Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2019

7. Utveckling av förvaltningenPDF-versio

Målet med de förvaltningspolitiska åtgärderna är att säkerställa kvaliteten på de offentliga tjänsterna samt öka produktiviteten inom den offentliga förvaltningen och därigenom bidra till hållbara offentliga finanser.

Medborgarnas rätt till god förvaltning tryggas i hela landet. En öppen förvaltning främjas inom statsförvaltningen genom att man genomför den tvååriga handlingsplanen för öppen förvaltning som har begriplighet, öppna landskap och offentlighet som tema. Ledarskapets kvalitet inom den offentliga förvaltningen förbättras genom en modernisering av ledarskapet som omfattar två åtgärdshelheter för regeringsperioden. Den första åtgärdshelheten gäller ett statsråd och en statsförvaltning som är funktionellt mer enhetlig, den andra nya verksamhetssätt för styrning och verkställighet. Genom dessa helheter samordnas statsrådets och statsförvaltningens styrningsprocesser med det strategiska regeringsarbetet och stärks en förvaltningsövergripande och kunskapsbaserad styrning och verkställighet. Åtgärderna slutförs före utgången av denna regeringsperiod.

7.1. Utveckling av verksamhetssätten, strukturerna och processerna inom förvaltningen

Reformering av strukturerna och verksamhetssätten

Ett mål för utvecklingen är en centralförvaltning vars struktur, styrning och ledningssystem är tydliga. Centralförvaltningen ska ha förmåga till förändring och hantering av risker och dess tjänster ska vara kundorienterade och först och främst elektroniska. Ett mål är också att hantera helheten över förvaltningsgränserna. I reformen ligger tyngdpunkten på ökad funktionell flexibilitet inom ämbetsverken och inrättningarna (2020-talets ämbetsverksmodell), principer som styr val av organisationsform samt statens nya gemensamma styrmodeller. Reformen av centralförvaltningen drivs framåt som en del av spetsprojekten för bättre styrning och verkställighet och digitalisering av offentliga tjänster samt av landskaps- och vårdreformen.

Tillämpningen av verksamhetsmodellen enligt den reviderade lagen om samservice fortsätter vid servicepunkterna. Modellen betonar elektroniska tjänster och stöd för sådana samt tillhandahållande av tjänster på distans. Landskapen förbereder sig på att ta ansvar för den regionala utvecklingen av samservicen vid ingången av 2021.

Allmänna utgångspunkter när det gäller utvecklandet av ledarskapet inom statsförvaltningen är sektorsövergripande verksamhet, professionellt och resultatgivande ledarskap samt produktiv förvaltning och hållbar utveckling. Som en del av genomförandet av regeringens spetsprojekt stärks en förvaltningsövergripande och kunskapsbaserad styrning och verkställighet samt personalrotation i statsförvaltningen. Den kunskapsbaserade styrningen utvecklas under ledning av Statskontoret och koncernaktörer i fyra helheter inom ramen för projektet #kunskapsspurten: analys- och rapporteringstjänster, stärkande av en kunskapsbaserad ledningskultur, ekosystem för kunskapsbaserad styrning och skapande av förutsättningar för förändring. Finansministeriet styr utvecklingsarbetet som helhet. Personalens och kompetensens rörlighet inom statsförvaltningen främjas inom ramen för projektet för smidigt utnyttjande av kompetens, där det genom försök skapas verksamhetsmodeller för förvaltningsövergripande utnyttjande av kompetens. I syfte att stödja personalens kompetensutveckling öppnades den digitala lärandemiljön eOppiva den 15 mars 2018. Där produceras kontinuerligt nytt utbildningsinnehåll för statsanställda. När projektet avslutas i april 2019 kommer servicehelheten eOppiva att bli en permanent del av utvecklandet av kompetensen inom staten som helhet. Arbete 2.0-projektet fortsätter att reformera arbetssätten och verksamhetskulturen. Även de pågående ledningsförsöken och ledningsutbildningarna slutförs och resultaten av dem utvärderas. Den HR-styrgrupp inom statsförvaltningen som inrättades våren 2018 stöder utvecklandet av personalledningen inom statsförvaltningen.

