Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         10. Miljö- och naturvård

Statsbudgeten 2017

20. Samhällen, byggande och boendePDF-versio

Förklaring:

Ett koldioxidsnålt och energieffektivt Finland

En enhetlig samhällsstruktur som uppmuntrar till utsläppssnål rörlighet främjas, och man skapar förutsättningar för kompletterande byggande som förbättrar livsmiljöns kvalitet. Genom kompletterande byggande som främjar en högkvalitativ livsmiljö i bostads- och arbetsplatsområden nyttiggörs existerande infrastruktur samtidigt som man minskar trafikbehovet och stöder ordnandet av kollektivtrafik och annan service. Styrningen av markanvändningen i kyrkbyar, i byar och på landsbygden utvecklas med beaktande av lokala särdrag, nya utvecklingstrender inom naturresursekonomin och strävan efter lokal energiproduktion.

För att nå målen i klimat- och energistrategin utvecklar man ytterligare den högklassiga planläggningen vid utbyggnaden av vindkraft.

Man identifierar de möjligheter som en planmässig skötsel och ett planmässigt nyttjande av kulturmiljön ger med tanke på bekämpningen av och anpassningen till klimatförändringen och stöder åtgärder i anslutning till detta.

Övergången till nära-nollenergibyggande vid nybyggen genomförs. Man skapar möjligheter för och uppmuntrar till sådant byggande inom nybyggande och ombyggnad som är energieffektivare än de gällande minimikraven. En reform av direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) och energieffektivitetsdirektivet (EED) pågår. Man säkerställer energimärkning av nya byggproduktgrupper och sörjer för genomförandet och styrningen av kraven på ekologisk planering av produkter som förbrukar energi.

Träbyggande främjas som ett led i regeringens spetsprojekt "Fram för trä och nya skogsprodukter". I samband med att man ser över de tekniska kraven på byggandet avvecklar man sådana byggbestämmelser som hindrar användningen av trä.

En planmässig fastighetsförvaltning och god praxis vid ombyggnad främjas genom att man effektiviserar användningen av förvaltningsinstrumenten, utnyttjar webbkommunikation samt utvidgar nätverket för reparationsrådgivning. Omarbetningen av byggbestämmelserna fortsätter, och i arbetet beaktas också EU-rättsakterna. I ombyggnadsåtgärder som förbättrar energieffektiviteten beaktas lösningar som bevarar och tryggar byggnaders särdrag samtidigt som de bidrar till att förbättra livsmiljöns kvalitet och även tar hänsyn till de särskilda krav som kulturmiljön och det traditionella byggnadsbeståndets ställer.

Ett hållbart nyttjande av naturresurserna och en fungerande cirkulär ekonomi

Inom förvaltningsområdet bereder man åtgärder för att minska miljöbelastningen och förbättra material- och resurseffektiviteten vid nybyggande och ombyggnad. Det utarbetas en färdplan för hur miljökonsekvenserna av byggnadsmaterial och byggprodukter ska beaktas i styrningen av byggandet. Verksamheten för att öka graden av återvinning av bygg- och rivningsavfall och öka affärsverksamheten på området fortsätter.

En god miljöstatus

Genom en översyn av de riksomfattande målen för områdesanvändningen svarar man på framtida utmaningar som gäller områdesanvändningen, såsom texempelvis urbaniseringen och klimatförändringen. För att trygga en god livsmiljö utvecklas sätt att förbättra planeringen av såväl växande stadsregioner som områden med minskande befolkningsunderlag.

I landskapsplanläggningen läggs fokus på åtgärder som främjar de reviderade riksomfattande målen för områdesanvändningen och på det interaktiva planläggningssamarbete mellan förbunden på landskapsnivå och de olika myndigheterna som stöder åtgärderna. Utvecklandet av systemet för planering av områdesanvändningen bereds genom att man knyter utvecklingsarbetet till regionförvaltningsreformen och dess framskridande och till digitaliseringen av processerna.

Kulturmiljöernas värden och positiva verkningar på människornas välbefinnande och på utvecklandet av samhällena och näringslivet identifieras, och de kan utnyttjas för att skapa och trygga en god livsmiljö. I områdesanvändningen och byggandet tar man hänsyn till erkända kulturmiljöer och ser till att deras värden bevaras. Livskraften i områden som håller på att stagnera stöds bl.a. genom att man främjar användningen av sådana lokaler och kulturmiljöer som underutnyttjas.

