus uppgå till ca 0,5 miljarder euro. Borgensansvaret fortsätter att öka under de närmaste åren, då produktionsstöden ändrats till räntestödslån och olika garantimodeller blir allmännare.

År 2019 uppskattas fondens inkomster från bostadslån och borgensavgifter uppgå till ca 450 miljoner euro. För närvarande återbetalas det årligen aravalån till ett belopp av cirka 400 miljoner euro, vilket leder till att bostadsfondens likvida medel år 2019 ökar till över 2 miljarder euro. Fondens inkomstkällor sinar när de gamla aravalånen har betalats tillbaka. Samtidigt betalas det med medlen understöd och räntestöd vars belopp till följd av de låga räntorna tillsvidare varit låga. Med stigande räntor ökar också det räntestöd som betalas från fonden. Det föreslås att fullmakten för nya räntestödslån som beviljas är 1 410 miljoner euro, borgensfullmakten för byggnadslån för hyresbostäder är 285 miljoner euro och att borgensfullmakten för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag är 100 miljoner euro. Det föreslås att fullmakten för understöd, ackord och utvecklingspengar som betalas ur fonden är sammanlagt 177,2 miljoner euro. Det föreslås att 5,25 miljoner euro överförs från fonden till statsbudgeten 2019, vilket motsvarar den räntekostnad för fondens eget kapital som det ska finnas täckning för i statsbudgeten.

Det föreslås att de borgensförbindelser som är i kraft för ägarbostäder i slutet av 2019 får uppgå till sammanlagt högst 2,7 miljarder euro i fråga om fritt finansierade lån och bsp-lån, vilket motsvarar en lånestock på ca 148,6 miljarder euro.

Statens pensionsfond (SPF)

Med hjälp av statens pensionsfond bereder man sig på att betala framtida pensioner inom statens pensionssystem, samtidigt som man strävar efter att jämna ut pensionsutgifterna under kommande år. År 2019 insamlas det till fonden uppskattningsvis 932 miljoner euro i arbetsgivarens pensionsavgifter. Till fonden insamlas i arbetstagarens pensionsavgifter och arbetslöshetsförsäkringspremier uppskattningsvis sammanlagt 434 miljoner euro. Till fonden redovisas utöver dessa sammanlagt 20 miljoner euro i överföringsavgifter.

Värdet på statens pensionsfonds investeringstillgångar var vid utgången av mars 2018 19,3 miljarder euro, vilket motsvarar ca 21 % av statens pensionsansvar i slutet av 2017. Värdet på placeringsportföljen steg med ca 46 miljoner euro jämfört med samma tidpunkt året innan. Fonden har ett fonderingsmål som föreskrivs i lagen om statens pensionsfond. Enligt lagen får fonden växa tills dess värde motsvarar 25 % av statens pensionsansvar. Enligt den strategi som fondens styrelse har godkänt är syftet att nå målet senast 2033. I slutet av 2017 var statens pensionsansvar 92,6 miljarder euro.

Av fondens inkomster överförs årligen 40 % av statens årliga pensionsutgifter till statsbudgeten. Överföringen till budgeten beräknas uppgå till 1,9 miljarder euro 2019.

Enligt det strategiska resultatmål som finansministeriet har ställt upp ska statens pensionsfonds placeringsverksamhet på lång sikt ge större avkastning än ett ur statens synvinkel riskfritt placeringsalternativ, med vilket man avser kostnaden för statens nettoskuld. Resultatmålet för verksamheten är att uppnå en riskjusterad avkastning på placeringarna som är större än avkastningen på det jämförelseindex som fastställts i fondens investeringsplan.

Gårdsbrukets utvecklingsfond (MAKERA)

Enligt 3 § i lagen om gårdsbrukets utvecklingsfond (1966/657) får utvecklingsfondens medel användas för att förbättra gårdsbrukets struktur, främja landsbygdsnäringarna, förbättra levnadsförhållandena och utkomstmöjligheterna på landsbygden samt främja utvecklande av dessa åtgärder. Ett användningsområde är de helt nationellt finansierade investeringsbidrag som fonden har beviljat.

År 2019 uppgår utvecklingsfondens disponibla medel till ca 114,2 miljoner euro, när de poster som bedöms bli överförda från 2018 har beaktats. Budgeten för 2019 innehåller inte överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond (30.20.61), eftersom regeringens spetsprojektfinansiering upphör 2018. De disponibla medlen i gårdsbrukets utvecklingsfond och i budgeten räcker till för att finansiera investeringar enligt målen för 2019. Det beräknas att 44,5 miljoner euro beviljas i understöd ur Gårdsbrukets utvecklingsfond 2019.