Utveckling av statens ekonomi- och personalförvaltning

Staten har en gemensam verksamhetsmodell för ekonomi- och personalförvaltningen som omfattar processerna, datastrukturen och en enhetlig användning av servicen vid servicecentren samt ett övergripande informationssystem som stöder dessa funktioner. En gemensam helhet utvecklas bl.a. genom att utvidga de mobila funktionerna och erbjuda nya verktyg för utvärderings-, resultat- och utvecklingssamtal. Som tilläggstjänst för ämbetsverken erbjuds analystjänster och HR-rådgivningstjänster. Inom statens utvecklingsprojekt för HR-funktioner granskas HR-funktionerna inom statsförvaltningen med målet att effektivisera verksamheten i en omfattning som motsvarar 304 årsverken fram till 2029. Utnyttjandet av robotiserad processautomation inom ekonomi- och personalförvaltningen fortsätter inom Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) med erbjudande av kompetens även för ämbetsverkens projekt. Palkeet och Statens center för informations- och kommunikationsteknik (Valtori) testar utnyttjandet av artificiell intelligens inom kundservicen.

En effektivare användning av statens lokaler

Användningen av lokaler effektiviseras i enlighet med statens nya lokalstrategi så att den motsvarar de uppställda målen, de förändrade arbetssätten och medborgarnas ökade användning av elektroniska tjänster. Genom att effektivisera användningen av lokaler strävar man efter bättre arbetsprestationer och lägre hyreskostnader. Tillämpningen av lokalstrategin utvecklas till att omfatta lokaler som är bundna till användningen, såsom fängelser och polisstationer. Ämbetsverken och inrättningarna har i samarbete med Senatfastigheter gjort upp planer för genomförande av lokalstrategin, i vilka målsättningen är en besparing på ca 10 miljoner euro i utgifterna för lokaler 2019.

Utveckling av statens upphandling

Genomförandet av programmet för digitalisering av statens upphandlingsfunktion (s.k. Handi) fortsätter med införandet av den nya Handi-lösningen för elektronisk beställning och fakturabehandling till utgången av 2019. Viktiga utvecklingsområden inom upphandlingsfunktionen är utöver digitaliseringen även utvecklandet av insamling och analys av upphandlingsuppgifter så att man kan styra upphandlingsfunktionen och utvärdera den på bättre sätt. Den eventuella fusionen mellan Hansel Ab och KL-Kuntahankinnat 2019 förutsätter att det skapas ett fungerande styrsystem och att upprätthållandet av inköpscentralens servicenivå säkerställs.

Landskaps- och vårdreformen

Regeringen bereder och genomför landskaps- och vårdreformen, som reviderar servicestrukturen för social- och hälsovården och samlar uppgifter från flera förvaltningsområden till att organiseras av de landskap som inrättas. I den regeringsproposition som gäller inrättande av landskap och en reform av ordnandet av social- och hälsovården (RP 15/2017 rd) och som lämnades till riksdagen i mars 2017 ingår förslag bl.a. till landskapslag, genom vilken det föreskrivs om ordnande av landskapens förvaltning och ekonomi och om landskapens uppgiftsområden, till lag om landskapens finansiering, till lag som gäller statsandel för kommunal basservice, behövliga ändringar av skattelagstiftningen, lagstiftningen om kommunernas personal och vallagstiftningen samt till införandelag.

Syftet med landskapsreformen är att samordna den statliga regionförvaltningen och landskapsförvaltningen samt förenkla organiseringen av den offentliga regionförvaltningen (staten, regionerna och kommunerna). Genomförandet av landskapsreformen kommer att förutsätta ett stort antal ändringar i den gällande lagstiftningen. Regeringen överlämnade till riksdagen i mars 2018 de propositioner med förslag till lagstiftning som landskapsreformen förutsätter, bl.a. ändringarna av de lagar som gäller de uppgifter som överförs till landskapen (RP 14/2019 rd, s.k. Maku II) och valfrihetslagstiftningen (RP 16/2018 rd, som ersätter tidigare RP 47/2017 rd). Enligt statsministerns upplysning den 27 juni 2018 är avsikten att den lagstiftningshelhet som gäller inrättandet av landskap ska träda i kraft under 2018 och att ansvaret för ordnandet av uppgifterna ska övergå till landskapen vid ingången av 2021. Avsikten är att det första landskapsvalet förrättas i maj 2019.

Under 2018—2019 framskrider genomförandet av landskaps- och vårdreformen fram till ikraftträdandet av landskapslagen och reformens införandelag med en förberedelsefas inom ministerierna och andra myndigheter, och från och med lagarnas ikraftträdande med förberedelser inom landskapens temporära beredningsorgan, som inrättas genom införandelagen. De här organens verksamhetsperiod avslutas när landskapsfullmäktige inleder sin verksamhet i augusti 2019 efter att resultaten från det första landskapsvalet fastställts. Vid sidan av förberedelserna inom områdena fortsätter ministerierna samtidigt att bereda reformen för sitt eget förvaltningsområdes del. Åren 2018—2020 bereder landskapen alla förvaltningsstrukturer som gäller förvaltning, ekonomi och beslutsfattande samt organisering av tjänster så att de är klara när landskapen tar över organiseringsansvaret för uppgifterna den 1 januari 2021.