Antalet personer som exponeras för buller bedöms utifrån kartläggningar av buller enligt direktivet om omgivningsbuller samt utifrån statsrådets principbeslut om bullerbekämpning, och man utvecklar så kostnadseffektiva lösningar för bullerbekämpning som möjligt.

Genom planering i havsområden bidrar man till en hållbar ekonomisk tillväxt i havsområden och till skyddet av den marina miljön. Den planering i havsområden som EU:s havsplaneringsdirektiv förutsätter har verkställts genom en ändring av markanvändnings- och bygglagen enligt vilken förbunden på landskapsnivå ska se till att det utarbetas havsplaner.

Man genomför de åtgärder för att avlägsna fukt- och mögelproblem i byggnader som förutsätts i riksdagens skrivelse RSk 5/2013 "Fukt- och mögelproblem i byggnader".

Biologisk mångfald och fungerande ekosystemtjänster

Planeringen av områdesanvändningen bidrar till att upprätthålla och stärka en grön infrastruktur. Anläggningen av grönområden granskas som en helhet. Möjligheterna att röra sig i naturen och möjligheterna till rekreation i närområden förbättras så att människor i alla åldrar har tillgång till natur.

Boendeförhållanden som stöder välfärden och konkurrenskraften

Den allmänna ekonomiska osäkerheten och svaga ekonomiska utvecklingen har pågått redan länge. Enligt de färskaste prognoserna börjar den ekonomiska tillväxten småningom komma i gång, men ökningen förväntas ligga vid endast cirka en procent. När det gäller byggandet är läget och utsikterna klart bättre än för ekonomin. År 2015 påbörjades uppskattningsvis ca 32 000 nya bostadsbyggen, och 2016 bedöms bostadsbyggandet ytterligare öka, liksom byggandet överlag. Den höga volymen för bostadsbyggandet förklaras i synnerhet av byggandet av hyresbostäder. Också inom ramen för den statsunderstödda bostadsproduktionen inleddes byggandet av ca 8 000 bostäder 2015. Däremot har byggandet av egnahemshus minskat kraftigt. Det finns tecken på en ökad efterfrågan på ägarbostäder, och den fortsatt låga räntenivån och ökade ekonomiska tillväxten torde öka efterfrågan ytterligare. Bostadsbyggandet har kraftigare än tidigare koncentrerats till tillväxtcentrumen, i synnerhet huvudstadsregionen.

De bostadspolitiska åtgärderna syftar till att stärka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen, förnya bostadsbeståndet, möta efterfrågan på bostäder, främja konkurrensen inom byggnadsbranschen, öka valfriheten samt svara på strukturella förändringar i bostadsbehovet.

En fungerande bostadsmarknad främjar en kontrollerad samhällsstruktur i tillväxtregionerna och skapar förutsättningar för regionernas allmänna ekonomiska funktionsförmåga och ett effektivt ordnande av olika tjänster. Ett bostadsutbud som i tillräcklig omfattning motsvarar efterfrågan intar en nyckelställning vid genomförandet av boende till rimligt pris i de växande tillväxtcentrumen och vid förbättrandet av regionernas konkurrenskraft. I områden med minskande befolkning söker man lösningar på problemet med bostäder som står tomma på grund av avfolkning.

Att stadsregionerna förtätas medför att behovet av bilism minskar, att det dagliga livet löper smidigare och att förutsättningarna för och tillgången på tjänster förbättras. Man utvecklar områdena på ett övergripande sätt så att planeringen och genomförandet av markanvändning, boende, trafik, tjänster och näringar samordnas över kommungränserna. Samarbete mellan kommunerna gör att man lättare kan klara av de utmaningar som en stramare kommunal ekonomi medför.

Då urbaniseringen fortsätter behövs det fler nya bostäder särskilt i de stora tillväxtregionerna, primärt Helsingforsregionen. I synnerhet i huvudstadsregionen, där situationen på bostadsmarknaden alldeles tydligt är den mest utmanande i hela landet, finns det ett behov av boendelösningar till rimligt pris. Utöver urbaniseringen innebär även den åldrande befolkningen, det ökade behovet av arbetskraft inom servicesektorn och den ökade invandringen att efterfrågan på bostäder i tillväxtcentrumen ökar också i fortsättningen.

