Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2019

2. Ekonomiska utsikterPDF-versio

2.1. Konjunkturutsikter

Det råder fortfarande högkonjunktur inom världsekonomin, men tillväxttakten är inte längre lika snabb. Framför allt i Europa finns det tecken som tyder på att den ekonomiska tillväxten håller på att mattas av.

Det förutspås att Finlands BNP kommer att växa med 3,0 % år 2018. Företagens förväntningar är positiva, uppförandet av objekt som kräver stora byggnadsinvesteringar fortsätter och förväntningarna på försäljningen inom servicebranscherna har ökat. Den fortsatt starka ekonomiska tillväxten gör att antalet sysselsatta blir 2,6 % högre än 2018. Sysselsättningen fortsätter att öka i rask takt under hela prognosperioden och sysselsättningsgraden stiger till 73 procent 2020.

År 2019 avtar den ekonomiska tillväxten till 1,7 procent. Den livligaste investeringsfasen är passerad. Den viktigaste enskilda faktor som har en bromsande inverkan på tillväxten är minskade byggnadsinvesteringar. De privata investeringar fortsätter att öka tack vare omfattande investeringsprojekt. Utöver den ökande inkomstnivån bidrar också den förbättrade sysselsättningen till den växande privata konsumtionen. Skogsindustrins investeringar märks redan i exporten. Den relativt låga andelen importsatsningar ger effekter i form av växande exportnetto. Importen ökar förutom på grund av efterfrågan på produktionsinsatser även på grund av inhemsk investerings- och konsumtionsefterfrågan.

Inkomstnivån fortsätter att öka och uppnår 2,6 % 2019 som en följd av de avtalsenliga höjningar som infaller under året, vilket medför att inflationen ökar endast måttligt.

Samhällsekonomins utveckling

  2016* 2017* 2018** 2019**
         
BNP:s värde, md euro 216,1 223,8 234,2 242,4
BNP, volymförändring, % 2,5 2,8 3,0 1,7
Arbetslöshetsgrad, % 8,8 8,6 7,4 6,9
Sysselsättningsgrad, % 68,7 69,6 71,7 72,4
Konsumentprisindex, ändring, % 0,4 0,7 1,1 1,4
Lång ränta, 10 år, % 0,4 0,6 0,8 1,2

Figur 2. BNP och arbetslöshetsgraden 1997—2020

Figur 2. BNP och arbetslöshetsgraden 1997—2020

2.2. Utsikterna för den offentliga ekonomin

Det gynnsamma konjunkturläget för Finlands ekonomi förbättrar det ekonomiska läget inom den offentliga sektorn. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskade än en gång 2017 jämfört med året innan. Ekonomin uppvisar en måttlig tillväxt också de närmaste åren, och den offentliga sektorns finansiella ställning uppnår jämvikt. De anpassningsåtgärder som regeringen beslutat om bidrar också till att minska underskottet. Under nästa decennium försvagas tillväxten i ekonomin och förbättringen i den offentliga sektorns finansiella ställning avstannar.

Skuldsättningen i den offentliga sektorn i relation till BNP sjunker under 60-procentsstrecket redan 2018. Nominellt fortsätter ändå skuldsättningen. Trots att det råder högkonjunktur har skuldkvoten sjunkit mycket långsamt.

Det gynnsamma konjunkturläget överskuggar de strukturella problemen inom de offentliga finanserna. Befolkningen blir allt äldre, vilket särskilt märks som ett ökat kostnadstryck för vård- och omsorg också i framtiden. De offentliga finanserna borde under 2020-talet uppvisa ett tydligt överskott för att ekonomin ska ha hållbara förutsättningar att parera det utgiftstryck som befolkningens stigande medelålder ger upphov till.

I den offentliga sektorn är det statsförvaltningen1) som uppvisar det största underskottet. Underskottet minskar dock under prognosperioden i takt med de ökade skatteinkomsterna och den återhållsamma utgiftsökningen. Den finansiella ställningen för lokalförvaltningen förbättrades tack vare att skatteinkomsterna ökade i ovanligt stor omfattning 2017. En del av dem var dock av engångskaraktär. Lokalförvaltningens underskott kommer att öka igen 2018, för att långsamt minska under prognosperioden.

År 2021 överförs en del av lokalförvaltningens uppgifter till landskapen som en följd av landskaps- och social- och hälsovårdsreformen. Den landskapsförvaltning som inleder sin verksamhet uppvisar till en början ett underskott. Underskottet beror i stor utsträckning på sjukvårdsdistriktens många tidigare beslut om investeringar i lokaler som nu övergår till landskapens gemensamma servicecenter för lokal- och fastighetsförvaltning.

De arbetspensionsanstalter som hör till en socialskyddsfond uppvisar i sin tur ett klart överskott. Arbetspensionsanstalternas överskott håller sig kring en dryg procent under prognosperioden. Å ena sidan ökar pensionsutgifterna snabbt, men å andra sidan ökar den gynnsamma ekonomiska utvecklingen inkomsterna av pensionsutgifter och de stigande räntorna inkomsterna av egendom. De övriga socialskyddsfonderna uppvisar ett litet överskott. Arbetslöshetsutgifterna beräknas fortsätta att sjunka och man antar att arbetslöshetsförsäkringsavgiften kommer att sänkas under prognosperioden. En sänkning av avgiften minskar överskottet från socialskyddsfonderna till nära jämviktsnivå.