Statens kärnavfallshanteringsfond

Statens kärnavfallshanteringsfond består av reserveringsfonden, kärnsäkerhetsforskningsfonden och kärnavfallsforskningsfonden. Kapitalet i reserveringsfonden består av avgifter för kärnavfallshantering och vinst av fondens utlåning. Målet med fonderingen är att säkerställa att de medel som krävs för kärnavfallshanteringen finns till förfogande. Avgifter för kärnavfallshantering ska betalas av dem som bedriver verksamhet som medför kärnavfall, dvs. kraftbolagen Industrins Kraft Abp och Fortum Power and Heat Oy samt Statens tekniska forskningscentral, som förfogar över en FiR1-forskningsreaktor. Reserveringsfondens balansräkning är enligt bokslutet för 2017 ca 2,6 miljarder euro.

Statens kärnavfallshanteringsfond ska dessutom ta ut de avgifter av skattenatur som fastställs i kärnenergilagen och årligen fördela alla de medel som samlats in på detta sätt till forskningsprojekt som hänför sig till kärnsäkerhet och kärnavfallshantering. De avgifter som samlas in hos innehavarna av kärnkraftverk år 2018 uppgår till sammanlagt 8,8 miljoner euro, och de avgifter som samlas in hos de avfallshanteringsskyldiga till 3,5 miljoner euro. Man är medveten om att en del av de medel som är avsedda för forskningsprojekt som hänför sig till kärnavfallshantering blir oanvända och medlen återbetalas till de avfallshanteringsskyldiga i proportion till avgiften. År 2018 används således uppskattningsvis 3,4 miljoner euro för kärnavfallsforskning. De avgifter som samlas in hos innehavarna av kärnkraftverk år 2019 beräknas hålla sig på ungefär samma nivå som 2018. De avgifter som samlas in hos avfallshanteringsskyldiga ökar uppskattningsvis med 0,4 miljoner euro 2019. Det uppskattade beloppet ökar på grund av att kärnkraftsenheten Olkiluoto 3 fogas till Industrins kraft Abp:s beredskapsskyldighet. De insamlade avgifterna beräknas uppgå till sammanlagt 12,6 miljoner euro 2019.

Försörjningsberedskapsfonden

Till den försörjningsberedskapsfond som sköts av Försörjningsberedskapscentralen intäktsförs den försörjningsberedskapsavgift som tas ut i samband med punktskatten på bränslen och el. Till följd av den minskade elförbrukningen och förbrukningen av trafikbränslen på grund av den ekonomiska recessionen har avkastningen av avgiften sjunkit under flera år och stabiliserats på en nivå av drygt 40 miljoner euro per år. Fonden innehar aktier som ingår i anläggningstillgångar och vars avkastning tills vidare säkerställer fondens likviditet.

Med fondens medel säkerställs för medborgarna, näringslivet och försvaret nödvändiga ekonomiska funktioner vid allvarliga störningar under normala förhållanden och vid undantagsförhållanden. De viktigaste finansieringsobjekten är statens säkerhetsupplag och olika tekniska reservarrangemang, tryggande av kritisk infrastruktur samt beredskapsplanering för de mest centrala verksamhetsställena inom försörjningsberedskapen. Säkerhetsupplagen roteras genom handelstransaktioner vars avkastning varierar mycket.

I boksluten för 2014 och 2015 var man tvungen att skriva ned värdet på oljelagren med sammanlagt 442 miljoner euro till följd av den kraftiga nedgången i världsmarknadspriserna på olja. Under den senaste räkenskapsperioden fortsatte prisnivån stiga, vilket ledde till att nedskrivningarna från tidigare räkenskapsperioder korrigerades med uppskrivningar på 42 miljoner euro.

Med omsättningstillgångarnas värdeökning inberäknad uppvisade resultatet för räkenskapsperioden 95 miljoner euro. Fondens balansomslutning steg till 2 015 miljoner euro.

Efter statsrådets sänkning av målet för säkerhetsupplagringen av olja och spannmål intäktsförde fonden 20 miljoner euro i statsbudgeten som intäkter av realiseringarna 2017. Intäktsföringen gjordes efter det att statsrådet fastställt bokslutet för fonden i april 2018.

Statsgarantifonden

Syftet med statsgarantifonden är att säkerställa att de exportgarantier, borgensförbindelser och andra i 4 § i lagen om statsgarantifonden (444/1998) avsedda förbindelser som ges av Finnvera Abp uppfylls. Fondens medel används också till garantier, borgensförbindelser och andra ansvarsförbindelser som getts av den tidigare Statsgaranticentralen och av Exportgarantianstalten och Statsgarantianstalten som föregick centralen.