En primär förutsättning för en fungerande bostadsmarknad och boende till rimligt pris är en tillräcklig tomtreserv som snabbt kan tas i bruk. Det är nödvändigt att utöka den planlagda tomtreserven med utgångspunkt i den nuvarande samhällsstrukturen, eftersom detta säkerställer att det finns förutsättningar att ordna kollektivtrafik och tjänster kan ordnas på ett effektivt sätt.

Genom förfarandet med avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT) i de största stadsregionerna (Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Uleåborg) förtätas både samarbetet kommunerna emellan och samarbetet mellan kommunerna och statens olika förvaltningsområden i syfte att uppnå de regionala målen.

Miljöministeriet samordnar metropolpolitiken genom vilken metropolregionen utvecklas som en helhet så att man betonar samarbetsformer mellan olika aktörer och regionalt anpassade nationella politikåtgärder. Man främjar genomförandet av MBT-avtalen och tillväxtavtalen och gör beredningsarbete i synnerhet i anslutning till segregations- och migrationsfrågor och beaktar i detta sammanhang riktlinjerna i social- och hälsovårds- och regionförvaltningsreformen.

Man fortsätter att främja den åldrande befolkningens boendeförhållanden inom ramen för ett påbörjat utvecklingsprogram. Antalet bostäder för befolkningsgrupper som behöver särskilt stöd i sitt boende ökas bl.a. på grund av det ökade antalet äldre personer som lider av en minnessjukdom och på grund av målet att minska antalet platser inom institutionsvården. Understöd till grupper med särskilda behov riktas i första hand till att förbättra boendeförhållandena för de svagaste grupperna. Arbetet för att minska bostadslöshet fortsätter. I centrum står satsningar på decentraliserade bostadslösningar och förebyggande av bostadslöshet. Åtgärdsprogrammet för att förebygga bostadslöshet (AUNE 2016—2019) syftar till att knyta det boendesociala arbetet tätare till arbetet för att bekämpa utslagning och till politiken för att stärka vardagskompetensen. Boenderådgivningen utvecklas. I stödfunktioner för boende understryks multiprofessionella mobila stöd som man kan ta med sig hem. Bostadssituationen för utvecklingsstörda förbättras med målet att minska antalet institutionsplatser för utvecklingsstörda. Även boendet för personer som rehabiliteras inom mentalhälsovården utvecklas.

Utgångspunkten för statens produktionsstöd är ett långvarigt behov av bostäder samt projektens ekonomiska hållbarhet. Den understödda bostadsproduktionen riktas huvudsakligen till de stora stadsregionerna, i synnerhet Helsingforsregionen, där behovet av boendelösningar till rimligt pris är störst. I bostadsproduktionen i Helsingforsregionen understöds den statsunderstödda produktionen av normala hyresbostäder med startbidrag. Bostadsrättssystemet reformeras som en självständig besittningsform när det gäller finansiering, val av boende och ansökningsprocess.

Bostadsproduktionens fördelning enligt region och produktionstyp

  2014 2015 2016
uppskattning
2017
uppskattning
         
ARA-produktion (delbeslut)        
Tillväxtcentrum 5 000 6 400 6 500 7 800
Resten av landet 1 500 1 300 1 000 1 200
Bostäder i ARA-produktionen avsedda för grupper med särskilda behov 2 900 2 900 3 000 3 500
Andelen små bostäder av ARA-produktionen (normala hyres- och bostadsrättshus), % 54 65 60 60
Förändringen i bostadspriser, % 0,6 -0,8 1 2
Förändringen i hyrorna i fritt finansierade bostäder, % 3,2 3,6 3 3
Förändringen i Aravahyror, % 4,1 2,8 3 3

Utfallet av MBT-avtalet för Helsingforsregionen i de avtalsslutande kommunerna

Mål Mål
på lång
sikt/år
2014
utfall
2015
utfall
2016
uppskattning
2017
uppskattning
           
Nya planer (bostäder) 13 000 11 900 14 300 14 500 16 000
Total bostadsproduktion (som påbörjas) 15 000 10 900 15 300 13 500 14 500
Statsunderstödd bostadsproduktion (som påbörjas) 4 150 3 430 3 820 3 750 4 000

Antal bostadslösa

  2014 2015 2016
uppskattning
2017
uppskattning
         
Enpersonshushåll, sammanlagt 7 100 6 790 6 800 6 800
Familjer, sammanlagt 430 425 430 430
Långtidsbostadslösa, sammanlagt 2 440 2 250 2 200 2 200