För genomförandet av landskaps- och vårdreformen har staten 2017 inlett ett digiförändringsprogram. Programmet utgör en grund för beredningen och genomförandet på nationell nivå och inom landskapen, och de uppgiftshelheter som ingår i programmet fördelas på projekt som de statliga myndigheterna och landskapen ansvarar för att genomföra. IKT-servicecentret Vimana Oy och Maakuntien tilakeskus Oy har under 2018 förberett inledandet av serviceproduktion och gemensamma tjänster för landskapen. År 2017 har dessutom SoteDigi Oy bildats, som har till uppgift att utveckla nya nationella digitala tjänster inom social- och hälsovården.

Inrättande av Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet

I samband med landskapsreformen inrättas Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet till vilken koncentreras uppgifter från regionförvaltningsverken, närings-, trafik- och miljöcentralerna samt Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Ämbetsverken i fråga läggs ned. Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet är en statlig förvaltningsmyndighet med riksomfattande behörighet som genom sin verksamhet i regionerna ska trygga de grundläggande rättigheterna och rättssäkerheten samt bevaka allmänintresset genom att sköta uppgifter i samband med verkställande och styrning samt tillsyn över efterlevnaden av lagstiftningen. Genom den föreslagna koncentreringen av uppgifter och den riksomfattande behörigheten eftersträvas en ämbetsverksstruktur som möjliggör ett mer effektivt, kundorienterat, enhetligt och kostnadseffektivt genomförande och i vilken arbetsfördelningen mellan myndigheterna är tydlig och överlappande uppgifter kan elimineras. Ämbetsverket bereds 2019 i ett genomförandeprojekt som är gemensamt för ministerierna och andra ämbetsverk. Avsikten är att ämbetsverket ska inleda sin verksamhet vid ingången av 2021.

Inrättande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata

Avsikten är att uppgifterna vid Befolkningsregistercentralen, magistraterna och vid enheten för styrning och utveckling av magistraterna vid Regionförvaltningsverket i Östra Finland sammanförs till en ny funktionell helhet den 1 januari 2020. Uppgifterna överförs till Befolkningsregistercentralen och myndighetens namn ändras till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Målet är att bilda en nationell myndighet som genomför digitaliseringen av samhället, tryggar tillgången till uppgifter i vårt samhälle och tillhandahåller smidiga och säkra tjänster för olika livshändelser. Myndigheten betjänar kunder på flera orter runt om i Finland. Avsikten är att en regeringsproposition överlämnas till riksdagen under höstsessionen 2018. Ämbetsverket bereds under 2019 i ett gemensamt genomförandeprojekt för ministerierna och de nuvarande ämbetsverken.

Omkostnadsbesparing i förvaltningsutgifterna

I enlighet med regeringsprogrammet sparas sammanlagt 120 miljoner euro i förvaltningsutgifterna under ramperioden 2016—2019. Besparingarna som ökar med 30 miljoner euro årligen genomförs bl.a. genom avveckling av uppgifter och skyldigheter, minskade personalutgifter genom utnyttjande av pensionsavgångar, ökad digitalisering samt revidering av strukturerna. Sparkraven gäller alla förvaltningsområden. I budgetpropositionen riktas besparingarna 2019 i enlighet med ministeriernas förslag direkt mot omkostnadsmomenten.

7.2. Utveckling av IKT-verksamheten inom den offentliga förvaltningen

Målet är att garantera var och en tillgängliga och högkvalitativa digitala tjänster och att genom framtidsarbete styra Finland i riktning mot ett digitalt samhälle med framförhållning. Målbilden stöds genom att man utformar en strategisk informationspolitik genom vilken man utarbetar riktlinjer och principer som gäller information. Lagstiftningen om informationshantering revideras och verkställandet av de krav som följer därav för myndigheterna styrs och stöds. Dessutom utreds utnyttjandet av artificiell intelligens inom den offentliga förvaltningen.