Den exportgaranti- och specialborgensstock som Finnvera Abp har och som statsgarantifonden ansvarar för uppgick i slutet av 2017 till ca 22,6 miljarder euro. Det utnyttjade ansvaret var 9 miljarder euro och det outnyttjade ansvaret (inklusive anbud) 13,5 miljarder euro, som till största delen kommer att utnyttjas under flera års tid i framtiden. Ansvarsstocken växte från slutet av föregående år med ca 4,1 miljard euro. Beräknat branschvis var i slutet av 2017 varvens och rederiernas andel 57 %, medan telesektorn stod för 18 %. Den kraftiga ansvarsökningen berodde främst på varvens och rederiernas stora beställningar på kryssningsfartyg, som medfinansierats av Finnvera. Ansvarsstocken omfattar dessa beställningar, som tidsmässigt kan sträcka sig nästan tio år framåt. Fortfarande kan varvs- och rederisektorn betraktas som den mest betydande branschkoncentrationen. De största enskilda ansvaren eller bransch- och landspecifika ansvarskoncentrationerna skapar riskkoncentrationer även i framtiden och dessa strävar man efter att skydda i den utsträckning det är möjligt. De största ansvarsländerna är USA, Tyskland, Brasilien, Ryssland och Spanien. I slutet av 2017 fanns det i statsgarantifonden tillgångar på ca 673 miljoner euro. Tillsammans med Finnvera Abp:s exportgaranti- och specialgarantifond på ca 688 miljoner euro uppgår fondernas buffertmedel till ca 1,4 miljarder euro för att täcka exportgaranti- och specialborgensstocken. Till fonden flyter det årligen in inkomster huvudsakligen genom inkomster från återkravsfordringar till ett belopp av ca 5 miljoner euro.

Stora riskkoncentrationer och enskilda andra riskansvar för Finnvera Abp håller risknivån på en hög nivå, och även om de förväntade förlusterna på kort sikt är små så kan koncentrationerna leda till ökade kreditförluster under de följande åren. Under 2018 förväntas fondens totalansvar öka och det är möjligt att ansvarsstocken utvecklas i en mer riskfylld riktning i framtiden, med beaktande av inte bara andra aktörer utan också en ökning av den specialrisktagning som avses i 6 § i lagen om statliga exportgarantier (422/2001). År 2017 hörde 65 % av ansvaren till de lägsta riskklasserna (A1-B1), ca 4 % till de högsta (B3-C) och resten dvs. 29 % till klass B2. Jämfört med slutet av 2016 har riskklassfördelningen för portföljen förbättrats särskilt på grund av att riskklassen ändrats för några stora ansvar. De stora branschspecifika riskkoncentrationerna och den instabila internationella ekonomin ökar dock behovet av att bibehålla fondens likvida medel på en nivå där likviditeten motsvarar riskpositionen.

Fonden för finansiell stabilitet

Verket för finansiell stabilitet som grundades 2015 förvaltar fonden för finansiell stabilitet, som står utanför statsbudgeten. Fonden består av resolutionsfonden som byggs upp med hjälp av stabilitetsavgifter och insättningsgarantifonden som byggs upp med hjälp av insättningsgarantiavgifter.

Kreditinstitutens stabilitetsavgifter redovisas vidare till EU:s gemensamma resolutionsfond. År 2019 kommer det att hemorten för Nordea flyttar till Finland att inverka i betydande grad på beloppet av de stabilitetsavgifter som samlas in 2019. Förändringen i euro kan dock på grund av beräkningens natur ännu inte bedömas. Medel ur den gemensamma resolutionsfonden kan användas tillsammans med resolutionsverktygen för att säkerställa resolutionsåtgärdernas effektivitet.

Med hjälp av insättningsgarantiavgifter byggs insättningsgarantifonden upp under tio år till den miniminivå som insättningsgarantidirektivet förutsätter. Även beloppet av insättningsgarantiavgifterna kommer från 2019 framåt att påverkas i betydande grad av att Nordea flyttar till Finland. Beloppet av de avgifter som samlas in under de kommande åren är till stor del beroende av strukturen på Nordeas överförda balansräkning. Verket för finansiell stabilitet fattar beslut om betalning av ersättningar och ansvarar för utbetalningen av ersättningar till insättare, om det för att skydda insättarna behöver betalas ut ersättningar ur insättningsgarantifonden.