Statsunderstödd nyproduktion, ombyggnad och anskaffning av bostäder samt övrig bostadsproduktion 2015 och uppskattning för 2016—2017

  2015
utfall
bostäder
2016
uppskattning
bostäder
2017
uppskattning och fullmakter
bostäder
       
Påbörjade nya bostäder, sammanlagt 32 000 32 000 31 000
— räntestöd för bostadslån 8 600 7 500 9 000
— mellanmodell med fyllnadsborgen 900 2 000 2 000
— fritt finansierade bostäder och andra bostäder 22 500 22 500 20 000
Räntestödslån för reparationsverksamhet 2 200 4 500 4 500
Borgenslån för ombyggnad 8 000 8 000
Anskaffning av bostäder      
— bostadssparpremiesystemet 5 400 5 500 5 500
— räntestödslån, sociala hyresbostäder 90 500 500
Statsborgen för hushållens bostadslån1) 16 250 15 000 15 000

1) Riktas huvudsakligen till anskaffningar, men även till reparationer och byggande.

Riskhanteringen i statens bostadsfond

Den statsunderstödda bostadsproduktionen ökar beloppet av statens borgensansvar. Att den nya understödda produktionen i huvudsak riktas till stora stadsregioner minskar dock borgensrisken i anknytning till nya lån. Antalet extra amorteringar på aravalån är fortfarande rätt stort och aravlånestocken har minskat med fart, huvudsakligen på grund av att de bolag som har en god ekonomi har konverterat sina arvalån till banklån.

Antalet försenade betalningar som gäller gamla aravalån är också stort, även de senaste uppgifterna visar att ökningen i betalningsförseningarna har börjat minska. Betalningsförseningarna har delvis minskat på grund av olika finansieringsarrangemang, bl.a. kapitalisering av förfallna amorteringar. I de objekt och bolag som är i trångmål är problemen av mer långvarig och djupgående art, vilket kan leda till större kreditförluster än tidigare. Enligt den riskmodell som utarbetats av Statskontoret finns ca 79 % av aravalånekapitalet i kommuner där risken är liten eller obetydlig. Betalningsproblemen koncentreras i huvudsak till områden med minskande befolkningsunderlag och de beror närmast på att tomma bostäder belastar samhällenas ekonomi.

Den ekonomiska situationen för problemtyngda samhällen lindras med hjälp av olika saneringsåtgärder och finansieringsarrangemang i anslutning till lånen samt genom att befria enskilda objekt från de begränsningar de är föremål för. I åtgärderna betonas kostnadseffektivitet. Vid stöd till ombyggnad av bostadshus riktas stödet till objekt som även i fortsättningen ska användas länge.

Antalet försenade betalningar av ägarbostadslån med statsborgen är i förhållande till lånestocken mycket litet. Beloppet av borgensersättningar har sedan 2009 legat kring 500 000—800 000 euro per år.

  2014 2015 2016
uppskattning
2017
uppskattning
         
Aravalånebeståndet (mn euro, läget 31.3) 6 700 6 200 5 600 5 200
Borgen för räntestödslån för hyres- och bostadsrättshus (mn euro, läget 31.12) 9 430 9 830 11 000 12 000
Statens borgensansvar för ägarbostadslån (mn euro, läget 31.12) 2 020 2 050 2 060 2 100
Andelen aravalån med betalningsförseningar (270 dagar) av aravalånebeståndet (läget 31.3), % 0,5 0,9 0,9 0,9
Beslut om befrielse från arava-begränsningar (bostäder) 2 500 3 700 3 500 3 500

Stöd för boendet, utvecklingen 2015—2017 (mn euro)

  2015
utfall
2016
budget
2017
budgetprop.
       