Utgiftskvoten, dvs. utgifterna i förhållande till BNP, minskar. Den minskas av anpassningsåtgärderna enligt regeringsprogrammet och de sjunkande utgifterna för arbetslösheten. Skattekvoten, dvs. förhållandet mellan BNP å ena sidan och skatter och avgifter av skattenatur å andra sidan, har minskat på grund av skattelättnader och konkurrenskraftsavtalet. Skattekvoten förblir i stort sett oförändrad under de närmaste åren.

Finland följer de kriterier för underskott och statsskuld som anges i fördraget om Europeiska unionen. Finland bedöms också iaktta den del av stabilitets- och tillväxtpakten som gäller förebyggande åtgärder. Hur EU:s regler efterlevs beskrivs närmare i det utkast till budgetplan för hösten 2019 som offentliggörs i oktober.

Riskerna för de offentliga finanserna har en nära koppling till den allmänna ekonomiska utvecklingen. Om det visar sig att tillväxten blir långsammare än förutspått, blir ökningarna i skatteinkomster mindre än beräknat och exempelvis konjunkturbetingade utgifter för arbetslösheten ökar snabbare än beräknat. Vilka konsekvenser en ekonomisk utveckling som avviker från prognosen har för skatteintäkterna är beroende av de faktorer avvikelsen grundar sig på. Ju mer prognosavvikelsen vad gäller den allmänna ekonomiska utvecklingen har sitt ursprung i den inhemska efterfrågan jämfört med förändringar som sker via den yttre efterfrågan, desto större blir konsekvenserna. En annan risk utgör den avsevärda ökningen av villkorliga ansvarsförbindelser inom den offentliga ekonomin efter finanskrisen 2008. En omfattande realisering av ansvarsförbindelserna kan leda till svårigheter för den offentliga ekonomin i och med att den offentliga skuldsättningen redan är hög.

Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligt nationalräkenskaperna

% av BNP 2016 2017* 2018** 2019**
         
Skatter och socialskyddsavgifter 44,0 43,3 42,2 42,1
Offentliga samfunds utgifter 55,9 54,0 52,6 51,9
Offentliga samfunds nettokreditgivning -1,7 -0,7 -0,7 -0,1
— Statsförvaltningen -2,7 -1,8 -1,5 -0,7
— Lokalförvaltningen -0,4 -0,1 -0,5 -0,3
— Arbetspensionsanstalterna 1,1 0,9 0,9 0,9
— Övriga socialskyddsfonder 0,2 0,3 0,4 0,1
Primärt saldo -1,5 -0,4 -0,6 0,0
Strukturellt saldo -0,5 -0,3 -1,1 -0,7
Offentliga samfunds bruttoskuld 63,0 61,3 59,9 59,1
Statsskulden1) 47,4 47,3 46,0 45,3

1) FM:s ekonomiska avdelnings bedömning av statsskulden avviker från den bedömning som gjorts utifrån budgeteringen, bl.a. på grund av uppdaterade inkomstprognoser.

Centrala förändringar i förhållande till vårens plan för de offentliga finanserna

Förändringar som påverkar saldot i de offentliga finanserna jämfört med planen för de offentliga finanserna våren 20181)

Enligt nationalräkenskaperna, % av BNP 2018 2019
     
Saldo i de offentliga finanserna, våren 2018 -0,6 -0,2
Staten:    
Effekten av den förändrade statistiska utgångspunkten på statsbudgeten 0,0 0,0
Effekten av den förändrade makroprognosen på statsbudgeten 0,1 0,0
Effekten av de beslutade åtgärderna på statsbudgeten -0,2 -0,1
Effekten av andra faktorer 0,0 0,1
Lokalförvaltningen:    
Effekten av den förändrade statistiska utgångspunkten på statsbudgeten 0,0 0,0
Effekten av den förändrade makroprognosen på statsbudgeten 0,1 0,0
Effekten av de beslutade åtgärderna på statsbudgeten 0,0 0,1
Effekten av andra faktorer -0,2 0,1
Arbetspensionsfonder:    
Effekten av den förändrade statistiska utgångspunkten på statsbudgeten 0,0 0,0
Effekten av den förändrade makroprognosen på statsbudgeten -0,1 -0,1
Effekten av de beslutade åtgärderna på statsbudgeten 0,0 0,0
Effekten av andra faktorer 0,1 0,1
Övriga socialskyddsfonder:    
Effekten av den förändrade statistiska utgångspunkten på statsbudgeten 0,0 0,0
Effekten av den förändrade makroprognosen på statsbudgeten 0,2 0,2
Effekten av de beslutade åtgärderna på statsbudgeten 0,0 -0,2
Effekten av andra faktorer -0,1 0,0
Saldo i de offentliga finanserna, hösten 2018 -0,7 0,1

1) På grund av avrundningar stämmer slutsummorna nödvändigtvis inte vid addering.