Målet med styrningen av den informations- och kommunikationstekniska verksamheten inom den offentliga förvaltningen är att för statsförvaltningen, kommunalförvaltningen och den landskapsförvaltning som är under beredning åstadkomma sådana offentliga tjänster och en sådan informationshantering som är kundinriktade, i första hand digitala, interoperabla, kostnadseffektiva och informationssäkra. När det gäller reformeringen av styrningen och strukturerna fastställs styrningsstrukturerna för informationshantering, gemensam IKT och för landskapens IKT. De styrningsstrukturer som skapats och en modell för styrning och verkningsfullhet när det gäller investeringar genomförs 2019.

Finansministeriet har inlett en utredning om en revidering av finländska personbeteckningar och identitetshantering garanterad av staten. Syftet med utredningen är att före utgången av 2019 lägga fram ett förslag om en nationell verksamhetsmodell, som sträcker sig över decennier, för personidentifiering i Finland och att beskriva myndigheternas roll vid hanteringen av grundläggande personuppgifter.

Den offentliga förvaltningens tjänster styrs i första hand i riktning mot digitala tjänster genom att förplikta myndigheterna att tillhandahålla kunderna elektroniska tjänster. Företagen och sammanslutningarna styrs att sköta ärenden med myndigheterna endast elektroniskt. Pilotförsök för digitalt stöd som ska göra det lättare för medborgarna att sköta ärenden fortsätter 2019, men medborgarna garanteras möjlighet att få service även på traditionellt sätt.

Den digitala säkerhetens betydelse betonas som en förutsättning för digitaliseringen av samhället och den offentliga förvaltningen. Åtgärderna för att förbättra den digitala säkerheten 2019 omfattar bl.a. revidering av bestämmelserna om datasäkerhet, utarbetande av centrala strategiska riktlinjer för informations- och cybersäkerheten och inledande av utvecklingsprogrammet för digital säkerhet för hela den offentliga förvaltningen. Medborgarnas säkerhet i vardagen förbättras genom utvecklande av att den mobila tjänsten för myndighetskommunikation, genom vilken myndigheterna garanteras störningsfria och driftssäkra kommunikationsmöjligheter i alla situationer.

7.3. Statens arbetsgivar- och personalpolitik

Inom statens budgetekonomi arbetar 2019 ca 72 400 personer, och arbetskraftskostnaderna uppgår till ca 4,37 miljarder euro.

I enlighet med statens tjänste- och arbetskollektivavtal för avtalsperioden 1.2.2018—31.3.2020 justerades lönerna 2018 fr.o.m. den 1 april 2018 med en generell lönehöjning på 1,00 % och fr.o.m. den 1 juni 2018 med en ämbetsverkspott på 0,60 %. År 2019 justeras lönerna fr.o.m. den 1 april 2019 med en generell lönehöjning på 1,10 %, dock minst 24 euro i månaden, och med en ämbetsverkspott på 0,75 %. I januari 2019 betalas dessutom en resultatbaserad engångspott på 9,20 % av månadslönen. Till följd av de höjningar och den engångspott som det avtalats om för 2018 och 2019 har ämbetsverkens omkostnadsanslag ökats i denna budget med sammanlagt ca 130 miljoner euro. Av detta belopp ingick ca 40 miljoner euro i tilläggsbudgeten för 2018.

Statens föregående tjänste- och arbetskollektivavtal för 2017—2018 överensstämde med konkurrenskraftsavtalet. Till konkurrenskraftsavtalet hänförde sig som regeringens åtgärder en sänkning av arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift och pensionsavgift 2017—2020. Jämfört med 2018 gör sänkningen av sjukförsäkrings- och pensionsavgifterna att ämbetsverkens utgifter 2019 minskar med sammanlagt 13 miljoner euro, vilket har beaktats som avdrag i ämbetsverkens omkostnadsanslag.

Betalningsstrukturen hos det statliga pensionssystemet reformeras genom en lagändring som träder i kraft vid ingången av 2019. Processen för fastställande av arbetsgivarens pensionsavgift förenklas så att avgiften utgörs av dels en procentsats som grundar sig på arbetsinkomsterna och är lika stor för alla arbetsgivare, dels en arbetsgivarspecifik procentsats för invalidpensionsavgiften. Nivån på pensionsavgiften kommer att motsvara den genomsnittliga avgiftsnivån inom ArPL-systemet, varvid den är mer stabil och lättare att förutse än den nuvarande avgiftsnivån inom statens pensionssystem. Utifrån den nya avgiftsstrukturen har ämbetsverkens omkostnadsanslag ökats i denna budget med sammanlagt ca 8 miljoner euro och minskats med ca 39 miljoner euro. Minskningarna gäller Gränsbevakningsväsendets och Försvarsmaktens anslag, eftersom pensionsavgifterna i fråga om militär personal sänks betydligt med anledning av reformen.