Understöd som betalas ur statsbudgeten      
— Reparations- och energiunderstöd för bostäder 35.20.55 - 20 20
       
Stöd i form av skatteavdrag för räntor på bostadslån (uppskattning) 240 210 190
Allmänt bostadsbidrag 924 1 042 1 269
Bostadsbidraget för pensionstagare 532 560 586
Bostadstillägg för studerande 266 273 152
       
Understöd som betalas ur Statens bostadsfond      
Räntestöd      
— räntestöd för bostadslån 5,2 9,7 11,2
Fullmakter att bevilja understöd      
— startbidrag för räntestödslån 10,0 10,0 20,0
— startbidrag för borgenslån 1,2 - -
— understöd för grupper med särskilda behov 119,9 120,0 130,0
— understöd till hyres- och bostadsrättshus för sanering av ekonomin 0,1 2,6 2,6
— rivningsbidrag 1,1 2,0 2,0
— understöd för byggande av kommunalteknik 13,5 15,0 15,0
— områdesspecifika understöd till kommuner i tillväxtcentrum 8,0 4,0 -
— rivningsackord för aravahus 0,4 3,01) 3,0
— begränsningsackord för aravahus 0,1 2,0 2,0
— boenderådgivning 0,9 0,9 0,9
— startbidrag för ombyggnad - -
— understöd för reparation 39,5 5,0 15,0
— understöd för ändring av användningsändamål 2,0 - -
       
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, forsknings- och utvecklingspengar 0,7 0,7 0,7
       
Fullmakt att godkänna räntestödslån för bostadsproduktion 1 167 1 170 1 410
Statens borgensfullmakt för byggnadslån för hyreshus enligt mellanmodellen med fyllnadsborgen 114 285 285
Statens borgensfullmakt för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag - 100 100
Ändring av den totala borgensfullmakten för ägarbostadslån 100 200 100

1) Rivningsackorden och begränsningsackorden har sammanförts från och med 2016 så att den sammanlagda fullmakten är högst 5 miljoner euro.

01. Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 4 841 000 euro.

Anslaget får även användas till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder.

Förklaring:Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) främjar hållbart boende till rimligt pris genom att verkställa, styra och övervaka stöden och genom därmed anknuten utvecklingsverksamhet. Centralen sköter uppgifter som finansieras med medel ur statens bostadsfond och statsbudgeten och som gäller räntestödslån för bostäder samt statsborgen och statsunderstöd, samt finansierar forsknings- och utvecklingsprojekt för boende. Dessutom styr och övervakar centralen de allmännyttiga bostadssamfundens verksamhet och övervakar fastställandet av hyrorna för ARA-hyresbostäder, sköter riskhanteringen i fråga om lån och borgen samt ansvarar för expertservicen i anslutning till boendet och bostadsmarknaden.

I centralens verksamhet ligger fokus på uppgifter som gäller hyresbostadsproduktion till rimligt pris, boende för grupper med särskilda behov och utvecklande av bostadsbeståndet. Centralen beaktar i synnerhet den åldrande befolkningens bostadsbehov, förbättrad energieffektivitet och utvecklandet av bostadsområden. Centralen ansvarar för tillsynen över förfarandet med energicertifikat och ser till att dataregistret för energicertifikat upprätthålls. Centralen får en ny uppgift i och med att handläggningen av reparationsunderstöd överförs till centralen från kommunerna.

Miljöministeriet ställer upp följande preliminära resultatmål för resultatet av verksamheten vid Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet 2017:

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet
  • — fokuserar i sin verksamhet på att främja den normala produktionen av hyresbostäder till rimligt pris särskilt i fråga om Helsingforsregionen och andra regioner som omfattas av MBT-avtal, och utvecklar verkställigheten av stöden
  • — prioriterar genomförande av projekt genom konkurrensförfaranden så att kostnaderna för projekten inte överstiger en rimlig nivå
  • — fördelar investeringsunderstöden för grupper med särskilda behov till de mest utsatta grupperna på basis av långvarigt behov. Centralen stöder genom sin verksamhet genomförandet av riktlinjerna i programmet för att förbättra de äldres boende och det program som syftar till att förebygga bostadslöshet samt de riktlinjer som gäller boendet för personer med utvecklingsstörning. Därtill ansvarar centralen för styrningen och tillsynen av ARA-bostadsbeståndet och säkerställer genom styrnings- och tillsynsverksamhet att stöden i samband med bostadsproduktionen riktas till invånarna
  • — söker sätt att lösa hyreshusbolags ekonomiska problem som uppstår till följd av tudelningen av bostadsmarknaden, och främjar tillsammans med fastighetsägarna och kommunerna åtgärder för att anpassa bostadsbeståndet till efterfrågan genom att utveckla en övergripande och framsynt planering av bostadsbeståndet
  • — främjar en enhetlig samhällsstruktur och bättre energiprestanda hos byggnaderna och prioriterar i utvecklingsverksamheten i synnerhet att resultaten får genomslag i praktiken. Centralen söker i sin forsknings- och utvecklingsverksamhet effektiva medel och metoder för att utveckla boende till rimligt pris och byggande, ombyggnad och kompletterande byggande som har hög livscykeleffektivitet.