Statens televisions- och radiofond

Statens televisions- och radiofond förvaltas av Kommunikationsverket. Sedan 2013 har det funnits en rundradioskatt för att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet. Kostnaderna för den allmännyttiga verksamheten täcks genom en överföring till statens televisions- och radiofond. Överföringen uppgår år 2018 till 519,1 miljoner euro. Finansieringen står numera utanför ramarna för statsfinanserna i enlighet med det förslag som den parlamentariska arbetsgrupp som utvärderade Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet och finansieringen av bolaget lade fram.

Interventionsfonden för jordbruket

Ur interventionsfonden för jordbruket finansieras av Europeiska kommissionen reglerad interventionsverksamhet inom jordbruket. Det bedöms att marknadspriserna på spannmål kommer att hållas på en nivå, där det inte finns intresse för interventionslagring. Det fluktuerande marknadsläget inom mjölksektorn kan leda till att kommissionen tidvis öppnar interventionslagringen av fettfritt mjölkpulver.

Med överföringar från statsbudgeten till interventionsfonden täcks sådana utgifter för fonden som inte finansieras ur Europeiska garantifonden för jordbruket. År 2019 beräknas de utgifter som staten ska svara för uppgå till 0,177 miljoner euro, vilket närmast utgörs av utgifter för interventionslagring. Av beloppet täcks 0,170 miljoner euro genom en överföring från statsbudgeten och resten täcks av fondens eget kapital.

Brandskyddsfonden

Enligt lagen om brandskyddsfonden (306/2003) ska det för att främja förebyggandet av eldsvådor samt räddningsverksamheten årligen betalas en brandskyddsavgift för brandförsäkrad fast och lös egendom i Finland. Var och en som bedriver försäkringsrörelse i Finland är skyldig att betala brandskyddsavgift.

Inflödet av brandskyddsavgifter 2019 beräknas uppgå till ca 11,8 miljoner euro.

Brandskyddsfondens viktigaste understödsobjekt är upplysnings- och utbildningsverksamhet för organisationer inom räddningsbranschen, forsknings- och utvecklingsverksamhet inom räddningsbranschen samt brandstations- och materielprojekt för räddningsområden och för kommuner och avtalsbrandkårer. Fonden spelar en viktig roll som finansiär av utvecklingsprojekt, brandstationer och materielanskaffning inom räddningsväsendet.

Oljeskyddsfonden

Ur oljeskyddsfondens medel ersätts kostnader för oljeskador, bekämpning av oljeskador, återställande av miljön, anskaffning av oljebekämpningsmateriel samt upprätthållande av bekämpningsberedskapen. Oljeskyddsfonden får sina medel från den oljeskyddsavgift som tas ut för olja som importeras till eller transporteras via Finland. För iståndsättning av oljeförorenad mark överförs dessutom sådana inkomster i statsbudgeten som influtit i form av oljeavfallsavgifter. Det föreslås att 3,0 miljoner euro överförs till fonden år 2019. De ökande oljetransporterna på Finska viken medför en ökning av statens och de lokala räddningsväsendenas anskaffningar av bekämpningsmateriel och därav föranledda ersättningsbehov. År 2017 betalades det 14,1 miljoner euro i ersättningar ur fonden. Bekämpningsmyndigheternas anskaffningar har fördröjts på grund av den allmänt svaga ekonomiska situation som rått redan en längre tid. Oljeskyddsavgiften uppgår till 0,50 euro per ton olja.

9.2. Affärsverken

Staten har två affärsverk, Forststyrelsen och Senatfastigheter. På Senatfastigheter tillämpas lagen om statliga affärsverk (1062/2010). Forststyrelsen ombildades till ett statligt affärsverk den 15 april 2016 (lagen om Forststyrelsen 234/2016, lagen om statens skogsbruksaktiebolag 235/2016) vars verksamhet inte längre baserar sig på den tidigare lagen om statens affärsverk (1185/2002). Inte heller den gällande lagen om statliga affärsverk (1062/2010) ska tillämpas på Forststyrelsen.

Forststyrelsen bedriver affärsverksamhet och sköter lagstadgade offentliga förvaltningsuppgifter med budgetmedel. Forststyrelsen bedriver skogsbruk och annan affärsverksamhet som sker på marknadsvillkor genom de dotterbolag som den äger. Senatfastigheter är ett statligt affärsverk vars uppgift är att tillhandahålla lokalservice och andra tjänster i omedelbar anknytning till den för statliga ämbetsverk och inrättningar. Senatfastigheter kan tillhandahålla tjänster också för sådana sammanslutningar vars verksamhet främst finansieras med anslag som tagits in i statsbudgeten.