För staten som arbetsgivare är det viktigt att kunna rekrytera, utveckla och sporra kompetenta chefer även i framtiden. Detta stöds genom en ändamålsenlig tjänste- och uppgiftsstruktur för den högsta ledningen, genom ledningsuppgifter för viss tid och genom en målmedveten ledarskapsutveckling. Målet är att staten är en enhetlig och konkurrenskraftig arbetsgivare, personalen är en gemensam resurs och statens tjänster leds och reformeras modigt och ansvarsfullt. Till detta hänför sig en verkställighetsplan för 2017—2019 samt stärkande av den strategiska personalledningen utifrån slutsatserna av Statskontorets utredning om personalledningen. Det viktigaste när det gäller ledningen och myndigheternas verksamhet är hög etik och upprätthållandet och stärkandet av ett stort förtroende för förvaltningens verksamhet.

Finansministeriet stärker fortsatt ledningens stödverksamhet som syftar till att bereda nya ledningsmodeller, utveckla rekryteringen när det gäller ledningen, hantera anställningsförhållanden och främja chefernas karriär- och utvecklingsvägar. En reviderad ledningsavtalsmodell införs fullt ut i den högsta ledningen. Tillämpningen av ledningsavtalsförfarandet även på kanslicheferna har inletts genom pilotförsök i tre ministerier. Dessutom säkerställer finansministeriet tillgången till ledarskapsutbildning genom gemensam utbildning och genom samarbete med bl.a. HAUS och Sitra samt samordnar olika nätverk för ledarskap. För nya chefer inom statsförvaltningen ordnas det en gemensam introduktion.

Statstjänstemannalagen har ändrats så att personalen kan användas på ett mer flexibelt sätt än för närvarande. Som ett led i genomförandet utvecklar och främjar finansministeriet personalrotation samt utnyttjandet av sakkunskap och statens personalresurser mellan förvaltningsområdena och statens ämbetsverk. Enligt en proposition från 2017 ska begränsad besvärsrätt införas i fråga om utnämning till en statlig tjänst eller ett statligt tjänsteförhållande. I en proposition från våren 2018 föreslås det ändringar i syfte att förenhetliga statstjänstemannalagen och arbetsavtalslagen bl.a. när det gäller tiden för skyldigheten att återanställa och grunderna för prövotiden och för anställningsförhållande för viss tid. I samma proposition strävar man efter att främja ett längre arbetsliv genom möjlighet att förlänga ett tjänsteförhållande för viss tid efter det att avgångsåldern uppnåtts. Det föreslås att bestämmelser om statens tjänstemannaetiska delegation utfärdas i statstjänstemannalagen 2019 och avsikten är att en regeringsproposition som gäller detta lämnas till riksdagen under hösten 2018.

Arbetslivets kvalitet, arbetsproduktiviteten samt personalens välbefinnande i arbetet och kompetens utvecklas i samarbete med de övriga arbetsmarknadsaktörerna. Den ålder vid vilken de anställda går i pension har under de senaste åren stigit och välbefinnandet i arbetet har hållits på en god nivå sett till de mått som beskriver arbetstillfredsställelsen och utvecklingen av sjukfrånvaron.

Nyckeltal som beskriver personalen inom budgetekonomin åren 2016—2019

Nyckeltal 2016 2017 20181) 20191)
         
Antal anställda 73 000 73 000 72 700 72 400
Förändring från föregående år, % -0,9 0,0 -0,4 -0,4
Antalet årsverken 72 000 71 860 71 570 71 280
Förändring från föregående år, % -1,5 -0,2 -0,4 -0,4
Lönesumma, mn euro 3 519 3 475 3 535 3 626
Arbetskraftskostnader, mn euro 4 304 4 197 4 265 4 370
Genomsnittlig totalinkomst euro/mån./person 3 903 3 920 4 007 4 127
Lönebikostnader, % 55,4 52,7 52,6 52,4
Alla statens pensionsutgifter, mn euro 4 497 4 598 4 698 4 806
Kvinnornas andel, % 48,9 49,0 49,0 49,1
De anställdas genomsnittsålder, år 46,3 46,3 46,3 46,3

1) Uppgifterna för 2018 och 2019 är uppskattningar. I dem har man beaktat minskningen av antalet statsanställda till följd av förbättrad produktion, de minskade kostnader som konkurrenskraftsavtalet medför samt de lönejusteringar för 2018 och 2019 som grundar sig på tjänste- och arbetskollektivavtal.