De centrala prestationerna, utveckling

Beslut och andra prestationer av ARA (st) 2014
utfall
2015
utfall
2016
uppskattning
2017
uppskattning
         
Godkännande av lån som räntestödslån 450 227 220 220
Beviljade reparationsunderstöd 226 416 390 4 000
Utbetalningar av understöd 4 744 4 656 4 200 4 000
Val av mottagare av överlåtelse 29 73 150 60
Befrielse från begränsningar 178 210 180 180
Upphandlingsbeslut som fattats med stöd av utvecklingspengar 30 32 30 30
Styrnings- eller tillsynsbesök 30 32 32 32

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2015
utfall
2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 5 190 5 148 5 118
Bruttoinkomster 180 192 277
Nettoutgifter 5 010 4 956 4 841
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 1 661    
— överförts till följande år 1 594    

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015) -4
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.) -40
Genomförandet av principen om självkostnadshyra i Senatfastigheters hyror 11
Löneglidningsbesparing -7
Lönejusteringar 17
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015) -6
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna -25
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) -6
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) -61
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) -29
Temporär sänkning av StPL-avgiften -36
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) -8
Nivåförändring 79
Sammanlagt -115

2017 budget 4 841 000
2016 II tilläggsb. -25 000
2016 budget 4 956 000
2015 bokslut 4 943 000

55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 20 000 000 euro.

Anslaget får används för understöd enligt lagen om understöd för reparation av bostadsbyggnader och bostäder.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om understöd för reparation av bostadsbyggnader och bostäder. Genom lagen förbättras möjligheterna för äldre personer och personer med funktionsnedsättning att bo hemma och främjas tillgänglighetsanpassning i bostäder. Uppgifterna som statsbidragsmyndighet koncentreras hos Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ARA. Understöden enligt lagen finansieras också med medel ur statens bostadsfond.


2017 budget 20 000 000
2016 budget 20 000 000

60. Överföring till statens bostadsfond

Under momentet beviljas inget anslag.

Räntestödslån och statliga borgensförbindelser

År 2017 får lån enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) och enligt lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus (574/2016) godkännas som av statens bostadsfonds medel understödda räntestödslån till ett belopp av sammanlagt högst 1 410 000 000 euro.

År 2017 får lån enligt lagen om statsborgen för byggnadslån för hyresbostäder (856/2008) godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 285 000 000 euro.

År 2017 får lån enligt lagen om statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 100 000 000 euro.

År 2017 får lån enligt lagen om statsborgen för återbetalning av aravalån (868/2008) godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 1 000 000 000 euro.

Det totala beloppet av statsborgen enligt lagen om statsborgen för ägarbostadslån (204/1996) får i fritt finansierade lån och bsp-lån vara sammanlagt högst 2 600 000 000 euro vid utgången av 2017. Lån enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån omfattas dessutom av statens ansvar enligt fullmakten att godkänna lånen.

Med medel ur statens bostadsfond betalas räntestöd, räntegottgörelser och kreditreserveringsersättningar enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, lagen om räntestödslån för anskaffande av bostäder (867/1980), lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån (1205/1993), lagen om räntestöd för byggnadslån för hyresbostäder år 2009 och 2010 i syfte att främja sysselsättningen inom byggbranschen, lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus, lagen om räntestöd för ägarbostadslån, lagen om räntestöd för lån för bostadsaktiebolagshus och lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad (639/1982). Av bostadsfondens medel täcks dessutom de statliga ansvarsförbindelserna enligt 9 och 9 a § i lagen om räntestödslån för anskaffande av bostäder, 10 § i lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån, lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, lagen om statsborgen för byggnadslån för hyreshus, lagen om räntestöd för byggnadslån för hyresbostäder år 2009 och 2010 i syfte att främja sysselsättningen inom byggbranschen, lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus, lagen om statsborgen för återbetalning av aravalån, lagen om statsborgen för ägarbostadslån samt lagen om statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag.

Uppskov, skuldsaneringar och ackord

För att lindra svårigheter som uppstått oberoende av den som tagit ett personligt aravalån kan det 2017 med stöd av 46 § i aravalagen och 28 § i aravaförordningen (1587/1993) beviljas uppskov med betalningen av räntor eller amorteringar på lån eller bådadera till ett belopp av sammanlagt högst 15 000 euro.