Intäktsföringen av Forststyrelsens vinst har i statsbudgeten budgeterats till 100,7 miljoner euro och intäktsföringen av Senatfastigheters vinst till 85 miljoner euro.

De statliga affärsverkens verksamhet år 2019

Affärsverk (koncern) Omsättning Räkenskapsperiodens resultat Avkastning på investerat kapital Soliditetsgrad Investeringsutgifter Personal i genomsnitt
  mn € förändr., % mn € % av omsättningen (%) (%) mn € antal
                 
Senatfastigheter 641,9 2,9 80,0 16,3 2,5 64,6 240 362
(koncern) 645,8 2,9 84,5 15,5 2,4 64,2   362
Forststyrelsen 97,2 1,0 110,1 113,0 4,2 98,0 21 139
(koncern) 333,5 -1,0 116,0 35,0 4,6 98,0   653
Sammanlagt 739,1   190,1       261 501

Intäktsföringar och anslag gällande statliga affärsverk år 2019 (mn euro)

Affärsverk Senat-
fastigheter
Forststyrelsen Sammanlagt
       
Intäktsföringar i budgeten      
— borgensavgifter 1,3 - 1,3
— räntor 5,4 - 5,4
— intäktsföring av vinst 85,0 100,7 185,7
— återbetalning av lån 21,0 - 21,0
Sammanlagt 112,7 100,7 213,4
       
Anslag för särskilda uppgifter - 39,0 39,0

9.3. Statens ägarpolitik

Utgångspunkten för statens ägarpolitik är ett samhälleligt och företagsekonomiskt hållbart resultat. Målet är att förstärka och stabilisera det inhemska ägandet i nationellt viktiga bolag och staten förbinder sig att långsiktigt öka ägarvärdet i de statsägda företagen. Statens bolagsinnehav utvecklas för att stödja tillväxt och sysselsättning. Innehavet används på ett effektivt sätt både till att aktivt utveckla det nuvarande ägandet och till att skapa ny företagsverksamhet.

I sin ägarstyrning fördelar staten uppgifter och ansvar mellan bolagets organ och ägare i enlighet med aktiebolagslagen. Ägararrangemangen prövas alltid separat för varje bolag inom gränserna för de gällande fullmakter som riksdagen beviljat. Den statliga ägaren förutsätter att alla bolag ska fortsätta utveckla företagsansvaret som ett styrande tema för hela affärsverksamheten, som en del av strategin, riskbedömningarna och arbetet i styrelser och ledningsgrupper samt ställa upp mätbara mål för det.

9.4. Saldot för de offentliga samfunden och fördelningen av deras skulder

Saldot för de offentliga finanserna uppvisar 2019 ett underskott på 0,1 % i förhållande till BNP. Statens budgetekonomi fortsätter att uppvisa ett underskott. Lokalförvaltningens centrala sektor, dvs. kommunerna och samkommunerna, uppvisar också ett underskott. Socialskyddsfonderna uppvisar ett överskott och gör att hela sektorn kommer nästan i balans. Det sammanräknade underskottet för enheterna utanför de centrala sektorerna är ca 0,2 procent i förhållande till BNP.

De offentliga samfundens konsoliderade EDP-skuld understiger referensvärdet på 60 procent 2018. Största delen av skulden utgörs av skulden inom statens budgetekonomi. Också kommunerna och samkommunerna har avsevärda skulder. Av enheterna utanför de centrala sektorerna har främst fastighetsbolagen och några andra enheter skulder. Skulderna för enheterna utanför de centrala sektorerna växer långsamt i samma mån som enheternas underskott årligen. En lista över de enheter som hör till offentliga samfunds undersektorer finns på Statistikcentralens webbplats.1)

Saldot för de offentliga samfunden och deras skulder i förhållande till BNP enligt centrala sektorer och enheter utanför de centrala sektorerna

  2016 2017 2018 2019
         
Offentliga samfund sammanlagt        
Saldo i förhållande till BNP -1,7 -0,7 -0,7 -0,1
Skulder i förhållande till BNP 63,0 61,3 59,9 59,1
         
Centrala sektorer sammanlagt        
Saldo i förhållande till BNP -1,5 -0,4 -0,5 0,1
Skulder i förhållande till BNP 60,6 59,1 57,6 56,7
         
Utomstående enheter sammanlagt        
Saldo i förhållande till BNP -0,3 -0,2 -0,2 -0,2
Skulder i förhållande till BNP 2,4 2,2 2,3 2,4