Statskontoret har rätt att i samband med den frivilliga skuldsanering som avses i 78 § i lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993) och det frivilliga skuldarrangemang som avses i 97 § i lagen om företagssanering (47/1993) efterskänka en del av lånekapitalet och räntan på bostadslån som beviljats av statens medel och som ska betalas tillbaka till bostadsfonden.

Statskontoret har rätt att på frivillig väg sälja en aravahyresbostad eller ett aravahyreshus i stället för att sälja det på exekutiv auktion och rätt att efterskänka en del av kapitalet för statliga bostadslån, om de kreditförluster som föranleds staten väntas bli mindre genom frivillig försäljning än genom exekutiv auktion.

När aravahyreshus som permanent står tomma rivs i områden med minskande befolkningsunderlag eller om det är nödvändigt för att förhindra större kreditförluster i områden där bostadsbehovet minskar får statens ansvar för aravalånekapital i enlighet med 17 a § och 16 a § i aravabegränsningslagen (1190/1993) uppgå till sammanlagt högst 5 000 000 euro 2017, dock så att beloppet av begränsningsackorden enligt 16 a § i aravabegränsningslagen uppgår till sammanlagt högst 2 000 000 euro.

Understöd

År 2017 får det ur statens bostadsfond beviljas understöd enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov (1281/2004) till ett sammanlagt belopp av högst 130 000 000 euro.

År 2017 får det ur statens bostadsfond beviljas understöd enligt lagen om understöd för reparation av bostadsbyggnader och bostäder till ett sammanlagt belopp av högst 15 000 000 euro.

År 2017 får det ur statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas tidsbundna startbidrag till ett sammanlagt belopp av högst 20 000 000 euro i de kommuner som förbundit sig till avtalet om markanvändning, boende och trafik (MBT) mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen. Startbidrag får beviljas dem som låter bygga hyresbostäder enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) till andra än grupper med särskilda behov. Startbidraget uppgår till 10 000 euro per ovan avsedd bostad. Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.

År 2017 får det ur statens bostadsfond beviljas understöd enligt lagen om understöd för sanering av ekonomin i hyreshussamfund och bostadsrättshussamfund (1030/2008) till ett belopp av sammanlagt högst 2 600 000 euro, av vilket Statskontoret får använda högst 200 000 euro för kostnader för utredningar och åtgärder som främjar saneringen av ekonomin och planeringen av underhållet i fråga om bostadssamfund som har ekonomiska svårigheter.

År 2017 får det ur statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen beviljas rivningsunderstöd för bostäder till ett sammanlagt belopp av högst 2 000 000 euro enligt vad som närmare föreskrivs genom statsrådets förordning om bidrag till kostnader för rivning av aravahyreshus (79/2006).

Ur statens bostadsfond får det 2017 med stöd av statsunderstödslagen beviljas tidsbundna projektbaserade understöd till ett sammanlagt belopp av högst 15 000 000 euro enligt vad som närmare föreskrivs genom statsrådets förordning om statsunderstöd som åren 2016—2019 beviljas för byggande av kommunalteknik i bostadsområden (267/2016). Dessutom får det fattas villkorliga förhandsbeslut om understöd som kan beviljas för nämnda ändamål 2018—2019 så att det sammanlagda beloppet av understöden och de villkorliga förhandsbesluten uppgår till högst 60 000 000 euro från och med 2016.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet får med stöd av statsunderstödslagen 2017 bevilja sammanlagt högst 900 000 euro ur statens bostadsfond för boenderådgivning. Understödet uppgår till högst 35 procent av kostnaderna. Understöd kan inte beviljas om understödstagaren har beviljats annat understöd för samma kostnader.

Av statens bostadsfonds medel får det 2017 med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas bidrag på basis av positiva och lagakraftvunna beslut om ändringar i beslut om tidsbundna startbidrag för ombyggnad som beviljats 2014. Bidraget får uppgå till högst 10 procent av de godkända ombyggnadskostnaderna. Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.

Forskning och utveckling

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet får 2017 använda högst 700 000 euro ur statens bostadsfond till att finansiera forskning och utveckling kring boendet i enlighet med den dispositionsplan som miljöministeriet fastställt.

Förklaring:Självriskandelen för räntan på långvariga räntestödslån sänks i fråga om hyresbostäder till 1,7 procent före slutet av 2019, och arbete för att det ska göras mera amorteringar i början av låneamorteringsprogrammen än för närvarande inleds. Kravet på allmännyttighet som gäller räntestödslåntagare ändras i enlighet med ett utkast till regeringsproposition som miljöministeriet utarbetat så att det gäller enskilda objekt. Som inkomstgräns för ARA-stödda bostäder ställs 3 000 euro i enlighet med ett förslag till statsrådsförordning som miljöministeriet utarbetat.

För att trygga tillgången på arbetskraft och näringslivets konkurrenskraft ökas utbudet av räntestödda normala hyresbostäder genom ett startbidrag för hyresbostäder enligt räntestödsmodellen. Understödet inriktas på Helsingforsregionen med beaktande av att situationen i regionen avviker från situationen i resten av landet när det gäller kostnader och efterfrågan. I Helsingforsregionen erbjuder bostadsmarknaden inte i tillräcklig omfattning bostäder till rimliga priser för hushåll med små eller medelstora inkomster. Detta utgör ett hot mot den ekonomiska tillväxten i regionen och samhällets allmänna intresse. Med startbidraget kan man förbättra små och medelstora aktörers förutsättningar att bygga hyresbostäder till rimligt pris genom att minska behovet av eget kapital i objekt. Stödet är en del av Helsingforsregionens nya avtal om markanvändning, boende och trafik.

Uppnåendet av planläggningsmålen i de nya avtalen om markanvändning, boende och trafik mellan staten och de stora stadsregionerna stöds med understöd på 30 procent för byggande av kommunalteknik, för vilket det årligen reserveras 15 miljoner euro. Understödet binds till realiserad produktion av bostäder till rimligt pris, främjande av samarbetet mellan kommunerna och förenhetligande av samhällsstrukturen. Kompletteringsbyggande prioriteras. Understödet riktas särskilt till Helsingforsregionen.

Genom reparationsunderstöd stöds i synnerhet installering av hissar i efterhand i gamla bostadshöghus. Reparationsunderstöd beviljas både ur bostadsfonden och via statsbudgeten.

Understödet till boenderådgivningen fortsätter för att stödja personer som behöver särskilt stöd i sitt boende. Genom verksamheten kan kostnaderna som föranleds av hyresskulder och vräkningar minskas. Boenderådgivning innebär i allt högre grad arbete med personer med svåra sociala problem. Det är nödvändigt att verksamheten utvecklas å ena sidan inom miljöministeriets förvaltningsområde i anslutning till fastighetsekonomi, och å andra sidan på ett övergripande sätt som en mer omfattande och områdesspecifikt verkningsfull socialservice som hör till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Understödet uppgår till högst 35 procent.

Statens bostadsfond är skuldfri och har inget behov av att anskaffa medel för att täcka åligganden som betalas ur bostadsfonden.

Bostadsfondens finansieringsstruktur beräknas 2017 vara följande:

Bostadsfondens finansieringsstruktur 2017 (mn euro)

   
Uppskattat saldo 1.1.2017 1 000
Inkomster  
— Inkomster från bostadslån 500
— Inkomster från borgensavgifter 10
Utgifter  
— Utgifter för räntestöd och understöd 180
— Överföringar till budgeten 26,5
Uppskattat saldo 31.12.2017 1 303,5

2017 budget
2016 II tilläggsb.
2016 budget
2015 bokslut

64. Understöd för vård av byggnadsarvet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 850 000 euro.

Anslaget får användas

1) till understöd till privata ägare och till samfund som främjar vården av byggnadsarvet, för underhåll, skydd och förbättring av kulturhistoriskt värdefulla objekt och deras omedelbara omgivning

2) till ersättningar som betalas med stöd av 13 § i lagen om skyddande av byggnadsarvet (498/2010) och till utgifter som orsakas staten för verkställande av skyddet

3) till understöd till kommuner enligt 57 § 3 mom. i markanvändnings- och bygglagen (132/1999).

Understöd för vården av byggnadsarvet får beviljas till högst 50 % av kostnaderna för åtgärderna.

Förklaring:Anslaget används huvudsakligen till att ge privata ägare understöd för att trygga bevarandet av ett värdefullt byggnadsarv i enlighet med skyddsvärdena.


2017 budget 850 000
2016 budget 850 000
2015 bokslut 850 000